Över 1 600 sidor med information om det hemliga och inflytelserika sällskapet Skull and Bones kan bli tillgängliga för journalister och allmänhet i juli.
Det är The National Archives and Records Administration (NARA) som gått ut med att man planerar att offentliggöra dokumenten för allmänheten, inklusive korrespondens som har skrivits av familjemedlemmar till tidigare president George W. Bush, rapporterar New York Post.
Både Bush- och Obamaadministrationen har förvarnats att dokumenten kommer att tillgängliggöras förutsatt att begäran inte stoppas av Bush eller president Barack Obama.
Enligt uppgifter till Politico så är det författaren Robert Gaylon Ross Jr som ligger bakom förfrågan om att offentliggöra materialet. Ross har skrivit flera böcker som handlar om just hemliga maktsällskap och vilket oerhört inflytande dessa har och har haft på samhället och dess styre. Han har också tagit upp morden på John F Kennedy, Abraham Lincoln och andra prominenta amerikaner och menar att dessa har mördats på order av en ljusskygg och inflytelserik elit.
Annons:
Fakta: Skull and Bones
Skull and Bones är ett slutet ordenssällskap som grundades 1832 vid Yales universitet. Sällskapet har fått mycket kritik för sin brist på transparens och även anklagats för att vara en hemlig samlingsplats för makteliten i USA.
Minst tre presidenter och ett flertal andra höga makthavare har varit medlemmar i sällskapet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Paraguays centralbank har tagit över Ueno Bank och spärrat kundernas insättningar i banken. Ilskan har drivit sparare och pensionärer ut på gatorna, där de kräver riksrätt mot president Santiago Peña.
Centralbankens styrelse beslutade enhälligt på måndagen att sätta Ueno under resolution. Bankens kapital i förhållande till riskerna hade sjunkit under hälften av lagens minimikrav.
Vid en resolution sköter myndigheten själv avvecklingen av banken och kan flytta insättningarna till andra banker. Återstående tillgångar kan sedan säljas för att betala bankens skulder.
Ueno uppger att banken har omkring tre miljoner kunder och förvaltar 800–850 miljoner dollar i offentliga medel. Statens pensions- och sjukförsäkringsfond IPS har placerat omkring 380 miljoner dollar i banken.
Annons:
Statliga elbolaget ANDE och kraftverket Itaipú, som Paraguay driver tillsammans med Brasilien, har också pengar låsta i banken.
Protests have erupted across Paraguay after Ueno Bank was shut down in the middle of the night over a solvency crisis, leaving customers unable to access their money. An estimated 60% of the adult population banks with Ueno. https://t.co/yTIkqmbltb
IPS:s finanschef Gladys Vera uppgav för lokala medier att novemberpensionerna skulle betalas som vanligt, eftersom pengarna till de månatliga utbetalningarna ligger i en annan bank.
Fondens placering i Ueno sitter däremot fast. IPS planerar rättsliga åtgärder för att få tillbaka pengarna och söker ny bank åt de 32 000 pensionärerna som tar ut pensionen via Ueno.
Insättningsgarantin uppgår till 228,3 miljoner guaranies, omkring 38 000 dollar, per insättare och bank. Centralbanken har aviserat ett förskott på upp till 40 minimilöner, med avdrag för förfallna skulder till Ueno.
Utbetalningarna ska börja inom 24 timmar och vara klara inom fem arbetsdagar från den 5 november. Pengarna sätts in på kundens konto i en annan bank eller på ett nyöppnat sparkonto.
Centralbanken lovar inte full ersättning för belopp över insättningsgarantin. Myndigheten utlovar bara "största möjliga skydd", och utfallet hänger på resolutionen och en eventuell likvidation.
Peña undertecknade under onsdagen en nödlag för att snabba på utbetalningarna. Presidenten uppger att lagen täcker 98 procent av insättarna.
People in Paraguay protest after their money disappears into thin air 🇵🇾
> Ueno Bank, which held money of 60% of the adult population was shut down by the govt for financial trouble
> People lost their life savings and even the govt lost retirement money kept in the bank for elderly
> Govt is now promising to reimburse some money to the poor, but the rich will still lose their entire wealth
Paraguay has a PCI ~$10k, which some bhosads will claim must make it a paradise 😁 https://t.co/Ezz0aZvtuL
Centralbankschefen Carlos Carvallo ledde tidigare Financiera Ueno, föregångaren till banken, innan Peña utsåg honom 2023. Kritiker kallade utnämningen för en intressekonflikt.
Carvallo har nu meddelat sin avgång, och Peña har föreslagit Raúl Vera Bogado som ny centralbankschef.
Peña var affärspartner med Grupo Vázquez, koncernen som äger Ueno, fram till mars 2025. Ueno förnekar att presidenten någonsin varit aktieägare eller investerare i själva banken.
Presidenten och banken tillbakavisar båda anklagelser om felsteg. Centralbanken uppger att Carlos Carvallo har avstått från alla beslut som rör Ueno.
Carlos Carvallo uppgav på tisdagen att tillsynen först slog larm om Uenos lån till bolag med koppling till ägarna. Fortsatt granskning avslöjade allvarligare oegentligheter, som centralbanken nu ska anmäla.
Polisen har gripit åtta bankchefer med stöd av arresteringsorder, bland dem vd:n Miguel Vázquez och ordföranden Juan Manuel Gustale, rapporterar Infobae. Utredningen gäller trolöshet mot huvudman, otillbörligt agerande i krissituation och bedrägeri.
Hundratals sparare, pensionärer och studenter samlades på onsdagen vid Panteón de los Héroes i Asunción, för andra dagen i rad. Demonstranterna kräver riksrätt mot både Peña och vicepresidenten Pedro Alliana.
Oppositionssenatorn Rafael Filizzola uppger att samtal pågår med delar av regeringssidan för att samla en majoritet.
Ledamöter lämnade redan under onsdagen in anklagelseskriften för riksrättsinitiativet, med 35 underskrifter, rapporterar nyhetsbyrån EFE.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Demokraternas ledare i USA:s senat, Chuck Schumer, sade på onsdagen att kriget mot Iran ska avslutas och att det kommer att finnas stöd för detta från vissa republikanska senatorer.
— Vi ska avsluta kriget. Vi har redan några republikaner som har anslutit sig till oss för att avsluta kriget, och grundlagsfäderna såg budgetmakten som ett av sätten att hålla tillbaka en president som för krig utan det amerikanska folkets samtycke, sade Schumer vid en presskonferens på Demokraternas senatsvalskommittés högkvarter i Washington.
Chuck Schumer on Iran:
We're going to end the Iran war. We have some Republicans already who've joined us in ending the war.
The Founding Fathers had the power of the purse as one of the ways of deterring a president who does war without the consent of the American people. https://t.co/a67511Ht86
Donald Trump sade på tisdagskvällen att kriget mot Iran delvis låg bakom Republikanernas omfattande förluster i mellanårsvalet.
Trump vidhöll dock att han inte ångrade att han inledde kriget tidigare i år.
— Iran var en del av det, sade Trump i telefonintervjun när han fick frågan om kriget bidrog till Republikanernas svaga valresultat.
I juni röstade fyra republikanska senatorer tillsammans med Demokraterna för en resolution om presidentens krigsbefogenheter.
Resolutionen krävde att Trump skulle dra tillbaka amerikanska trupper från stridigheterna mot Iran, som hade inletts utan ett formellt bemyndigande från kongressen att använda militärt våld.
Demokraterna har i mellanårsvalet vunnit majoriteten i både representanthuset och senaten med bred marginal.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Arkivbild: Établissement français du sang i Sens (Yonne, Frankrike). Hackare uppges ha ändrat temperaturen i kylsystem för fransk blodplasma; bilden visar inte någon bekräftat drabbad anläggning.
Nya hackerattacker har drabbat blodgivningen i Frankrike, då hackare tagit sig in i kylsystem för fransk blodplasma och ställt temperaturen in frysrummen på 110 grader. Angreppet skedde samma natt som matbutiker i Sverige och övriga Europa drabbades.
Ett bolag som är bekräftat drabbat är Coolworld, som sköter underhållet av förvaringscontainrar åt den franska blodtjänsten Etablissement français du sang (EFS), bland annat i regionen Bourgogne-Franche-Comté.
Frysrummen förvarar prover från blodgivare i minus 30 grader. Siffran 110 grader gäller den temperatur som angriparna programmerade in, inte någon uppmätt värme i rummen.
En tekniker i jour märkte under natten mot måndagen att temperaturen steg i frysrummen, berättar EFS för tidningen Le Canard enchaîné.
Annons:
Blodtjänsten uppgav först att rummen rymde prover som sparas för hälsoövervakning kring blodtransfusioner. Senare medgav EFS att även "fryst plasma avsedd för transfusion" hade utsatts för angreppet.
Franska hälsodepartementet uppger att intrånget fick "noll operativa konsekvenser", eftersom personalen upptäckte situationen i tid.
Vem eller vilka som ligger bakom angreppet mot Coolworld är fortfarande okänt.
Natten mot måndagen slog angripare även mot kyl- och frysdiskar i matbutiker i Belgien, Estland, Irland, Luxemburg, Nederländerna och Sverige.
Bland de drabbade kedjorna finns ICA och Coop. I en ICA-butik steg temperaturen i frysarna till 50 grader, och varorna fick slängas när personalen kom till jobbet.
Nationellt cybersäkerhetscenter (NCSC) följer incidenterna, håller kontakt med drabbade företag och utbyter uppgifter med motsvarigheter i flera nordiska och andra europeiska länder.
Varningen kom redan i oktober
Frankrikes nationella incidentcentrum för it-säkerhet, CERT-FR, varnade redan den 12 oktober för omfattande intrång i fjärrstyrda kylsystem från tillverkarna Danfoss, Copeland och Dixell.
Varningen följde på angrepp mot tidigare hundratals franska livsmedelsbutiker.
CERT-FR uppdaterade varningen den 16 oktober och skrev att angreppskampanjerna mot utrustningen "sannolikt fortfarande pågår".
Säkerhetsföretaget Censys hittar drygt 1 000 styrsystem av modellen Danfoss StoreView som går att nå öppet via internet världen över, varav 50 i Sverige. Siffran gäller system som ligger åtkomliga utifrån, inte butiker som har drabbats.
Drygt fyra av tio svenska system kör ändå en äldre programversion utan säkerhetsuppdatering.
NCSC uppmanar nu verksamheter att inventera vilka enheter som är uppkopplade mot internet och pröva om de alls behöver vara det.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Demokraterna tar makten i kongressen efter storseger i det amerikanska mellanårsvalet. Partiet har vunnit båda kamrarna, senaten och representanthuset, med stor marginal, samtidigt som Donald Trump avvisar att förlusten är hans.
Nyhetsbyrån AP och flera amerikanska medier utropar Demokraterna till segrare i senaten. Partiet behövde vända minst fyra platser och gick långt därutöver.
Demokratiska kandidater vann senatsplatser i Iowa, Kansas, Ohio, North Carolina, South Carolina och Texas. Flera av delstaterna har i decennier hört till Republikanernas säkraste fästen.
Kansas valde en demokrat till senaten för första gången sedan 1932, Texas för första gången sedan 1988. I Maine erkände republikanen Susan Collins förlust mot Troy Jackson efter trettio år i senaten.
Annons:
Demokraterna har också säkrat de 218 mandat som krävs för majoritet i representanthuset, enligt New York Times prognos. Hur stor majoriteten slutligen blir återstår att se.
Minoritetsledaren Hakeem Jeffries står på tur att bli USA:s förste svarte talman, om partikollegerna väljer honom till posten i januari.
"Inte ett slag mot mig"
Trump lovar i en intervju med New York Times att acceptera valresultatet.
— Jag är definitivt villig att acceptera resultaten, säger Trump.
Presidenten ser fram emot att samarbeta med Demokraterna och tänker inte fullfölja hotet om veto mot alla lagförslag. Samtidigt påminner han motståndarna om vem som har sista ordet.
— Jag har total vetorätt, så de måste komma till oss.
Trump tror att Irankriget spelat stor roll för utgången men vill inte skuldbelägga någon. Han vidhåller att Republikanerna hade vunnit om hans eget namn stått på valsedlarna.
I wasn’t on the Ballot and if I was, we would have won IN A LANDSLIDE! Thank you for your attention to this matter. President DONALD J. TRUMP
( TS: Nov 3 2026, 10:37 PM ET ) https://t.co/sZG6BGvmsL
— Commentary Donald J. Trump Truth Social Posts On X (@TrumpTruthOnX) November 4, 2026
I Fox News berömde han Demokraterna för att ha kämpat hårt och gjort ett bra arbete. Skulden lade han i stället på de republikanska kandidaterna.
— Jag ser det inte som ett slag mot mig, menar Trump.
Texas guvernör Greg Abbott, en av presidentens mest lojala allierade, förlorade mot demokraten Gina Hinojosa. Trump stämplade honom efteråt på Truth Social som en "RINO", republikan endast till namnet.
Egna partiet pekar ut presidenten
Två tjänstemän i republikanska senatskampanjer ger en helt annan bild. Förlusterna i South Carolina, Ohio och Texas var en direkt dom över presidenten, säger de anonymt till AP.
Donald Trump vann alla tre delstaterna med god marginal för två år sedan. Han bad väljarna rösta som om hans namn stod på valsedeln.
Väljarna gjorde just det, fast inte på det sätt presidenten hoppats, menar strategerna. Missnöjet med hans politik och de stigande levnadskostnaderna drev väljarna bort.
Talmannen Mike Johnson erkände nederlaget redan under natten. Republikanerna hade behövt trotsa mer än hundra år av mellanårsval för att behålla representanthuset, förklarade han.
Johnson syftade på att presidentens parti nästan alltid förlorar mellanårsval. Väljarna fattade samma beslut som i alla utom två mellanårsval det senaste seklet, konstaterade han senare.
Demokraterna tar i januari över kongressens utskott och kan då inleda granskningar av Trumpadministrationen.
Robert Garcia, som står på tur att leda representanthusets granskningsutskott, gav ett kort besked i ett uttalande: "Skaffa advokat."
— Lättnad är på väg, lovar senatens demokratiske ledare Chuck Schumer.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
