Annons:

Människorättsorganisation: ”Ukraina måste sluta använda civila som mänskliga sköldar”

Kriget i Ukraina

Uppdaterad april 8, 2022, Publicerad april 8, 2022 – av Markus Andersson
Ukraina anklagas för att systematiskt avfyra tunga vapen från tätbefolkade områden. Strategin kan förklara de förödande skador som uppkommit i ukrainska städer när ryska trupper skutit tillbaka mot vad som då kan betraktas som militära mål.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

I ett längre reportage belyser The Washington Posts utrikeskorrespondent Sudarsan Raghavan hur den ukrainska armén utsätter den civila befolkningen för mycket stora faror och risker genom att placera sina soldater och vapen vid civila positioner och byggnader och beskjuter de ryska styrkorna från dessa.

Kort efter att en rysk missil träffat ett lägenhetskomplex och dödat minst fyra människor anländer den ukrainske parlamentsledamoten Oleksii Goncharenko till platsen och beklagar sig över att ryssarna attackerar bostadshus och insisterar på att det inte finns några militära mål eller trupper i närheten – det handlar enbart om rysk terror menar han.

Raghavan noterar dock att bara minuter senare så hörs ukrainska missiler avfyras i flera omgångar och det låter som att vapnen bara är några gator bort – och att de definitivt avfyras från huvudstaden.

I allt högre grad tvingas ukrainare konfronteras med en obekväm sanning: militärens förståeliga impuls att försvara sig mot ryska attacker kan också sätta civila i fara. Praktiskt taget varje stadsdel i de flesta städer har blivit militariserad, vissa mer än andra, vilket också gör dem till potentiella mål för ryska styrkor som försöker slå ut det ukrainska försvaret”.

Annons:

William Shabas, professor i internationell rätt vid Middlesex universitet i London vill inte säga att den ukrainska militären är direkt ansvariga för de civila dödsfallen i landet – men påpekar ändå att Ukrainas armé genom att positionera sig i tätbebyggda områden sätter civilbefolkningen i fara. Denna uppfattning delas även av Richard Weir, forskare vid människorättsorganisationen Human Rights Watch.

– Om det finns militär utrustning där och (ryssarna) säger att de beskjuter den här militära utrustningen så undergräver det påståenden om att de avsiktligen attackerar civila mål och civila personer.

Kan bryta mot krigets lagar

Utrikeskorrespondenten konstaterar också att Washington Posts journalister med egna ögon under den senaste månaden sett hur ukrainska pansarskott, luftvärnskanoner och pansarvagnar placeras nära flerfamiljshus och hur tungt beväpnad ukrainsk militär syns på Kievs gator och torg.

Ljudet av utgående raketer och artilleri kan höras ständigt i i huvudstaden Kiev”.

Richard Weir betonar att den ukrainska militären har ett ansvar utifrån internationell lag att avlägsna sin utrustning och sina soldater från områden som befolkas av civila och om detta inte går så är det den civila befolkningen som måste förflyttas bort från striderna.

– Om de inte gör det är det ett brott mot krigets lagar eftersom vad de gör är att sätta civila i fara eftersom all militär utrustning är legitima mål.

Den ukrainska militärledningen förkastar dock det resonemanget och menar att man har all rätt att försvara sina städer och att man strider efter principen om ”totalförsvar” – vilket innebär att frivilligsoldater har laglig rätt att skydda sina hem – även i civila miljöer. Vidare menar man att internationella krigslagar inte gäller för kriget i Ukraina eftersom Putins mål är att ”förstöra den ukrainska nationen” och att det inte går att försvara Kiev och andra städer utan att riskera att civila kommer till skada.

Mänskliga sköldar

Raghavan pekar dock vidare på hur beväpnad ukrainsk militär i Kiev stationerat sig vid lägenhetskomplex, kontor, tunnelbanestationer och butiker och hur man placerat ut minor i huvudstaden i syfte att stoppa ryska pansarvagnar.

Även om professor William Shabas understryker att Ryssland naturligtvis inte har rätt att döda civila, även om de befinner sig i närheten av militära mål och att man kan komma att ställas inför rätta för detta, så riktar han mycket skarp kritik mot Ukrainas militära strategi.

– Ukraina kan inte använda civila kvarter som mänskliga sköldar.

Säkerhetsexperter har också noterat hur det ukrainska luftvärnet är så centrerat i den centrala huvudstaden att när de skjutit ner ryska missiler eller drönare så har delar av dessa vid flera tillfällen regnat ner över civila bostadsområden. I ett annat fall dödades åtta människor vid en rysk attack mot ett shoppingcenter där ukrainska pansarvagnar och andra militärfordon posterats. Det är inte bara de ryska missilerna som oroar civilbefolkningen utan även det faktum att tunga vapen avfyras från deras egna bostadsområden.

– Det är otäckt. Det händer tre eller fyra gånger om dagen, kommenterar Ludmilia Kramerenko och tillägger att hon hoppas att kriget snart är över.

 

 

I en fältvideo som publicerats av den ryska statskanalen RT framkommer hur ryska trupper bekämpar ukrainska Azovbataljonens styrkor som positionerat sig i och befäst civila lägenhetsbyggnader i Mariupol varifrån man beskjuter ryska mål.

Boende i området vittnar också om hur medlemmar i Azov ofta tvingar sig in i lägenhetshusen och stationerar sig där och hur de antingen kör ut de som bor där eller helt enkelt skjuter ihjäl dem.

– Nationalisterna delade upp sig i grupper med cirka 10 personer i varje och positionerade sig i bostadshus. De kom hit på natten, säger en boende i Mariupol som också hävdar att byggnader som beskjutits med tungt ryskt artilleri är sådana som ockuperats av Azov.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Tyskland ökar militärstödet till Ukraina med miljarder

Kriget i Ukraina

Publicerad november 5, 2025 – av Redaktionen

Tyskland planerar att öka sitt militära och ekonomiska stöd till Ukraina med flera miljarder euro under 2026, trots att landets egen ekonomi befinner sig i kris. Beslutet innebär att Berlin fortsätter att vara Ukrainas största bidragsgivare inom EU.

Den tyska regeringen förbereder enligt Reuters en ökning av stödpaketet till Ukraina med ytterligare 3 miljarder euro, vilket motsvarar drygt 35 miljarder kronor. Det sammanlagda tyska stödet till Ukraina skulle därmed nå omkring 125 miljarder kronor under 2026, jämfört med de 94 miljarder kronor som ursprungligen budgeterats för nästa år.

Uppgifterna kommer från regeringskällor som Reuters talat med, och bekräftas även av den tyska ekonomitidningen Handelsblatt. De extra medlen väntas komma från både finans- och försvarsdepartementen, vilket innebär en ökning med över en tredjedel jämfört med den ursprungliga budgeten.

De tillkommande pengarna är avsedda för artilleri, drönare, pansarfordon samt för att ersätta två amerikansktillverkade Patriot-luftvärnssystem som tidigare levererats till Ukraina.

Annons:

Vi kommer att fortsätta vårt stöd så länge det är nödvändigt, säger en av regeringskällorna till Reuters.

Sedan den rysk-ukrainska konflikten trappades upp i februari 2022 har Tyskland tillhandahållit omkring 440 miljarder kronor i olika former av stöd till Ukraina, vilket gör landet till den klart största bidragsgivaren inom EU.

Stöd trots ekonomisk kris

Beslutet att utöka stödet kommer samtidigt som Tyskland brottas med omfattande ekonomiska problem. Förbundskansler och tidigare Blackrock-toppen Friedrich Merz konstaterade i augusti att den tyska ekonomin befinner sig i en strukturkris där stora delar av näringslivet inte längre är konkurrentkraftiga.

Landets ekonomi har krympt två år i rad, 2023 och 2024, delvis som en följd av förlusten av billig rysk energi efter EU:s sanktioner mot Moskva.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tackade förra veckan Merz för leveransen av ett ospecificerat antal Patriot-system och bekräftade att tidigare överenskommelser har fullföljts.

Rysk kritik mot Tyskland

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov kritiserade i slutet av oktober den tyska regeringens politik hårt och menade att den påminner om Adolf Hitlers mål att dominera Europa och tillfoga Moskva ett strategiskt nederlag.

Med hänvisning till Merz planer på att göra Tyskland till den starkaste militära makten i Europa sade Lavrov att det inte bara handlar om militarisering, utan att det finns tydliga tecken på "re-nazifiering".

Moskva har vid upprepade tillfällen hävdat att västligt militärt stöd till Zelenskyjs regering inte kommer att hindra Ryssland från att nå sina mål i Ukraina-konflikten, utan endast förlänger striderna och ökar risken för en direkt konfrontation mellan Ryssland och Nato.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Köpenhamn blir centrum för ukrainsk vapenexport

Kriget i Ukraina

Publicerad november 4, 2025 – av Jan Sundstedt
I september etablerades en ukrainsk raketbränslefabrik i Sønderjylland – nu tar samarbetet ytterligare ett steg med vapenexportkontor i huvudstaden.

Ukraina planerar att öppna två kontor för vapenexport i Köpenhamn och Berlin innan årets slut, trots förväntade ryska reaktioner. Syftet är att finansiera inhemsk produktion av efterfrågade vapensystem genom att sälja överskottsproduktion, bekräftar president Volodymyr Zelenskyj.

Danmarks försvarsminister Troels Lund Poulsen välkomnar beskedet, men den danska tv-kanalen TV 2:s försvarskorrespondent Anders Lomholt varnar för att beslutet inte är riskfritt för Danmark.

— Ryssland kommer definitivt att se det som en provokation. Vi såg mycket skarpa reaktioner när det beslutades att tillåta en ukrainsk fabrik vid Vojens, där man ska tillverka raketbränsle, säger Lomholt.

Danmark och Tyskland valdes ut på grund av deras samarbetsvilja både på statlig nivå och inom militärindustrin. Kontoren ska främja export av ukrainska vapen som inte är i hög efterfrågan i landet, medan intäkterna ska användas för att köpa avancerade amerikanska vapensystem.

Annons:

— Det handlar om vapen som vi har råd att sälja, så att vi får pengar till vår inhemska produktion av saker som vi saknar och som vi inte har tillräckligt med pengar till, säger Zelenskyj.

Intäkter finansierar USA-vapen

Från ryskt håll finns enligt försvarskorrespondenten stort missnöje med att Danmark inte bara stödjer Ukraina, utan också aktivt främjar ukrainsk vapenindustri med massivt vapenstöd.

Bland de vapen som Ukraina fortsätter att utveckla och exportera finns Flamingo- och Ruta-robotarna. Pengarna från exporten ska användas till att köpa dyra amerikanska vapensystem som Patriot-missiler och kryssningsroboten Tomahawk, även om den sistnämnda fortfarande saknar godkännande från USA.

Zelenskyj uppger också att Ukraina siktar på att producera 600-800 interceptor-drönare per dag i slutet av november. Dessa används för att fylla luckor som uppstått på grund av brist på luftförsvarssystem.

— Det är verkligen ett riktigt gott budskap för Danmark och inte minst för vår försvarsindustri, att man nu prioriterar att samarbeta i ännu tätare grad med Danmark, hävdar Troels Lund Poulsen

Dagens besked är den senaste utvecklingen i det allt djupare samarbetet mellan Danmark och Ukraina. I september meddelades att ett ukrainskt företag ska producera raketbränsle till det ukrainska försvaret i Sønderjylland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tyskland skickar Patriot-system – Ukraina vill ha fler

Kriget i Ukraina

Publicerad november 3, 2025 – av Isac Boman
Zelensky förbereder kontrakt för ytterligare 25 Patriot-system. Varje system kostar cirka en miljard dollar.

Ukraina har tagit emot ytterligare amerikanskt tillverkade Patriot-luftvärnssystem från Tyskland. Det bekräftade president Volodymyr Zelenskyj på söndagen.

Den allt mer ifrågasatta och pressade presidenten har offentligt tackat Tysklands förbundskansler och den tidigare BlackRock-chefen Friedrich Merz för leveransen av nya amerikanska luftvärnssystem. Den tidigare uppgörelsen mellan länderna har nu verkställts, meddelade presidenten på söndagen.

"Våra överenskommelser har uppfyllts. Fler Patriot-system finns nu i Ukraina och tas i bruk", meddelade han.

Ukraina har under lång tid krävt mer avancerade vapen från sina västliga allierade, däribland Tomahawk-kryssningsrobotar och ytterligare Patriot-batterier. Enligt New York Times rapportering i maj ägde landet åtta Patriot-system, men endast sex av dessa var operativa.

Annons:

"Behövs fler system"

Zelenskyj var tydlig med att han vill ha ännu fler vapenleveranser framöver.

"Naturligtvis behövs fler system för att skydda viktiga infrastrukturobjekt och våra städer över hela Ukrainas territorium, och vi kommer att fortsätta arbeta för att få dem – inte bara på politisk nivå med stater och ledare utan även direkt med tillverkarna av alla nödvändiga luftvärnssystem och robotar till dem", fortsatte presidenten.

Rysslands försvarsdepartement uppger att man förstört omkring 40 Patriot-avfyrningsramper sedan 2023.

Nya kontrakt förbereds

Den amerikanske presidenten Donald Trump har hittills avböjt att leverera Tomahawk-robotar till Ukraina, men har istället uppmanat Nato-länder att köpa amerikanska vapen åt Kievs räkning. Moskva har genomgående uppgett att inget utländskt stöd kommer att förändra situationen på slagfältet till Ukrainas fördel.

Förra månaden uppgav Zelenskyj att Ukraina och USA förbereder ett kontrakt för 25 Patriot-system. Han tillade att leveranserna kan ta flera år om inte EU-länder visar "god vilja" genom att prioritera Kiev eller överföra system de redan äger.

Med en kostnad på cirka en miljard dollar per system hoppas Ukraina kunna finansiera inköpen genom ett EU-lån som backas upp av frysta ryska tillgångar. Ryssland har å sin sida fördömt alla försök att konfiskera dess tillgångar som stöld.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland genomför kärnvapenövning – Sverige erbjuder Gripen till Ukraina

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 22, 2025 – av Markus Andersson
Volodymyr Zelenskij tillsammans med statsminister Ulf Kristersson vid ett besök hos Saab i Linköping där en avsiktsförklaring om export av ett hundratal Gripenplan utlovades till Ukraina. Samtidigt genomförde Ryssland en storskalig kärnvapenövning med bland andra Yars interkontinental ballistisk robot som avfyrades från kosmodromen Plesetsk i Archangelsk-regionen.

Ryssland utförde på onsdagen en storskalig övning med kärnvapenmissiler, samtidigt som Sverige undertecknade en avsiktsförklaring om att exportera Gripen-plan till Ukraina. Beskedet kommer dagen efter att USA meddelade att det planerade toppmötet mellan Donald Trump och Vladimir Putin skjuts upp.

Kreml offentliggjorde videomaterial som visar generalstabschefen Valerij Gerasimov när han rapporterar till president Putin om övningarna. Ryssland avfyrade missiler från markbaserade ramper, ubåtar och flygplan, däribland interkontinentala ballistiska missiler med kapacitet att nå USA. Missilerna innehöll dock inga skarpa kärnvapenstridsspetsar.

Under avgörande skeden av Ukrainakriget har Putin vid upprepade tillfällen påmint om Rysslands kärnvapenstyrka som en varning till Kiev och dess västliga allierade. Nato har under oktober också genomfört övningar för kärnvapenavskräckning.

Sverige erbjuder stridsflygplan

Sverige meddelade att landet undertecknat en avsiktsförklaring om att exportera Gripen-stridsflygplan till Ukraina. Beskedet kommer i takt med att europeiska regeringar intensifierar insatserna i Ukrainakriget, som nu pågått i tre år och åtta månader.

Annons:

Ukrainska piloter har varit i Sverige för att testa Gripen, ett robust och kostnadseffektivt alternativ jämfört med amerikanska F-35.

— Vi har påbörjat arbetet med att förvärva Gripen och förväntar oss att det framtida kontraktet ger oss minst 100 sådana plan, sade president Volodymyr Zelenskij under ett besök hos försvarskoncernen Saab.

Kiev siktar på att ta emot och börja använda planen redan nästa år.

Toppmöte uppskjutet

Efter månader av stagnerad diplomati talade Putin och Trump förra veckan och tillkännagav oväntat att de skulle hålla toppmöte i Ungern inom ett par veckor. Men efter ett telefonsamtal mellan ländernas utrikesministrar meddelade Vita huset att Trump inte har några planer på att träffa Putin "inom överskådlig framtid".

Trump förklarade att han inte ville ha ett "förspillt möte" – något som Kreml sade att även Putin vill undvika.

— Datumen har inte fastställts än, men grundlig förberedelse behövs, och det tar tid, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov.

Förseningen kom efter att Ryssland till USA upprepat sina villkor för fred, däribland att Ukraina ska överlämna kontrollen över hela Donbas-regionen, enligt tre källor till Reuters. Detta innebar ett avvisande av Trumps uttalanden om att båda sidor borde stanna vid de nuvarande frontlinjerna.

Aktierna i europeiska försvarsbolag steg på nyheten om det uppskjutna toppmötet. De flesta europeiska regeringar ger starkt stöd till Kiev och har lovat öka sina militära utgifter för att hjälpa Ukraina.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.