En redan dysfunktionell jordbruksproduktion har försämrats ytterligare av extrem torka. Nu uppger Zimbabwes regering att nästan tre miljoner människor kommer att tvingas gå hungriga i år.
Journalister från Reuters rapporterar om hur invånare från byar kan ses stående i grupper och vänta på att få sina namn uppropade så att de kan få lite spannmål, ärtor och matolja för att säkra sina familjers överlevnad.
– Vi är tacksamma, men maten räcker bara en månad. Mina grödor har vissnat, berättar en 71-årig kvinna.
Ända sedan millennieskiftet har landet haft stora problem med livsmedelsproduktion – detta efter att den dåvarande presidenten Robert Mugabe fattade beslut om att beslagta gårdar som ägdes av vita zimbabwier, och istället överlät kontrollen till personer som hade begränsad eller ingen erfarenheter av jordbruksproduktion.
Annons:
Zimbabwes politiska ledning hävdade bland annat att man beslagtog de vita farmarnas gårdar av ”rättviseskäl” för att ”korrigera obalansen i markfördelningen” – men kritiker har pekat på att agerandet dels kränkte farmarnas grundläggande mänskliga rättigheter men också på att farmerna på nepotistiskt manér ofta överläts till personer lojala till det styrande partiet Zanu-PF.
Undantagstillstånd kan införas
Beslutet ledde till att landets livsmedelsförsörjning kraschade fullständigt och i snart 25 år har många zimbabwier varit beroende av bistånd för att överleva – detta i en nation som tidigare brukade kallas ”Afrikas kornbod”.
Livsmedelskrisen har förvärrats ytterligare på grund av en särskild typ av torka som drabbat många länder i Afrika, och nu hotas 2,7 miljoner människor eller fler av svält. ”El Nino-torkan” som drabbat Zimbabwe inträffar vanligtvis bara någon gång per decennium, men kan i värsta fall vara i ett år eller mer.
Enligt Reuters överväger regeringen till och med att införa undantagstillstånd efter att bland annat den viktiga majsproduktionen minskat med 50 procent.
FN:s World Food Programme (WFP) uppger att man hittills hjälpt cirka 270 000 människor i fyra särskilt torkdrabbade distrikt, men att man inte har de resurser som krävs för att förse samtliga med mat.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Montage: NyD. Foto: Eóin Noonan/Web Summit och Thijs ter Haar (CC BY 2.0)
EU:s sanktioner mot Chay Bowes fryser tillgångar inom unionens jurisdiktion och förbjuder EU-medborgare och företag att ställa pengar till hans förfogande.
EU:s utrikesministrar har satt den irländske journalisten och RT-korrespondenten Chay Bowes på sanktionslistan, utan åtal och utan rättegång. Hans tillgångar inom unionen fryses och ingen i EU får längre betala honom, trots att ingen domstol först har prövat anklagelserna.
Rådet meddelar att Bowes fördes upp på måndagen, i en omgång med 30 personer och två enheter under sanktionssystemet mot Rysslands "destabiliserande verksamhet".
Förutom reseförbudet förbjuds EU-medborgare och företag att, direkt eller indirekt, ställa pengar till hans förfogande. En uppdragsgivare eller givare i unionen som för över pengar till honom bryter därmed mot sanktionerna.
Frysningen gäller tillgångar inom EU:s jurisdiktion. Reseförbudet betyder inte att Irland måste vägra honom inresa, eftersom medlemsstater inte är skyldiga att avvisa egna medborgare, skriver Irish Times. Bowes, som kommer från Dublin, uppges vistas mycket i Moskva.
Annons:
Bowes kallar anklagelserna "fullständigt grundlösa" och skriver på X att han sanktionerats utan förhandling och utan bevis. "De vill skrämma mig till tystnad", skriver han.
I ett uttalande som Irish Times återger kallar han beslutet "ett uppenbart försök att tysta en avvikande röst". Där uppger Bowes också att han avser att "energiskt" angripa beslutet i irländsk domstol.
EU:s anklagelser
Bowes står som nummer 106 i rådets beslut 2026/2556. I sin motivering pekar rådet bland annat på hans arbete för RT International, som EU kallar en rysk "transnationell påverkanskanal". Sedan februari 2024 leder han RT-programmet "Moscow Mules".
Bowes var med och grundade The Islander News, som rättsakten rubricerar som ett "proryskt desinformationsnätverk". Hans påstådda medverkan i "informationsoperationer" som drivs av Foundation to Battle Injustice, enligt EU skapad av Wagnergruppen, anförs också som skäl för sanktionerna.
Vidare anklagar rådet honom för att regelbundet ha spridit vidare innehåll från Storm-1516, som EU betecknar som en rysk påverkansoperation.
Även hans framträdande i FN:s säkerhetsråd, på inbjudan av Rysslands FN-representation, räknas in. EU kallar det spridning av "antivästlig och anti-ukrainsk desinformation". Utifrån dessa anklagelser drar rådet slutsatsen att Bowes underminerar demokratin och säkerheten i unionen.
Daly slår tillbaka
Tidigare EU-parlamentarikern Clare Daly riktar också skarp kritik mot förfarandet. Hon pekar på rättsgrunden, beslut 2024/2643 och förordning 2024/2642, och kallar de så kallade hybridsanktionerna "utomrättsligt straff för ogillat tal". Inga åtal, ingen dom och hemlig bevisning, skriver hon.
Hon påpekar samtidigt att sanktionerna kan prövas i efterhand av EU-domstolen i Luxemburg. Men det är en ansökan om att upphäva ett administrativt beslut, inte ett försvar, framhåller hon.
Processen kan enligt Daly ta upp till 24 månader och kosta hundratusentals euro, medan reseförbud och frysta tillgångar gäller. Som boende i EU kan man då i praktiken inte arbeta eller försörja sig, skriver hon.
Bowes är inte den förste. Den 20 maj 2025 listade rådet under samma sanktionssystem bland andra Hüseyin Doğru, grundare av AFA Medya som drev nyhetsplattformen RED. Rådet pekar i hans fall på RED:s påstådda ryska kopplingar och informationspåverkan.
Samma dag fördes Alina Lipp, bakom Neues aus Russland, och Thomas Röper, bakom Anti-Spiegel, upp. För båda hänvisar rådet till deras publicering om Ryssland och Ukraina.
Röper har stämt rådet vid EU:s tribunal i mål T-459/25, väckt den 10 juli 2025, sju veckor efter listningen. Han åberopar press- och yttrandefriheten och uppger att samarbeten dragits in.
När Röper vände sig till tribunalen hade hans betalningsvägar redan blockerats och inkomster från böcker och donationer fallit bort, enligt hans talan.
I december 2025 sanktionerades även Jacques Baud, pensionerad schweizisk överste med bakgrund i underrättelsetjänst och fredsbevarande arbete, bosatt i Belgien. EU frös hans tillgångar och gav honom reseförbud sedan unionen pekat ut honom som ett "språkrör för prorysk propaganda". Baud avvisade anklagelserna och uppgav att han använt ukrainska och västerländska källor, inte ryska.
Arnaud Bertrand kritiserar att ministrar fattar besluten utan föregående rättegång och jämför den ekonomiska utestängningen med bannlysning.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Italiens dataskyddsmyndighet har gett Meta 805 miljoner euro i böter för att Facebook-appen på Android fått läsa användarnas bildarkiv utan särskilt samtycke. Funktionen var påslagen från början.
Myndigheten Garante per la protezione dei dati personali meddelade beslutet den 14 november. Det riktas mot Meta Platforms Ireland Limited.
Beslutet gäller funktionen "Få förslag från galleriet när du surfar på Facebook", som funnits sedan 2023. Den plockar foton och filmer ur telefonens galleri och föreslår dem som idéer till inlägg.
Ett ja öppnade hela fotoarkivet
Appen bad om en enda behörighet som gällde hela appen och flera olika funktioner. Frågan inleddes med ett allmänt meddelande om att "aktivera andra funktioner", som enligt Garante inte gjorde klart att användaren också släppte in galleriförslagen.
Annons:
Den som gav full behörighet lät appen läsa telefonens hela fotoarkiv, som regel permanent. Meta har på så sätt fått åtkomst till foton, filmer och tillhörande metadata på italienska användares telefoner. Varken användaren eller myndigheten kan kontrollera vilken information som faktiskt används.
Utredningen inleddes i juli 2025 efter en anmälan från en konsumentorganisation i Bolzano. Italien har cirka 20 miljoner Android-användare.
Separat samtycke inom 60 dagar
Inom 60 dagar måste Meta be om ett separat samtycke just för funktionen och förklara vad den används till, att den ger åtkomst till galleriet och hur den stängs av. Funktionen ska vara avstängd från början, även för dem som redan sagt ja.
Efter fristen får den inte slås på för användare utan giltigt samtycke.
Ärendet gällde inte AI-träning, vilket Meta förnekar. Garante kan i en separat utredning granska en ny molnfunktion från 2026 som bearbetar galleriinnehåll.
Meta överklagar beslutet. En talesperson uppger att bolaget är starkt oenigt med myndighetens bedömning av fakta och lag och kallar avgiften oproportionerlig. Enligt Meta är det en enkel funktion som bara fungerar om användaren gett tillstånd på telefonen, ett tillstånd som när som helst kan ändras i inställningarna.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Paris polis har förbjudit oanmälda samlingar inom 100 meter från tio gymnasier och fem högskoleplatser, från måndag till fredag. Studentfacket UNEF kallar beslutet repression och går till förvaltningsdomstol.
Förbudet gäller den 16–20 november och riktar sig mot tåg och samlingar som inte anmälts enligt lagen. Beslutet undertecknades den 13 november av polisprefekturen och presenterades på söndagen av Paris polischef Patrice Faure.
Bland gymnasierna finns Charlemagne, Fénelon och Carnot. Högskoleplatserna är fem, fördelade på fyra lärosäten: Sorbonne Université, Université Paris Cité, Panthéon-Sorbonne och Panthéon-Assas.
Polisen motiverar i beslutet förbudet med blockader, skadegörelse, bränder och våld mot skolpersonal. Poliser ska ha beskjutits med fyrverkerimortyrer och brandanordningar, och sedan rörelsen startade uppger polisen att 1 548 personer gripits.
Annons:
Blockaderna genomförs enligt polisen oftast av en minoritet av eleverna. De ska också ha väckt ilska bland föräldrar som vill att störningarna upphör, vilket lett till konfrontationer.
Facket går till domstol
UNEF anklagar prefekten för att "en gång till" välja repression av mobiliseringen. I ett inlägg på X skriver facket att man går till förvaltningsdomstol och lägger till: "Vi tänker inte låta det ske."
UNEF säger enligt RT att beslutet inte definierar vad en samling är. Det lämnar enligt facket avgörandet åt poliserna på plats och öppnar för kontroller, visiteringar, böter och massgripanden.
Protesterna började i september, då elever började blockera skolor. Demonstranterna säger sig kräva bättre undervisningsvillkor. Rörelsen har sedan vuxit till bredare demonstrationer, med stöd av fackföreningar och gula västar, som enligt organisatörerna riktar sig mot levnadskostnaderna. Samtidigt har protesterna kantats av kravaller, bränder och plundring i bland annat Paris, Limoges, Marseille, Lyon och Lille.
Lördagen den 14 november var femte lördagen i rad med protester i Frankrike. Enligt inrikesministeriet deltog 106 000 människor i landet, varav 24 000 i Paris, och 219 greps. Både deltagarantalet och antalet gripna var lägre än tidigare veckor.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Polens president Karol Nawrocki har lagt in veto mot lagen som skulle ge statliga tjänstemän makt att blockera innehåll på nätet, ända ner till hela webbplatser. Han varnar för en "censurtjänsteman" som avgör vad polackerna får säga och skriva.
Beslutet kom på fredagen den 13 november, i ett anförande som presidentkansliet publicerade. Nawrocki vägrade skriva under lagen från den 22 oktober. Den skulle föra in DSA:s regler om att ta bort och stänga av innehåll i polsk lag.
Vetot upphäver inte själva DSA. EU-förordningen gäller direkt i hela unionen och tvingar redan Facebook, X och Tiktok att ta bort olagligt innehåll. Det som stoppas är Polens egen lag om vilka myndigheter som får beordra blockering.
Makten skulle ha legat hos chefen för telemyndigheten UKE. För videoplattformar som Youtube skulle i stället ordföranden i radio- och tv-rådet KRRiT bestämma. I de allvarligaste fallen kunde ett beslut verkställas direkt, om åklagare eller polis stod bakom begäran.
Annons:
Spöket av en censurtjänsteman
Nawrocki säger att regeringen blandar ihop EU:s krav med sitt eget politiska intresse. Enligt honom breddades tjänstemännens makt på nytt i senaten, parlamentets överhus, när lagen var nästan klar.
— Spöket av en censurtjänsteman har kommit tillbaka, en tjänsteman som ska avgöra vad som är tillåtet och inte tillåtet på internet. En tjänstemans roll är inte att avkunna domar om huruvida ett innehåll var brott eller inte. Det är uteslutande rättsväsendets och de oberoende domarnas uppgift, säger Nawrocki.
Lagen skulle tillåta att en hel domän förs in i ett register över blockerade sajter. En enda olaglig kommentar kan då stänga en hel nyhets-, debatt- eller utbildningssajt.
Presidenten menar att det bryter mot proportionalitetsprincipen i konstitutionens artikel 31, alltså kravet att ett ingrepp inte får gå längre än vad syftet kräver.
Han hänvisar också till digitaliseringsministern, som enligt Nawrocki sagt "Vi kommer att stänga av de här plattformarna". För presidenten visar det att regeringen ska besluta inte bara om att blockera olagligt innehåll, utan också om att stänga av hela plattformar och tjänster.
En domstol skulle dessutom pröva besluten först i efterhand. Skadan på den offentliga debatten går då inte alltid att reparera, menar presidenten.
Skolattackerna som murbräcka
Regeringen har knutit lagen till en serie knivattacker i polska skolor. Nawrocki kallar det känslomässig utpressning och pekar på att myndigheterna redan har agerat med de regler som finns.
En av dem är EU:s förordning om terrorinnehåll, som redan gäller i Polen. Den ger en timme att ta bort materialet efter ett beslut.
— Medborgarnas säkerhet får inte vara en förevändning för att försvaga deras friheter. Man får inte bygga ett falskt val: antingen säkerhet eller medborgarnas frihet, säger Nawrocki.
Tusk rasar – sejmen avgör
Premiärminister Donald Tusk rasar mot vetot. Han skriver att skyddet av barn mot brottslingar på nätet borde ena partierna. Digitaliseringsminister Krzysztof Gawkowski kallar det en svart dag för säkerheten på internet.
Regeringen svarar att de stoppade reglerna gällde olagligt innehåll, inte åsikter, och att besluten kunde överklagas till domstol. Vice digitaliseringsminister Dariusz Standerski hävdar att presidenten ställer sig på de stora plattformarnas sida.
Det är Nawrockis andra veto mot DSA-lagstiftningen. Han stoppade en första version i januari, och efter det delade regeringen upp lagen i två delar. Den del som gör UKE:s chef till samordnare skrev han under i september. Nu har blockeringsdelen fallit.
Lagen går nu tillbaka till sejmen, parlamentets underhus. Där krävs tre femtedelar av rösterna för att köra över vetot. I oktober gick ändringen igenom med 238 röster mot 194, med PiS och Konfederacja emot.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.