WASHINGTON (Xinhua) — Israel och Libanon har enats om att förlänga den vapenvila som trädde i kraft i april med ytterligare 45 dagar, meddelade det amerikanska utrikesdepartementet på fredagen.
”Stridsuppehållet som inleddes den 16 april kommer att förlängas med 45 dagar för att möjliggöra ytterligare framsteg”, skrev utrikesdepartementets talesperson Tommy Piggott på X.
Israel och Libanon ska återuppta politiska förhandlingar vid det amerikanska utrikesdepartementet den 2–3 juni. Samtidigt ska ländernas militära delegater inleda säkerhetssamtal i försvarshögkvarteret Pentagon den 29 maj, enligt Piggott.
Länderna höll sin tredje omgång av direktsamtal i Washington på torsdagen och fredagen. Piggott beskrev samtalen som ”mycket produktiva”.
Annons:
Trots vapenvilan har striderna mellan Israel och Hizbollah i södra Libanon fortsatt. Israeliska attacker dödade minst nio personer och skadade ett tiotal personer i södra Libanon på fredagen, enligt den statliga libanesiska nyhetsbyrån NNA.
Hizbollah uppgav att rörelsen beskjutit israeliska drönare, soldater och schaktmaskiner samt en Merkava-stridsvagn i flera områden i södra Libanon.
Enligt libanesiska hälsomyndigheter har israeliska attacker dödat 2 951 personer och skadat 8 988 under perioden 2 mars till 15 maj.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Iran har ändrat sin militära doktrin från försvar till offensiv och öppnar för föregripande angrepp mot amerikanska tillgångar. Beskedet kommer samtidigt som armén uppger att dess krigsskadade vapensystem har återställts.
Brigadgeneral Mohammad Akraminia, talesman för Irans reguljära armé, beskriver kursändringen i en intervju med den iranska nyhetsbyrån Mehr.
Enligt Akraminia ska armén hädanefter reagera snabbare, använda nya stridsmetoder och kunna slå till föregripande när Iran anser att ett motståndarangrepp förbereds.
Den nya hållningen innebär också att Iran kan svara på ett enskilt angrepp med flera attacker mot olika mål. Han nämner amerikanska militära tillgångar, energianläggningar, undervattenskablar och strategiska områden kring Bab al-Mandab som möjliga mål i en framtida konflikt.
Annons:
I ett separat uttalande i iransk statlig tv hävdade Akraminia att samtliga vapensystem som skadades under kriget med USA och Israel har byggts upp på nytt.
Irans försvarsindustri och armé ska ha tillfört ny materiel, medan andra system enligt honom har importerats från utlandet.
Uppgifterna saknar fullständig insyn
Akraminia anger varken antal, modeller eller leverantörsländer. Offentlig information kan därför inte styrka påståendet att armén har ersatt varje förlorat system.
Uttalandet gäller dessutom den reguljära armén, Artesh, och behöver inte omfatta all materiel inom Revolutionsgardet. Flera uppgifter pekar samtidigt på att Iran försöker återställa sin militära förmåga.
Reuters rapporterade i juli att Teheran väntades köpa mellan 300 och 400 kinesisktillverkade bärbara luftvärnssystem av typerna QW-12 och FN-16.
Tre källor med insyn uppgav att systemen skulle stärka skyddet mot lågt flygande flygplan, helikoptrar och drönare. Kinas utrikesdepartement avfärdade uppgifterna som grundlösa.
Doktrinförändringen tog enligt Mohammad Akraminia form under tolvdagarskriget 2025 och det senare 40-dagarskriget. Armén vill nu avskräcka USA och Israel genom att göra ett snabbt och geografiskt utvidgat svar mer trovärdigt.
Följderna kan bli särskilt stora i Persiska viken, där flera amerikanska baser och centrala energiflöden ligger nära Iran. Kursändringen höjer samtidigt risken för att ett hot eller en felbedömning utlöser nya angrepp i en redan hårt pressad region.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Pentagons databas för militära förluster har ändrats upprepade gånger under Iran-kriget, samtidigt som myndigheten hänvisat till tekniska störningar och säkerhetsskäl.
USA:s officiella förlusttal i kriget mot Iran har stigit till 18 döda och 758 sårade militärer. Ytterligare 60 skadade fördes in i den senaste uppdateringen – men dokumenterade bortfall och fördröjningar ger skäl att ifrågasätta om redovisningen är fullständig.
Totalt omfattar Pentagons redovisning nu 776 döda eller sårade sedan USA inledde kriget den 28 februari, rapporterar The Intercept. Av dessa ska 345 ha dödats eller skadats sedan den 7 juli, då en andra vapenvila föll samman.
En anonym amerikansk regeringskälla anklagar Pentagon för att medvetet ha hållit tillbaka delar av skadeutfallet efter iranska angrepp mot amerikanska baser. Försvarsdepartementet svarade inte på tidningens frågor om när eller var de 60 nytillkomna skadorna inträffade.
Siffrorna kommer från Defense Casualty Analysis System, DCAS. Sedan juli delas förlusterna mellan den ursprungliga insatsen Operation Epic Fury och en separat kategori kallad ”Overseas Operations”.
Annons:
Siffror försvann ur databasen
Redovisningen har ändrats flera gånger. Den 19 augusti räknade CNN samman 18 döda och 757 sårade – en färre än i den senaste uppgiften. Fyra dödsfall och tiotals skador hade tidigare tillfälligt försvunnit ur databasen.
Pentagons talesperson Sean Parnell beskrev förändringarna som tekniska störningar. Departementet har samtidigt hänvisat till säkerhetsskäl för att inte redovisa skador i realtid. Medicinsk bedömning och administrativ granskning kan enligt en försvarstjänsteman fördröja registreringen i dagar eller veckor.
Försvarsdepartementet bekräftade den 22 juli att fyra soldater dödats i Jordanien och Irak i händelser kopplade till iranska angrepp. President Donald Trump och försvarsminister Pete Hegseth närvarade när kvarlevorna fördes hem till Doverflygbasen.
Stöd för döda och skadade
Samtidigt har flygvapnet sökt bårhustjänster vid Robins Air Force Base i Georgia och tagit in uppgifter om lokal beredskap vid Aviano Air Base i Italien. Armén har också sökt administrativt stöd vid Fort Knox för handläggning av döds- och skadefall, ersättningar och återförande av kvarlevor.
Dokumenten är äkta, men de slår inte fast att behoven uppstått på grund av Iran-kriget. Robins-förfrågan är en fortsättning på en befintlig tjänst och Aviano gäller bred beredskapsplanering. Berörda militärbaser besvarade inte The Intercepts frågor om en möjlig koppling till de stigande förlusttalen.
De amerikanska förlusterna är bara en del av krigets mänskliga kostnad. Världshälsoorganisationen rapporterade 3 375 döda och 33 806 skadade i Iran under perioden 28 februari–6 april.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
USA utvidgar hotet om sekundära sanktioner mot länder och företag som fortsätter handla med Iran. Teheran beskriver åtgärderna som ekonomisk terrorism och varnar för att svaret inte enbart kommer att vara defensivt.
USA:s finansdepartement meddelade på måndagen att fem sektorer nu löper större risk att träffas av sanktioner: digitala tillgångar, teknik, guld, flyg och sjöfart. Samtidigt svartlistades närmare 60 personer, företag och fartyg med kopplingar till bland annat iransk oljehandel, cyberverksamhet samt kärn- och robotteknik.
Finansminister Scott Bessent stannade samtidigt före de mest långtgående åtgärderna. Han angav varken vilka länder som först kan drabbas eller när sanktionerna ska börja tillämpas, eftersom Washington vill ge handelspartner tid att bryta sina förbindelser med Iran, rapporterar Reuters.
Iran varnar för angrepp
Irans ekonomiminister Ali Madanizadeh säger att landet är förberett och räknar med att Kina, Ryssland och andra handelspartner motsätter sig den amerikanska presskampanjen.
Annons:
— Fienderna avser naturligtvis att inleda en ekonomisk terrorattack mot oss, men vi har också våra egna verktyg och vet hur spelet ska spelas. Vårt försvar är inte längre så defensivt; fienderna bör vänta sig ett angrepp, sade han i statlig tv.
Revolutionsgardets talesperson Hossein Mohebbi hotade samtidigt med hårda slag mot amerikanska intressen och strategiska energipassager om Irans infrastruktur angrips. Före sanktionsbeskedet hade Teheran även varnat för minskade oljeleveranser från Persiska viken.
Kinas oljehandel i centrum
Kina har under flera år varit den största köparen av iransk olja, men USA:s blockad av iranska hamnar har redan minskat flödena. Trots detta omfattade måndagens sanktionslista inga av de kinesiska finansinstitut som misstänks underlätta oljehandeln.
På frågan varför de hårdaste åtgärderna inte infördes omedelbart svarade Bessent:
— Varför skulle jag vilja spränga det globala finanssystemet?
Han betonade samtidigt att ingen står utanför räckvidden för amerikanska sanktioner. Kinas utrikesdepartement svarade att sanktioner och påtryckningar inte löser konflikten och att Peking kommer att skydda landets intressen.
Diplomatin har kört fast
Iran och USA slöt i juni en tillfällig överenskommelse som skulle bidra till att avsluta kriget efter de amerikanska och israeliska angreppen mot Iran, men det så kallade Islamabadmemorandumet föll snabbt samman. Pakistan uppgav på tisdagen att nya samtal i Teheran gjort betydande framsteg kring minskad upptrappning och en återöppning av Hormuzsundet.
Någon varaktig diplomatisk lösning har dock inte nåtts. Nästan sex månader efter krigsutbrottet har tusentals människor dödats, de flesta i Iran och Libanon, samtidigt som konflikten och störningarna i Hormuzsundet har pressat upp energipriserna.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Libanesiska räddningstjänster och miljögrupper anklagar Israels militär för att medvetet sätta eld på skog, olivlundar och jordbruksmark i södra Libanon efter vapenvilan den 17 juni. Enligt civilförsvaret har brandbekämpning blivit en av deras vanligaste insatser, samtidigt som israeliska drönare uppges ha hindrat släckningsarbetet.
Israels militär släppte på tisdagen lysgranater i ett skogsområde utanför Khiam och utlöste bränder, rapporterar The Guardian med hänvisning till libanesiska brandmän. När räddningspersonal försökte släcka elden ska en drönare ha slagit ned i närheten och tvingat dem att avbryta arbetet.
— De flesta av våra insatser handlar nu om bränder. Det finns enorma skogsområden som har brunnit. Jag har inga exakta siffror, men i områdena nära frontlinjen har omkring 30–40 procent av marken påverkats av bränder, säger Hussein Fakih, chef för civilförsvaret i Nabatiyeområdet.
Fakih uppger att brandammunition, vit fosfor och lysgranater har använts mot skog och annan vegetation sedan vapenvilan trädde i kraft. I Kfarchouba och ett skogsområde mellan Jezzine och västra Bekaadalen ska israelisk ammunition ha orsakat omfattande bränder under dagarna före publiceringen. En lokal räddningschef, Samir Hardan, säger att en drönare startade en brand i skogen och att en ny brand anlades efter att den första hade släckts.
Brandmännens rörelser måste enligt uppgifterna samordnas med den libanesiska armén, som i sin tur förmedlar förfrågningar till en samordningsgrupp där även Israel ingår. Vid de senaste bränderna ska räddningstjänsten bara ha fått tillstånd att arbeta på två av de platser där elden spred sig.
Anklagelser om ett återkommande mönster
Hisham Younes, grundare av den libanesiska miljöorganisationen Green Southerners, beskriver skogarna som gamla bestånd av bland annat pinje och ek. De ger inkomster åt lokalbefolkningen och fungerar som rastplatser för flyttfåglar. Han kallar förstörelsen för ”ekocid” och menar att återkommande bränder undergräver både ekosystemens återhämtning och människors möjlighet att återvända till sina hem.
I gränsbyn Yaroun uppger borgmästaren Hafez Ghasham att israeliska soldater i början av augusti satte eld på kvarvarande oliv- och fruktodlingar. Enligt honom hade nästan hela byns bebyggelse redan jämnats med marken. Olivträden var både en inkomstkälla och ett arv som många familjer hade fått från tidigare generationer.
Den israeliska militären bemöter inte varje enskild händelse i sak. I ett svar till The Guardian uppger militären att operationerna genomförs ”med försiktighetsåtgärder för att begränsa skador på civila och miljön”. Jerusalem Post återger samma svar och beskriver anklagelserna som uppgifter från libanesiska brandmän och miljögrupper.
Gammalt trebuchet-klipp sprids på nytt
I samband med de nya brandanklagelserna sprids även ett videoklipp där israeliska soldater använder en trebuchet – en medeltida kastmaskin – för att slunga ett brinnande föremål över gränsmuren. Klippet visar en verklig händelse, men det är inte inspelat under den nuvarande vapenvilan. Det cirkulerade redan i juni 2024 och används nu som ett historiskt exempel på hur eld tidigare har använts längs gränsen.
CNN geolokaliserade materialet till gränsen mellan Israel och Libanon, men kunde inte fastställa när det hade filmats. Israels militär beskrev då trebucheten som ett lokalt initiativ som inte fått någon större spridning. Enligt den israeliska förklaringen användes den för att bränna bort tät vegetation som kunde ge Hizbollahmedlemmar skydd nära gränsen.
Jerusalem Post skrev vid samma tid att israeliska militärkällor sade att redskapet hade byggts av reservister vid en postering på den norra gränsen och att filmen vid publiceringen redan var mer än en månad gammal. Tidningen uppgav samtidigt att brinnande föremål sköts över gränsen och antände växtlighet på den libanesiska sidan.
Det gamla klippet bevisar därmed inte vad som har hänt efter vapenvilan 2026. De aktuella anklagelserna vilar i stället på vittnesmål från brandmän och boende, videomaterial från de berörda områdena samt de bränder som följt på israeliska bombningar. Israels allmänt hållna svar lämnar samtidigt de enskilda uppgifterna om drönare, lysgranater och hindrat släckningsarbete obesvarade.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
