MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 22 juni 2025

söndag 22 juni 2025

Fyraårige pojken kidnappades och mördades – gärningsmannen kom tillbaka för hans tvillingbror

publicerad 21 maj 2021
– av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Fyraåriga pojken Cash blev kidnappad från sitt sovrum i Dallas. Bara timmar senare hittades Cash brutalt mördad. Den misstänkta gärningsmannen, en 18-årig tidigare dömd man, kom tillbaka efteråt för att mest troligt även ta Cash tvillingbror som fortfarande låg och sov. Allt fångades på den gömda övervakningskameran – även kidnappningen.

Den fyraåriga pojken Cash Gernon låg och sov i sin säng med sin tvillingbror Carter i deras hem i Dallas, Texas. Tidigt på morgonen fick pojken ett abrupt uppvaknande då en främmande man lyfte upp honom ur sängen och sprang i väg med honom.

Cash Gernon hittades samma morgon av en fotgängare – brutalt knivhuggen och död. Mannen bestämde sig även för att komma tillbaka till huset för att mest troligt även ta pojkens tvillingbror Carter, som fortfarande låg och sov. Däremot blev mannen skrämd av något och försvann ut, vilket troligtvis räddade pojkens liv.

Detta vet man på grund av husets övervakningskameror – som visar hur den misstänkte gärningsmannen både tar med sig Cash och sedan kommer tillbaka. Videon har delats exklusivt med Daily Mail som också skriver om händelsen. På grund av filmen kunde pojkarnas styvmamma, Monica Sherrod, identifiera mannen som 18-årige Darryinn Brown.

Filmen visar hur Brown kommer in i rummet, klädd i huvtröja och mjukisbyxor, och går fram till pojkarnas säng. Pojkarna märker till synes ingenting och under några minuter står Brown lutad över sängen. Sedan tar han av Cash sitt täcke.

Kort därefter tar han upp fyraåringen och skyndar sig snabbt ut från rummet. Mindre än två timmar senare kommer Brown tillbaka. Han upprepar samma mönster som tidigare och står lutad över den sovande Carter. Dock tyckts något störa honom denna gång och han lämnar huset tomhänt.

 

Monica Sherrod berättar att alla sov vid händelsen och att Cash var borta när hon vaknade.

Jag ringde 911, jag visste inte ens att någon tagit honom. Jag tänkte att han kanske gått ut, men sedan såg jag vad som hänt på övervakningskameran.

Ungefär samtidigt som detta händer har Antwainese Square sett något fruktansvärt på sin morgonpromenad.

Jag trodde först det var en död hund, det enda jag såg först var hår, berättar Square för Daily Mail.

Hon ringde sedan till sin mamma och vågade sig närmare. Då såg hon det fruktansvärda.

Mamma, det är ett barn! Ett barn! skrek hon i telefonen.

Det var fyraåriga Cash som låg där. Han var blodig och visade inga tecken på liv. Hon ringde ambulansen och stannade sedan med Cash tills de kom, men pojken var död. Han hade blivit huggen med vad polisen beskriver som ett ”vasst vapen”.

Darryinn Brown är misstänkt för kidnappning och stöld, men ännu inte anklagad för mordet på fyraåringen. Dock förväntas han bli misstänkt för mer efter utredningarna är klara. Han är häktad med en borgen på 1,5 miljoner dollar. Vid kidnappningen hade han även fotboja på sig från ett tidigare brott.

Brown bodde i närheten och brukade promenera i området tvillingarna bodde men något motiv är inte klarlagt ännu.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trumps väljare säger nej till amerikansk inblandning i Israels krig

Donald Trumps USA

publicerad 19 juni 2025
– av Redaktionen
Många av Trumps väljare lockades av hans löften om att undvika dyra och onödiga krig.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En majoritet av Donald Trumps anhängare motsätter sig amerikansk militär inblandning i Israels krig mot Iran. Det visar en ny opinionsundersökning som publicerades på onsdagen.

Enligt den omfattande undersökningen från Economist/YouGov, som genomfördes under helgen, vill 53 procent av de väljare som stödde Trump i presidentvalet 2024 att USA ska hålla sig utanför Israels attacker. Endast 19 procent av Trumps anhängare förespråkar amerikansk militär intervention, medan 63 procent föredrar att administrationen försöker förhandla med Iran om dess kärnprogram.

Bland samtliga väljare i undersökningen ansåg 60 procent att USA bör avstå från att använda militärt våld i konflikten.

Resultaten speglar en sedan länge utbredd opinion för fredliga lösningar i Iranfrågan. En undersökning från Chicago Council on Global Affairs-Ipsos, i april, visade att åtta av tio amerikaner föredrog diplomati eller skärpta ekonomiska sanktioner framför militära insatser för att stoppa Irans kärnvapenambitioner.

Även om diplomati eller sanktioner skulle misslyckas föredrar många amerikaner andra metoder. Samma Ipsos-undersökning visade att 60 procent kunde tänka sig amerikanska cyberattacker mot iranska system, men bara 48 procent av amerikanerna stödde flyganfall mot kärnanläggningar.

”Ett fruktansvärt misstag”

Motståndet mot en militär upptrappning märks även bland flera republikanska politiker.

Det här är inte vårt krig. Men om det vore det, måste kongressen besluta om sådana frågor enligt vår konstitution”, skrev Thomas Massie, republikansk kongressledamot från Kentucky, på X tidigare i veckan. Han gav där sitt stöd till ett försök att samla stöd i representanthuset för en tvåpartiresolution om att begränsa presidentens krigsbefogenheter.

Den libertarianske senatorn Rand Paul är också en mycket högljudd motståndare mot att dra in USA i ännu ett onödigt krig.

– Jag kommer inte att rösta för att skicka amerikanska ungdomar till Iran. Jag tycker att det vore ett fruktansvärt misstag på alla sätt, det här är inte vårt krig. Vårt land ruinerar sig självt genom att inte klara sina åtaganden gentemot vårt eget folk. Vi borde aldrig skicka en enda soldat till Iran, och jag hoppas att jag är tydlig med det, deklarerade han nyligen i en intervju.

Tim Burchett, republikansk kongressledamot från Tennessee, sa till CNN på onsdagen att han ville se ”mycket lite” amerikansk inblandning i den eskalerande konflikten.

– Vi behöver inte ytterligare ett oändligt krig i Mellanöstern. Gamla män fattar beslut och unga män dör, och det är krigets historia, sa han.

– Vi behöver ta ett djupt andetag och sakta ner det här och låta israelerna göra sin grej. Vi behöver inte ett krig på tre fronter under vår livstid.

Samtidigt pågår en intensiv kampanj från mäktiga neokonservativa aktörer och Israellobbyn för att få Trump-administrationen att dra in USA i kriget – trots det folkliga motståndet och presidentens tidigare löften om att bli en ”fredsmäklare” och avsluta alla krig.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Republikanske senatorn: Bibeln befaller oss att stödja Israel

Eskalationen i Mellanöstern

publicerad 19 juni 2025
– av Redaktionen
Ted Cruz menar att kristna har en biblisk plikt att stödja Israel - annars riskerar de Guds vrede.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den inflytelserike republikanske senatorn Ted Cruz motiverar sitt stöd för Israels krig mot Iran med hänvisning till Bibeln och vad han lärde sig i söndagsskolan som barn.

Under ett laddat samtal med den före detta Fox News-profilen Tucker Carlson, avslöjade Cruz att hans hållning i konflikten vilar mer på religiös dogmatism än på politiska analyser och omdöme.

– När jag växte upp i söndagsskolan lärde jag mig från Bibeln att de som välsignar Israel kommer att välsignas, och de som förbannar Israel kommer att förbannas, och ur min synvinkel vill jag vara på den välsignande sidan av saker och ting, förklarade Cruz.

Senatorn framhöll att hans stöd för Israel är rotat i tron på att USA är befallt av Gud att stå bakom landet.

– Varifrån kommer mitt stöd för Israel? För det första, för att vi bibliskt sett är befallda att stödja Israel… Det står inte Israels regering, det står Israels nation. Så det är i Bibeln. Som kristen tror jag på det
, betonade han.

Men Carlson ifrågasatte Cruz bibelkunskaper och bad honom specificera var i Bibeln versen återfinns.

– Jag kan hitta den. Jag har inte skriften i huvudet… ta fram din telefon, svarade Cruz, varpå Carlson snabbt påpekade:

– Den är i Första Moseboken. Du citerar en Bibelfras som du inte har kontexten till, du vet inte var i Bibeln den är… är det din teologi?

Måste kristna stödja Netanyahu?

Samtalet blev snabbt mer infekterat när Carlson fortsatte kräva svar på varför kristna måste stödja Israel:

– Är vi som kristna befallda att stödja Israels regering? Definiera Israel. Det här är viktigt. Skämtar du? Det här är ett land med kristen majoritet.

Cruz svarade irriterat:

– Definiera Israel? Vet du inte vad Israel är? Det är landet du har ställt typ 49 frågor om.

Carlson pressade vidare:

– Så det är vad Första Moseboken – det är vad Gud talar om? Är det de nuvarande gränserna, det nuvarande ledarskapet? Han talar om den politiska enheten Israel? Är nationen som Gud refererar till i Första Moseboken samma land som Benjamin Netanyahu leder nu?

Är USA i krig eller inte?

Carlson, som tidigare kritiserat Trump för att ha övergett sin ”America First”-politik i samband med den eskalerande konflikten mellan Israel och Iran, satte sedan Cruz under ytterligare press. Senatorn hade nämligen tidigare gjort ett överraskande uttalande om USA:s roll i konflikten.

– Jag sa vi. Israel leder dem, men vi stöder dem, sa Cruz när Carlson påpekade att han tidigare sagt att USA genomförde attacker mot Iran.

Carlson reagerade starkt på att den amerikanska hållningen i konflikten verkar variera beroende på vilken politiker man frågar:

– Du levererar nyheter här. USA:s regering förnekade i går kväll… på Trumps vägnar, att vi agerar på Israels vägnar i någon offensiv kapacitet.

Cruz försökte backa:

– Nej, vi bombar dem inte. Israel bombar dem.

– Du sa just att vi gjorde det. Det här är allvarligt. Du är senator. Om du säger att USA är i krig med Iran just nu, så lyssnar folk, påpekade Carlson.

Ingen djupare kunskap om Iran

Programledaren passade också på att avslöja Cruz okunskap om Iran när han frågade den republikanske politikern om hur många människor som bor i Iran.

– Jag känner inte till befolkningsstorleken, medgav Cruz, vilket fick Carlson att utbrista:

– Inte alls? Du vet inte befolkningen på det folk du försöker störta?

Cruz försökte vända frågan mot Carlson, som snabbt svarade ”92 miljoner”.

– Hur kan du inte veta det? Det är ganska relevant eftersom du förespråkar ett störtande av landets regering.

Cruz erkände också att han inte heller hade några djupare kunskaper om Irans etniska sammansättning, och medgav att han inte var någon expert på landet vars regering han vill störta. Han argumenterade också för att denna typ av detaljkunskaper var irrelevanta i sammanhanget.

Nya Dagbladet har tidigare, i en analysartikel, uppmärksammat hur det till stor del är religiös kristen fanatism som ligger bakom USA:s gränslösa stöd och undergivenhet gentemot Israel.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Snart är islam störst i världen

publicerad 18 juni 2025
– av Redaktionen
Idag finns det cirka två miljarder muslimer - jämfört med 2,3 miljarder kristna.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Islam växte ungefär tre gånger snabbare än kristendomen, mellan 2010 och 2020. Det visar nya data från Pew Research Center, som pekar på högre födelsetal och lägre grad av avhopp som de främsta förklaringarna.

Den globala muslimska befolkningen ökade med nästan 21 procent under det senaste decenniet. Kristendomen växte betydligt långsammare – med omkring 6 procent under samma period. Islam växte därmed dubbelt så snabbt som världens befolkning i stort, som ökade med 10 procent.

Enligt studien fick islam dessutom fler nya anhängare än alla icke muslimska religioner tillsammans under perioden.

Bland orsakerna till utvecklingen nämns särskilt muslimska kvinnors högre fruktsamhet och den lägre medelåldern i den muslimska befolkningen. Under 2015–2020 fick en muslimsk kvinna i genomsnitt 2,9 barn, jämfört med 2,2 barn för kvinnor som inte tillhörde islam.

Nettoeffekten av människor som anslöt sig till eller lämnade islam var liten – båda grupperna uppgick till ungefär 1 procent under 2010-talet.

Fördelning baserat på region. Foto: Pew Research Center

Expanderar mycket snabbt

Kristendomen är fortfarande världens största religion med 2,3 miljarder anhängare år 2020. Islam är näst störst med 2 miljarder. Men medan antalet kristna ökade, minskade religionens andel av världens befolkning med nästan 2 procent under perioden.

Enligt studien har kristendomens tillväxt bromsats av ett stort antal avhopp till icke religiös tillhörighet. För varje hundratal vuxna som växte upp som kristna, tappade religionen i genomsnitt 11,6 personer.

– Islam är på väg att bli världens största religion inom en nära framtid, om inte trenderna förändras, säger Conrad Hackett, huvudforskare på Pew Research Center och en av rapportens författare, enligt The Washington Post.

Han beskriver utvecklingen som ”slående”, och konstaterar att muslimer och kristna nu ligger betydligt närmare varandra i antal eftersom islam expanderar snabbare än någon annan stor religion.

Undersökningen bygger på tusentals folkräkningar och enkäter i 201 länder och omfattar sju grupper: kristna, muslimer, hinduer, buddhister, judar, andra religioner samt personer utan specifik religiös tillhörighet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Iran använde ”ospårbar” robot i attack mot israelisk underrättelseanläggning

Eskalationen i Mellanöstern

publicerad 17 juni 2025
– av Redaktionen
Bilder från vad som ska vara robotnedslaget vid Mossads högkvarter beläget i huvudstaden Tel Aviv.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Irans försvarsministerium uppger att man använde en ny, ospårbar robot i attacken mot den ökända israeliska underrättelsetjänsten Mossads högkvarter i Tel Aviv och hävdar att attacken trängt igenom flera lager av luftförsvar.

– I dagens attack använde vi missiler som inte kunde spåras eller skjutas ned, sade den iranske brigadgeneralen Reza Talaei-Nik, enligt den iranska statliga nyhetsbyrån IRNA.

Han beskrev operationen som en överraskning för israelerna och varnade för att de kommer att få se mer.

Tidigare idag uppgav Iran att dess missilattacker träffat ett militärt underrättelsecenter samt ett operationsplaneringscenter för Mossad, beläget i huvudstaden Tel Aviv. Bilder visar en rökpelare vid vad som ska vara den aktuella platsen.

 

Talaei-Nik tillade att Israel inte är förberett på en långvarig konflikt.

– Den sionistiska regimen kan inte stå emot ett långt krig, sade han och tillade att Irans militär har utrustats med avancerade system – varav vissa ”ännu inte ens har tagits i bruk”.

Samtidigt har den israeliska militären infört nya strikta censurriktlinjer som kraftigt begränsar lokala medier från att rapportera om missil- och drönarattacker på israeliskt territorium, vilket tros vara ett sätt att mörka Irans faktiska kapacitet att slå tillbaka och ge sken av militär överlägsenhet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.