Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
Zoran Milanović har säkrat ytterligare en mandatperiod som Kroatiens president efter att ha vunnit valet med en överväldigande majoritet. Hans omval markerar en fortsatt EU-skeptisk linje och en tydlig ovilja att stödja Ukraina i konflikten mot Ryssland.
Milanović, som ofta kritiserar EU:s politik och västvärldens stöd till Kiev, fick hela 74,6 procent av rösterna i valet, där hans konservative motståndare Dragan Primorac fick blott 25,3 procents understöd.
Segern förstärker Milanovićs position som en av de mest frispråkiga och kontroversiella ledarna inom EU.
– Det är en hälsning från det kroatiska folket till alla dem som borde höra den, och jag ber att de lyssnar, sade Milanovic i sitt segertal.
Under sin första mandatperiod vägrade Milanović att tillåta kroatiskt deltagande i Natos:s träningsprogram för ukrainska soldater. Han har även upprepade gånger uttalat sig kritiskt om västvärldens ekonomiska och militära stöd till Ukraina.
Han betonade i sitt segertal att han tänker vara "... en jämlik deltagare i utrikespolitiska frågor ... I frågor som rör försvar och säkerhet kommer jag att fungera som överbefälhavare - inte som en jämlike, utan som den högst rankade myndigheten - eftersom det är vad konstitutionen föreskriver".
Zoran Milanović Wins Reelection as Croatia’s President https://t.co/tGNC6nouTx
— safartitarjuman (@SafartiTarjuman) January 13, 2025
Spänningar mellan president och premiärminister
Spänningarna mellan Milanović och Kroatiens premiärminister Andrej Plenković riskerar nu att fördjupas. Plenković, som leder det EU-vänliga konservativa partiet HDZ, har ännu inte gratulerat presidenten till segern. Milanović har å sin sida aviserat samtal med regeringen för att diskutera landets politiska riktning.
Presidentens roll i Kroatien är främst ceremoniell, men ämbetets inflytande inom försvars- och utrikespolitiken ger honom en central röst i frågor som rör landets relation till EU och Nato.
Milanovićs ståndpunkter, som ofta speglar en något bredare trend av EU-skepticism i regionen, kan således sägas placera Kroatien i samma fåra som länder som Ungern och Slovakien.
Han har vid flera tillfällen hävdat att Kroatien inte ska bli indraget i ett "geopolitiskt spel" som han menar främst gynnar stormakter som USA.
I ett bredare sammanhang väcker Milanovićs politik frågor om EU:s framtid och dess gemensamma hållning gentemot Ukraina. Hans omval belyser en ökande splittring inom unionen, där flera medlemsländer uttrycker missnöje med fortsatt stöd till Kiev.


