En av världens främsta globalister, irländaren Peter Sutherland, har avlidit 71 år gammal, rapporterar internationella medier.
Peter Sutherland var chef för flera ökända institutioner. 1995 blev han den första ordföranden för Världshandelsorganisationen (WTO). Samma år tillträdde han som styrelseordförande för Goldman Sachs International. Innan dess hade han bland annat verkat som EU-kommissionär och FN-representant i frågor om internationell migration och utveckling samt styrelseordförande för oljejätten BP.
För många är Sutherland mest ihågkommen för sitt uttalande om att EU ska "underminera den nationella homogeniteten" hos medlemsstaterna.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den israeliska tidningen Haaretz rapporterar att Förenade Arabemiratens president Mohammed bin Zayed al-Nahyan varnade Israels premiärminister Benjamin Netanyahu för ett stort Hamas-anfall. Varningen kom enligt tidningen tio dagar före den 7 oktober 2023.
Haaretz hävdar i sin rapportering att president bin Zayed ringde Netanyahu under ett 45 minuter långt samtal angående Hamas angreppsplaner.
Hamas ledare i Gaza, Yahya Sinwar, förberedde enligt varningen en större operation som kunde orsaka blodsutgjutelse och destabilisera regionen.
Benjamin Netanyahus kansli avfärdar uppgifterna som en "absolut lögn" och uppger att premiärministern inte talade med Emiratens president under perioden. Netanyahu reagerade enligt tidningen relativt lugnt och försäkrade att Israel var förberett på alla scenarier.
Annons:
Enligt Haaretz informerade Netanyahu aldrig sina säkerhetschefer om varningen. Uppgifterna bygger på en granskning av journalisterna Shlomi Eldar och Ruti Yuval inför en bok om den 7 oktober.
Haaretz pekar ut en rådgivare till Emiratens president som central källa. Sinwar ska via en palestinsk mellanhand ha talat om en "jordbävning".
Shlomi Eldar står fast vid uppgifterna och säger till CNN att han har dokument och uppteckningar efter ett och ett halvt års arbete.
Förenade Arabemiratens utrikesministerium understryker i ett uttalande från den 8 september att regeringen inte kommenterar spekulationer om samtal mellan regeringsledare.
Ministeriet uppger samtidigt att myndigheterna har utbytt all relevant underrättelseinformation vid behov. Någon dementi av samtalet lämnar ministeriet däremot inte.
Ansvarsfrågan blir valfråga
Israel går till val i oktober, och oppositionen driver ansvaret för den 7 oktober som kampanjens kärnfråga.
Naftali Bennett, Gadi Eisenkot, Avigdor Lieberman och Yair Golan kräver i ett gemensamt uttalande en omedelbar och grundlig utredning och betonar att allmänheten har rätt att veta vad Netanyahu visste, varför han inte informerade säkerhetscheferna och varför han inte skyddade civila.
Gadi Eisenkot, premiärministerns främste utmanare i opinionsmätningarna, upprepar dessutom sitt löfte om en statlig undersökningskommission.
Benjamin Netanyahu har i snart tre år stått emot kraven på en oberoende granskning från överlevande och efterlevande. I stället klandrar han de närmaste säkerhetscheferna för att inte ha väckt honom natten före attacken.
Nästan hela den israeliska säkerhetsledningen har i kölvattnet av 7 oktober tvingats bort från sina poster. Benjamin Netanyahu sitter dock alltjämt kvar som Israels premiärminister.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Donald Trump talar vid republikanernas konvent i Dallas, där han lovade 5 000 dollar till varje vuxen amerikansk medborgare vid en republikansk valseger.
USA:s president Donald Trump lovar en utbetalning på 5 000 dollar till varje vuxen amerikansk medborgare – men bara om republikanerna behåller både representanthuset och senaten efter valet i november. Pengarna ska spenderas inom landet, och hur notan ska betalas är fortfarande oklart.
Löftet gavs under ett republikanskt konvent i Dallas på onsdagen, rapporterar skattefinansierade statskanalen SVT.
– Om Republikanerna vinner både representanthuset och senaten kommer jag, tack vare vår enorma styrka och ekonomiska framgång, att ge varje vuxen amerikansk medborgare 5 000 dollar, sade Trump.
Presidenten knöt utfästelsen till vad han beskriver som landets ekonomiska styrka och framgång, och liknade utbetalningen vid ett företags utdelning till aktieägarna. Namnet han själv gav den, enligt nyhetsbyrån AP, är "the Trump Dividend".
Annons:
Ett villkor angavs redan på plats:
– Det enda förbehållet är att utdelningen vi gör måste spenderas i USA, sade Trump.
Oklar finansiering
Något beslut om utbetalningen finns inte. USA-korrespondenten Carl Fridh Kleberg uppskattar kostnaden till omkring 1 200 miljarder dollar och konstaterar att det inte framgått var pengarna ska tas ifrån. AP påpekar att kongressen måste godkänna en sådan utbetalning, och citerar Marc Goldwein vid tankesmedjan Committee for a Responsible Federal Budget, som säger att presidenten saknar befogenhet att skicka pengar till amerikaner på egen hand: "Vi har inga överskott att dela ut".
Inom en timme började löftets räckvidd krympa. Vicepresident JD Vance antydde enligt AP dels att de rika inte skulle omfattas, dels att utbetalningen skulle kunna finansieras med tullintäkter – intäkter som enligt samma källa är långt mindre än den utlovade summan.
Utdelningen är alltså villkorad av ett valresultat, inte av ett budgetutrymme. Den republikanske senatorn Bernie Moreno från Ohio skrev på X sent på onsdagen att han ska ha ett lagförslag redo så att "the Trump Dividend" kan antas omedelbart efter valet den 3 november. Blir det av avgörs då om löftet om 5 000 dollar per vuxen amerikan är ett vallöfte eller en utgiftspost.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Minst hundra Patriotrobotar ska ha avfyrats när Iran slog mot den amerikanska basen Al Azraq i Jordanien med uppgivna 30–50 ballistiska robotar. Anfallet kom mitt i upptrappningen till sjöss, där Islamiska revolutionsgardet (IRGC) uppger att man anfallit två amerikanska fartyg och åtta oljetankrar i Persiska viken.
Enligt IRGC ska anfallen ha orsakat "betydande skador" på fartygen. Gardet uppger också att man gjort ytterligare tio fartyg till mål, fartyg som med amerikanskt militärt stöd ska ha försökt passera ett område i Hormuzsundet som Teheran förklarat förbjudet och osäkert.
Onsdagens uppgifter följde på en varning från IRGC:s flottkommando sent på tisdagen, riktad till besättningar på tankfartyg vid kajer och ankarplatser utanför Bahrain och Kuwait.
"Vi varnar alla besättningsmedlemmar på tankfartygen i närheten av kajerna i Kuwait och Bahrain...: lämna omedelbart era fartyg, oavsett om de ligger för ankar eller vid kaj, eftersom de kommer att göras till mål", meddelade flottkommandot. I samma uttalande anklagades Bahrain och Kuwait för att hysa amerikanska styrkor och vara "samarbetspartner" i Washingtons angrepp mot iransk sjöfart.
Minst hundra Patriotrobotar över Jordanien
Sjökriget är bara en av fronterna. Patricia Marins uppger att det iranska anfallet mot den amerikanska basen Al Azraq i Jordanien omfattade 30–50 ballistiska robotar, och att minst hundra Patriotrobotar avfyrades mot dem. Antalen har inte bekräftats oberoende.
Marins knyter anfallet till vad hon beskriver som Washingtons plan att strypa Irans ekonomi – en linje som USA enligt henne har beslutat att fördjupa, och som Iran svarar på genom att trappa upp anfallen i regionen. Hennes egen jämförelse är att två månaders Patriotproduktion gick åt under två timmar.
Iran launches over 30 ballistic missiles against US base in largest attack in months
The attack followed CENTCOM’s release of images showing the destruction of 5 Iranian oil tankers hit by American fire.
Den amerikanska sidans egen redovisning gäller ett tidigare skede. USA:s centralkommando uppger att man den 8 september förstörde fem iranska råoljefartyg – M/T Kaviz, M/T Charminar, M/T Horizon 1 och M/T Riesco i Omanviken samt M/T Derya nära Kharg – efter att IRGC enligt kommandot två gånger på två dygn försökt träffa ett amerikanskt örlogsfartyg med ballistiska robotar. Besättningarna beordrades enligt kommandot att lämna fartygen innan de sattes ur bruk. Pressmeddelandet är daterat före de iranska skadeuppgifterna.
En separat runda inträffade lördagen den 5 september, då centralkommandot uppgav att tre iranska råoljefartyg angripits efter robotbeskjutning mot ett amerikanskt hangarfartyg och en robotjagare. Två sattes ur spel och ett tredje, utan last, förstördes. Iran uppgav därefter att man träffat tre tankfartyg på en icke godkänd rutt genom Hormuzsundet samt tre USA-kopplade fartyg på annan plats.
En femtedel av oljan gick genom Hormuz
Sjöfarten har blivit en allt tyngre front i det sex månader långa kriget. USA upprätthåller en flottblockad mot iranska hamnar, medan Iran utövar egen kontroll över passagen genom Hormuz och nyligen aviserat ytterligare en spärrad zon i Persiska viken.
Före krigets utbrott passerade omkring en femtedel av världens oljeförsörjning Hormuzsundet. Marknaderna prisar in risken: på tisdagen handlades Brent nära 100 dollar per fat och amerikanska WTI över 93 dollar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Brittisk polis gjorde över 62 000 gripanden för kommunikationsbrott mellan 2021 och 2025, enligt en ny rapport från medborgarrättsorganisationen Big Brother Watch. Organisationen menar att lagarnas vaga formuleringar leder till överdriven tillämpning och självcensur – och pekar bland annat på gripandet av två föräldrar som klagat på dotterns skola i en WhatsApp-grupp, ett gripande som Hertfordshire-polisen senare medgav var olagligt.
Siffrorna kommer från organisationens rapport "Britain's Free Speech Problem", som publicerades den 7 september och bygger på offentlighetsbegäranden till samtliga 45 territoriella polismyndigheter i Storbritannien. Gripandena rör tre lagrum om hot och grovt kränkande kommunikation samt vissa avsiktligt skadliga falska meddelanden. Enligt rapporten motsvarar volymen omkring 34 gripanden per dag.
Alla dessa gripanden handlar inte om åsikter i sociala medier. Kategorin rymmer även hot och kränkande meddelanden, exempelvis i samband med våld i nära relationer, och lagarna kan tillämpas på privat kommunikation som mejl och gruppchattar. Big Brother Watch konstaterar att en del av gripandena är motiverade – men menar att lagarnas vaga formuleringar gjort dem elastiska nog att svepa in vardaglig kommunikation. Eftersom flera polismyndigheter vägrat eller inte kunnat lämna ut siffror är det faktiska antalet enligt organisationen sannolikt betydligt högre än 62 000.
Fjorton gånger fler gripanden på andra sidan distriktsgränsen
Rapporten visar att Cumbria Constabulary gjorde 25,7 gripanden per 10 000 invånare under femårsperioden, medan grannmyndigheten Northumbria gjorde 1,9 per 10 000. Skillnaden är omkring fjortonfaldig – mellan två distrikt i England, under samma lagbok.
Organisationen kallar det ett "postnummerlotteri" för yttrandefrihetens polisiära hantering och anser att skillnaderna visar problem med vaga brottsdefinitioner.
Elva timmar i förvar efter kritik i skolans föräldrachatt
Hur konkret frihetsinskränkningen kan bli visar ett tidigare fall. Rosalind Levine och Maxie Allen hölls i elva timmar 2025, misstänkta för trakasserier och "malicious communications", efter att ha framfört klagomål på dotterns grundskola – bland annat i en WhatsApp-grupp för föräldrar. Sex poliser kom till hemmet. I november medgav Hertfordshire-polisen att gripandet var olagligt och betalade 20 000 pund i skadestånd, vilket bekräftades av BBC 2025. Polisen uppgav att "det rättsliga kravet på gripandets nödvändighet inte var uppfyllt", men ansåg samtidigt inte att någon enskild polis hade misskött sig.
Enligt rapporten är det just risken för det där knacket på dörren som skapar självcensur, långt utanför de fall som prövas rättsligt. I pressmeddelandet den 6 september formulerade Big Brother Watch kravet: regeringen ska beställa en oberoende nationell granskning av lagarna som begränsar yttrandefriheten, av deras samlade verkan och av polisens utbildning i frågan.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
