Enligt läckta amerikanska underrättelserapporter planerar Kina att bygga upp en permanent militärbas på Ekvatorialguineas kust. Amerikansk militär ser den kinesiska upptrappningen som ett mycket stort hot mot USA.
Det är The Wall Street Journal som tagit del av den hemligstämplade rapporten där det framgår att Kina har långt gångna planer på att intensifiera sin militära närvaro i Afrika och upprätta en permanent militärbas i lilla Ekvatorialguinea som ligger på Afrikas västkust.
Om så blir fallet innebär det att kinesiska krigsfartyg kommer att finnas ”tvärs över Atlanten” – sett utifrån USA:s östkust, detta betraktas som ett potentiellt hot av såväl Pentagon som den amerikanska politiska ledningen, skriver man.
Redan i april konstaterade general Stephen Townsend, befälhavare för den amerikanska militären i Afrika att en kinesisk flottbas på Afrikas Atlantkust skulle innebära ”ett mycket betydande hot” mot USA.
Annons:
Han varnade för att den militära basen inte bara kan användas av kineserna för att fylla på drivmedel och förnödenheter utan där fartygen också kan återbeväpnas med missiler och andra former av vapen som potentiellt kan användas mot amerikanska mål.
Den amerikanske säkerhetsrådgivaren Jon Finer besökte i oktober Ekvatorialguinea för att försöka övertala presidenten där att säga nej till Kinas erbjudande och vägra en kinesisk militärbas.
– Som en del i vår diplomati för att hantera sjösäkerhetsfrågor har vi klargjort för Ekvatorialguinea, att vissa specifika steg som involverar (kinesisk) aktivitet där skulle skapa en oro för den nationella säkerheten, bekräftar en talesman.
Under de senaste månaderna har spänningarna mellan Kina och USA ökat – inte minst angående Taiwan, som den kinesiska regimen menar är en naturlig del av landet och bör återinförlivas i det.
Om Kina skulle invadera Taiwan militärt så menar USA:s utrikesminister, Antony Blinken att detta skulle få ”katastrofala konsekvenser för ett stort antal människor” och tillade att detta inte ligger i någons intresse – inte heller Kinas.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Boris Johnson tog med sig mannen som gett hans privata bolag en miljon pund på en resa till Ukraina i september 2023. Christopher Harborne, största ägare i vapenbolaget QinetiQ, var registrerad som Johnsons rådgivare. Varför han var med förklarar varken de läckta dokumenten eller de två männen själva.
Uppgifterna kommer från läckta filer ur Johnsons privata kansli, de så kallade Boris Files. Brittiska The Guardian publicerade sin granskning den 10 oktober 2025.
Enligt filerna flög Johnson och Harborne med privatjet från Stansted till östra Polen och tog nattåget vidare till Kiev. De anlände den 8 september 2023. Planet, en Dassault Falcon, drevs enligt Guardian sannolikt av Harborne själv. Johnson hade vid det laget lämnat parlamentet.
Arrangörerna av Yalta European Strategy-forumet (YES) i Kiev uppger att Harborne var registrerad som "rådgivare, Office of Boris Johnson". I Johnsons program står "bara Boris och Chris" vid forumets öppningssession.
Annons:
Följde med till Kiev och Lviv
Både Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Johnson talade på forumet. Programmet antyder ett enskilt möte efteråt, men Zelenskyjs kansli svarade inte på frågan om Harborne deltog. Ukrainas dåvarande utrikesminister kunde inte heller minnas om Harborne var med på ett senare möte.
Nästa dag reste Johnson till Lviv. Han lade blommor vid krigsgravar, besökte sårade och tog emot ett hedersdoktorat. Film visar Harborne i närheten när Johnson hälsar på soldater; på ett foto från ett möte med borgmästaren Andriy Sadovyy syns Harborne också.
Programmet nämner dessutom ett "stängt möte vid det militärtekniska forsknings- och utvecklingscentret". Det framgår inte om Harborne deltog. Han är QinetiQs största aktieägare med 13 procent, men det innebär inte att han har någon operativ roll i bolaget.
Ukrainas styrkor uppges använda QinetiQs Banshee-drönare och röjningsrobotar. I april 2025 meddelade det brittiska försvarsministeriet att bolaget skulle hjälpa Ukraina att tillverka utrustning med 3D-skrivare.
Miljonen till Johnsons bolag
Harbornes gåva på en miljon pund till The Office of Boris Johnson Ltd registrerades i november 2022 i registret över parlamentsledamöters ekonomiska intressen. Den syns inte i den brittiska valmyndigheten Electoral Commissions databas över pengar till en ledamots politiska verksamhet.
Harbornes advokater säger att gåvan skulle göra det möjligt för Johnson att fortsätta vara aktiv i brittisk politik. Enligt dem väntade sig Harborne ingen personlig vinning, och varje antydan om motsatsen är utan bevis och medvetet falsk. De gav inga substantiella svar på varför han följde med till Ukraina.
Ett brev daterat den 23 oktober 2023, med Johnsons signatur, inleds: "Jag skriver till stöd för Christopher Harborne." Johnson beskriver honom som vän och stödjare av sitt kansli, nämner den gemensamma Ukrainaresan och kallar honom en hängiven motståndare till Putins styre. Enligt advokaterna var brevet ett karaktärsintyg efter angrepp på Harbornes karaktär.
Johnson svarade Guardian med att kalla tidningens artiklar "patetiska icke-nyheter" och skrev att de mest tycktes bygga på en olaglig rysk hackning. Han fortsatte: "Varför byter ni inte bara namn till Pravda? Era artiklar är skräp och ni gör Putins arbete."
Guardian konstaterar att filerna inte förklarar varför Harborne följde med. Det som går att slå fast är att Johnson tog med en stor givare på resan och att denne registrerades som rådgivare. Ett foto visar Harborne vid mötet med Lvivs borgmästare; om han deltog i de privata mötena framgår inte.
Johnson hade redan våren 2022 rest till Kiev mitt i förhandlingarna. Efter samtalen i Istanbul i slutet av mars flög han dit den 9 april. Davyd Arachamija, som ledde Ukrainas delegation, sade i en intervju i november 2023 att Johnson då uppmanade dem att inte skriva under något med ryssarna utan bara fortsätta kriget. Ukrainska Pravda hade året innan återgett samma budskap från en nära medarbetare till Volodymyr Zelenskyj: Putin skulle pressas, inte förhandlas med, och väst tänkte inte skriva under avtal med honom. Johnson har kallat påståendet "rysk propaganda".
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Iran säger sig kunna öppna Hormuzsundet och pausa striderna i regionen inom sju dagar, om USA går med på Teherans villkor. Men enligt tidningen Wall Street Journal har Donald Trump redan avvisat upplägget och ser ett nytt bombanfall som sannolikt efter mellanårsvalet i november.
Under lördagen väntade Iran fortfarande på ett amerikanskt svar på förslaget, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Iran lade fram initiativet vid FN:s generalförsamling i New York och uppger att det förmedlats till amerikanerna via qatariska medlare.
Wall Street Journal hänvisar till icke namngivna amerikanska tjänstemän. Enligt tidningen är Trump privat skeptisk till att Iran kommer att uppfylla hans krav, och han ska ha sagt till sin stab att ett förnyat bombanfall är sannolikt när valet är över.
Bilden skiljer sig från den som gavs tidigare. Dessförinnan hade en amerikansk tjänsteman beskrivit samtalen med Iran via medlare som "positiva och konstruktiva".
Annons:
Sju dagar till öppet sund
Irans utrikesminister Abbas Araqchi sa till reportrar vid FN på fredagen att en överenskommelse skulle starta en sjudagarsnedräkning till att sundet öppnas och att striderna i regionen pausas.
— Om det finns en seriös vilja från amerikansk sida att nå en överenskommelse och öppna Hormuzsundet är allt nu förberett, sa Araqchi.
Enligt utrikesministern skulle planen stoppa fientligheterna på alla fronter, inklusive i Libanon. Går USA med kan parterna sedan inleda bredare samtal om ämnen som båda sidor kommer överens om.
Priset för Washington är dock tydligt. Enligt Araqchi kräver planen att USA häver blockaden av iranska hamnar, släpper Irans frysta tillgångar och avstår från oljesanktionerna.
Ingen reträtt om anrikningen
De bredare samtalen skulle kunna omfatta Irans kärnprogram, en fråga där Trump har lovat att Teheran aldrig ska få en kärnvapenbomb. Men en högt uppsatt iransk tjänsteman säger till Reuters att Iran inte kommer att visa någon flexibilitet i kärnprogrammet, inte ens om USA godtar fredsupplägget.
Iran tänker enligt tjänstemannen inte göra några eftergifter om sina rättigheter, varken när det gäller att anrika uran eller att skeppa ut sitt höganrikade uran ur landet.
President Masoud Pezeshkian sa i CBS-programmet Face the Nation att Iran är redo för samtal om kärnprogrammet och andra frågor, men att landet inte accepterar översitteri eller tvång. Iran har redan enats om att inte utveckla kärnvapen, enligt presidenten.
— Iran söker inte krig, men kommer att försvara sig mot påtryckningar, hot och angrepp, sa Pezeshkian.
Tidigare diplomatiska försök har inte lyckats avsluta kriget, som inleddes den 28 februari med amerikanska och israeliska angrepp. Sedan dess har pauser växlat med nya anfall. Tusentals människor har dödats, Irans konventionella styrkor har försvagats och landets redan sargade ekonomi har skadats.
Saudiarabien i skottlinjen
Trafiken genom Hormuzsundet, som Iran kontrollerar tillsammans med Oman, är i stort sett blockerad. Iran har slagit mot amerikanska allierade i Gulfen med drönare och robotar, och iranstödda miliser i Irak har anklagats för ett angrepp mot en pipeline som tillfälligt tog mer saudisk olja från marknaden.
Samtidigt söker Teheran kontakt med rivalen i Riyadh. Enligt Irans utrikesministerium informerade Araqchi tidigt på lördagen sin saudiske kollega prins Faisal bin Farhan om en förståelse mellan Iran och Oman om säkra farleder genom sundet.
Iranallierade huthier i Jemen har angripit Saudiarabien sedan de utlyste en sjöblockad mot Riyadh i juli. Den saudiskledda koalitionen uppgav tidigt på lördagen att den skjutit ned två ballistiska robotar mot Khamis Mushait och två drönare på väg mot huvudstaden. Attackerna hotar också Röda havet, den viktigaste alternativa exportvägen för Gulfländerna.
Saudiarabiens allierade sluter nu upp. Försvarstjänstemän från Turkiet och Pakistan, partner i ett gemensamt försvarsavtal med kungariket, möttes i Riyadh på fredagen för att diskutera underrättelsesamarbete, militär samordning och integrering av styrkor. Dagen innan hade ländernas utrikesministrar mötts inom ramen för Meckaavtalet.
Priset betalas också av barnen i Jemen. FN:s barnfond Unicef rapporterade på fredagen att våldet utlöst en ny humanitär kris, med en ökning av akut undernäring bland barn.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
EU kallar sin kod mot desinformation frivillig. Men sedan 1 juli 2025 används den som riktmärke när anslutna techjättars efterlevnad av lagen om digitala tjänster, DSA, prövas. I bolagens egna rapporter framgår hur samarbetet med "faktagranskare" påverkar vad användarna får se: Meta betalar sina partner och minskar spridningen av inlägg som de bedömer som falska.
EU-kommissionen meddelade den 24 september att plattformarnas senaste rapporter gäller första halvåret 2026. Det är andra rapportomgången sedan koden fick sin roll inom DSA. För anslutna mycket stora plattformar och sökmotorer följs deltagandet dessutom upp genom årlig oberoende revision.
Meta och TikTok återger kodens åtagande om samarbete med "the EU fact-checking community". EU-kommissionen sätter inte betyg på varje inlägg. Ändå påverkar "faktagranskarnas" bedömningar spridningen på Metas plattformar, samtidigt som koden används som riktmärke för anslutna mycket stora plattformars DSA-efterlevnad.
Meta betalar granskarna och minskar spridningen
Meta skriver att bolaget märker faktagranskat innehåll, ser till att färre ser det och vidtar åtgärder mot dem som upprepade gånger delar sådant innehåll. Inlägg som bedöms som falska eller ändrade får kraftigt minskad spridning. Även delvis falska inlägg får mindre spridning, men i lägre grad. Faktagranskat innehåll föreslås inte för användare, och återfallsaktörer tas bort från rekommendationerna.
Annons:
Metas europeiska partner ska ha aktiv ackreditering hos EFCSN eller IFCN. Bolaget betalar dem enligt avtal kopplade till mätbara resultat. TikTok uppger att det har 13 IFCN-ackrediterade partner i EU, EES och övriga Europa.
Facebooks landstabell anger 28 840 106 visningar av innehåll som visats och behandlats med faktagranskningar i 31 listade länder under halvåret. För Sverige anges 334 630 sådana visningar och 27 202 artiklar från "faktagranskare". Frankrike har 2 052 817 visningar och Tyskland 1 768 156. Visningarna är inte ett antal borttagna eller unika inlägg.
TikTok redovisar borttagna videor
TikTok redovisar två skilda kategorier av borttagningar. Enligt reglerna för medborgerlig integritet och valintegritet togs 157 videor bort i Danmark, 257 i Portugal, 38 i Slovenien, 229 i Bulgarien, 194 i Ungern, 83 på Cypern och 22 på Malta.
Enligt bolagets bredare policy mot felaktig information togs 15 725 videor bort i Danmark, 11 667 i Portugal, 1 273 i Slovenien, 42 197 i Bulgarien, 16 159 i Ungern, 3 222 på Cypern och 501 på Malta. De siffrorna mäter borttagningar, inte samma sak som Facebooks redovisade visningar.
Kommissionen ska nu inleda dialoger med de anslutna storplattformarna om koden. Något beslut från Bryssel om varje enskilt inlägg behövs inte för att påverka flödet: Meta beskriver själv hur betalda "faktagranskare" bedömer innehåll som bolaget sedan ger mindre spridning. Och den kod som plattformarna frivilligt anslutit sig till är sedan 1 juli 2025 ett riktmärke när EU prövar om de följer DSA.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Utan Europa hade USA:s och Israels krig mot Iran kanske inte varit möjligt. Det sade Natos generalsekreterare Mark Rutte under tisdagen. Han går därmed längre än i somras, då Italien kallade ett liknande uttalande felaktigt och Nato självt tonade ned det till logistik.
Rutte deltog i ett samtal i Des Moines, Iowa, som arrangerades av Chicago Council on Global Affairs. Frågan gällde vad USA har att vinna på Nato. Hans svar var att alliansen och dess allierade är en stor plattform för maktprojektion.
Han byggde vidare på ett exempel som USA:s Natoambassadör Matthew Whitaker redan hade tagit upp: starterna från europeiska baser till stöd för Epic Fury, den amerikansk-israeliska operationen mot Iran som inleddes den 28 februari.
— 5 000 plan som lyft från europeiska baser till stöd för Epic Fury sedan den 28 februari i år. 5 000. Och det var räknat till mitten av april. Sedan dess förmodligen många fler, men det här är siffrorna jag har från Ankaratoppmötet. 5 000 uppdrag, avgörande. Man kan hävda att det hade varit omöjligt att genomföra Epic Fury utan Europa som plattform för amerikansk maktprojektion, sade Rutte.
Rutte talade först om 5 000 plan men preciserade sedan själv att det rör sig om 5 000 uppdrag. Siffran gäller alltså starter från europeiska baser fram till mitten av april, inte antalet flygplan.
NATO Chief Mark Rutte has confirmed that the entire NATO was involved in the war on Iran:
“5,000 aircraft took off from Europe to support Operation Epic Fury”
Tonläget är ett annat än i juni. Då sade Rutte i Fox News att land efter land hade ställt baser till förfogande och att mellan 4 000 och 5 000 plan lyft från europeiska baser för att stödja Epic Fury. Enligt Politico, som rapporterade om uttalandet, nämnde han också 500 amerikanska militärplan från baser i Italien.
Italiens försvarsminister Guido Crosetto kallade budskapet "helt felaktigt". Italien hade enligt honom bara tillåtit logistiska och tekniska flygningar i enlighet med det bilaterala avtalet med USA, inte kinetisk verksamhet.
Natos talesperson Allison Hart förklarade då att generalsekreteraren hade syftat på logistiskt och tekniskt stöd.
I Des Moines talade Rutte inte om logistik. Han kallade starterna avgörande och beskrev Europa som den plattform utan vilken Epic Fury enligt hans bedömning kunde ha varit omöjligt att genomföra.
Retoriken om en splittring mellan EU och USA om kriget framstår därmed som ytlig: Rutte beskriver starterna från europeiska baser som avgörande för Epic Fury, medan Italiens invändning i somras var att landet bara hade tillåtit avtalsenliga logistiska och tekniska flygningar, inte kinetisk verksamhet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
