Annons:

Merz föll i kanslervalet trots majoritet – nobbades av egna allierade

Uppdaterad maj 7, 2025, Publicerad maj 6, 2025 – av Redaktionen
I slutändan tror de flesta bedömare att Merz ändå kommer att röstas igenom av CDU och SPD-ledamöterna.

316 röster krävdes och allting talade för att CDU-ledaren och förre BlackRock-toppen Friedrich Merz enkelt skulle bli Tysklands nye förbundskansler.

Så blev det inte. På förhand hade Merz koalition med allierade mer än tillräcklig majoritet – men ett flertal av hans egna allierade valde till slut att nobba riskkapitalisten.

Merz behövde 316 av 630 röster för att bli Tysklands nye förbundskansler. Hans egen koalition CDU/CSU och samarbetspartnern SPD har tillsammans 328 platser – ändå valde i slutändan bara 310 ledamöter att säga ja till 69-åringen.

Eftersom omröstningen var sluten vet man inte vilka som valde att trotsa partilinjen eller varför – men klart är att det var Merz egna bundsförvanter som fällde honom.

Annons:

Händelsen beskrivs som historisk – det har nämligen aldrig tidigare i den tyska historien hänt att en nominerad kansler misslyckas med att bli vald i den första valomgången efter att denne först lyckats bilda en koalition med tillräcklig majoritet.

I Tyskland befinner sig det massmediala och politiska etablissemanget i chock, eftersom nästan alla var säkra på att Merz skulle röstas igenom, och det hela mest betraktades som en formalitet.

"Herr Merz bör avgå omedelbart"

Några som däremot är mycket nöjda är landets näst största parti – det av säkerhetstjänsten nyligen extremiststämplade nationalistiska partiet Alternativ för Tyskland.

AfD beskriver det hela som ”en bra dag för Tyskland” och partiledaren Alice Weidel går betydligt längre än så:

– Vi i AfD har satt oss för att vända upp och ner på detta land. Vi är redo att ta regeringsansvar, och vi uppmanar till sunt förnuft. Herr Merz bör avgå omedelbart. Vägen bör banas för nyval i vårt land!

Nu har parlamentet 14 dagar på sig att välja en ny kandidat som har absolut majoritet – och om även detta misslyckas kan valet till förbundskansler komma att genomföras med relativ majoritet istället – alltså att den som får flest röster vinner. Om detta av oklar anledning inte kan ske ska ett nytt val utlysas.

SPD:s vänsterfalang pekas ut

I slutändan tror de flesta bedömare ändå att det blir just Merz som tar över kanslerposten, och CDU-ledaren Carsen Linnemann hoppas att det hela blir klart redan under tisdagskvällen.

– Jag hoppas att vi går in i andra omgången av valet i dag. Jag hoppas att vi får en kansler ikväll.

Till TT gör Ann-Kristin Kölln, professor vid statsvetenskapliga institutionen på Göteborgs universitet, bedömningen att det är SPD:s vänsterfalang som röstat nej till Merz som en markering – men att den inställningen inte nödvändigtvis är huggen i sten.

– Kanske vill man ge en signal om att man är missnöjd och sedan släppa fram honom i andra eller tredje valomgången, spekulerar hon.

Valdes till slut

I en andra omröstning valdes Friedrich Merz senare under tisdagen till Tysklands förbundskansler med 325 röster - jämfört med 310 i första rundan.

– Jag misstänker att det är någon från SPD som har röstat nej. Deras vänsterfalang och ungdomsförbund har sagt tidigare att de inte är med på den nya koalitionen och att partiet rört sig för långt högerut, bedömer Ann-Kristin Kölln.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Antalet första uppehållstillstånd i EU ökade med tio procent

Migrationskrisen i Europa

Publicerad Idag 13:20 – av Emil Fjellstedt
EU-flagga vid en gotisk byggnad.
EU-länderna utfärdade 3,9 miljoner första uppehållstillstånd till medborgare utanför unionen under 2025.

EU-länderna utfärdade 3,9 miljoner första uppehållstillstånd till medborgare utanför EU under 2025, 10,1 procent fler än året innan. Arbete var det största enskilda skälet – och den kategori som ökade snabbast, enligt EU:s statistikmyndighet.

Ökningen motsvarar 355 350 fler tillstånd än 2024. Siffrorna gäller uteslutande första uppehållstillstånd, och inte samtliga beviljade eller giltiga tillstånd under året. Personer som fått tillfälligt skydd i EU-länder på grund av Rysslands krig mot Ukraina ingår inte i statistiken; de redovisas separat.

Arbete stod för 1,3 miljoner tillstånd, eller 33,6 procent, och familjeskäl för 1,1 miljoner, 28,1 procent. Övriga skäl, där internationellt skydd ingår, svarade för 0,9 miljoner eller 22,8 procent, medan studier stod för 0,6 miljoner eller 15,5 procent.

Jämfört med 2024 ökade de arbetsrelaterade första tillstånden mest, 16,1 procent. Familjeskäl ökade med 14,1 procent och studier med 9,0 procent. Kategorin övriga skäl, inklusive internationellt skydd, minskade marginellt med 0,9 procent.

Ukrainare fick flest första tillstånd

Ukrainska medborgare fick flest första tillstånd, 335 100. Därefter följde indiska medborgare med 227 600 och marockanska med 202 100. Att Ukraina toppar listan ska inte förväxlas med EU:s separata statistik över tillfälligt skydd, som inte räknas in här.

Det totala beståndet är en annan mätstorhet. Vid slutet av 2025 innehades 27,8 miljoner giltiga uppehållstillstånd av medborgare utanför EU, enligt Eurostats sammanställning. Där var familjeåterförening det vanligaste skälet med 32,4 procent.

Rangordningen i beståndet skiljer sig också från årets utfärdade tillstånd. Marockanska medborgare hade 2,2 miljoner giltiga tillstånd, turkiska 2,0 miljoner och ukrainska 1,7 miljoner.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Pentagonrapport: Irankriget skapade strategiska ammunitionsbrister

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Idag 11:31 – av Emil Fjellstedt
Flygbild över Pentagon i Arlington i USA.
Pentagons egen tillsynsrapport slår fast att kriget mot Iran har orsakat strategiska brister i USA:s ammunitionslager.

Pentagons egen tillsynsrapport slår fast det som försvarsminister Pete Hegseth och president Donald Trump gång på gång har förnekat. Kriget mot Iran har skapat strategiska brister i USA:s ammunitionslager och blottlagt flaskhalsar i den amerikanska vapenindustrins förmåga att fylla på dem. Prislappen fram till den 29 juni uppges till 33,4 miljarder dollar – och då är reparationerna av de skadade baserna inte ens inräknade.

Rapporten kommer från den samordnade generalinspektörsfunktionen i det amerikanska försvarsdepartementet och lämnades till kongressen om operationen Epic Fury. Den skriver uttryckligen att den ammunition som förbrukats har lett till strategiska lagerbrister och att återanskaffningen stöter på flaskhalsar i försvarsindustrin.

Det står i skarp kontrast till den bild som USA:s politiska ledning har gett. Hegseth har avvisat uppgifterna om att landet håller på att få ont om ammunition. Trump skrev två veckor före rapportens offentliggörande att USA hade "praktiskt taget obegränsade" mängder ammunition, och på måndagen att landet producerar fler avancerade vapen än någonsin och levererar dem dagligen.

Av totalsumman avser 22,3 miljarder dollar kostnaden för förbrukad ammunition. Materielskador står för 3,7 miljarder och merkostnader för 7,4 miljarder. Kostnaden för att reparera skadad infrastruktur ingår inte i beloppet, vilket gör 33,4 miljarder till ett golv snarare än ett tak.

Skadade baser i åtta länder

Rapportperioden omfattar 1 april till 30 juni, men kostnader och förluster räknas delvis från operationens start den 28 februari. Under den tiden skadades eller förstördes hundratals byggnader och anläggningar vid amerikanska baser i Kuwait, Bahrain, Qatar, Förenade arabemiraten, Saudiarabien, Irak, Oman och Jordanien.

Materielförlusterna redovisas i rapportens tabell. Upp till 30 MQ-9-drönare förstördes under skilda omständigheter. Fyra F-15E förstördes – tre genom vådabekämpning och ett genom fiendeeld. En F-35A skadades av fiendeeld över Iran utan att förstöras. Sju tankflygplan av typen KC-135 skadades eller förstördes, och en A-10 förstördes efter skada.

Till och med den 30 juni hade 417 amerikanska militärer sårats i strid. Fjorton hade dött: sju i strid och sju i icke-fientliga händelser. I juli tillkom ytterligare fyra stridsdödsfall.

Kortare upphandlingstider ska täppa till hålet

Enligt rapporten arbetar försvarsdepartementet nu med att förenkla upphandlingen, korta produktionstiderna och bygga upp lager av kritiska material, komponenter och utvalda vapensystem. Åtgärderna understryker rapportens bild av flaskhalsar i återanskaffningen efter den regionala operationen.

Pentagon svarade inte på NBC News begäran om kommentar före publiceringen. Amerikanska medier har tidigare rapporterat om interna uppskattningar på 80–100 miljarder dollar, som dock räknar in fler kostnadsposter än tillsynsrapportens 33,4 miljarder.

Tillsynsrapporten är hittills den fylligaste offentliga redovisningen av krigets kostnader, de fysiska skadorna på amerikanska baser och effekterna på vapenlagren.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Här visar de segrande houthierna upp amerikanska vapen

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad september 13, 2026 – av Emil Fjellstedt
Flera sandfärgade pansarfordon på transporttrailrar medan filmaren syns i en backspegel.
Vid hamnen i Mokha har en USA-tillverkad Oshkosh M-ATV dokumenterats efter houthiernas övertagande.

Sedan houthierna tog hamnstaden Mokha vid Röda havet den 10 september har segerbilderna strömmat ut från staden och ställningarna runt den. De visar amerikansktillverkad krigsmateriel – utrustning som skulle stoppa rörelsen – uppställd som houthiernas krigsbyte.

Videoklippen visar stora mängder kvarlämnad krigsmateriel: pansarfordon, beväpnade pickupbilar, artilleripjäser samt ammunition och handeldvapen som retirerande förband ur National Resistance och Giants Brigade uppges ha övergett. Vid Mokhas hamn är åtminstone ett amerikansktillverkat Oshkosh M-ATV dokumenterat, och ytterligare fordon står uppställda i hangar- och lagerliknande utrymmen.

Kontrasten är förödmjukande för både Riyadh och Washington. Den saudisk- och emiratstödda sidan lämnade staden – och kvar vid hamnen står ett amerikansktillverkat M-ATV i händerna på houthierna.

Mokha kontrollerades av styrkor lojala med Jemens internationellt erkända regering, med stöd från Saudiarabien och Förenade arabemiraten, fram till reträtten den 10 september. Staden ligger omkring 80 kilometer från Bab el-Mandeb – sundet mellan Röda havet och Adenviken där normalt runt 12 procent av världens varor passerar. Kontrollen över kusten ger houthierna större möjligheter att påverka och hota sjöfarten i området.

Houthierna har stridit mot regeringen sedan 2014, då rörelsen tog stora delar av norra och centrala Jemen samt huvudstaden Sanaa. Saudiarabien gick in i kriget året därpå. Med västkustoffensiven är den relativa ro som följde på FN-vapenvilan 2022 definitivt bruten – och materielen som skulle stoppa rörelsen finns nu på dess sida av fronten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

BRICS-länderna vill reformera den globala styrningen

Brics-samarbetet

Publicerad september 13, 2026 – av Redaktionen
Ledare och delegationsrepresentanter står uppställda för gruppfoto vid det 18:e BRICS-toppmötet i New Delhi.
Indiens premiärminister Narendra Modi tillsammans med andra ledare vid det 18:e BRICS-toppmötet i New Delhi den 13 september 2026.

NEW DELHI (Xinhua) -- Ledarna för BRICS-länderna antog på lördagen en gemensam deklaration vid det 18:e BRICS-toppmötet i New Delhi, Indiens huvudstad. De upprepade sitt åtagande för inkluderande global styrning och stärkt multilateralism, efterlyste internationell och regional fred och säkerhet samt betonade hållbar och inkluderande global ekonomisk tillväxt och ett stärkt kulturellt och mellanfolkligt samarbete.

I New Delhi-deklarationen upprepade ledarna sitt åtagande att reformera och förbättra den globala styrningen genom att främja ett mer rättvist, jämlikt, smidigt, effektivt, representativt och ansvarigt internationellt och multilateralt system, i en anda av omfattande samråd, gemensamma insatser och delade fördelar.

I deklarationen upprepade ledarna sitt åtagande att stärka multilateralism och multipolaritet samt upprätthålla internationell rätt. De efterlyste ett större och mer meningsfullt deltagande och en starkare representation för tillväxtmarknader, utvecklingsländer och de minst utvecklade länderna i globala beslutsprocesser och strukturer.

De uppgav också att de beklagar försök att ensidigt undergräva globala multilaterala institutioners arbete och försvåra genomförandet av deras respektive mandat, bland annat genom att avsiktligt hålla inne fastställda bidrag.

Efterlyser fredliga lösningar

Ledarna uttryckte även oro över pågående konflikter i många delar av världen och över den rådande polariseringen och fragmenteringen inom den internationella ordningen. De efterlyste fredliga lösningar på internationella tvister genom dialog, samråd och diplomati.

I samband med internationella tvister framhåller de betydelsen av förebyggande diplomati och medling, med de berörda parternas samtycke, som centrala verktyg för att undvika kriser och förhindra att de trappas upp, i enlighet med FN-stadgans ändamål och principer.

Hållbar utveckling och AI

Ledarna konstaterade att dagens globala utmaningar är sammanlänkade, hämmar den ekonomiska tillväxten och samtidigt förstärker bestående utvecklingsklyftor mellan länder och regioner. De upprepade därför den särskilda betydelsen av hållbar utveckling och inkluderande tillväxt på FN:s dagordning.

Enligt deklarationen erkänner ledarna att artificiell intelligens erbjuder enorma möjligheter att stimulera ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling för alla.

Ledarna bekräftade på nytt betydelsen av BRICS-ländernas mellanfolkliga utbyten och initiativ för att stärka ömsesidig förståelse, vänskap och samarbete. De efterlyste också större ansträngningar för att respektera kulturell mångfald, sätta stort värde på kulturarv, innovation och kreativitet samt gemensamt verka för ett robust internationellt mellanfolkligt utbyte och samarbete.

Ledarna förklarade även sitt fulla stöd för Kinas BRICS-ordförandeskap 2027 och för att det 19:e BRICS-toppmötet ska hållas i Kina.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.