Tysklands tidigare förbundskansler avslöjar att den amerikanska regeringen inte "tillät" några kompromisser som tidigt hade kunnat få slut på kriget.
– Ukrainarna gick inte med på fred eftersom de inte tilläts göra det. De var först tvungna att fråga amerikanerna om allt de diskuterade.
Det är i en intervju som publicerats i den tyska tidningen Berliner Zeitung som Schröder berättar att han ombads att hjälpa till att medla i fredsförhandlingarna i mars 2022 mellan ukrainska och ryska tjänstemän och att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj då var öppen för att göra vissa eftergifter – som att avstå alla försök att gå med i militäralliansen Nato, men samtalen strandade, och någon fred blev det inte.
– Ukrainarna gick inte med på fred eftersom de inte fick göra det. De var först tvungna att fråga amerikanerna om allt de diskuterade... Mitt intryck var att ingenting kunde hända eftersom allt annat bestämdes i Washington, vittnar Schröder.
Annons:
"Ödesdigert"
Den forne förbundskanslern beskriver Washingtons strategi som ”ödesdiger”, att den ledde till ett utdraget krig och att Ryssland och Kina knöt tätare band till varandra.
– Nu är det så att två aktörer, Kina och Ryssland, som begränsas av USA, förenar sina krafter. Amerikanerna tror att de är tillräckligt starka för att hålla båda sidor i schack. Enligt min ödmjuka åsikt är detta ett misstag. Se bara hur splittrad den amerikanska sidan är nu. Se bara på kaoset i kongressen.
Schröder menar att Europa borde gjort mer för att driva på för fred under våren 2022 – istället gjorde man tvärtom och började leverera stora mängder vapen och pengar till Ukraina.
– Vapenleveranserna är inte en lösning för evigt, men ingen vill prata. Alla sitter i skyttegravar. Hur många fler människor måste dö? Det är lite som i Mellanöstern. Vilka är offren på ena sidan och på den andra? Fattiga människor som förlorar sina barn.
Macron och Scholz
Enligt Schröder kan bara Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz återuppleva fredssamtalen, och han uppmanar de båda att aktivt stödja en fredsprocess i Ukraina.
– Varför kombinerade inte Scholz och Macron vapenleveranserna med ett erbjudande om samtal? Macron och Scholz är de enda som kan prata med Putin.
Han kallar vidare propagandan om en nära förestående rysk invasion av Europa för ”absurd” och menar att politikernas motiveringar för att fortsätta beväpna Ukraina ofta saknar grund i verkligheten. Schröder pekar också på att Ryssland inte är kapabla att besegra Nato även om de skulle försöka, men betonar samtidigt att Putin inte kan tillåta att Ukraina eller Georgien absorberas av militäralliansen.
– Denna hotbildsanalys må vara känslomässig, men den är verklig i Ryssland. Väst måste förstå detta och acceptera kompromisser i enlighet med detta. Annars kommer det att bli svårt att uppnå fred.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Vulgär nationalism, Hollywood-nazism och huliganism. Det är några av kännetecknen för den av Zelenskyj understödda Azov-bataljonen som välkomnat både kriminella och ligister i sina led. Den obskyra paramilitära styrkan har under kriget i Ukraina gjort sig skyldiga till tortyr, sabotage av mänskliga korridorer och grova krigsförbrytelser där man systematiskt gömt sig bland civila för att nyttja dem som mänskliga sköldar. Här är Nya Dagbladets granskning av den ökända milisen som finansierats av bland andra den ukrainsk-judiske oligarken Ihor Kolomojskyj som även lanserade Volodymyr Zelenskyj själv.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
När kriget i Donbass i östra Ukraina drog igång 2014 insåg ukrainska makthavare snabbt hur dåligt rustad och förberedd den reguljära armén var för att bekämpa de ryskspråkiga separatisterna i regionen och hur undermåligt det militära ledarskapet fungerade.
Efter att ha lidit flera nederlag startades det, med det ukrainska inrikesministeriets välsignelse och godkännande, istället upp ett flertal paramilitära miliser och frivilligförband för att slåss mot separatisterna. Ukrainas inrikesminister Arsen Avakov utfärdade den 13 april 2014 ett dekret som godkände skapandet av nya paramilitära grupper med upp till 12 000 medlemmar och tre veckor senare grundades officiellt Azovbataljonen.
Finansieras av förmögna oligarker
Gruppen finansierades initialt av privata aktörer – bland andra de mycket förmögna oligarkerna Ihor Kolomojskyj och Serhij Taruta, som räknas som två av Ukrainas allra mest förmögna män.
Oligarkerna Taruta och Kolomojskyj. Foto: Andriy Makukha/CC BY-SA 4.0/faksimil/Youtube
Den ukrainsk-judiske mångmiljardären, mediemogulen och tidigare guvernören Kolomojskyj äger bland annat PrivatBank och mediegruppen 1+1 media. Han pekas ut som den som drivit fram Volodymyr Zelenskyjs politiska framgångar och varit helt avgörande för att få denne vald till landets president – bland annat genom att tidigare bekosta en populär tv-serie där Zelenskyj spelar just en oligarkbekämpande president och ”man av folket”.
Annons:
Oligarkens motiv för att lansera komikern Zelenskyj som president ska ha varit att få bort den dåvarande presidenten Petro Porosjenko eftersom denne ville nationalisera landets största bank (PrivatBank) som ägdes av just Kolomojskyj. Efter att Zelenskyj vunnit valet stoppades också nationaliseringen av storbanken och den återlämnades i oligarkens ägo.
Ihor Kolomosjkyj finansierar och har haft stor kontroll även över andra frivilligbataljoner i Ukraina – bland annat Dnipro 1 och 2, Aidar och Donbass. Han har även lovat att betala 10 000 dollar från sin privata förmögenhet för varje ”tillfångatagen rysk sabotör”.
Den kontroversielle oligarkens ljusskygga affärer, där pengar gömts och tvättats via olika offshore-bolag, har bland annat lett till att Kolomojskyj och hans familj inte längre tillåts resa in i USA eftersom han bedöms vara inblandad i omfattande bedrägerier och penningtvätt.
– Han är inblandad i korrupta handlingar som undergräver rättsstatsprincipen och den ukrainska allmänhetens tilltro till deras regerings demokratiska institutioner och offentliga processer, vilket inkluderar att använda sitt politiska inflytande och officiella makt för sin egen personliga vinning, konstaterade USA:s utrikesminister Antony Blinken och menade vid tillfället att oligarken ”utgör ett allvarligt hot mot Ukrainas framtid".
Foto: faksimil/The Times of Israel
Mångmiljardären har även varit ordförande för flera judiska lobbyorganisationer och är i Ryssland misstänkt för mord, kidnappning och annan grov brottslighet.
Serhij Taruta, som också utpekats som en viktig finansiär av bataljonen, har även han en bakgrund som guvernör (i Donetsk) och sitter numera i det ukrainska parlamentet. Mångmiljardären är grundare av ett av Ukrainas största företag, Industrial Union of Donbas – ett holdingbolag som äger delar av ett 40-tal industriföretag i Östeuropa.
Taruta har som många andra oligarker tagit tydlig ställning för att Ukraina ska distansera sig från Ryssland och istället närma sig Väst. Han har även under årens lopp konsekvent gett sitt stöd till USA- och EU-vänliga presidentkandidater som Viktor Jusjtjenko och Julia Tymosjenko.
Efter maktskiftet blev Taruta och Kolomosjkyj belönade med guvernörstitlar men precis som sin oligarkkollega blev Taruta snart avsatt efter en konflikt med president Petro Porochenko, där han bland annat kritiserat presidentens försök att få till fred i östra Ukraina.
Oligarkerna hamnade i konflikt med president Petro Porochenko. Foto: faksimil/Youtube
Stålmagnaten förespråkade redan 2014 en mycket aggressiv linje mot de rysktalande separatisterna i östra Ukraina och argumenterade öppet för att de som ”vägrar föra dialog med regeringen” måste ”tas ut med våld".
Taruta har även beskrivit de pro-ryska utbrytarrepublikerna i Donetsk och Luhansk som ”terroristorganisationer” och hävdat att krigföringen mot separatisterna är nödvändig för att ”skydda freden och ordningen” i landet.
– De (separatisterna) är terrorister och vi kommer inte att låta dem styra vårt land.
Exakt hur stora summor de båda oligarkerna plöjt ner i Azov har hittills inte offentliggjorts.
Ideologi
Vid bildandet dominerades Azovbataljonen huvudsakligen av radikala nationalister och nationalsocialister. Bataljonens förste befälhavare Andrij Biletski var även medgrundare av det etnonationalistiska partiet Socialnationalistiska församlingen vars uttalade mål är att skapa en ”socialnationalistisk” stat i Ukraina, stoppa invandringen och säkra Ukrainas ”europeiska identitet".
Andrij Biletski, intervjuad av ukrainsk tv. Foto: Carl Ridderstråle/CC BY-SA 4.0
– (Den ukrainska nationens mål) är att leda världens vita raser i ett sista korståg [...] mot semitledda undermänniskor, deklarerade han 2010.
Andra i ledarskiktet hade en liknande bakgrund och som symbol antog Azovbataljonen varghaken – en uråldrig hednisk symbol men som idag kanske främst förknippas med det nationalsocialistiska Tyskland, Waffen-SS och Wehrmacht och som idag av den tyska staten klassas som ”hatsymbol”. Även svastikor och andra symboler förknippade med Tredje riket användes flitigt av bataljonens medlemmar.
Foto: faksimil/Youtube
Företrädarnas politiska historik, återkommande kontroversiella uttalanden och de symboler som användes, ledde till flera kontroverser och uppmärksammade reportage där Azov pekades ut som en ”nazistisk” bataljon. 2015, när Azov uppgraderats till regemente och blivit en officiellt erkänd del av det ukrainska nationalgardet (direkt underställt inrikesministeriet), uttryckte många mer liberala medier, opinionsbildare och politiker sin oro över ”nazismen” inom den ukrainska armén och det faktum att framträdande officerare i bataljonen ”belönats” för sina insatser och fått höga poster inom det ukrainska samhället, som i fallet med den tidigare vice befälhavaren Troyan som blev polischef över Kiev-regionen.
Azovbefälet Vadim Troyan blev Kievs polischef. Foto: Иванов Олександр/CC BY-SA 4.0
För att bemöta de många anklagelserna fick en företrädare för bataljonen gå ut i pressen och försäkra omvärlden att bara omkring 20 procent av medlemmarna i bataljonen definierade sig som nationalsocialister.
Flera judiska sympatisörer och medlemmar har också gått ut i medierna och deklarerat att Azovs ideologi är tydligt "anti-rysk" – inte "antisemitisk" och att judar är varmt välkomna att ansluta sig till bataljonen.
– Det fanns ortodoxa judar i Azov. Jag vet detta eftersom jag var med i striderna. Ingen brydde sig om att jag var jude, konstaterar Daniel Kovzhun.
– Jag blev chockad när jag såg män med hakkorstatueringar. Men jag pratade med dem hela tiden om att jag var jude och de hade inget negativt att säga, de hade ingen anti-judisk ideologi, försäkrar Konstantyn Batozsky.
Kombattanter med Nato-, Azov- och hakkorsflaggor. Foto: faksimil/Youtube
Noterbart är också att den ortodoxe juden Nathan Khazin säger sig vara en av Azovbataljonens grundare och skapade en specifikt judisk enhet som deltog i stridigheterna och som hade en egen fältsynagoga. Han har också tjänstgjort i den israeliska armén, men valde att återvända till Ukraina.
Nathan Khazin säger sig vara medgrundare till Azov. Foto: faksimil/Twitter
Även profilerade nationalistiska kanaler har anmärkt på att bataljonens vulgära framtoning, hänsynslösa våld och splittrade ideologiska prägel. Bland annat Red Ice TV menar att det är tydligt att det inte inte handlar om ett genuint projekt.
– Det spretar åt alla håll. Jag förstår inte deras motivationer, deras framtoning eller deras allianser med Väst-backade personer som Zelenskyj, säger programledaren Henrik Palmgren.
Utbildning
I mars 2015 deklarerade den dåvarande ukrainske inrikesministern Arsen Avakov stolt att Azovbataljonen blir en av de allra första ukrainska enheterna att tränas och utbildas av USA på en militärbas i de västra delarna av landet. 290 amerikanska fallskärmsjägare skulle flygas över för att hålla i utbildningarna och effektivisera bataljonen.
Foto: Carl Ridderstråle/CC BY-SA 4.0
USA:s träning av bataljonen ställdes dock in bara månader senare efter att det amerikanska representanthuset sagt nej till alla former av stöd till Azov på grund av dess ideologiska inriktning. Förbudet drogs sedan tillbaka i november samma år efter påtryckningar från Pentagon och bataljonen kunde återigen ta emot amerikansk träning, stöd och vapen – ett besked som fick kritik av vissa judiska lobbygrupper men stöttades av andra.
2018 förbjöd USA:s representanthus återigen amerikansk träning och stöd till Azov och ett flertal amerikanska politiker har även krävt att frivilligbataljonen bör klassas som en utländsk terrororganisation.
2019 kom även beskedet att Facebook beslutat bannlysa bataljonen från sina plattformar och även infört ett förbud från att hylla bataljonen och deras agerande. Den 24 februari 2022 - samma dag som Ryssland gick in i Ukraina meddelade dock företaget att det numera är fritt fram att hylla Azov igen.
Exakt hur mycket resurser USA lagt på att träna och beväpna Azovbataljonen är svårt att avgöra, delvis för att träningen skett i det fördolda utan möjlighet till granskning men också för att den inte är det enda ukrainska paramilitära förband som fått amerikanskt stöd.
Soldater från Azov deltar i en parad i Mariupol. Foto: Wanderer77/CC BY-SA 4.0
Yahoos nationelle säkerhetskorrespondent Zach Dorfman konstaterar samtidigt att USA:s underrättelsetjänst CIA ansvarat för ett ”intensivt träningsprogram” av ukrainska paramilitära styrkor sedan 2015 och att de USA-tränade soldaterna kommer att ”spela en kritisk roll” vid en rysk invasion.
CIA-träningen ska ha pågått under såväl Obamas som Trumps och Joe Bidens tid som presidenter och lagt stort fokus på att lära de paramilitära grupperna hantera vapen, kamouflage, orientering, underrättelseverksamhet och olika stridstaktiker som används av amerikanska elitförband.
Enligt en tidigare chef vid CIA kan operationen bäst beskrivas som att USA tränar ukrainarna ”att döda ryssar”.
– Om ryssarna invaderar så kommer de (deltagarna i CIA:s träningsprogram) att vara er milis, era rebelledare… Vi har tränat de här killarna i åtta år nu. De är riktigt duktiga krigare. Det är här byråns program kan ha en betydande påverkan, konstaterar han vidare.
Enligt andra rapporter har amerikanska granatkastare och andra vapen skickats till Azovbataljonen och även vänstertidningen Daily Beast kunde konstatera att ansvariga för de amerikanska träningsprogrammen i Ukraina varken sållade bort ”nazister” eller personer som kan ha begått krigsförbrytelser. Det har också framkommit att även kanadensisk militär har tränat medlemmar i bataljonen.
– Att stötta Ukrainas nynazister tjänar USA:s egna intressen. Genom att elda på konflikter mellan Ukraina och Ryssland så har USA försvagat Ryssland och ytterligare drivit Ukraina mot Nato; man har också förbättrat sina relationer med Europa som har blivit mer strategiskt beroende av USA. USA är den stora vinnaren på spänningarna mellan Ryssland och Ukraina, konstaterar Li Wei, kinesisk expert på nationell säkerhet.
Azovs nuvarande befälhavare Denys Prokopenko.
Påstådd avradikalisering
Efter att Azovbataljonen uppgått i det ukrainska nationalgardet och fått stöd och träning av Nato-länder har det blivit allt viktigare för dess apologeter att skifta fokus från bataljonens ideologiska bakgrund och åsikter och istället få bataljonen att framstå mer som vilket stridande förband som helst.
2017 hävdade exempelvis den profilerade tankesmedjan Council on Foreign Relations, som anses ha ett avgörande inflytande på USA:s utrikespolitik, i sin publikation Foreign Affairs att Azovbataljonen har ”avradikaliserats och avpolitiserats” efter att han blivit en del av Ukrainas officiella försvarsmakt. Den ukrainska regeringen hävdar också att man infört rigorösa bakgrundskontroller för att sålla bort ”nynazister” och utländska kombattanter med tveksamma motiv och bataljonens grundare Biletski har även tydligt tonat ner sin radikala retorik.
Den Nato-kopplade tankesmedjan Atlantic Council har också deklarerat att Azov inte borde klassas som en utländsk terrororganisation – eftersom man numera är ett riktigt regemente underställt nationalgardet och inrikesministeriet. Man hävdar vidare att bataljonens ideologiska prägel är ”tämligen irrelevant idag”.
Andra stora internationella vänsterliberala medier och flera betydelsefulla tankesmedjor började i samband med krigets utbrott i Ukraina 2022 argumentera för att det var Azovs rykte som stridande förband och dess förmåga att träna nya rekryter som lockade människor att söka sig dit – inte deras politiska ideologi och historik, samt att det numera är "patriotism" och vreden mot Ryssland som motiverar bataljonen – inte "nynazism".
Man har också varit noga med att påpeka att den ”högerextrema rörelsen” i Ukraina är betydligt mindre än i många andra länder och att Azovsoldaternas politiska tillhörighet inte är någonting man bör fokusera på.
Tankesmedjan Democratic Initiatives Foundation menar att Azov är opolitiska. Foto: faksimil/dig.org.ua
Övergrepp och krigsbrott
Sedan bildandet har Azovbataljonen sammankopplats med en lång rad krigsbrott – inklusive plundring, kidnappningar och tortyr.
Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter skriver exempelvis i en rapport att cirka tio medlemmar i bataljonerna Azov och Donbass våldtagit och torterat en förståndshandikappad man och att denne efter övergreppen tvingades läggas in på en psykiatrisk klinik. Ett annat fall rör en man i staden Mariupol som stödde separatisterna och som därför kidnappades av Azov och hölls fången i en källare i över en vecka samtidigt som han utsattes för tortyr med sexualsadistiska inslag.
Azovbataljonen har framförallt anklagats för att ta sig in i civila byggnader, bland annat härbärgen, bostadshus och museum, plundra dem och beskjuta ryska och pro-ryska mål från dessa – någonting som innebär livsfara för de civila och som varit en huvudförklaring till förstörelsen i bland annat Mariupol.
Vidare har tyska Bild kunnat bekräfta hur medlemmar ur Azovbataljonen torterat ryska krigsfångar – bland annat genom att skjuta dem genom benen och sedan lämna dem att förblöda.
18+ (21+)
Ukrainian soldiers shoot Russian prisoners of war in the legs and afterwards give them a severe beating. At the beginning of the video, there are Russian POWs lying on the ground with bullet wounds in their legs, some of them have got leg bones broken. #WarCrimespic.twitter.com/t8Wj33X8rv
Andra vittnesmål gör gällande att Azovbataljonen satt i system att terrorisera den civilbefolkning de påstår sig beskydda och hur människor som vägrat ta upp vapen mot Ryssland eller som misstänks samarbeta med landet misshandlats, torterats och bundits fast vid lyktstolpar.
Enligt civila på plats ska även barn ha utsatts för övergrepp och medlemmar ur Azovbataljonen påstås även ha attackerat civila som tackat ryska soldater för att de fått fri lejd från det belägrade Mariupol.
Andra personer vittnar om hur bataljonen sedan dess bildande 2014 ägnat sig åt att sätta skräck i lokalbefolkningen i östra Ukraina, hur den rysktalande minoriteten förbjuds tala sitt modersmål och hur boende i regionen utsatts för olika former av övergrepp av Azov och andra grupperingar.
Ryssland har länge anklagat Azovbataljonen för att använda civila som mänskliga sköldar och för att bland annat ockupera sjukhus och därifrån beskjuta ryska mål. När Ryssland senare besvarat elden har västerländska medier systematiskt undanhållit bakgrunden till detta och istället menat att det handlat om oprovocerad beskjutning av civila byggnader från ryskt håll.
Nya Dagbladet har också tidigare kunnat rapportera om hur civila ukrainare vittnat om denna strategi och berättar hur de hotats och hållits inlåsta som fångar av Azov i det av Ryssland belägrade stålverket Azovstal.
– De satte oss i en bur, de släppte inte ut oss. De kom och hotade oss: ”Vi kommer att begrava er här”, vittnar en kvinna.
Inte oväntat klippte @svtnyheter bort detta i sitt inslag. De berättar heller inte att Azov förhandlar med Ryssland om att släppa gisslan i utbyte mot mat ... https://t.co/ZZZFBCg9v0
Enligt Ryssland ägnar sig också bataljonen åt så kallade attacker under falsk flagg där man bland annat påstås ha planerat en terroristattack mot västerländska diplomater i syfte att sedan skyllda denna på Ryssland och få till en flygförbudszon över Ukraina.
‼️ Militants of 's notorious Azov Battalion are planning a terrorist attack on Western diplomats in Lviv, which they, with Kiev's approval, intend to pin on the Russian Armed Forces in an attempt to pressure NATO into enforcing a no-fly zone - MoD Spokesman Igor Konashenkov. pic.twitter.com/6W0Q0Jfogc
Det ryska försvarsdepartementet hävdar även att ukrainsk säkerhetstjänst tillsammans med Azovbataljonen minerat en experimentell kärnkraftsreaktor nära staden Charkiv och planerade att spränga denna och sedan anklaga Ryssland för dådet. Inget av terrordåden har hittills ägt rum, och skeptiker menar att det aldrig heller funnits några sådana planer.
Flera vittnen berättar även om hur Azovbataljonen aktivt beskjuter civila som försöker lämna områden med pågående strider i syfte att försvåra för ryska styrkor att inta områden utan civila förluster och hur det ökända regementet med detta i åtanke dödat ”busslaster” med människor som försökt lämna Mariupol. Medlemmar ur bataljonen anklagas också av lokalbefolkningen för att begå sexuella övergrepp mot unga kvinnor.
Donbass - Azov blew up the Mariupol theatre - 20 March 2022
Aiden Aslin – en britt som åkte ner för att slåss på den ukrainska sidan men som tillfångatogs av ryska styrkor har också vittnat om hur man torterat tillfångatagna ryska soldater och utsatt dem för olika former av extrema övergrepp – och hur många av de legosoldater som anslutit sig till Ukraina visar tydliga sadistiska tendenser.
– De skar av deras fingrar och torterade dem. Fångar misshandlades grovt och förvägrades mat och dryck, hävdar han och anklagar dem även för att mörda civila och för att delta i kriget ”för att de njuter av det”.
Enligt underrättelser från Donetsk drar Azovbataljonen och den ukrainska militären inte heller alltid jämt och medlemmar i bataljonen ska ha svårt att acceptera order från högre ukrainska befäl. Enligt rapporter ska det hela ha eskalerat så till den grad att Azovkombattanter skjutit ihjäl en högt uppsatt ukrainsk officer – och att den ukrainska armén då svarade med att beskjuta en Azovbas med missiler och dödade ett 20-tal medlemmar i bataljonen. Uppgifterna är dock svåra att bekräfta.
Rapporterna och vittnesmålen om Azovbataljonens olika former av övergrepp och förbrytelser är många och dess medlemmar anklagas också av vittnen för att ha avrättat kvinnor och barn och för att systematiskt beskjuta civila.
Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj har samtidigt avslagit anklagelser mot Azovbataljonen och istället fortsatt att hylla denna.
– Jag skulle vilja tillägga att idag är Azovbataljonen en del av Ukrainas nationalgarde som är professionella soldater som skyddar Mariupol. Tvärtom är det ryssarna som beter sig som nazister, hävdar han.
Företrädare för Azov har också fått tala inför det grekiska parlamentet och fått utrymme att i de stora internationella medierna paradoxalt framhäva sig själva som "antinazistiska" hjältar och modiga krigare som står emot rysk imperialism.
Foto: faksimil/The Times
Kopplingar till Sverige
Sedan kriget bröt ut har minst 20 000 utländska frivilliga anslutit sig till olika stridande förband i Ukraina för att slåss mot Ryssland - hur många av dessa som återfinns i Azov är dock oklart. Tittar man tillbaka finns dock även en tydlig koppling mellan Sverige och Azovbataljonen.
Flera svenskar åkte redan 2014 ner för att strida för det ökända förbandet – mest känd av dessa var Mikael Skillt med en bakgrund i Svenskarnas parti och Nordiska motståndsrörelsen och även den förste svensken att ansluta sig till Azov.
– 300-400 från deras sida dog. Första dagen dödade jag tre. Andra dagen två, berättar han i en intervju med Bonniertidningen Expressen
– Jag vet att den grupp jag var verksam i har dödat 150. Vi var 35 man i gruppen. Prickskyttemässigt dödade jag kanske ett 20-tal av dem, fortsätter han.
Mikael Skillt i Mariupol 2014. Foto: Carl Ridderstråle/CC BY-SA 4.0
Han hävdar vidare att man som soldat måste ”stänga av alla moraliska betänkligheter” och att även om Azov i början bestod av radikala nationalister så har ”alla möjliga” personer sedan börjat ansluta sig till förbandet. Enligt italienska medier har Skillt även under 2022 deltagit i stridigheterna för Azovbataljonens förband "Misanthropic Division" men uppgifterna har inte kommenterats eller bekräftats närmare.
Flera andra svenskar har valt att ansluta sig till Azov och andra frivilligbataljoner i projektet ”Svenska Ukrainafrivilliga” som drogs igång i syfte att få svenskar att åka ner och strida mot pro-ryska separatister. Sammanlagt ska cirka 30 svenskar med denna bakgrund ha rest ner under 2014 – även om inte alla deltagit i faktiska strider.
För alla slutade vistelsen heller inte lyckligt. 31-årige Leo Sjöholm omkom efter att bilen som han och tre andra personer färdades i under ett militärt uppdrag fick sladd och körde av vägen.
– Han har levt hela livet i ett utanförskap. Med Ukraina fick han en uppgift i livet. Plötsligt var han någon… Jag trodde nog in i det sista att han inte skulle åka. Vi pratade om det och han köpte biljetter och packade kläder, men jag förträngde det. Hade jag verkligen förstått hade jag nog lagt mig under flygplanet för att hindra honom, berättar hans mamma Marinette.
Enligt ryska UD har minst fem svenskar dödats även under 2022 och det är belagt att det fanns svenskar på plats när en ukrainsk militärbas besköts med raketer och minst 35 personer dödades. Varken ukrainska eller svenska myndigheter har dock velat kommenterat uppgifterna om avlidna svenskar i kriget.
Den ställföreträdande befälhavaren "Mikhail" ska ha stupat i Mariupol. Foto: faksimil/Youtube
Som utomstående är det svårt att få en tydlig bild över Azovbataljonens status i dagsläget och hur många kombattanter man har kvar. Det rapporteras om att flera högt uppsatta ledare har dödats i kriget och att ett stort antal av regementets medlemmar ska ha mist livet under striderna vid Mariupol.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Arkivbild: Starlink-terminal i Capioví, Misiones, Argentina. Ukrainska rådgivare uppger att terminaler i militärtjänst tappat kontakten i hög hastighet, medan vanliga terminaler fungerar.
Ukrainas militär har fått Starlink-terminaler i rörelse strypta utan förvarning, uppger presidentrådgivaren Serhij Beskrestnov. Flera uppdrag har avbrutits, och Kiev ser politiska skäl bakom.
Beskrestnov, som ger president Volodymyr Zelenskyj råd i militär teknik, skriver på Telegram att SpaceX natten till onsdagen införde en hastighetsgräns för terminaler i rörelse. Gränsen gäller enligt honom det "militära paketet" Starshield och ligger på 100 miles i timmen, omkring 160 km/h.
Det är satellituppkopplingen som faller bort när terminalen rör sig fortare än gränsen. Drönarnas fart begränsas inte. "Våra försvarsstyrkor fick ingen förvarning om begränsningen, och det ledde till att en rad uppdrag stördes", skriver Beskrestnov.
Aktivisten Serhij Sternenko, som har nära band till militären och först larmade om avbrottet, skriver att förbindelsen började försvinna i hastigheter över 160 km/h och att "en rad viktiga uppdrag" stoppades. Vanliga satellitterminaler fungerar enligt honom fortfarande. Senare har gränsen enligt Sternenko sjunkit ytterligare, rapporterar The Guardian.
Annons:
En anonym källa uppger för New York Post att bortfallet gör det omöjligt att använda drönare, flygplan och helikoptrar i hög hastighet, och att det även påverkar arbetet mot ryska Shahed-drönare. Enligt samma källa har Ukraina kontaktat bolaget för att få en förklaring. Någon förklaring från SpaceX har inte publicerats.
Starlinks egen supportsida anger redan 100 mph som gräns för användning i rörelse på flera civila abonnemang. Vad Ukrainas militära avtal säger framgår inte av sidan.
Rådgivarna ser politik bakom
Beskrestnov anser att åtgärden "inte kan vara en slump" utan hänger samman med det politiska läget. Sternenko bedömer att SpaceX "troligen" agerat på begäran av Trumpadministrationen. Båda är bedömningar, inte belagda orsaker.
Avbrottet kom efter en vecka då Donald Trump krävt ledarbyte i Kiev, vilket NyD rapporterade. Elon Musk skrev därefter på X att Zelenskyj "har gått för långt" och att det är dags för Ukraina att få en ny ledare, enligt New York Post. Polen betalar enligt tidningen omkring 50 miljoner dollar om året för Ukrainas Starlink-tillgång. Polens utrikesminister Radosław Sikorski frågade på onsdagen Musk på X om han "leker politik med sina produkter igen".
Musk har samtidigt närmat sig Trump igen efter förra årets konflikt. Relationen har återhämtat sig enligt flera källor, och Musk har besökt Vita huset de senaste veckorna och deltog i statsmiddagen i september, rapporterar Fox News. I torsdags tilldelade Trump Musk National Medal of Science och kallade honom sin vän, skriver AFP. Musk har ingen känd formell roll i administrationen.
De tillgängliga källorna belägger inte att Musk eller Trump personligen fattade beslutet om begränsningen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Kreml avvisar Volodymyr Zelenskyjs krav på 60 dagars total vapenvila inför ett ukrainskt presidentval. Moskva erbjuder i stället att avstå från anfall under själva valdagen, och bara då.
Beskedet kom på måndagen från Kremls talesperson Dmitrij Peskov, som enligt ryska RT sade till journalister att Kievs krav inte handlar om val utan om att vinna tid för att rusta upp och omgruppera armén.
— Om man i Kiev verkligen vill hålla val kommer Ryska federationens president att vara beredd att ge order om att inte genomföra anfall mot Ukraina just på valdagen, sade Peskov.
— I själva verket vill de inte hålla val i Kiev, det är helt uppenbart. De behöver 60 dagars vapenvila inte för att hålla val, utan för att omgruppera, hämta sig efter sina förluster och fortsätta kriget, fortsatte han.
Annons:
Det rör sig om ett villkorat erbjudande. Något beslut om anfallsuppehåll har inte fattats, och Ukraina har inte utlyst något val.
Trump vill byta president i Kiev
Zelenskyjs krav kom i en intervju med amerikanska ABC på söndagen, sedan Donald Trump tackat Vladimir Putin för en affär om rysk diesel och samtidigt gått till angrepp mot den ukrainske presidenten.
— Zelenskyj kunde ha avslutat det här kriget många gånger, många, många gånger. Och han väljer att inte göra det. Jag tycker att det är dags för Ukraina att få en ny president, sade Trump.
Zelenskyj svarade i ABC-intervjun att frågan avgörs av ukrainarna själva, och vände sedan bollen tillbaka till Washington.
— Så snälla, säg till Putin: ge oss två månader, 60 dagars uppehåll. Total vapenvila i 60 dagar, så organiserar vi val, sade Zelenskyj.
Moskva betraktar Zelenskyj som illegitim. Enligt den ryska linjen gick hans mandatperiod ut för mer än två år sedan utan att nytt val utlysts, med hänvisning till krigslagarna.
Lavrov: Europa skulle skicka vapen
Peskov anklagade också Kiev för att ha försökt störa Rysslands parlamentsval i september, bland annat genom angrepp mot civil infrastruktur. Utrikesminister Sergej Lavrov sade att Zelenskyj inte förtjänar något andrum.
— Målet är mycket enkelt: att köpslå om tid för att få ett andrum. Under den perioden skulle Europa kunna förse honom med nya vapen för att fortsätta det terroristiska kriget mot det ryska folket, sade Lavrov vid en presskonferens i Moskva med Libanons utrikesminister Youssef Rajji.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Ukraina bör skaffa en ny president, säger Donald Trump. Utfallet kom på lördagen, dagen efter att USA öppnat för rysk diesel och Volodymyr Zelenskyj kritiserat uppgörelsen med Vladimir Putin.
Trump svarade på frågor från reportrar utanför Vita huset. Han anklagade Zelenskyj för att ha kunnat göra upp om fred många gånger utan att göra det.
— Vet ni vad jag föreslår? Jag föreslår att de skaffar en ny ledare som kan göra en uppgörelse, för han kunde ha gjort många uppgörelser och av någon anledning gör han aldrig det. Jag tror att det är dags för Ukraina att få en ny president, sade Trump.
Vita husets egen kanal Rapid Response 47 publicerade uttalandet.
Trump riktade också udden mot ukrainska angrepp på ryska oljeraffinaderier. Ukraina har slagit mot raffinaderierna som svar på Moskvas angrepp mot civil infrastruktur.
— Vi sa till Zelenskyj: Ni kan göra vad ni vill mot Ryssland, men slå inte mot raffinaderierna, för det är ett världsproblem. Och vad gör han? Han går och slår mot dieseln. Han borde fan i mig sluta, sade Trump.
300 000 ton rysk diesel
Uppgörelsen, som tillkännagavs på fredagen, låter Ryssland leverera 300 000 ton diesel till USA och världsmarknaden, rapporterar The Hill. Finansdepartementets sanktionskontor OFAC har utfärdat en generell licens för handel med och import av rysk diesel.
Trump motiverar avtalet med bränslepriserna för amerikanska bönder och ranchägare.
Zelenskyj varnar för att pengarna går rakt in i krigsmaskinen. Varje ytterligare miljard dollar från exporten kommer att läggas på "komponenter och utrustning för att tillverka vapen", drönare, missiler och fler legosoldater, skrev han. "Rysslands val är krig", fortsatte han.
Avtalet blev känt medan Trumps sändebud Steve Witkoff och Jared Kushner mötte Ukrainas förhandlare i Miami. USA tog aldrig upp att en dieseluppgörelse med Ryssland var aktuell under hans samtal med Witkoff och Kushner, uppger Zelenskyj. Han säger samtidigt att han hade kunnat stödja sanktionslättnader om de kopplats till en vapenvila för energianläggningar i både Ukraina och Ryssland under vintern.
— Om priset är en vapenvila för energin är den här förhandlingen bra, sade Zelenskyj till Axios.
— Det här beslutet kommer inte att hjälpa oss på något sätt. Men det som är dåligt är att jag tror att det inte heller kommer att hjälpa amerikanerna, sade han.
Ny brand vid rysk oljeterminal
De ukrainska angreppen mot rysk oljeinfrastruktur har fortsatt efter dieseluppgörelsen. Natten mot lördagen, efter att avtalet tillkännagivits under fredagen, brann det vid oljeterminalen Yug Rusi.
Branden har geolokaliserats av mediet ASTRA, uppger den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform.
Trumps hävstänger mot Kiev
Trump kräver ledarbyte i Kiev, samtidigt som USA fortsätter att stödja Ukraina. Vid samtalen i Miami hotades den ukrainska delegationen med att stängas av från amerikanska underrättelser, hävdar en anonym ukrainsk källa för Axios.
En amerikansk källa förnekar hotet och uppger för Axios att USA fortfarande levererar både ammunition och underrättelser.
Presidenten har redan visat att han kan dra i spaken. I mars 2025 pausade USA militärhjälpen och underrättelsedelningen med Ukraina. Stödet återupptogs den 11 mars, sedan Kiev accepterat ett förslag om vapenvila.
Den amerikanska statens satellitbaserade underrättelser är inte samma sak som Starlink, ett privat kommunikationsnät som drivs av Elon Musks SpaceX. Något belägg för att Trump personligen kan släcka satelliterna eller Starlink med en knapptryckning finns inte.
Musk hävdade i mars 2025 att den ukrainska fronten skulle kollapsa utan Starlink. Samtidigt sade han att han inte tänkte stänga av tjänsten.
Forskare vid universitetet i Portsmouth beskriver Ukrainas beroende som en stor sårbarhet. Tidigare underrättelseofficerare som NBC News talat med bedömer att ett amerikanskt avbrott skulle skada Ukraina allvarligt, men inte förlama landet helt. De pekar också på europeiska alternativ.
Samarbetet började under Obama
Trump har upprepat att kriget aldrig hade börjat om han varit president. USA:s säkerhetsband till Ukraina är dock äldre än så. CIA har samarbetat med Ukraina sedan 2014 och utbildade 2016 en ukrainsk elitstyrka, enligt uppgifter i New York Times som NyD återgav i februari 2024.
Efter valet 2016 reste medlemmar av Trumps stab till Kiev. Under hans första mandatperiod 2017–2021 byggdes utbildningen och basbyggandet ut. Samarbetet som inleddes under Barack Obama fortsatte alltså och utvidgades under Trump.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.