TEHERAN (Xinhua) -- Irans armé meddelade på fredagen att den genomfört nya drönarangrepp mot ”viktiga” amerikanska militära anläggningar i Jordanien och Bahrain.
I ett uttalande på sin webbplats uppgav armén att den angripit den amerikanska arméns bränsledepåer, stora materiellager och förläggningar vid flygbasen Shaikh Isa i Bahrain. Även flygplanshangarer och förläggningar vid flygbasen al-Azraq i Jordanien angreps.
Det iranska angreppet skedde efter att USA:s centralkommando tidigt på fredagen publicerat ett inlägg på X. Där uppgav kommandot att dess styrkor ”framgångsrikt hade genomfört attacker mot Iran för trettonde natten i rad”.
USA:s styrkor angrep enligt kommandot ”iranska militära ledningscentraler, drönarlager, kommunikationsnätverk, kustövervakningsanläggningar och militära resurser till sjöss för att ytterligare minska det hot som Iran utgör mot civila sjömän och handelsfartyg som passerar Hormuzsundet”.
Annons:
Fyra döda i amerikanska angrepp
Minst fyra människor dödades och fem skadades i amerikanska robotangrepp under natten mot mål i närheten av staden Ahvaz i den sydvästra iranska provinsen Khuzestan, rapporterade den statliga nyhetsbyrån IRNA på fredagen.
USA:s armé har under de senaste dagarna genomfört flera vågor av angrepp mot Irans södra provinser. USA har uppgett att angreppen var ett svar på att Irans väpnade styrkor riktat in sig på fartyg i Hormuzsundet och att syftet var att ”försvaga Irans förmåga att hota handelssjöfarten”.
Iran har svarat med vågor av robot- och drönarangrepp mot amerikanska militärbaser och anläggningar i regionen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Pentagons interna utredning pekar ut övertro på Palantirs AI-system Maven som en länk i kedjan bakom missilanfallet mot skolan Shajareh Tayyebeh i Minab, där minst 123 barn dog.
Bloomberg skriver under fredagen att personer insatta i utredningen pekar på tre saker som samverkade: gamla underrättelser, ett nedskuret civilskydd och personal som litade för mycket på Palantirs system.
Nya Dagbladet rapporterade om anfallet redan på krigets första dag, den 28 februari 2026, och kunde därefter visa en geolokaliserad film av attacken.
Två Tomahawkmissiler träffade skolbyggnaden och skolgården. Barnen gick där som vanligt, pojkar och flickor på olika våningsplan.
Annons:
Åklagaren i Minab fastställde i april över 150 döda, varav minst 123 skolbarn, både pojkar och flickor.
Maven angav skolan som mål
Maven Smart System från Palantir Technologies väger samman fler än 150 informationsflöden. Inför kriget kortade Maven arbetet med mållistan till några minuter.
Skolan låg kvar som anläggning tillhörande Islamiska revolutionsgardet. Personal matade in skolan med den gamla stämpeln, och Maven rekommenderade den som mål för dag ett.
Operatörerna på USA:s centralkommando räknade med att Maven skulle stoppa föråldrade uppgifter. Trots detta släppte systemet igenom uppgifterna.
Palantir avsäger sig ansvaret, och bolaget uppger för Bloomberg att det inte ansvarar för den underliggande informationen och inte heller för att upptäcka brister i underrättelserna.
Pentagon skar ner personalen som skulle skydda civila med ungefär 90 procent. Färre än 20 personer blev kvar på hela försvarsdepartementet.
På Centcom krympte gruppen från tio personer till en enda. Ingen från den gruppen granskade det tilltänkta målet före avfyrningen.
En analytiker uppges ha noterat förändringarna redan 2019, men han lade uppgifterna, enligt rapporterna, i fel system. Skolan låg öppen: egen webbplats, Google Maps, egna murar och egen ingång sedan 2016–2017.
FN: Skolbyggnaden det avsedda målet
FN:s oberoende granskning av Iran slår fast under torsdagen att skolbyggnaden var det avsedda nedslagsmålet, inte en tragisk felträff.
Amerikanska styrkor underlät enligt utredningen att göra allt som var möjligt för att kontrollera att målet var militärt.
Utredarna skriver att det gick bortom ren oaktsamhet och att rimliga skäl finns för att bedöma attacken som ett krigsbrott.
Tomahawkrobotarna pekar ut USA, den enda krigförande parten som använder den typen av robot, vilket Bellingcat skriver.
Centcomchefen Brad Cooper sade i maj att den preliminära utredningen knyter skolanfallet till en amerikansk insats.
Pentagon säger till Reuters att utredningen fortfarande pågår och att myndigheten tills vidare inte har något att meddela. Nya Dagbladet har tidigare granskat bevisläget mot USA.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Houthierna lovar att inte röra någon annan nations fartyg i Bab el-Mandeb – med ett enda undantag: Saudiarabien. Beskedet gavs av politbyråledamoten Mohamed al-Bukhaiti i en intervju med AP under söndagen, sedan rörelsen tagit hamnstaden Mocha och nyckelöar som Perim och därmed fått uppsikt över ett sund där omkring 12 procent av världshandeln normalt passerar.
Efter framryckningen längs Jemens västkust tidigare i september kontrollerar houthierna det smala nålsöga som binder ihop Röda havet med Adenviken. Enligt al-Bukhaiti tog Washington kontakt när den framryckningen nådde själva sundet. Budskapet tillbaka var, som han beskriver det, ett löfte med en tydlig adressat.
— Vi bekräftade att vi inte riktar oss mot USA, eller någon annan nation, i sundet, med det enda undantaget den saudiska fienden, sade han till AP i en Zoom-intervju från Sanaa. — Så förhåller det sig fortfarande.
Det är ett politiskt bud lika mycket som en militär försäkran: håll er utanför kriget mot Saudiarabien, så lämnar vi övrig sjöfart i fred. Al-Bukhaiti beskriver operationerna som det motsatta av en avspärrning.
Annons:
— Målet med våra militära operationer är inte att stänga Bab el-Mandeb, utan att säkra fri sjöfart genom sundet för alla, inklusive Jemen, sade han.
Oman som kanal, utan detaljer
Donald Trump uppgav helgen dessförinnan att hans administration "haft diskussioner" med houthierna, utan att ange när. "Houthierna ringde oss, och de vill inte slåss med oss", sade presidenten enligt AP. "De skulle helst se att vi inte var inblandade, och de släpper igenom de flesta fartygen."
Någon sådan direkt telefonlinje bekräftar al-Bukhaiti inte. Han talar enbart om indirekta kontakter med amerikanska företrädare via Oman, sultanatet som under lång tid varit medlare mellan parterna. AP har separat rapporterat att Oman stod värd för ett möte mellan amerikanska och houthiska representanter helgen dessförinnan, med hänvisning till en houthitjänsteman och ytterligare en person med insyn i samtalen – båda anonyma eftersom de inte hade tillstånd att uttala sig. Exakt vilken nivå kontakterna legat på, och vad som utlovats, är alltså inte klarlagt.
Formen är i alla fall bekant. Det var Oman som 2025 förhandlade fram det eldupphör där USA avbröt sin flera veckor långa bombkampanj mot houthierna i utbyte mot att rörelsen slutade angripa amerikanska fartyg i Röda havet. Den uppgörelsen lämnade Saudiarabien utanför – och det är i den luckan houthierna nu opererar.
Blockad mot blockad
Mot Riyadh gäller raka motsatsen till försäkringarna i sundet. Houthierna har utropat blockad mot saudisk sjöfart i Bab el-Mandeb och Röda havet och angripit saudiskt kopplade fartyg och oljeanläggningar inne i kungadömet. Under lördagen bekräftade Saudiarabien att rörelsen försökt träffa huvudstaden med en ballistisk robot, som enligt den saudiledda koalitionen sköts ner.
Anfallen ska enligt al-Bukhaiti fortsätta tills Riyadh häver sin blockad mot houthikontrollerade områden och släpper in fartyg till rörelsens hamnar vid Röda havet. Först därefter är man beredd att förhandla. Skulden för upptrappningen lägger han på Saudiarabien: utlösande var enligt honom en flygattack mot Sanaas internationella flygplats, tillskriven koalitionen, som hindrade ett iranskt plan med en houthidelegation från att landa.
Varningen till omvärlden är lika uttalad som löftet. Rörelsen säger sig kunna föra krig på flera fronter "om någon nation blir inblandad i aggressionen mot Jemen vid Saudiarabiens sida".
— I dag är Jemen i stånd att föra strid – inte bara en intern konflikt, utan även en internationell, sade al-Bukhaiti.
"Västkusten" som förhandlingskort
Samtidigt håller houthierna dörren på glänt. Mahdi al-Mashat, ordförande i rörelsens högsta politiska råd, sade under söndagen i ett tal på årsdagen av maktövertagandet i Sanaa 2014 att "vi har inte stängt dörren till fred".
Al-Bukhaiti är samtidigt tydlig med varför tonläget nu kan vara både försonligt och kompromisslöst på en gång: med kontroll över Jemens västkust har maktbalansen enligt honom förskjutits till Sanaas fördel, och Saudiarabien har "förlorat sitt viktigaste kort: västkusten".
Vad beskedet i praktiken är värt avgörs av två saker som ingen part ännu svarat på: om Washington nöjer sig med att stå utanför, och om Riyadh är berett att släppa in fartygen till houthiernas hamnar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
TEHERAN (Xinhua) -- Iran beordrade under torsdagen en svensk diplomat att lämna landet inom 48 timmar, som svar på att Sverige utvisat en tjänsteman vid Irans ambassad i Stockholm, och avfärdade samtidigt Sveriges anklagelser mot Teheran som "grundlösa".
Irans utrikesministerium sade i ett uttalande att Alireza Yousefi, generaldirektör för Västeuropa vid ministeriet, under torsdagsmorgonen kallade upp Sveriges ambassadör i Iran och framförde en skarp protest mot Sveriges "destruktiva" politik, särskilt dess "olämpliga retorik om Iran och värdskap för terroristgrupper och individer som är fientliga mot Iran".
Vid mötet informerades den svenska ambassadören om att en svensk diplomat beordrats att lämna Iran inom 48 timmar "på grund av skäl som förklarades för ambassadören", enligt uttalandet.
Sveriges utrikesdepartement sade under onsdagen att man kallat upp Irans ambassadör och uppmanat en tjänsteman vid Irans ambassad att lämna landet på grund av verksamhet som "inte är förenlig med Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser".
Annons:
Justitieminister Gunnar Strömmer sade senare till SVT att beslutet fattades med anledning av Irans påstådda verksamhet mot "judiska och israeliska intressen" i Sverige.
Teheran avfärdar anklagelserna
Irans utrikesministerium avvisade Sveriges uppgifter och sade att Stockholm, "i ett oberättigat steg som strider mot folkrätten, tvingat en diplomat vid Irans ambassad i Stockholm att lämna landet utan någon giltig anledning".
Ministeriet tillade att Sveriges åtgärd vidtagits under israeliskt inflytande och utgör ett försök att störa den iranska ambassadens normala verksamhet i Stockholm.
Ministeriet sade att Iran kommer att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda sina nationella rättigheter och intressen, inklusive genom motåtgärder.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Amerikanska soldater har läckt bilder som för första gången visar omfattande förstörelse av byggnader och fordon på amerikanska baser i Mellanöstern efter iranska missil- och drönarangrepp. Skadorna har inte redovisats för den amerikanska allmänheten, samtidigt som försvarsdepartementets egen inspektör räknar utrustningsförluster på upp till 3,7 miljarder dollar.
Bilderna skickades till CBS News av tjänstgörande soldater som krävde anonymitet, eftersom militärens medierestriktioner är hårda. Det är enligt kanalen första gången den samlade förödelsen på flera amerikanska positioner i regionen går att se.
En av de utsända soldaterna beskriver läget så här för CBS News.
— Det här är omfattande skador på våra baser som inte har kommunicerats till den amerikanska allmänheten. Vi står där med slutna ögon och blir slagna i ansiktet.
Annons:
Bilden kontrasterar mot försvarsminister Pete Hegseths beskrivning efter angreppet mot hamnen i Shuaiba i Kuwait den 1 mars, där sex amerikanska soldater dödades. Hegseth talade då om att luftvärnet tar ner det mesta men att det ibland finns en "squirter", alltså en enstaka projektil som slinker igenom skyddet. Soldaten avvisar den bilden.
— Det här är inga "squirters" som tar sig igenom. Vi försvarar inte de här baserna. Vi står bara och ser dem förstöras.
Ett av fotografierna är taget vid flygbasen Prince Sultan i Saudiarabien och visar en fullträff i bakre delen av ett fyrmotorigt Boeing E-3 Sentry. Stjärtpartiet har brutits av från den förkolnade flygkroppen, som också bar den roterande radarn som är själva poängen med planet.
Ett svårt skadat amerikanskt E-3 Sentry med avbrutet stjärtparti. Foto: CBS News
Skadorna på tre amerikanska baser
Andra bilder från samma bas visar sönderslagna byggnader och förläggningar vars skal står kvar intill oskadda T-murar av betong. Barriärerna har länge räknats som ett avgörande skydd mot granat- och granatkastarbeskjutning. Mot angrepp från luften visade de sig verkningslösa.
En sönderslagen byggnad med bråte utspritt över marken. Foto: CBS NewsRaserade plåttak och byggnadsdelar efter ett angrepp mot en amerikansk bas. Foto: CBS News
Lika nedslående motiv finns från Camp Buehring i Kuwait, en av arméns viktigaste uppmarschplatser för marktrupp, pansarfordon och en del flygplan, belägen långt nordväst om Kuwait City i öknen. Därifrån finns bland annat ett förstört fordon dokumenterat. Från Camp Arifjan i Kuwait visar en bild en byggnad skadad i ett iranskt angrepp. Fotografierna är odaterade.
Mörk rök stiger från en svårt skadad byggnad efter ett angrepp. Foto: CBS News
Parallellt har försvarsdepartementets inspektör den här veckan lämnat en rapport om kriget i Iran som redovisar materielförluster på upp till 3,7 miljarder dollar, inklusive närmare 60 flygplan. I den första obligatoriska rapporten av sitt slag till kongressen framgår också att USA:s centralkommando redovisat iranska angrepp mot amerikanska baser i åtta länder, Kuwait, Bahrain, Qatar, Förenade arabemiraten, Saudiarabien, Irak, Oman och Jordanien.
Pentagon besvarade inte CBS News begäran om en kommentar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
