"Chutzpah” är ett ord ur hebreiskan som, via jiddisch, betyder "djärvhet" eller "fräckhet". Det unika med begreppet är de dubbla bottnarna med en samtidig underton av modig framåtanda och ogenerad skamlöshet - som tillsammans kan omfatta en initiativkraft lika imponerande som dess respektlöshet kan vara provocerande.
Det är med just en sådan blandning av häpnad och avsky man tar del av den israeliske försvarsministerns, Israel Katz, anspråk på att Europa nu ska ta emot Gazas palestinska befolkning.
”Länder som Spanien, Irland, Norge och andra, som falskeligen har anklagat Israel för dess agerande i Gaza, är enligt lag skyldiga att låta Gazaborna komma in på deras territorium”, hävdar den israeliske ministern.
”Gazas befolkning bör ha rätt till fri rörlighet och migration, precis som är brukligt överallt i världen”, fortsätter Katz vidare.
Redan när Israel inledde sina bombkampanjer av Gaza var det många som pekade på att syftet i praktiken av allt att döma inte handlat om att ”slå ut Hamas”, som man hävdat. Allt pekar istället på att man systematiskt avsett att göra Gaza obeboeligt från första början och därmed säkerställa att de palestinier som tvingats på flykt aldrig skall kunna återvända – helt enkelt eftersom det inte längre skulle finnas någonting kvar att återvända till.
Allt för att, som de högerextrema falangerna av den israeliska regeringen strävar efter, skapa förutsättningar för ett Storisrael utan några besvärliga grannar som riskerar att sätta käppar i hjulen för dessas planer.
I have instructed the IDF to prepare a plan that will allow any resident of Gaza who wishes to leave to do so, to any country willing to receive them.
Hamas has used the residents of Gaza as human shields, built its terror infrastructure in the heart of the civilian population,…
— ישראל כ”ץ Israel Katz (@Israel_katz) February 6, 2025
Historien upprepar sig
Tillvägagångssättet är på intet sätt nytt. Israel är snarare rutinerade när det kommer till etniska rensningar. I samband med nationalstatens grundande fördrevs eller flydde mellan 700 000 och 900 000 araber och den israeliska regeringen fattade snart beslut om att ingen av dem skulle tillåtas att återvända. Många av dessa hamnade i just Gaza, där deras barnbarn och barnbarnsbarn nu riskerar att drabbas av samma öde som sina förfäder.
Israels apologeter i Europa och USA har tvingats till en minst sagt obekväm position i samband med förstörelsen av Gaza. Israeliska företrädare verkar å sin sida inte nämnvärt bekomna av situationen, utan har istället växlat upp sin chutzpah i nya former. Redan i november 2023 deklarerade israeliska parlamentariker att ”Västvärlden bör välkomna flyktingar från Gaza”, och den högerextreme finansministern Bezalel Smotrich förkunnade att ”detta är den rätta humanitära lösningen”.
Detta var alltså för 15 månader sedan – långt innan Trump blev president och presenterade planerna på att USA ska ta över Gaza, tömma området på palestinier, jämna området med marken och sedan förvandla palestiniernas hem till ett ”Mellanösterns Riviera”.
Några pliktskyldiga floskler och halvhjärtad kritik om att man minsann inte får beslagta andra folkslags land, eller tvångsförflytta dem från sina hem hur som helst har förvisso kommit från EU-ledare men mer än så har det heller inte varit, och USA tycks hålla fast vid sin linje att helhjärtat stödja folkfördrivningen.
Manipulativ retorik
Samtidigt använder israelerna på ett utstuderat och manipulativt sätt västerländsk vänsterliberal retorik och låtsas som att folkmordet sker med den palestinska civilbefolkningens bästa i åtanke. Man hänvisar till påstådd frivillighet, asylrätt, mänskliga rättigheter och en fruktansvärd humanitär situation i Gaza – där kan ju ingen leva längre, det vore ju omänskligt, och Västvärlden har ju tagit emot flyktingar från Mellanöstern förr, så det är väl bara för européerna att öppna sina hjärtan på nytt, eller hur?
I eftermälet av att tiotusentals palestinska kvinnor och barn dödats av den israeliska militären, samtidigt som skolor, sjukhus och bostadskomplex bombats till aska, är det förstås svårt att ta denna plötsliga omsorg för palestiniernas välbefinnande på något större allvar.
Ännu värre är att det nog får bedömas som högst sannolikt att israelerna får som de vill, även denna gång. Det skulle vara oerhört förvånande om inte EU utan större motkrav öppnar portarna på vid gavel och släpper in överlevarna från det israeliska folkmordet.
När Israel och USA destabiliserar Mellanöstern genom regimskiften, bombningar eller fullskaliga invasioner har det rentav kommit att bli en tradition att Europa får ta det humanitära ansvaret – som om detta vore någon slags naturlig ordning.
Marionettledarna lär inte bjuda motstånd
Ulf Kristersson har liksom många av sina europeiska kollegor som sagt varit ytterst försiktig med sin kritik mot den brutala israeliska politiken. Fortfarande i ett skede där stora delar av Gaza nu ligger i ruiner, och ser ut som scener hämtade ur en postapokalyptisk film, finns det politiker som återkommer till att det handlat om ”självförsvar” och ”ett krig mot terrorismen”.
Israeliska politiker är förstås väl medvetna om att de bedöms med helt andra måttstockar än övriga länder, och alltjämt åtnjuter en unik särställning i Väst. Det är också därför de helt oblygt kan ställa krav som vore direkt otänkbara för andra.
Föreställ er exempelvis att afrikanskt land X en gång för alla skulle få för sig att göra slut på den självstyrande regionen Y, och med Västblockets välsignelse bombar denna till aska och dödar tiotusentals människor. Hela den kvarvarande befolkningen drivs på flykt och kan inte längre återvända till sina hem – men istället för att vidarebosättas i Somalia på det angripande landets bekostnad ska de skickas till Sverige och Europa. Skulle någon tycka att den lösningen vore acceptabel ens i teorin?
Israels europeiska undersåtar
Det är inte konstigt att stora delar av omvärlden ser med fortsatt växande avsky på Israels agerande. Det anmärkningsvärda är att våra egna ledare är så otroligt undfallande när det kommer till israeliska övergrepp, när man vanligtvis gör så stor sak av att vara ”moraliskt högstående” och fördöma länder vars brott bleknar i jämförelse med folkmordet i Gaza.
Att Sverige och Europa ska ta emot Gazas befolkning är naturligtvis ingenting som kan accepteras. Precis som varje annat folk har de all moralisk rätt att leva i sitt eget land, och om landet inte längre är beboeligt på grund av den israeliska massförstörelsen är det naturligtvis Israel som måste pressas att återuppbygga det – och även använda sin egen (illegalt ockuperade) mark för ändamålet.
Gång på gång visar Israel att man inte ser Europa som någon allierad eller jämlike – utan som undersåtar vars främsta syfte är att tjäna israeliska intressen. Det är förstås en fullständigt ohållbar relation, som en vacker dag måste få ett definitivt slut.
Markus Andersson
