Annons:

Så har USA och Israel ödelagt 30 iranska universitet i kriget mot en hel civilisation

Eskalationen i Mellanöstern

  • Shahid Beheshtis laserforskningsinstitut och Sharifs laboratorier – Irans främsta lärosäten ligger i ruiner
  • 30 universitet, 55 bibliotek och 56 kulturminnesmärken skadade i systematiska bombanfall
  • Pasteur-institutet, ett WHO-samarbetscentrum för infektionssjukdomar, kan inte längre bedriva hälsoarbete
  • Kriget riktas inte mot militära mål – det riktas mot Irans kunskap, kultur och framtid
Publicerad 8 april 2026 – av Emil Fjellstedt
Skadat Sharif University of Technology efter amerikanska och israeliska bombanfall i Teheran den 7 april 2026.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 61 000,00 SEK 81% Mål: 75 000,00 SEK

Den 4 april bombarderade amerikanska och israeliska krigsflygplan Laser and Plasma Research Institute vid Shahid Beheshti-universitetet i norra Teheran. Forskningsinstitutet, som bedrev banbrytande forskning inom plasmafysik, låg i ruiner efter anfallet.

Universitetet hade övergått till distansundervisning, vilket innebar att inga studenter dödades – men forskningsutrustningen förstördes helt.

Shahid Beheshti-universitetet konstaterade i ett officiellt uttalande att anfallet "inte bara riktar sig mot akademikers säkerhet och landets vetenskapliga miljö, utan också utgör en direkt attack mot förnuft, forskning och tankefrihet".

Förstörd byggnad vid Shahid Beheshti-universitetet i Teheran efter bombanfall
En förstörd byggnad vid Shahid Beheshti-universitetet i Teheran efter amerikanska och israeliska bombanfall den 4 april 2026. Foto: Xinhua/Shadati

Sharif University – "Irans MIT" i ruinerna

Den 6 april träffades Sharif University of Technology, allmänt betraktat som Irans främsta tekniska universitet och ofta jämfört med MIT i USA, av en bunkerbrytande bomb. Universitetets moské och laboratorier skadades allvarligt. Minst 34 personer dödades i anfallet, varav sex barn.

Annons:

Irans förste vicepresident Mohammad Reza Aref – själv utbildad vid Stanford University – skrev i ett inlägg: "Bunker-buster-bomben mot Sharif University är en symbol för Trumps vansinne och okunnighet. Han förstår inte att Irans kunskap inte är inbäddad i betong som kan förstöras av bomber".

Skadad byggnad vid Sharif University of Technology efter bombanfall
Skadad byggnad vid Sharif University of Technology efter amerikanska och israeliska bombanfall i Teheran den 7 april 2026. Foto: Xinhua/Shadati

Flera professorer vid Shahid Beheshti-universitetet mördades redan under Israels 12-dagarskrig i juni 2025, påminde vetenskapsministern om. Iranska forskare har varit mål i årtionden.

Systematisk förstörelse av akademisk infrastruktur

Iran University of Science and Technology (IUST) i Teheran drabbades i slutet av mars, då ett av dess forskningscentra – som arbetade med att utveckla inhemska satelliter – jämnades med marken. Andra avdelningar skadades.

I Isfahan har universitetet bombats två gånger under kriget, varvid fyra anställda skadats.

Minst 30 iranska universitet har drabbats sedan kriget inleddes den 28 februari, enligt Irans vetenskapsminister Hossein Simaei Saraf. Vid ett besök i ruinerna av Shahid Beheshti-universitetets forskningscenter konstaterade han:

"Att attackera universitet och forskningscentra betyder att man återvänder till stenåldern".

Uttalandet var en direkt hänvisning till Trumps hot att bomba Iran "tillbaka till stenåldern".

Även Pasteur-institutet i centrala Teheran – grundat för över 100 år sedan i samarbete med Institut Pasteur i Paris och numera ett WHO-samarbetscentrum för infektionssjukdomar och vaccinproduktion – har skadats allvarligt.

Världshälsoorganisationen bekräftade att institutet "drabbats av betydande skador och inte längre kan bedriva hälsoarbete".

Ett mönster av attacker mot bildning

Anfallen mot universiteten är inte isolerade. Sedan krigets början har 56 kulturminnesmärken och 55 bibliotek skadats, enligt iranska myndigheter. Irans kulturminister Reza Salehi Amiri beskrev förstörelsen i en intervju med Al Jazeera som en "medveten och avsiktlig attack mot iransk identitet".

Den 136 meter långa B1-bron nära Teheran – byggd av iranska ingenjörer över flera år och på väg att invigas – attackerades den 5 april. Åtta personer dödades och över 90 skadades när bomber träffade området där civila familjer firade naturdagen Sizdah Bedar.

Trump publicerade omedelbart en video av brokollapsen.

Bomberna förstörde inte bara byggnader – årtionden av forskning, arkiv och utrustning ligger i ruiner. Den amerikanske presidenten hotade att bomba Iran "tillbaka till stenåldern". De 30 universiteten, de 55 biblioteken och de 56 kulturminnesmärkena visar att hotet redan håller på att förverkligas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Iran möter tre regionala makter om säkerheten i Mellanöstern

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Idag 12:09 – av Emil Fjellstedt
Deltagare samlade inomhus i samband med mötet i Teheran, flera i kostym, andra i saudisk klädsel och en i grön militäruniform
Iran, Saudiarabien, Pakistan och Turkiet enades om fortsatta samtal om regional fred och säkerhet efter mötet i Teheran under måndagen.

Saudiarabiens försvarsminister, Pakistans arméchef och Turkiets underrättelsechef satt under måndagen vid samma bord som Irans säkerhetsledning i Teheran, utan någon västlig företrädare. Mötet slutade med besked om fortsatt dialog om regional fred och säkerhet, inte med ett färdigt avtal.

Värd i Saadabadpalatset var Mohsen Rezaei, sekreterare i Irans högsta nationella säkerhetsråd. Saudiarabien representerades av försvarsminister Khalid bin Salman, Pakistan av arméchefen Asim Munir och Turkiet av underrättelsechefen Ibrahim Kalin.

Den gemensamma kommunikén, som den iranska nyhetsbyrån Mehr återger, kallar sammankomsten det första mötet mellan de fyra länderna.

Även president Masoud Pezeshkian och utrikesminister Abbas Araghchi deltog i mötena, rapporterar Reuters. Mötet var den första kontakten på hög nivå mellan Iran och de tre länderna sedan kriget, som inleddes med amerikanska och israeliska angrepp mot Iran, spred sig till Saudiarabien och Jemen.

Från försvarspakt till samtal

Saudiarabien, Pakistan och Turkiet undertecknade den ömsesidiga Meckapakten i augusti. Vid ett krismöte i Riyadh den 5 oktober beslutade de tre att omedelbart genomföra det kollektiva försvaret och snabbt placera ut militära styrkor i Saudiarabien, uppger Turkiets utrikesdepartement.

Samtidigt fortsätter de Iranallierade huthierna att angripa saudiska flygplatser, hamnar och oljeanläggningar. Riyadh uppger att besöket i Teheran ska öppna förhandlingskanaler för att "förhindra att den militära eskaleringen återvänder".

Munir med Trumps klartecken

Irans UD-talesperson Esmaeil Baghaei har beskrivit mötet som ett möjligt första steg mot regionala säkerhetsmekanismer. Mötet föreslogs när Munir besökte Teheran förra veckan.

En högt uppsatt pakistansk säkerhetsföreträdare säger till Reuters att fokus låg på ett regionalt nätverk för icke-angrepp. På agendan stod också samtal mellan USA och Iran, huthiernas attacker, Hormuzsundet och den amerikanska blockaden av iranska hamnar.

Spänningen har skärpts sedan Trump i fredags sade att USA kan anfalla Iran igen.

En annan pakistansk företrädare uppger att Munir hade Trumps klartecken att pröva diplomati och lade fram en lösning som skulle ge både Washington och Teheran något. Meckapaktens länder och Qatar skulle kunna bli garanter om förslaget accepteras. Detaljerna har inte offentliggjorts.

Parsi: nödmöte om huthierna

Trita Parsi, medgrundare och vice chef för den amerikanska tankesmedjan Quincy Institute, skriver att ett iranskt inträde i pakten inte stod på agendan. Han beskriver i stället ett krismöte: de tre länderna bad Iran om hjälp att avsluta konflikten med Ansarallah, alltså huthirörelsen, som han menar hotar att destabilisera Saudiarabien.

Parsi återger också det iranska synsättet: Saudiarabien har begått samma misstag som Trump och startat ett krig som landet varken kan kontrollera eller avsluta.

En källa i Iran uppger för honom att Teheran är villigt att hjälpa till, men att huthiernas villkor ligger fast: Saudiarabien måste häva luftblockaden mot Jemen innan striderna upphör. Parsi tillägger att rörelsen fokuserar på luftblockaden, inte på sjöblockaden.

Han ser mötet som exempel på något större. När USA drar sig tillbaka militärt tar regionens stater, tvärtemot den rådande uppfattningen i Washington, själva större ansvar för sin säkerhet. Problemen löses inte därmed och konflikter kan uppstå, men då är det "deras konflikter, deras kaos och deras ansvar", inte USA:s.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA flyttar trupper inför möjligt nytt Irananfall

Eskalationen i Mellanöstern

Uppdaterad 22 oktober 2026, Publicerad 22 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Donald Trump under ett paraply till vänster och amerikanska soldater på patrull i nordöstra Syrien till höger.
USA flyttar enligt medieuppgifter trupper från flera länder i Mellanöstern medan Trump överväger nya anfall mot Iran.

USA flyttar trupper från baser i Jordanien, Qatar och Kuwait medan president Donald Trump överväger nya anfall mot Iran. Enligt NBC News liknar förflyttningarna förberedelserna inför krigsutbrottet i februari.

Den amerikanska militären har i det tysta börjat flytta trupperna, rapporterar NBC News med hänvisning till två amerikanska tjänstemän och två personer med insyn.

USA ska behålla en begränsad närvaro på baserna, bland annat personal för luftförsvar och säkerhet.

Nya anfallsplaner mot Iran

Enligt NBC har högre militärer lagt fram alternativ för nya anfall mot iranska kärntekniska anläggningar, underjordiska installationer och strategiska öar. Dit hör Kharg, ett nav för oljeexporten, och Qeshm i Hormuzsundet.

Krigsminister Pete Hegseth ska höra till dem som vill återuppta operationerna, medan andra varnar för en ny omfattande militär insats utan tydligt mål.

Trump lovade tidigare i månaden att inte anfalla före mellanvalet den 3 november, men utesluter inte militära angrepp om diplomatin misslyckas. Premiärminister Benjamin Netanyahu har uteslutit nya anfall före Israels val den 27 oktober. I söndags deklarerade han ändå att Israel kan slå mot Teheran utan amerikansk medverkan.

Liknar förberedelserna inför krigsutbrottet

NBC:s källor jämför åtgärderna med förberedelserna inför de första amerikansk-israeliska anfallen mot Iran den 28 februari. Då drog Pentagon tillbaka stora styrkor från utsatta baser för att skydda dem mot iransk vedergällning.

Teheran anklagade Washington för att använda invånare i Gulfen som "mänskliga sköldar" sedan tusentals amerikanska soldater tagit skydd i civila hotell och kontorsbyggnader.

Centcoms talesman Timothy Hawkins ville inte kommentera de rapporterade förflyttningarna. Han uppger att amerikanska styrkor regelbundet omgrupperas för att "optimera uppdragsberedskapen".

Iran räknar med nytt anfall

Teheran räknar nu med ett nytt amerikansk-israeliskt anfall och ser Washingtons diplomatiska gester som "opålitliga". Det säger en högt uppsatt iransk säkerhetstjänsteman som uttalar sig anonymt till nyhetsbyrån Fars, enligt turkiska Anadolu.

Enligt tjänstemannen har operativa enheter fått instruktioner inför ett nytt storskaligt krig, där iranska företrädare eller civila dödas. Amerikanska politiska tillgångar och infrastruktur i länder som deltar i kriget ska då betraktas som "legitima mål".

Enligt tjänstemannen betraktar Iran redan blockaden och luftrumsrestriktionerna som fortsatt amerikansk krigföring.

Landets decentraliserade mosaikförsvar är byggt för att striderna ska kunna fortsätta även om ledningen eller kommunikationerna slås ut, skriver Al Jazeera.

Kriget är inne på sin åttonde månad och slår mot energimarknader och sjöfarten genom Hormuzsundet. Iran erbjuder sig att återställa trafiken inom sju dagar om USA häver sin sjöblockad, lättar oljesanktionerna och går med på en bredare vapenvila. Trump kallar förslaget "oacceptabelt".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Riyadhs flygplats träffad igen när kriget i Jemen trappas upp

Eskalationen i Mellanöstern

Uppdaterad 12 oktober 2026, Publicerad 12 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Mörka rökpelare stiger över Sanaas internationella flygplats, med bebyggelse i förgrunden och berg i bakgrunden.
Rök stiger efter flyganfall mot Sanaas internationella flygplats i Jemen den 13 juli 2026.

Kung Khalids internationella flygplats i Riyadh har drabbats av ännu en dödlig attack, bara ett dygn efter lördagens angrepp. Den här gången slog en oidentifierad projektil ned i terminal 4.

En person dödades och elva skadades på söndagen, enligt Saudiarabiens civilflygmyndighet GACA.

Projektilen orsakade en brand i terminalen, enligt den saudiledda koalitionen i Jemen. Koalitionen säger också att luftvärnet sköt ned en kryssningsrobot nära flygplatsen och senare förstörde en drönare i Östprovinsen, rapporterar irländska RTÉ.

Flygplatsen har varit stängd sedan lördagen. GACA bedömer fortfarande skadorna.

Pilgrimer flydde i panik

Lördagens attack dödade tolv personer och skadade 309, enligt GACA. Bland de döda fanns fyra saudier, två bangladeshier och en medborgare vardera från USA, Egypten, Jordanien, Syrien, Palestina och Sudan, skriver Saudi Gazette. Sedan dess har Indiens ambassad meddelat att en skadad indisk medborgare avlidit, vilket höjer dödstalet till 13.

Saudisk statstelevision visade hur resenärer köade vid en gate inför resan till islams två heligaste platser. En orange blixt fick människor att fly i panik, medan delar av taket såg ut att rasa.

Enligt saudiska myndigheter var lördagens attack den tredje mot flygplatsen på en vecka. Huthierna har tidigare hävdat träffar mot flygplatsen.

Huthirörelsen tog på sig lördagens attack, liksom angrepp mot flygplatsen i Dammam och två anläggningar tillhörande oljejätten Aramco. GACA har bekräftat träffen i Dammam. Vem som låg bakom söndagens angrepp framgår inte av de källor som NyD har gått igenom.

Huthierna har samtidigt förnyat varningen mot att använda saudiska flygplatser. Huthistyrets utrikesministerium skriver att "värre är att vänta" om inte "den saudiska fienden" upphör med sin aggression och inblandning i Jemen.

Kriget blossar upp igen

Huthierna utkämpar ett markkrig i Jemen mot den saudistödda regeringen. Sedan huthierna förra månaden tog strategiska områden längs Röda havets kust har Saudiarabien trappat upp sitt militära engagemang, med flyganfall mot rörelsen och stöd till en motoffensiv.

Enligt huthierna genomförde saudiskt flyg 124 anfall i Jemen under ett dygn. President Donald Trump sade på lördagen att USA överväger att ansluta sig till de saudiska anfallen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Macgregor övertygad: USA och Israel kommer att angripa Iran igen

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad 9 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage med Douglas Macgregors porträtt från 2020 till vänster och en Tomahawkrobot som avfyras från USS Shiloh 1996 till höger.
Macgregor bedömer att ett nytt angrepp mot Iran snabbt kan förbruka merparten av precisionsvapnen i offensiven.

Den pensionerade amerikanske översten Douglas Macgregor tvivlar inte på att USA och Israel kommer att angripa Iran på nytt. Han varnar för tunga amerikanska förluster, snabbt förbrukade precisionsvapen och ekonomiska följder långt utanför regionen, och tror att USA till slut drar sig ur, precis som i Vietnam.

Macgregor, i dag försvars- och utrikespolitisk analytiker, intervjuades av Daniel Davis i en intervju som publicerades på onsdagen. På frågan vad president Donald Trumps och utrikesminister Marco Rubios senaste utspel säger om nästa militära steg svarade han utan förbehåll.

— Jag tror att vi måste förstå att han kommer att angripa Iran. Det kommer Israel också att göra. De två kommer att angripa, säger Macgregor.

Bedömningen är hans egen och bygger inte på offentliggjorda krigsplaner. Han väntar sig en massiv flygoffensiv där varje bombplan som kan bära maximal last sätts in, och tror att många av målen kommer att vara civil infrastruktur, städer och samhällen. Eftersom europeiska länder enligt honom inte vill låna ut sina baser, och Spanien inte längre är ett alternativ, räknar han med att amerikanska bombplan lastar om i Israel.

Macgregor tror inte att offensiven kommer att fungera. Om den misslyckas och USA drabbas av tunga förluster, något han kallar en mycket verklig sannolikhet, väntar han sig att administrationen försöker samla landet bakom ett utdraget krig mot Iran utan slutpunkt. Inte heller det tror han kommer att lyckas.

Ett B-2-bombplan lyfter från Whitemanbasen i Missouri.
Ett amerikanskt B-2-bombplan lyfter från Whitemanbasen i Missouri i augusti 2025. Foto: Joshua Hastings/U.S. Air Force.

Tre till sju dagar med precisionsvapen

Han räknar också med ett försök att sätta in marinkårssoldater och arméns luftburna infanteri. Iran har enligt hans bedömning drönare och robotar i reserv som är avsedda just för strider inne i Persiska viken.

— Vi kommer att försöka penetrera de underjordiska anläggningar som vi inte kunde komma åt förra gången. Det är helt säkert. Hur många av dem kan vi nå? Jag har ingen aning, säger han.

Parallellt tror han att USA kommer att försöka göra livet så outhärdligt som möjligt för den iranska befolkningen, i hopp om att den ska resa sig mot regeringen. Det har enligt Macgregor aldrig fungerat, varken mot serber, tyskar eller japaner.

Davis lyfte sedan frågan om ammunition. Han påpekade att stora delar av de strategiska lagren av kryssningsrobotar och luftvärnsrobotar redan förbrukats under krigets två tidigare omgångar, och frågade hur länge en ny offensiv kan föras med de bästa vapnen.

— Jag tror kanske någonstans mellan tre och sju dagar som mest. Då har man förbrukat merparten av sina precisionsstyrda vapen och ammunition, säger Macgregor.

Därefter tvingas planen enligt honom flyga närmare och in i iranskt luftrum, där riskerna växer kraftigt.

Svält, skuldkris och kärnvapenrisk

Följderna sträcker sig enligt Macgregor långt utanför regionen. Han pekar på brist på konstgödsel, helium och svavel, liksom på störningarna i olje- och gasflödena, och tror att stora delar av världen kommer att drabbas av svält under vintern och våren.

USA är enligt honom samtidigt på väg mot en finansiell katastrof, och kriget kommer att fortsätta tills dollarsystemet brakar samman och landet hamnar i depression. Macgregor hänvisar också till opinionsmätningar som enligt honom visar att amerikanerna inte stöder kriget, och han tror inte att förluster till sjöss skulle få befolkningen att sluta upp bakom presidenten.

Den mörkaste frågan gäller kärnvapen. Till uppgifterna om att Trump i tysthet ska ha gett Israel grönt ljus att använda kärnvapen säger Macgregor att han inte har någon aning. Han betvivlar dock att Trump har något större inflytande över Netanyahu och kallar Israel under dennes ledning en skurkstat som han tror är kapabel till vad som helst, även kärnvapen.

Om Israel skulle använda kärnvapen ser han en risk att kriget blir globalt. Kina har enligt Macgregor gjort klart för Iran att landet har rätt att slå till förebyggande mot en ny styrkeuppbyggnad.

Flygfoto över byggnader och vägar vid Al Udeid-basen i Qatar.
Delar av Al Udeid-basen i Qatar fotograferade 2004. Foto: Scott Reed/U.S. Air Force.

Pentagon nekade Murphy att se skadorna

Intervjun inleddes med uppgiften att Pentagon har nekat senatorn Chris Murphy att se skadorna på den amerikanska basen Al Udeid i Qatar med egna ögon.

— Jag har varit i Mellanöstern förmodligen åtminstone ett dussin gånger som kongressledamot. Jag har aldrig någonsin nekats tillträde till militära anläggningar, säger Murphy i ett klipp som visades i programmet.

Murphy kallar beslutet en del av en samordnad kampanj från försvarsdepartementet för att dölja krigets verkliga kostnad. Macgregor tror dock inte att det går att dölja särskilt mycket.

— Man kan se det mesta av skadorna på kommersiella satellitbilder. Kanske finns det belägg för fler döda och sårade än vad som har rapporterats. Det är definitivt möjligt, säger Macgregor.

Han beskriver försvarsminister Pete Hegseth som en "mini-Trump" som behandlar alla som ställer frågor som fiender, och drar en enkel slutsats: utgå från att något dåligt pågår tills motsatsen är bevisad. Trump själv kallar han rakt ut en "patologisk lögnare".

Skrytet om världens starkaste militär

Davis visade också ett klipp där Trump säger att USA har världens starkaste militär, ligger 15 år före Ryssland i ubåtsutveckling och upprätthåller en av historiens mest ogenomträngliga blockader. Frågan var om presidenten ljuger eller faktiskt tror på det.

— Jag tror att han vet att vi befinner oss i ett mycket svårt läge. Han har försatt sig själv och oss i en ohållbar position. Vi kan inte enkelt besegra det iranska försvaret militärt, säger Macgregor.

Iran har enligt honom större räckvidd än någonsin. Han jämför med Douglas MacArthur på Filippinerna inför andra världskriget, som offentligt talade om oövervinnligt försvar men i privata meddelanden till Franklin D. Roosevelt erkände att öarna inte gick att försvara. På samma sätt tror Macgregor att Trump inte vill ge iranierna intrycket att de har övertaget, trots att de enligt honom har det.

Rubio säger i ett annat klipp att Irans ekonomi är på väg mot ett läge som få länder i världen har upplevt. Davis påminde om att finansminister Scott Bessent två veckor tidigare hade sagt att Iran skulle kollapsa inom ungefär två veckor.

Macgregor menar att Rubio upprepar Benjamin Netanyahus budskap och att löftena om ett krig på tre eller fyra dagar, där regimen faller och folket reser sig, "inte har något med verkligheten att göra".

Reträtten som slutpunkt

Irans mål är enligt Macgregor att driva ut USA från baserna runt Persiska viken, eftersom en fred med amerikanska styrkor kvar vid gränsen bara skulle innebära ett nytt krig om några år. Han menar att USA redan till stor del har lämnat flera av baserna, och att det var klokt.

Davis tror att Trump sannolikt leder landet in i ett förnyat krig i Mellanöstern. Macgregor delar bedömningen men ser också hur det slutar.

— Jag tror att vi till slut kommer att dra oss tillbaka. Vi kommer att dra oss ur. Vad gjorde vi i slutet av Vietnamkonflikten? Vi lämnade. Åkte vi någonsin tillbaka? Nej, säger Macgregor.

Kriget beskriver han som ett sista desperat försök att hålla USA kvar i andra länders krig. Den liberala internationella ordningen är enligt honom bara en förklädnad för makt.

— Nu har vi nått någon som vi inte kan mobba. Den heter Iran, säger han.

Förutom Iran tar Macgregor där också upp kriget i Ukraina, konflikten mellan Saudiarabien och Jemen samt Europas ekonomiska läge.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.