Oljepriset fortsätter att stiga kraftigt och börserna världen över faller i spåren av det eskalerande USA-israeliska kriget mot Iran. Fartygstrafiken genom Hormuzsundet har i det närmaste upphört, och analytiker varnar för att priset kan nå nya rekordnivåer.
Brentolja handlades måndag morgon i Asien till 114,74 dollar per fat – en ökning med nästan 24 procent – efter att kriget bröt ut för över en vecka sedan, rapporterar BBC.
Ungefär en femtedel av världens oljeförsörjning transporteras normalt genom Hormuzsundet, men passagen har i princip stängts efter det att Israel och USA i strid med internationell rätt angrep Iran militärt för över en vecka sedan.
Den gångna veckan var marknaderna trots allt relativt lugna, men helgens nya USA-israeliska luftangrepp mot iransk energiinfrastruktur har fått priserna att röra sig snabbt uppåt.
Annons:
Japans Nikkei 225 sjönk med mer än 7 procent, Hang Seng i Hongkong med över 3 procent och australiensiska ASX 200 med mer än 4 procent.
Sydkoreas Kospi rasade med mer än 8 procent och utlöste ett handelsstopp på 20 minuter.
#: Oil surged toward $120 as Middle East producers curbed output and shipping through #Hormuz remained disrupted. #Brent jumped nearly 29% amid escalating tensions and supply fears.
Adnan Mazarei vid Peterson Institute for International Economics uppger att prisutvecklingen var väntad.
— Människor inser att det här inte tar slut snabbt, sade Mazarei och tillade att de mål och garantier som USA utlovat har blivit "alltmer orealistiska".
Om Hormuzsundet förblir stängt till slutet av mars varnar analytiker för rekordpriser över 150 dollar per fat.
Den amerikanske presidenten Donald Trump kommenterade uppgångarna och menade att de var "ett litet pris att betala" för att eliminera Irans påstådda kärnvapenhot.
Iran utsåg på söndagen Mojtaba Khamenei till ny högste ledare efter dennes far Ali Khamenei – ett tecken på att konservativa krafter fortfarande innehar makten i landet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den pensionerade amerikanske översten Douglas Macgregor tvivlar inte på att USA och Israel kommer att angripa Iran på nytt. Han varnar för tunga amerikanska förluster, snabbt förbrukade precisionsvapen och ekonomiska följder långt utanför regionen, och tror att USA till slut drar sig ur, precis som i Vietnam.
Macgregor, i dag försvars- och utrikespolitisk analytiker, intervjuades av Daniel Davis i en intervju som publicerades på onsdagen. På frågan vad president Donald Trumps och utrikesminister Marco Rubios senaste utspel säger om nästa militära steg svarade han utan förbehåll.
— Jag tror att vi måste förstå att han kommer att angripa Iran. Det kommer Israel också att göra. De två kommer att angripa, säger Macgregor.
Bedömningen är hans egen och bygger inte på offentliggjorda krigsplaner. Han väntar sig en massiv flygoffensiv där varje bombplan som kan bära maximal last sätts in, och tror att många av målen kommer att vara civil infrastruktur, städer och samhällen. Eftersom europeiska länder enligt honom inte vill låna ut sina baser, och Spanien inte längre är ett alternativ, räknar han med att amerikanska bombplan lastar om i Israel.
Annons:
Macgregor tror inte att offensiven kommer att fungera. Om den misslyckas och USA drabbas av tunga förluster, något han kallar en mycket verklig sannolikhet, väntar han sig att administrationen försöker samla landet bakom ett utdraget krig mot Iran utan slutpunkt. Inte heller det tror han kommer att lyckas.
Ett amerikanskt B-2-bombplan lyfter från Whitemanbasen i Missouri i augusti 2025. Foto: Joshua Hastings/U.S. Air Force.
Tre till sju dagar med precisionsvapen
Han räknar också med ett försök att sätta in marinkårssoldater och arméns luftburna infanteri. Iran har enligt hans bedömning drönare och robotar i reserv som är avsedda just för strider inne i Persiska viken.
— Vi kommer att försöka penetrera de underjordiska anläggningar som vi inte kunde komma åt förra gången. Det är helt säkert. Hur många av dem kan vi nå? Jag har ingen aning, säger han.
Parallellt tror han att USA kommer att försöka göra livet så outhärdligt som möjligt för den iranska befolkningen, i hopp om att den ska resa sig mot regeringen. Det har enligt Macgregor aldrig fungerat, varken mot serber, tyskar eller japaner.
Davis lyfte sedan frågan om ammunition. Han påpekade att stora delar av de strategiska lagren av kryssningsrobotar och luftvärnsrobotar redan förbrukats under krigets två tidigare omgångar, och frågade hur länge en ny offensiv kan föras med de bästa vapnen.
— Jag tror kanske någonstans mellan tre och sju dagar som mest. Då har man förbrukat merparten av sina precisionsstyrda vapen och ammunition, säger Macgregor.
Därefter tvingas planen enligt honom flyga närmare och in i iranskt luftrum, där riskerna växer kraftigt.
Svält, skuldkris och kärnvapenrisk
Följderna sträcker sig enligt Macgregor långt utanför regionen. Han pekar på brist på konstgödsel, helium och svavel, liksom på störningarna i olje- och gasflödena, och tror att stora delar av världen kommer att drabbas av svält under vintern och våren.
USA är enligt honom samtidigt på väg mot en finansiell katastrof, och kriget kommer att fortsätta tills dollarsystemet brakar samman och landet hamnar i depression. Macgregor hänvisar också till opinionsmätningar som enligt honom visar att amerikanerna inte stöder kriget, och han tror inte att förluster till sjöss skulle få befolkningen att sluta upp bakom presidenten.
Den mörkaste frågan gäller kärnvapen. Till uppgifterna om att Trump i tysthet ska ha gett Israel grönt ljus att använda kärnvapen säger Macgregor att han inte har någon aning. Han betvivlar dock att Trump har något större inflytande över Netanyahu och kallar Israel under dennes ledning en skurkstat som han tror är kapabel till vad som helst, även kärnvapen.
Om Israel skulle använda kärnvapen ser han en risk att kriget blir globalt. Kina har enligt Macgregor gjort klart för Iran att landet har rätt att slå till förebyggande mot en ny styrkeuppbyggnad.
Delar av Al Udeid-basen i Qatar fotograferade 2004. Foto: Scott Reed/U.S. Air Force.
Pentagon nekade Murphy att se skadorna
Intervjun inleddes med uppgiften att Pentagon har nekat senatorn Chris Murphy att se skadorna på den amerikanska basen Al Udeid i Qatar med egna ögon.
— Jag har varit i Mellanöstern förmodligen åtminstone ett dussin gånger som kongressledamot. Jag har aldrig någonsin nekats tillträde till militära anläggningar, säger Murphy i ett klipp som visades i programmet.
Murphy kallar beslutet en del av en samordnad kampanj från försvarsdepartementet för att dölja krigets verkliga kostnad. Macgregor tror dock inte att det går att dölja särskilt mycket.
— Man kan se det mesta av skadorna på kommersiella satellitbilder. Kanske finns det belägg för fler döda och sårade än vad som har rapporterats. Det är definitivt möjligt, säger Macgregor.
Han beskriver försvarsminister Pete Hegseth som en "mini-Trump" som behandlar alla som ställer frågor som fiender, och drar en enkel slutsats: utgå från att något dåligt pågår tills motsatsen är bevisad. Trump själv kallar han rakt ut en "patologisk lögnare".
Skrytet om världens starkaste militär
Davis visade också ett klipp där Trump säger att USA har världens starkaste militär, ligger 15 år före Ryssland i ubåtsutveckling och upprätthåller en av historiens mest ogenomträngliga blockader. Frågan var om presidenten ljuger eller faktiskt tror på det.
— Jag tror att han vet att vi befinner oss i ett mycket svårt läge. Han har försatt sig själv och oss i en ohållbar position. Vi kan inte enkelt besegra det iranska försvaret militärt, säger Macgregor.
Iran har enligt honom större räckvidd än någonsin. Han jämför med Douglas MacArthur på Filippinerna inför andra världskriget, som offentligt talade om oövervinnligt försvar men i privata meddelanden till Franklin D. Roosevelt erkände att öarna inte gick att försvara. På samma sätt tror Macgregor att Trump inte vill ge iranierna intrycket att de har övertaget, trots att de enligt honom har det.
Rubio säger i ett annat klipp att Irans ekonomi är på väg mot ett läge som få länder i världen har upplevt. Davis påminde om att finansminister Scott Bessent två veckor tidigare hade sagt att Iran skulle kollapsa inom ungefär två veckor.
Macgregor menar att Rubio upprepar Benjamin Netanyahus budskap och att löftena om ett krig på tre eller fyra dagar, där regimen faller och folket reser sig, "inte har något med verkligheten att göra".
Reträtten som slutpunkt
Irans mål är enligt Macgregor att driva ut USA från baserna runt Persiska viken, eftersom en fred med amerikanska styrkor kvar vid gränsen bara skulle innebära ett nytt krig om några år. Han menar att USA redan till stor del har lämnat flera av baserna, och att det var klokt.
Davis tror att Trump sannolikt leder landet in i ett förnyat krig i Mellanöstern. Macgregor delar bedömningen men ser också hur det slutar.
— Jag tror att vi till slut kommer att dra oss tillbaka. Vi kommer att dra oss ur. Vad gjorde vi i slutet av Vietnamkonflikten? Vi lämnade. Åkte vi någonsin tillbaka? Nej, säger Macgregor.
Kriget beskriver han som ett sista desperat försök att hålla USA kvar i andra länders krig. Den liberala internationella ordningen är enligt honom bara en förklädnad för makt.
— Nu har vi nått någon som vi inte kan mobba. Den heter Iran, säger han.
Förutom Iran tar Macgregor där också upp kriget i Ukraina, konflikten mellan Saudiarabien och Jemen samt Europas ekonomiska läge.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Montage: NyD. Foto: Vita huset, David B. Gleason (CC BY-SA 2.0).
Pentagon har enligt Axios instruerat Centcom att slutföra förberedelserna för nya storskaliga anfall mot Iran, men Donald Trump har ännu inte fattat något slutligt beslut.
Pentagon har beordrat USA:s militär att göra sig redo för att återuppta storskaliga anfall mot Iran. Enligt amerikanska och israeliska källor kan det ske redan före mellanårsvalet i november, men något anfallsbeslut finns ännu inte.
Ordern till centralkommandot Centcom, som ansvarar för de amerikanska styrkorna i Mellanöstern, gavs för flera dagar sedan. Uppgifterna kommer från amerikanska tjänstemän, rapporterar Axios. Direktivet saknar datum, och president Donald Trump har inte fattat något slutligt beslut.
Så sent som den 30 september uppgavs att nya anfall skulle vänta till efter valet. Nu säger amerikanska och israeliska källor till Axios att de kan komma tidigare, redan före mellanårsvalet.
Energi, infrastruktur och kärnmål
Om striderna återupptas väntas de enligt Axios anonyma källor omfatta massiva bombningar av iranska energi-, infrastruktur- och kärnmål. USA och Israel väntas i så fall slå till tillsammans.
Annons:
— Departementets uppgift är att ta fram och presentera militära alternativ för presidenten, säger en tjänsteman vid Pentagon till Axios.
En tjänsteman i Vita huset säger att Trump har alla alternativ tillgängliga.
— Iran har decimerats, och det kan gå på två sätt: den lätta vägen eller den svåra vägen, säger tjänstemannen.
En israelisk tjänsteman bedömer att sannolikheten för anfall före valet inte är hög men inte kan uteslutas, och att den ökar markant efter mellanårsvalet. Enligt Axios kan ett återupptaget krig påverka det amerikanska valet, bland annat genom stigande oljepriser, och en ny upptrappning kan gynna Benjamin Netanyahu politiskt i Israel.
Vance kräver mindre anrikning
Förhandlingarna står still. Qatariska medlare väntar fortfarande på Irans svar på ett amerikanskt motförslag med krav på eftergifter i kärnprogrammet.
Vicepresident JD Vance säger i en intervju med Reuters att Iran måste minska sin anrikningskapacitet rejält för att kriget ska kunna avslutas, inte bara lova framtida neddragningar.
— Om man inte vill ha ett kärnvapen, varför behöver man då 60-procentigt anrikat bränsle? säger Vance.
Enligt Vance är USA fortfarande öppet för ett avtal, men löften räcker inte. Washington kräver konkreta iranska eftergifter i kärnprogrammet.
— Vi tänker inte byta handling mot ord, säger han.
En högt uppsatt iransk tjänsteman som deltar i de indirekta förhandlingarna säger till Reuters att ett amerikanskt erkännande av Irans rätt att anrika är en röd linje där Teheran inte kommer att visa någon flexibilitet.
— Amerikanerna får gärna ha önskemål och idéer, men de går emot Irans krav, säger tjänstemannen.
USA, Israel och andra västländer har länge anklagat Iran för att sträva efter kärnvapen. Iran förnekar att landet strävar efter att skaffa kärnvapen.
Kriget har pågått i sju månader och kostar enligt Reuters omkring tre miljarder dollar i månaden. Trump har avvisat Teherans senaste bud och varnat för att de militära operationerna kan trappas upp efter mellanårsvalet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Huthierna uppger att de angripit Riyadhs internationella flygplats och flera andra mål i Saudiarabien. Samtidigt öppnar landets försvarspakt med Turkiet och Pakistan för möjliga militära förstärkningar.
Huthiernas militära talesperson Yahya Saree uppgav under måndagskvällen att angreppen riktats mot King Khalid-flygplatsen i Riyadh och Aramcos raffinaderi i Rabigh, med drönare samt ballistiska robotar och kryssningsrobotar. Han uppgav även träffar mot militära mål och mindre flygplatser i södra Saudiarabien, skriver The Times of Israel.
Kraftiga explosioner hördes i Riyadh under måndagskvällen, skriver The New Arab.
Det saudiska utrikesministeriet publicerade sitt "starkaste fördömande" av huthiernas angrepp mot civila och ekonomiska anläggningar. Ministeriet räknar upp Riyadh och flera andra städer samt saudiska fartyg i Röda havet och Bab al-Mandeb.
Annons:
MintPress rapporterar återtagna områden
Jemen har återtagit alla områden som saudiska "proxystyrkor" tillfälligt erövrade tidigare under dagen, skriver MintPress News i sin rapportering från sent på måndagen. Enligt mediet ligger Bab al-Mandeb kvar under den Ansar Allah-ledda Sanaaregeringens kontroll.
MintPress uppger också att styrkorna, som mediet betecknar som saudiska proxystyrkor, inte kunnat hålla något territorium trots omkring 100 stridsflygplan och tusentals soldater i ett överraskningsanfall.
Tidigare samma dag rapporterade MintPress att styrkor i Dhubab sade sig behålla kontrollen i området, samtidigt som strider pågick. Enligt mediet medgav även saudiskstödda PLC-källor att Bab al-Mandeb inte hade tagits. PLC är förkortningen för Jemens presidentiella ledningsråd.
Redan i ett tidigare inlägg skrev MintPress att jemenska styrkor återtagit Bab al-Mandeb och att sammandrabbningar fortsatte.
Framryckningar räcker inte
Kriget bör inte mätas enbart i terrängvinster, skriver den oberoende försvarsanalytikern Patricia Marins. Hon beskriver en långdragen kraftmätning i krigsdimma, där arsenaler, logistik, ekonomi och förmågan att väga upp motståndarens fördelar väger tyngre än tillfälliga framryckningar.
Huthiernas snabbhet är enligt henne en allvarlig utmaning för de styrkor som stöds av Saudiarabien och Förenade arabemiraten: utspridda konvojer av hundratals fyrhjulsdrivna fordon i hög fart, med stöd av drönare och robotar.
Drönarsvärmarna används enligt henne inte som i Ukraina, utan mer som i Etiopien. Logistikcentraler är samtidigt mål för saudiskt flyg.
Detta blir inte inbördeskriget från tidigare år, skriver hon. Det blir långt, och de ekonomiska skadorna blir mycket stora.
The war being fought in Yemen should not be measured by advances alone.
This is a war of constant strategic contestation under a heavy fog of war. It has to be read through arsenals, logistical, financial resilience, and the innovation capable of offsetting advantages on both…
Den internationellt erkända regeringens militär hävdade att National Shield, Giants Brigades och Tihama Resistance tagit Mokka med saudiskt flygstöd, skriver BBC. Fyra regeringskällor uppgav däremot till Reuters att styrkorna bara nått stadens utkanter sent på måndagen. Militärkällor hos AFP bekräftade inte att staden tagits, men hävdade kontroll över Dhubabs militärflygfält och en avskuren väg mot Bab al-Mandeb.
Huthierna förnekade att Mokka fallit. Huthistyrda medier tillbakavisade också uppgifterna om framryckningar i Dhubab.
— Vi går just nu omkring på gatorna i Mokka och tillbakavisar alla uppgifter i medierna om att staden skulle vara intagen, sade huthiernas viceguvernör i Taiz, Fuad Sinan, i en video under måndagskvällen.
Al-Jazira rapporterar om intensiva strider söder om Bab al-Mandeb och nära Taiz. Anonyma tjänstemän uppgav till The Guardian att regeringsallierade styrkor tagit Dhubab, Bab och Hadeid. Vittnen sade att de sett regeringens stridsvagnar och styrkor köra in i orterna.
Koalitionen uppger att omkring 100 stridsflygplan deltar och att 324 högvärdiga mål förstörts. Offensiven, Yemen Dawn, utlystes på söndagen av PLC:s ordförande Rashad al-Alimi med målet att återta allt huthikontrollerat territorium.
Försvarspakt öppnar för förstärkningar
Saudiarabien, Pakistan och Turkiet enades vid måndagens krismöte i Riyadh om snabb utplacering av överenskomna militära styrkor och förmågor inom sin försvarspakt, rapporterar The Guardian.
Överenskommelsen kan innebära militära förstärkningar, men uttalandet anger inte vilken roll styrkorna ska ha. Beskedet innebär inte att de redan har anlänt eller att de ska sättas in på en bestämd front.
USA:s utrikesminister Marco Rubio sade enligt The Guardian att ett motanfall från den saudiskstödda regeringen var väntat. På frågan om samordning med USA hänvisade han till ländernas försvarsavtal utan att lämna detaljer.
— Saudierna har angripits och har rätt att försvara sig, sade Rubio.
Civila dödas och drivs på flykt
Kriget började sedan huthierna tog Sanaa 2014, följt av den saudiskledda interventionen 2015. Den informella vapenvilan började rämna i juli när huthierna utropade sjöblockaden mot saudisk sjöfart. I september tog de Mokka, Dhubab och ön Perim vid sundet.
En saudisk energikälla uppgav till AFP att ett anfall på söndagen åter stoppade pumpningen i öst–västledningen till Röda havet.
Huthistyrda al-Masirah uppger att saudiska flyganfall på måndagen dödade en skolflicka och en kvinna i Sanhan och Saawan i Sanaa. FN:s generalsekreterare António Guterres fördömde huthiernas gränsöverskridande angrepp och uttryckte djup oro över upptrappningen.
Regeringens hälsoministerium uppger att minst 959 människor dödats och 5 000 skadats sedan den 6 augusti. Enligt FN har ytterligare 197 000 drivits på flykt.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Nya räddningsfordon presenterades i Teheran under torsdagen, då Röda halvmånens chef uppgav att över 7 250 människor räddats levande ur rasmassor under kriget.
TEHERAN (Xinhua) -- Över 7 250 människor räddades levande ur rasmassorna i Iran under det 40 dagar långa krig som USA och Israel inledde, enligt en iransk räddningsansvarig.
Chefen för Irans Röda halvmåne (IRCS), Pirhossein Kolivand, gjorde uttalandet vid en ceremoni i Teheran under torsdagen, då nya räddnings- och hjälpfordon samt ny utrustning överlämnades till organisationen, rapporterade den iranska nyhetsbyrån Iranian Labour News Agency.
Kolivand tillskrev framgångarna i räddningsarbetet användningen av modern utrustning under insatserna.
Han beskrev utvecklingen av IRCS:s fordonspark och utrustning under de senaste åren som "utan motstycke" och tillade att organisationen har över sex miljoner frivilliga medlemmar runt om i landet.
Annons:
Den 28 februari inledde Israel och USA gemensamma flyganfall mot Teheran och andra iranska städer. Iran svarade med vågor av robot- och drönarattacker mot Israel samt amerikanska baser och andra amerikanska tillgångar i regionen och stärkte sitt grepp om Hormuzsundet.
En tillfällig vapenvila nåddes i april, men USA och Iran genomförde därefter flera attacker mot varandra.
Vid en presskonferens i New York i slutet av förra månaden sade Irans utrikesminister Seyed Abbas Araghchi att över 5 000 människor, däribland hundratals kvinnor och barn, dödades i USA:s och Israels "aggression" mot Iran.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
