Annons:

Människorättsorganisation: ”Ukraina måste sluta använda civila som mänskliga sköldar”

Kriget i Ukraina

Uppdaterad april 8, 2022, Publicerad april 8, 2022 – av Markus Andersson
Ukraina anklagas för att systematiskt avfyra tunga vapen från tätbefolkade områden. Strategin kan förklara de förödande skador som uppkommit i ukrainska städer när ryska trupper skutit tillbaka mot vad som då kan betraktas som militära mål.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 4 825,00 SEK 6% Mål: 75 000,00 SEK

I ett längre reportage belyser The Washington Posts utrikeskorrespondent Sudarsan Raghavan hur den ukrainska armén utsätter den civila befolkningen för mycket stora faror och risker genom att placera sina soldater och vapen vid civila positioner och byggnader och beskjuter de ryska styrkorna från dessa.

Kort efter att en rysk missil träffat ett lägenhetskomplex och dödat minst fyra människor anländer den ukrainske parlamentsledamoten Oleksii Goncharenko till platsen och beklagar sig över att ryssarna attackerar bostadshus och insisterar på att det inte finns några militära mål eller trupper i närheten – det handlar enbart om rysk terror menar han.

Raghavan noterar dock att bara minuter senare så hörs ukrainska missiler avfyras i flera omgångar och det låter som att vapnen bara är några gator bort – och att de definitivt avfyras från huvudstaden.

”I allt högre grad tvingas ukrainare konfronteras med en obekväm sanning: militärens förståeliga impuls att försvara sig mot ryska attacker kan också sätta civila i fara. Praktiskt taget varje stadsdel i de flesta städer har blivit militariserad, vissa mer än andra, vilket också gör dem till potentiella mål för ryska styrkor som försöker slå ut det ukrainska försvaret”.

Annons:

William Shabas, professor i internationell rätt vid Middlesex universitet i London vill inte säga att den ukrainska militären är direkt ansvariga för de civila dödsfallen i landet – men påpekar ändå att Ukrainas armé genom att positionera sig i tätbebyggda områden sätter civilbefolkningen i fara. Denna uppfattning delas även av Richard Weir, forskare vid människorättsorganisationen Human Rights Watch.

– Om det finns militär utrustning där och (ryssarna) säger att de beskjuter den här militära utrustningen så undergräver det påståenden om att de avsiktligen attackerar civila mål och civila personer.

Kan bryta mot krigets lagar

Utrikeskorrespondenten konstaterar också att Washington Posts journalister med egna ögon under den senaste månaden sett hur ukrainska pansarskott, luftvärnskanoner och pansarvagnar placeras nära flerfamiljshus och hur tungt beväpnad ukrainsk militär syns på Kievs gator och torg.

”Ljudet av utgående raketer och artilleri kan höras ständigt i i huvudstaden Kiev”.

Richard Weir betonar att den ukrainska militären har ett ansvar utifrån internationell lag att avlägsna sin utrustning och sina soldater från områden som befolkas av civila och om detta inte går så är det den civila befolkningen som måste förflyttas bort från striderna.

– Om de inte gör det är det ett brott mot krigets lagar eftersom vad de gör är att sätta civila i fara eftersom all militär utrustning är legitima mål.

Den ukrainska militärledningen förkastar dock det resonemanget och menar att man har all rätt att försvara sina städer och att man strider efter principen om ”totalförsvar” – vilket innebär att frivilligsoldater har laglig rätt att skydda sina hem – även i civila miljöer. Vidare menar man att internationella krigslagar inte gäller för kriget i Ukraina eftersom Putins mål är att ”förstöra den ukrainska nationen” och att det inte går att försvara Kiev och andra städer utan att riskera att civila kommer till skada.

Mänskliga sköldar

Raghavan pekar dock vidare på hur beväpnad ukrainsk militär i Kiev stationerat sig vid lägenhetskomplex, kontor, tunnelbanestationer och butiker och hur man placerat ut minor i huvudstaden i syfte att stoppa ryska pansarvagnar.

Även om professor William Shabas understryker att Ryssland naturligtvis inte har rätt att döda civila, även om de befinner sig i närheten av militära mål och att man kan komma att ställas inför rätta för detta, så riktar han mycket skarp kritik mot Ukrainas militära strategi.

– Ukraina kan inte använda civila kvarter som mänskliga sköldar.

Säkerhetsexperter har också noterat hur det ukrainska luftvärnet är så centrerat i den centrala huvudstaden att när de skjutit ner ryska missiler eller drönare så har delar av dessa vid flera tillfällen regnat ner över civila bostadsområden. I ett annat fall dödades åtta människor vid en rysk attack mot ett shoppingcenter där ukrainska pansarvagnar och andra militärfordon posterats. Det är inte bara de ryska missilerna som oroar civilbefolkningen utan även det faktum att tunga vapen avfyras från deras egna bostadsområden.

– Det är otäckt. Det händer tre eller fyra gånger om dagen, kommenterar Ludmilia Kramerenko och tillägger att hon hoppas att kriget snart är över.

 

 

I en fältvideo som publicerats av den ryska statskanalen RT framkommer hur ryska trupper bekämpar ukrainska Azovbataljonens styrkor som positionerat sig i och befäst civila lägenhetsbyggnader i Mariupol varifrån man beskjuter ryska mål.

Boende i området vittnar också om hur medlemmar i Azov ofta tvingar sig in i lägenhetshusen och stationerar sig där och hur de antingen kör ut de som bor där eller helt enkelt skjuter ihjäl dem.

– Nationalisterna delade upp sig i grupper med cirka 10 personer i varje och positionerade sig i bostadshus. De kom hit på natten, säger en boende i Mariupol som också hävdar att byggnader som beskjutits med tungt ryskt artilleri är sådana som ockuperats av Azov.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Lavrov: Ingen paus i kriget medan det förhandlas

Kriget i Ukraina

Publicerad Idag 15:34 – av Emil Fjellstedt
Sergej Lavrov talar vid Antalya Diplomacy Forum
Arkivbild från Antalya i april. Lavrov avvisade under onsdagen ett eldupphör i FN:s säkerhetsråd.

Ryssland tänker inte stoppa striderna medan det förhandlas. Det beskedet gav utrikesminister Sergej Lavrov i FN:s säkerhetsråd under onsdagen, samma dag som Ukraina och 51 allierade krävde ett omedelbart och villkorslöst eldupphör. Enligt Lavrov handlar kravet om att ge Kiev andrum och fylla på vapenlagren.

Lavrov talade om kriget i Ukraina när säkerhetsrådet sammanträdde den 23 september. Enligt den ryska nyhetsbyrån Tass, som återger hans anförande, var budskapet till Europa och Kiev entydigt.

— Vi har lärt oss av bitter erfarenhet och kommer inte att pausa den särskilda militära operationen medan förhandlingar pågår, i något format, sade Lavrov.

Han riktade samtidigt udden mot de europeiska huvudstäderna och beskrev eldupphöret som ett medel för att köpa tid.

— Det är precis vad Europa vill, allt med samma enkla mål: att få ett andrum och fylla på Kievregimens uttömda militära arsenaler. Regimen har av desperation sedan länge tagit till öppet terroristiska metoder, sade Lavrov.

Kravet kom före mötet

Uttalandet om eldupphör publicerades innan säkerhetsrådet samlades. Ukraina och 51 allierade krävde ett omedelbart och villkorslöst eldupphör så att samtal mellan Moskva och Kiev kan komma till stånd. Bland undertecknarna finns EU och dess medlemsstater, Storbritannien, Kanada och Australien.

Moskvas linje är att striderna upphör först när båda sidor söker en samlad uppgörelse som tar itu med krigets grundorsaker. Ett eldupphör utan en sådan uppgörelse ser Kreml alltså som en paus som främst gynnar motparten.

Fyra dygn efter drönaranfallet

Tidpunkten gör saken mer laddad. Kravet kom mindre än fyra dygn efter Ukrainas största drönaranfall någonsin mot Moskva. Två civila dödades i förorterna, och ett oljeraffinaderi, bostadshus och civil infrastruktur skadades.

Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin kallade raiden utan motstycke och sade att den omfattade mer än 1 600 drönare från alla håll.

Försvaret ska trappa upp

Rysslands försvarsministerium sade efter det senaste drönaranfallet mot Moskva att armén ytterligare ska intensifiera precisionsanfall mot militära mål i Kiev.

Ryssland har de senaste månaderna trappat upp robot- och drönaranfall mot ukrainsk militär och infrastruktur med dubbel användning, som svar på Zelenskyjs 40 dagar långa påverkanskampanj med långräckviddiga anfall mot civila mål i Ryssland. Zelenskyjs uttalade syfte var att väcka missnöje hos den ryska allmänheten.

Kampanjen slutade med att Ukrainas svartahavshamnar slogs ut och att Rysslands vinterkampanj mot kraftverk och transformatorstationer började tidigare än vanligt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Halva Ukraina utan ström efter nattens drönar- och robotanfall

Kriget i Ukraina

Publicerad september 22, 2026 – av Emil Fjellstedt
Brinnande byggnad och rökpelare efter nattliga anfall mot Ukraina.
Natten till tisdagen brann byggnader i flera ukrainska städer efter drönar- och robotanfall.

Ryssland angrep Ukraina med hundratals drönare och tiotals robotar under natten till tisdagen. Rapporter talar om omkring 300 drönare och om strömavbrott i upp till halva landet.

Nattens anfall kommer efter den ukrainska drönarsvärmen mot Moskva på valdagen, då tre civila dödades i Moskvaregionen.

Källor uppger att anfallet gick mot Kiev, Odesa-regionen, Zaporizjzja, Pavlohrad, Kremenchuk och Dnipro. Vanliga drönare sattes in mot Kiev och Odesa. Jetdrivna drönare gick främst mot Dnipro. Kryssningsrobotar och ballistiska robotar användes mot Kremenchuk, och robotar av typen Banderol mot både Dnipro och Kremenchuks oljeraffinaderi. Spaning över västra Ukraina beskrivs som förberedelse för nästa våg.

Lager och industri

I Odesa-regionen träffades ett lagerkomplex vid Usatove för tredje gången. Rapporter beskriver en stor brand, med tjock svart rök, efter en träff med en jetdriven drönare mot ett lager i utkanten av Odesa. Satellitbilder ska ha visat en kraftig brand av samma slag som vid tidigare träffar mot anläggningen.

I Dnipro registrerades en stor brand i stadens sydvästra industriområde efter flera drönare och en ballistisk robot. Rapporter bedömer att anläggningarna inte kan användas under lång tid. Runt Kremenchuks raffinaderi hördes explosioner, men på morgonen fanns ännu inga bilder av brand där. En ballistisk träff noterades också i staden, utan närmare uppgifter om förstörelsen.

Strömavbrott

Konsekvensen som lyfts är elnätet. I Tjernihiv ska omkring 100 000 invånare ha blivit utan ström. Avbrott uppges också ha börjat i Kiev, Mykolajiv och Sumy. Sammantaget beskrivs upp till hälften av Ukrainas territorium som drabbat, och avbrotten väntas fortsätta om anfallen gör det.

Rapporterna anger inte hur många som dödats. Regionala ukrainska uppgifter, där ingen annan information finns, talar om två döda och sex skadade i Dnipro, med sök under rasmassor vid ett träffat företag, och om ett femvåningshus i Kiev där 15 personer ska ha räddats.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tre döda efter ukrainsk drönarsvärm mot Moskva under valdagen

Kriget i Ukraina

Publicerad september 21, 2026 – av Emil Fjellstedt
Splitbild: rök och eld vid ett raffinaderi till vänster, brinnande lägenheter i ett höghus till höger.
Brand vid Moskvaraffinaderiet och ett träffat flerbostadshus i regionen, ur videoklipp som spreds efter nattens angrepp.

Tre civila dödades i Moskvaregionen natten mot söndagen, när ukrainska drönare slog mot raffinaderi, bostadshus och lager. Enligt Moskva är det den största attacken mot huvudstaden under hela kriget – och den kom på sista dagen av det ryska parlamentsvalet.

Över 1 600 obemannade farkoster slogs tillbaka sedan lördagen, varav 450 på väg in mot Moskva, skrev borgmästare Sergej Sobyanin. Han kallade det den största och oöverträffade attacken mot staden.

— Den oöverträffade attacken var uppenbart planerad för att störa valet. Fienden misslyckades, sade han.

Flera drönare nådde Moskvaraffinaderiet i Kapotnja. Ett objekt på området skadades, enligt borgmästaren, som uppger att ingen dog i själva staden. En farkost träffade också ett hus vid Orechovyjbulvarden.

I förorterna var följderna tyngre. Regionens guvernör Andrej Vorobjov uppgav att luftvärnet mellan klockan 03 och 05 slog ut 249 drönare i 17 kretsar.

Kvinna dödad – maken dog på sjukhus

I byn Sofyino i Ramenskoje träffade en drönare ett trevåningshus. En 44-årig kvinna dog och fem personer skadades, däribland två barn. Kvinnans man avled senare på sjukhus, meddelade Vorobjov. En 15-årig flicka och hennes 19-årige bror blev därmed föräldralösa.

I Orechovo-Zujevo dödades en äldre man i ett privat hus som rasade och fattade eld. I Ramenskoje evakuerades omkring 400 personer, varav 70 barn, från ett 21-våningshus efter att vrakdelar tänt taket. Tjugo bilar skadades.

I Kotelniki slog en drönare in i ett flerbostadshus och satte lägenheter i tre våningar i brand. Skador rapporterades också i Kolomna, Jegorjevsk, Ljubertsy, Lytkarino och Istra.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bekräftade slagen och sade att ett nyckelföretag i rysk oljeindustri och en logistikplats träffats.

— Det är miljarder dollar som håller krigsmaskinen igång, skrev han.

Moskva kallar slagen mot bostadshusen för terrorism och anklagar Kiev för att försöka störa ryssarnas röstning. Försvarsministeriet sade att armén kommer att fortsätta och intensifiera sina anfall mot militära mål i Kiev.

Valet i Moskva genomfördes ändå. Vallokalerna stängde som planerat under söndagskvällen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fico: Väst vill ha en ursäkt för storkrig mot Ryssland

Kriget i Ukraina

Publicerad september 18, 2026 – av Emil Fjellstedt
Robert Fico varnar för att väst söker en förevändning för krig mellan Nato och Ryssland.

Slovakiens premiärminister Robert Fico varnar för att väst redan letar efter en förevändning för ett stort krig mellan Nato och Ryssland. Han sade det under torsdagen, inför en resa till Ukraina, och avfärdade att Slovakien ska dras in i strid ”på grund av någon artikel 5”.

— Jag är djupt oroad över att de bara letar efter en förevändning för en stor konflikt mellan Nato och Ryssland, skrev han på Facebook.

I ett tal vid öppnandet av läsåret i Prešov sade Fico att läget aldrig har varit så allvarligt och spänt när det gäller risken för ett paneuropeiskt krig. Han sade att politikers plikt är att tala om fred oftare än någonsin – och att fred inte är en fras.

— Jag önskar inte att Slovakien ska vara en del av någon militär konflikt, sade han med hänvisning till Natos artikel 5, som gör ett väpnat angrepp mot ett medlemsland till ett angrepp mot alla.

Slovakien är Natomedlem och Fico sade att landet värdesätter samarbete och åtaganden. Som premiärminister ska han ändå göra allt för att Slovakien aldrig dras in i krig.

Ett drönarfel kan räcka

— Det räcker att en drönare avsiktligt eller oavsiktligt träffar ett bostadshus i ett Natomedlemsland och dödar civila, så är vi där. Vi är på randen, och jag kan inte ens föreställa mig vad vi skulle göra i det här landet om det drogs in i krigsproblem, sade han.

Fico reste till Ukraina för möten med bland andra Volodymyr Zelenskyj och flera europeiska ledare, däribland Polens Donald Tusk. Efter ett V4-möte i Bratislava förra veckan sade han att han inte kunde sova när han lyssnat på vad de polska, ungerska, tjeckiska och irländska premiärministrarna sagt.

— Håll tummarna för att de stora pojkarna i politiken, som jag kallar dem, tar sitt förnuft till fånga, för ibland har jag känslan av att de redan tappat greppet om vad som händer i världen, sade Fico.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.