Israels militär får hård kritik från den etablerade människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) som nu kräver att militären slutar trakassera och fängsla medlemmar ur Addameer, en stödgrupp som tillhandahåller juridiska tjänster för palestinska fångar.
Uppdaterad oktober 30, 2019,
Publicerad oktober 28, 2013
Foto: Wikimedia Commons/Peter/CC-BY-2.0
Medlemmar ur den judisk-ortodoxa gruppen Neturei Karta som motsätter sig Israels ockupation av Palestina
Enligt Human Rights Watch har den israeliska militären genomfört en rad sanktioner och straff mot anställda på Addameer utan att ge dem en rättvis rättegång.
– Den israeliska militärens uppenbara förföljelse av fångarnas stödgrupp (Addameer), utan att låta individer få försvara sig, är ett utmärkt exempel på de orättvisor som stödgruppen försöker motarbeta, säger Koe Stork, HRW:s biträdande Mellanösterndirektör, i ett pressmeddelande.
Human Rights Watch radar upp flera exempel på nyckelpersoner inom Addameer som gripits eller åtalats på ”lösa åtalspunkter”.
I september i år greps och åtalades en av gruppens försvarsadvokater, Anas Barghouthi. Den israeliska militären anklagade honom för att vara medlem i en förbjuden politisk organisationen då han organiserat fredliga demonstrationer för mer än ett år sedan.
Annons:
Abdulatif Ghaith, ordförande för Addameer, fick sitt reseförbud nyligen förnyat av militären vilket hindrar honom från att resa från sitt hem i östra Jerusalem till sitt kontor på Västbanken. Israels militär anser att han är en ”säkerhetsrisk” - men har inte lagt fram några bevis att stödja detta påstående.
I december 2012 stormades Addameers huvudkontor av israeliska soldater. Utrustning, dokument och flera filer beslagtogs vid tillslaget. Eftersom militären inte kunnat motivera tillslaget bör man enligt Human Rights Watch omedelbart lämna tillbaks materialet och kompensera Addameer.
Human Rights Watch anser att Israel är skyldiga till att respektera rätten till föreningsfrihet och måste sluta trakassera medlemmar ur Addameer. Israel har ännu inte svarat på människorättsorganisationens anklagelser.
Fakta Addamer:
Addamer ger rättslig hjälp till fångar som fängslats av såväl israeliska som palestinska myndigheter.
Man bedriver forskning och opinionsbildning om fångars rättigheter.
Addamer utbildar även fångar och advokater i internationell lagstiftning.
Källa: HRW
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Efter omkring en månad utan kända amerikanska anfall mot Iran bombade USA på söndagen två iranska avfyrningsramper på ön Larak i Hormuzsundet. Iran svarade med robotar och drönare mot baser där amerikanska styrkor verkar i Jordanien.
En talesman för USA:s centralkommando, Centcom, har bekräftat angreppet mot Larak, och menar att det iranska Revolutionsgardet planerade för att lägga ut ytterligare sjöminor i Hormuzsundet.
Centcom hävdar att USA slog till för att avvärja ett omedelbart hot mot handelssjöfarten. Oberoende källor har ännu inte styrkt de påstådda iranska förberedelserna.
Revolutionsgardet uppger att amerikanska anfall dödade och skadade både militärer och civila på Larak, men anger inte hur många som drabbades.
Annons:
Iran avfyrade därefter robotar och drönare mot baserna King Hussein och Al Azraq i Jordanien och kallade insatsen "Straff för angriparen".
Jordaniens försvarsmakt uppger att åtta robotar trängde in i landets luftrum. Luftvärnet sköt enligt myndigheten ned samtliga innan de kunde hota människor eller egendom.
Iran hävdar att angreppen orsakade svåra skador på de båda baserna. Amerikanska källor hävdar att luftvärnet stoppade nästan alla inkommande robotar och att det iranska motanfallet inte orsakade några större skador.
Irans armé uppger även att ett stort antal drönare angrep amerikanska militära tillgångar vid flygbasen Al Minhad i Förenade arabemiraten, något som landets försvarsdepartement förnekar. Emiratet bekräftar dock att dess flygvapen ingripit mot en drönare som närmade sig från Iran över landets territorialvatten.
Revolutionsgardet hävdar dessutom att iranskt luftvärn sköt ned en amerikansk MQ-9 Reaper över Hormuzsundet. USA har inte bekräftat någon sådan förlust och ingen oberoende källa har styrkt påståendet.
Donald Trump har även postat en bekräftat AI-genererad video som visar USA:s senaste attacker mot Iran.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Under en fem dagar lång myndighetsinsats i Florida hittade polisen och andra myndigheter 163 saknade barn i åldrarna två månader till 17 år. Flera av barnen hade utsatts för övergrepp, vanvård, utnyttjande eller människohandel.
Floridas justitieminister James Uthmeier och delstatens kriminalpolis FDLE presenterade resultatet av Operation Statewide Shield den 25 augusti.
Myndigheterna beskriver insatsen som Floridas första delstatsomfattande arbete för att hitta saknade barn och den största satsningen av sitt slag i delstatens historia. 46 saknade barn återfanns i Tampa Bay-området, 41 i Miami, 32 i Jacksonville, 21 i Orlando, 12 i Fort Myers, åtta i Pensacola och tre i Tallahassee.
Arbetet ledde dessutom till att myndigheter lokaliserade barn i ytterligare sex amerikanska delstater, Puerto Rico och tolv andra länder.
Delstatliga, lokala och federala myndigheter delade underrättelser och genomförde gemensamma fältinsatser. Barnen har enligt uppgifterna nu fått bland annat sjukvård och brottsofferstöd på särskilda mottagningsplatser.
Efter insatsen tog Floridas barn- och familjemyndighet och ungdomsvårdande instanser hand om barnens fortsatta placering och omvårdnad.
AG James Uthmeier joins FDLE Commissioner Glass in Tampa to Announce the Rescue and Recovery of 163 Missing Children https://t.co/f2oVE2cLhc
— Attorney General James Uthmeier (@AGJamesUthmeier) August 25, 2026
Övergrepp och människohandel
Floridas justitieministers kansli uppger att många av barnen hade utsatts för övergrepp, vanvård och utnyttjande eller annan brottslighet. Bland fallen fanns även misstänkt människohandel.
Polisen grep flera misstänkta under insatsen. Misstankarna gäller sexuella handlingar mot minderåriga, sexuellt övergrepp mot ett barn mellan 12 och 16 år, brott mot ett vårdnadsbeslut samt motstånd mot polis utan våld.
Myndigheterna väntar sig fler gripanden medan flera utredningar fortsätter.
FDLE ledde arbetet tillsammans med Floridas delstatsövergripande åklagarkontor och andra delstatliga organ. Tretton sheriffkontor, flera kommunala poliskårer, federala myndigheter, vårdgivare och ideella organisationer deltog också.
James Uthmeier har uppgett att barnen är i säkerhet och får den vård de behöver.
FDLE-chefen Mark Glass sade att samarbetet gjorde det möjligt för myndigheterna att föra samtliga 163 barn i säkerhet och avsluta deras anmälningar i registret över saknade och utsatta personer.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Montage: NyD. Skärmdump: France 2. Foto: Scottish Government/CC BY 4.0. Faksimil: Viginum.
Viginum kopplar den israeliska aktören BlackCore till samordnade påverkansoperationer. Anne-Sophie Dhiver från myndigheten syns till vänster och Skottlands försteminister John Swinney, som utsattes för en omfattande kommentarskampanj, till höger.
Frankrikes myndighet mot digital påverkan kopplar den israeliska aktören BlackCore till samordnade operationer kring val i Frankrike, Skottland och New York samt kampanjer i Angola och Togo. Utredarna har kartlagt falska sajter, fabricerade anklagelser och hundratals samordnade konton – men har inte kunnat fastställa vem som betalade för verksamheten.
Den franska myndigheten Viginum slår fast att operationen Rokh Solis uppfyller kriterierna för utländsk digital inblandning. Den sattes in inför kommunalvalen i mars 2026 och byggde på falska webbplatser samt samordnade konton på Facebook, Instagram, Tiktok och X.
De tekniska spåren ledde till BlackCore, som beskrev sig som ett israeliskt företag för påverkan, cyberteknik och ”informationskrigföring”. Viginum kunde emellertid inte hitta bolaget i Israels företagsregister. Myndigheten fann en digital infrastruktur knuten till namnet, men skriver att den ingår i ett större israeliskt ekosystem av cyberföretag och att BlackCores exakta roll därför inte kan bestämmas med full säkerhet.
Frankrikes regering har begärt förklaringar och hjälp från Israel, vars ambassad i Paris har förnekat att landet skulle vilja ingripa i franska val.
Falska anklagelser mot palestinavänliga kandidater
I Frankrike riktades Rokh Solis mot vänsterpartiet La France Insoumise, LFI, och kandidaterna Sébastien Delogu i Marseille, François Piquemal i Toulouse och David Guiraud i Roubaix. Samtliga hade profilerat sig som försvarare av palestiniernas sak.
Delogu anklagades för våldtäkt och sexuella trakasserier på en fabricerad blogg. Ett falskt Facebookkonto som efterliknade en barnskyddsorganisation påstod att Piquemal utreddes för sexuella övergrepp mot minderåriga. Andra sidor kopplade samman LFI och Guiraud med påstådd islamistisk radikalisering, enligt en genomgång av Franceinfo.
Upplägget använde också två påhittade rörelser med motsatta budskap: ett falskt muslimskt valinitiativ som sades stödja vänsterkandidater och ett identitärt katolskt konto som angrep initiativet. Viginums bedömning är att konstruktionen skulle polarisera debatten genom att ställa muslimer och konservativa katoliker mot varandra.
Paris åklagarmyndighet har öppnat en utredning för att klarlägga om kampanjen utgjorde utländsk inblandning. När den inleddes hade åklagarna inte fått någon uppgift om statlig medverkan, enligt Franceinfo. Den distinktionen är viktig eftersom den franska straffrättens särskilda definition förutsätter en främmande stat, medan Viginums myndighetsuppdrag även omfattar utländska privata aktörer.
Minst 256 konton sattes in i Skottland
Den tydligaste operationen utanför Frankrike riktades mot Skottlands försteminister John Swinney, nationalistpartiet SNP och den skotska regeringen inför parlamentsvalet i maj. Viginum identifierade minst 256 samordnade X-konton som mellan den 6 januari och 8 maj publicerade omkring 1 400 kommentarer.
Av dessa riktades 652 mot Swinneys konto, 338 mot SNP och 112 mot den skotska regeringen. Swinney och hans regering hade samtidigt riktat skarp kritik mot Israels krigföring i Gaza och fryst stöd till företag som levererar vapen till Israels militär. Han kallade uppgifterna ”djupt oroande” och krävde att den brittiska regeringen skulle prioritera skyddet mot utländsk nätpåverkan, enligt BBC.
Viginum fann också konton som tidigare deltagit i operationer kopplade till borgmästarvalet i New York 2025. Två av kontona hade delat inlägg från Andrew Cuomo, men rapporten pekar inte uttryckligen ut vem som var huvudmålet i valet, som vanns av den palestinavänlige Zohran Mamdani.
AI-profiler och en marknad för dold påverkan
I Angola kartlade myndigheten ytterligare 48 konton med AI-genererade profilbilder och samordnat beteende. De förstärkte innehåll från regeringen och det styrande partiet MPLA. Spår i samma infrastruktur ledde även till beställningar av AI-videor avsedda för publik i Togo eller Gabon samt till andra israeliska teknikbolag, däribland Galacticos AI och SNI.
BlackCores egen webbplats uppgav före nedstängningen att aktören kontrollerade 1 600 falska profiler på Facebook, Instagram och Tiktok och kunde genomföra kampanjer genom massutskick och infiltration av nätgrupper. BlackCore har inte svarat på upprepade frågor från medier och raderade stora delar av sin närvaro efter att journalister började granska verksamheten.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den polske EU-parlamentarikern Grzegorz Braun har delgivits misstanke om två fall av förnekande av nazistiska folkmordsbrott och riskerar upp till tre års fängelse. När han lämnade förhöret upprepade han sitt ifrågasättande av gaskamrarna i Auschwitz – och möttes omedelbart av en ny förundersökning.
Misstankarna gäller två intervjuer från juli 2025, en i Radio Wnet och en publicerad på Youtube. I dem hävdade Braun bland annat att Auschwitz och gaskamrarna var ”fejk” och beskrev den etablerade historieskrivningen som en propagandistisk och närmast religiös berättelse.
Misstankarna grundas på artikel 55 i den polska lagen om institutet IPN. Bestämmelsen förbjuder offentlig och faktastridig förnekelse av nazistiska och kommunistiska brott. Påföljden kan bli böter eller upp till tre års fängelse, och en fällande dom ska offentliggöras.
Ny utredning efter förhöret
Braun förnekar brott och avstod från att lämna en utförlig förklaring innan han fått ett skriftligt beslut. Efter mötet med åklagaren i Kraków talade han inför anhängare och sade att han fortfarande ifrågasatte vad han kallade de ”mytiska gaskamrarna” i Auschwitz.
Dagen därpå inledde IPN en ny förundersökning om uttalandet. Justitieminister Waldemar Żurek sade att sådana uttalanden enligt polsk lag inte behandlas som en avvikande åsikt, utan kan utgöra brott.
Partiet växer i opinionen
Braun är partiledare för Konfederacja Korony Polskiej, KKP, och sitter som grupplös ledamot i Europaparlamentet. Hans immunitet hävdes efter en begäran från polska åklagare, vilket gjorde det möjligt att delge honom misstankarna.
Samtidigt har KKP vuxit från marginalerna till omkring tio procent i flera opinionsmätningar. Enligt Politico fick partiet 10,2 procent i en färsk CBOS-mätning och kan få en vågmästarroll efter det polska parlamentsvalet 2027.
NyD har tidigare rapporterat om hur Braun under Europaparlamentets förintelseceremoni uppmanade till bön för offren i Gaza.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
