Irakisk polis har påträffat en terrorcell som skulle skicka modellflygplan med giftgaser till Europa och USA. Terrorcellen uppges ha kopplingar till al-Qaida.
Gruppen ska ha arbetat med att framställa giftgaser, såsom sarin och senapsgas, som skulle användas vid terrorattacker både i Irak och i närområdet, samt i USA och Europa, skriver Ekot.
Terrorcellen, som har kopplingar till al-Qaida, bestod av fem män. En av de fem gripna ska nu ha erkänt planerna för den irakiska polisen, som avslöjade terrorcellen genom ett tillslag på lördagen.
Tack vare den irakiska säkerhetstjänstens samarbete med utländska underrättelseorganisationer kunde irakisk polis storma den hemliga fabriken där terroristcellen höll till.
Den irakiska polisen fann vid tillslaget också fjärrstyrda modellflygplan. Dessa kunde ha använts för att transportera gasbehållare fyllda med giftgas på ett avstånd av 1,5 kilometer.
FN:s tjänstemän lyfter ett varningens finger åt al-Qaida-kopplade Sunnimilitanta motståndare till Syriens president Bashar al-Assad. Dessa rapporteras ha slagit läger i Iraks västra ökenregioner, rapporterar nyhetsbyrån Sana.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den amerikanska militärpakten Nato bygger just nu ut en rad nya baser och förstärker sin militära närvaro längs Europas östra flank – från Baltikum till Svarta havet. I Rumänien växer en hel militärstad fram med plats för tiotusentals soldater och deras familjer. Som svar på Natos expansion bygger även Ryssland ytterligare ut sin militära infrastruktur längs landets västliga gräns.
Samtidigt som utbyggnaden av militära baser fortgår fortsätter antalet så kallade multinationella stridsgrupper att öka, liksom kraven på högre försvarsutgifter bland Natos medlemsländer. Utvecklingen beskrivs av vissa som en ny järnridå – denna gång i form av militär infrastruktur.
En av de mest omfattande satsningarna sker i Cincu i centrala Rumänien, där ett helt nytt militärt samhälle nu växer fram. Enligt uppgifter från statskanalen SVT bygger Nato där ut en bas med utrymme för upp till 10 000 soldater och deras familjer.
Området omfattar nya landningsbanor, vägar, skolor, bostäder och butiker – med syftet att kunna stödja en långsiktig närvaro i regionen. Bygget, som inleddes strax efter krigsutbrottet i Ukraina 2022, är en del i vad som varit ett större mönster där Nato stegvis förstärkt sin närvaro österut.
Das Video zeigt eine militärische Kolonne, die am 3. April 2025 durch die Valea Oltului fährt. Es handelt sich vermutlich um eine portugiesische Einheit, die auf dem Weg zu einer Übung in Cincu ist.
Kritiker menar dock att den snabba militariseringen i Europa riskerar att driva på en redan spänd situation. Istället för diplomatiska lösningar och avspänning väljer västländer att svara med fler soldater, fler vapen och fler baser.
Samtidigt har Natos tillträdande generalsekreterare, Mark Rutte, föreslagit att medlemsländerna bör satsa upp till 5 procent av sin bruttonationalprodukt på försvaret. Det ska omfatta inte bara ökade anslag till vapen och trupper, utan även omfattande investeringar i ny infrastruktur, digital säkerhet och logistik.
– Det finns inga alternativ. Vi måste rusta oss för ett mer oförutsägbart säkerhetsläge, menade Rutte nyligen i ett uttalande.
Mark Rutte, t.v., vill att Natos medlemsländer kraftigt ökar sina försvarsutgifter. Foto: Nato/CC BY-NC-ND 2.0
Ryssland förstärker
På andra sidan gränsen rapporteras Ryssland samtidigt öka sin militära aktivitet nära Finland, där ryska baser i bland annat Kamenka och Petrozavodsk enligt uppgift rustas upp. Kreml har även svarat med egna militärövningar och förstärkt närvaro i områden nära Nato-länder.
Både öst och väst verkar alltså vara inne i en period av kraftigt ökad militär uppbyggnad, som från officiella håll beskrivs som försvarsåtgärder, men kritiska röster varnar för att detta snarare är en ömsesidig upprustningsspiral – med Europa som huvudarena.
Företrädare för fredsorganisationer menar att militära murar aldrig varit ett recept för stabilitet och långsiktig fred. Istället menar man att diplomati och säkerhetsgarantier borde stå i fokus – inte permanenta truppstyrkor och militärstäder.
Stridsgrupper sedan 2017 – Nato har haft fyra permanenta multinationella stridsgrupper i Estland, Lettland, Litauen och Polen sedan 2017.
Utökning efter 2022 – Efter krigsutbrottet i Ukraina har ytterligare fyra grupper upprättats i Bulgarien, Ungern, Rumänien och Slovakien.
Cincu-basen i Rumänien – En av de största nya anläggningarna byggs i Cincu, med plats för 10 000 soldater och anhöriga. Området får bostäder, skolor, butiker och landningsbanor.
Roterande styrkor – Trupper från bland annat Frankrike, Belgien och Nederländerna roterar regelbundet genom baserna, med stöd från USA.
Natos medlemsländer förväntas framöver öka sina försvarsutgifter, enligt ett förslag från tillträdande generalsekreterare Mark Rutte, till totalt 5 procent av BNP (3,5 procent till militärt försvar och 1,5 procent till relaterad infrastruktur och cybersäkerhet). Detta är dock ännu inte beslutat.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Kurdistans arbetarparti (PKK) meddelar att organisationen kommer att upplösas. Det skulle i så fall innebära slutet på en väpnad konflikt med Turkiet som pågått i nästan fem decennier och krävt tiotusentals människoliv.
I ett uttalande på måndagen skriver den kurdiska gruppen att ”alla verksamheter” under PKK:s namn har upphört. Enligt uttalandet har den kurdiska frågan ”nått en punkt där den kan lösas genom demokratisk politik”.
Beslutet togs vid PKK:s tolfte kongress – ett högnivåmöte för organisationens beslutsfattare – där man enades om att ”upplösa PKK:s organisatoriska struktur och avsluta den beväpnade kampen”. Genomförandet ska ske under ledning av den fängslade ledaren Abdullah Öcalan.
Det är oklart om beslutet gäller samtliga PKK-relaterade grupper verksamma i Irak, Syrien och Iran, eller hur en eventuell avväpning kommer att genomföras. Inte heller framgår vad som ska hända med de beväpnade medlemmarna i nuläget.
PKK framhåller i sitt uttalande att ”återuppbyggnad av turkisk-kurdiska relationer är oundviklig” och pekar på att beslutet även har påverkats av ”aktuella utvecklingar i Mellanöstern”. Gruppen uppmanar president Recep Tayyip Erdoğans regering, samt samtliga politiska partier, att ”ta ansvar och delta i freds- och demokratisamhällesprocessen”.
Reaktionerna från turkiskt håll har inte låtit vänta på sig. Omer Celik, talesman för Turkiets regerande parti, AKP, kallar beskedet ett viktigt steg.
– Om terrorismen helt upphör kommer dörren till en ny era att öppnas, sade Celik, men betonade samtidigt att ”beslutet måste omsättas i praktiken och realiseras i alla dess dimensioner”.
Väpnad konflikt sedan 1978
PKK grundades av Abdullah Öcalan 1978 som en marxistisk-leninistisk och kurdnationalistisk rörelse, och har sedan dess fört en väpnad kamp mot den turkiska staten. Ursprungligen var målet att skapa en självständig kurdisk stat i sydöstra Turkiet, men på senare år har rörelsen istället krävt ökad autonomi inom landets gränser.
I mars i år deklarerade PKK en omedelbar vapenvila, efter att Öcalan uppmanat medlemmarna att lägga ned vapnen och upplösa organisationen. Enligt olika uppskattningar har konflikten mellan PKK och Turkiet lett till minst 40 000 döda.
Relationen mellan Turkiet och kurderna har varit komplex under president Erdoğans ledarskap. Under tidigare år försökte Erdoğan närma sig kurdiska väljare genom att utöka rättigheter och mildra restriktioner kring användningen av det kurdiska språket.
Foto: Chris Sang-hwan Jung/CC BY-SA 2.0
Största minoriteten
År 2013 inleddes ett samarbete mellan regeringen och det prokurdiska Demokratiska folkpartiet (HDP) i syfte att nå en fredlig lösning med PKK. Förhandlingarna bröt dock samman 2015, och relationerna har därefter försämrats kraftigt.
Under senare år har Turkiet genomfört hård repression mot kurdiska partier och grupper, vilka ofta anklagas för samröre med PKK.
Kurderna är den största etniska minoriteten i Turkiet och beräknas utgöra mellan 15 och 20 procent av befolkningen, enligt Minority Rights Group International. De har även en stark närvaro i norra Syrien, norra Irak och delar av Iran.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Frankrikes, Tysklands och Storbritanniens respektive ledare Emmanuel Macron, Friedrich Merz och Keir Starmer har blivit en ”snackis” på sociala medier, där det spekuleras att de tagit droger på tåget på väg till Kiev för ett möte med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj den 10 maj.
Misstankarna avfärdas som falska nyheter från officiellt håll.
De tre ledarna syns tillsammans i tågvagnen med två föremål på mötesbordet som tycks påminna om en påse med vitt pulver och en fördelningssked som ofta används vid bruk av kokain eller amfetamin.
DEVELOPING: Macron, Starmer, and Merz caught on video on their return from Kiev. A bag of white powder on the table. Macron quickly pockets it, Merz hides the spoon. No explanation given. Zelensky, known cocaine enthusiast, had just hosted them. Connect the dots. pic.twitter.com/aROGuf06Nm
Beteendet hos de europeiska ledarna misstänkliggörs särskilt mot bakgrund av att de tre ledarna framstår som påverkade och härjade.
Here’s the same scene from another angle. If this is a deepfake, which @grok claims it is, we should all be terrified of how reality is being rewritten. pic.twitter.com/aPvO3e487x
Franska Elyséepalatset har kommenterat händelsen med att föremålet som Macron tar undan med handen var en ihopknycklad näsduk – och menade att videon dessutom har manipulerats med avsikt för att skapa misstro hos allmänheten, samt att föremålet som skyls av den tyske kanslern Merz är en drinkpinne.
”När den europeiska enigheten blir obekväm går desinformationen så långt att en enkel näsduk får se ut som droger”, skriver Élysée på X.
When European unity becomes inconvenient, disinformation goes so far as to make a simple tissue look like drugs.
This fake news is being spread by France’s enemies, both abroad and at home. We must remain vigilant against manipulation. pic.twitter.com/xyXhGm9Dsr
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Efter flera dagars sammandrabbningar, utlösta av en dödlig attack mot turister i Kashmir den 22 april, enades Indien och Pakistan i lördags om ett vapenstillestånd. Anklagelser om överträdelser präglar dock relationerna, och situationen är fortsatt osäker.
Avtalet, som trädde i kraft klockan 17:00 lokal tid, syftade till att stoppa alla stridshandlingar till lands, sjöss och i luften, rapporterar Reuters.
Men bara timmar efter tillkännagivandet skakades gränsområden av nya explosioner, och båda länderna anklagade varandra för att ha brutit mot överenskommelsen.
Indiens utrikessekreterare, Vikram Misri, fördömde Pakistan för upprepade kränkningar, medan Pakistans informationsminister, Attaullah Tarar, förnekade överträdelser och betonade engagemang för fred.
I skrivande stund har inga nya större händelser rapporterats, vilket gett en viss lättnad i gränsområdena.
I indiska Punjab hävdes mörkläggningsorder i flera distrikt, och invånare har där försiktigt börjat återgå till vardagen, även om vaksamheten kvarstår. Samtidigt har Pakistan öppnat sitt luftrum efter en tillfällig stängning, ett tecken på försiktig normalisering.
Avgörande samtal väntar
Konflikten, som eskalerade genom Indiens ”Operation Sindoor” – en serie attacker mot mål som Indien beskriver som terroristinfrastruktur – har satt relationerna mellan de kärnvapenbeväpnade grannarna på prov.
Pakistan har förnekat inblandning i aprilattacken och svarade med egna motåtgärder, vilket ledde till dagar av intensiva strider.
USA:s president, Donald Trump, har via sin plattform Truth Social tagit åt sig äran för att ha medlat fram vapenstilleståndet, men Indien har tonat ner USA:s roll och istället understrukit direkta förhandlingar mellan länderna.
Kina, EU och FN har alla uppmanat till återhållsamhet och diplomatiska lösningar. Trots det sköra lugnet planeras samtal mellan ländernas militära ledare på måndag, vilket kan bli avgörande för att stabilisera situationen.
Historiska spänningar, särskilt kring Kashmir, gör dock att många bedömare är försiktiga i sina prognoser. Invånare i de drabbade områdena längtar efter varaktig fred, men många fruktar att spänningarna och striderna kan blossa upp igen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
