Kanada: “Målet att få bort Putin”

Det nya kalla kriget

publicerad 15 mars 2023
- av Markus Andersson
Mélanie Joly och Vladimir Putin.

Hjälp Nya Dagbladet att klara ekonomin under sommaren!


8570 kr av 50 000 kr insamlade. Stöd kampanjen via swish 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Kanadas utrikesminister Mélanie Joly medger nu för första gången öppet att målsättningen man sätter med de ekonomiska sanktionerna är att försöka isolera den ryska regeringen och tvinga fram ett regimskifte i landet.

Nyligen förbjöd Kanada import av ryskt stål och aluminium som ett led i sina redan omfattande sanktioner mot Ryssland. Under en presskonferens tillade utrikesminister Joly att man ser det som fortsatt viktigt att ha en ”diplomatisk närvaro i Moskva”.

– Vi kan se hur mycket vi isolerar den ryska regimen just nu – eftersom vi måste göra det ekonomiskt, politiskt och diplomatiskt – och vilka effekter det har på samhället, och hur mycket vi ser ett potentiellt regimskifte i Ryssland.

Kanadas liberala parti har tidigare arbetat för att byta ut regeringen i Iran, men detta är första gången man uttrycker sig på samma sätt om Ryssland. Joly är tydlig med att det huvudsakliga syftet med sanktionerna och att avkräva ansvar för påstådda krigsförbrytelser är att få bort president Vladimir Putin och allierade till denne.

– Målet är definitivt att göra det, att försvaga Rysslands förmåga att genomföra mycket avancerade attacker mot Ukraina. Vi vill också se till att Putin och hans medhjälpare ställs till svars.

– Jag gör alltid skillnad mellan regimen och folket i ett visst land, vilket är grundläggande, fortsätter hon.

Rysslands Kanadaambassadör Oleg Stepanov kallar Jolys kommenterar för en ”freudiansk felsägning” och pekar bland annat på att de allra flesta ryssar stödjer den förda ryska politiken.

– Vad hon eller andra beslutsfattare i Ottawa inte vill inse är att den nuvarande ryska politiken stöds av den absoluta majoriteten av nationen, säger Stepanov.


I skuggan av grannen USA

Kanada brukar vanligtvis inte betraktas som en geopolitisk storspelare likt sin Nato-allierade granne USA, som däremot har en desto längre historia av att forcera regimskiften i andra länder – ibland öppet och ibland i hemlighet.

Under 2000-talet har amerikansk underrättelsetjänst frekvent anklagats för att på olika sätt iscensätta eller elda på så kallade ”färgrevolutioner” och oppositionella proteströrelser i syfte att få regimskiften särskilt i Östeuropa.

I väst porträtteras revolutionerna som legitima och organiskt framväxande, medan de i Ryssland generellt uppfattats som en del av subversiv krigföring. “Euromajdan” som ledde till att Ukrainas dåvarande president Viktor Janukovytj 2014 avsattes och ersattes av en mer västvänlig regering brukar ofta lyftas fram som ett exempel på det.

 

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!