Annons:

Franska politiker säger ja till aktiv dödshjälp

Publicerad maj 28, 2025 – av Redaktionen
Under 2000-talet har flera europeiska länder valt att legalisera dödshjälp eller assisterat självmord - och nu står Frankrike näst på tur.

Frankrikes parlament har röstat för att legalisera aktiv dödshjälp, vilket gör det möjligt för vårdgivare att hjälpa svårt sjuka patienter att avsluta sina liv.

Lagförslaget godkändes i nationalförsamlingen med 305 röster mot 199, medan en separat lag om rätt till palliativ vård antogs enhälligt.

Den nya lagen, kallad "lagen om livets slut", beskrivs av regeringen som "ett etiskt svar på behovet av att stödja sjuka och lidande". Den tillåter medicinska team att besluta om en patient kan få tillgång till en dödlig substans, antingen genom självadministrering eller med hjälp av vårdpersonal.

För att kvalificera sig måste patienten vara över 18 år, ha franskt medborgarskap eller uppehållstillstånd och lida av en "allvarlig, obotlig och livshotande sjukdom" som orsakar "outhärdlig fysisk eller psykisk smärta" utan lindring. Patienten måste också uttrycka sin vilja fritt och informerat.

Annons:

Förslaget stöddes av president Emmanuel Macrons centristiska ledamöter och vänstern, medan konservativa och nationalistiska partier motsatte sig det.

Socialistledamoten Stéphane Delautrette kallade beslutet för ”historiskt” och jämförde det med när aborträtten infördes eller dödsstraffet avskaffades.

– Det franska folket är redo för detta, och vi är skyldiga dem detta möte med historien.

Kan träda i kraft nästa år

Patrick Hetzel (Les Républicains) var dock inte alls lika lyrisk, utan varnade för riskerna med att tillåta assisterat självmord.

– Det är en illusion och till och med farligt att ens överväga en legalisering av dödshjälp utan att först ha säkerställt fullgod tillgång till palliativ vård, argumenterade han.

Tidigare har Frankrike tillåtit passiv dödshjälp och djup sedering, men för att få aktiv dödshjälp krävdes resor till grannländer som Schweiz. Även om parlamentet gett sitt godkännande ska lagen nu granskas av senaten och återvända till nationalförsamlingen och förväntas komma att träda i kraft tidigast någon gång under nästa år.

I länder som Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Spanien och Portugal är aktiv dödshjälp redan tillåten, och i Tyskland och Schweiz tillåts läkarassisterade självmord. Även i Storbritannien ska landets politiker snart ta ställning till ett lagförslag om att tillåta dödshjälp.

Kritiker menar dock att assisterat självmord och aktiv dödshjälp riskerar att underminera människovärdet och öppna för gråzoner där sårbara personer, som äldre, sjuka eller funktionsnedsatta, kan känna sig pressade eller tvingade att avsluta sina liv.

Riskerar bli en snabb och billig lösning

Det varnas också för att rättssäkerheten brister och att livsslutsvården i stället bör stärkas. Flera experter har pekat på att tillgången till palliativ vård är ojämn, och att dödshjälp riskerar att bli en snabb och billig lösning istället för att erbjuda lindring, omsorg och stöd till dem som behöver detta mest.

I flera länder ges dödshjälp inte bara till personer med obotliga och smärtsamma fysiska åkommor – utan även till de som lider av psykisk sjukdom, om denna anses medföra ett outhärdligt lidande.

Här har dock kritiker pekat på att psykiska sjukdomar ofta är behandlingsbara – och att personer som befinner sig i mentala kriser måste få vård och hjälp att bli bättre, snarare än hjälp att ta sina liv.

Experter har också betonat att den som lider av en djup depression eller liknande svår psykisk ohälsa inte är kapabel att själv fatta livsavgörande beslut, och att det finns en reell risk att psykiskt sjuka och mycket sårbara individer pressas eller övertalas att tro att döden är det bästa alternativet för dem.

I Kanada, där reglerna är bland de mest liberala i världen, stod medicinskt assisterad dödshjälp för nära fem procent av samtliga dödsfall i landet under 2023.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Zelenskyjs tidigare pressekreterare nekades tillträde till Europaparlamentet

Kriget i Ukraina

Publicerad Igår 16:18 – av Emil Fjellstedt
Julija Mendel talar framför en samling mikrofoner utanför en byggnad i Kiev.
Julija Mendel vid en pressbriefing utanför presidentkansliet i Kiev den 3 juni 2019, samma dag som hon tillträdde som Volodymyr Zelenskyjs pressekreterare.

Julija Mendel, Volodymyr Zelenskyjs tidigare pressekreterare, nekades enligt egen uppgift under onsdagen tillträde till Europaparlamentet i Strasbourg – samma dag som hon skulle tala vid ett sidomöte om diplomati i stället för eskalering i kriget i Ukraina. Själv kopplar hon avvisningen till de personliga sanktioner Zelenskyj undertecknade tre dagar tidigare.

Sidomötet tillkännagavs av Alternativ för Tyskland (AfD) och var inplanerat till klockan 18. I centrum stod ett tal av Mendel om kriget i Ukraina och hur konflikten kan avslutas. Det var inget officiellt plenarärende.

Samma dag höll EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt State of the Union-tal i plenisalen. På eftermiddagen debatterade ledamöterna EU:s stöd till Ukraina.

På eftermiddagen skrev Mendel på X att hon nekats tillträde till Europaparlamentet på dagen för sitt tal, och att hon tillskriver det Zelenskyjs sanktioner. Europaparlamentet har inte bekräftat något skäl. Hon skrev samtidigt att talet ändå skulle hållas; om det genomfördes har inte kunnat verifieras.

Sanktioner tre dagar före talet

Den 13 september undertecknade Zelenskyj ukas nr 901/2026 om personliga sanktioner. Presidentkansliet namnger Mendel bland tio ryska och ukrainska personer som enligt Kiev sprider desinformation och rysk propaganda. Enligt ukrainska och internationella medier gäller restriktionerna i tio år och omfattar frysta tillgångar, förbud mot kapitalutförsel och indragna statliga utmärkelser. Hon är den enda ukrainska medborgaren på listan.

Mendel var Zelenskyjs pressekreterare 2019–2021 och har därefter blivit en av hans mer profilerade kritiker. Samma dag som dekretet skrev hon att sanktioner mot ukrainska medborgare är grundlagsstridiga och att Zelenskyj använder dem mot den som förespråkar fred.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missnöjda soldater visar de verkliga skadorna efter Irans anfall

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Igår 12:36 – av Emil Fjellstedt
Ett skadat amerikanskt E-3 Sentry med avbruten stjärt vid flygbasen Prince Sultan i Saudiarabien.
Ett skadat amerikanskt E-3 Sentry vid flygbasen Prince Sultan i Saudiarabien, enligt bilder som aktiva soldater lämnat till CBS News.

Amerikanska soldater har läckt bilder som för första gången visar omfattande förstörelse av byggnader och fordon på amerikanska baser i Mellanöstern efter iranska missil- och drönarangrepp. Skadorna har inte redovisats för den amerikanska allmänheten, samtidigt som försvarsdepartementets egen inspektör räknar utrustningsförluster på upp till 3,7 miljarder dollar.

Bilderna skickades till CBS News av tjänstgörande soldater som krävde anonymitet, eftersom militärens medierestriktioner är hårda. Det är enligt kanalen första gången den samlade förödelsen på flera amerikanska positioner i regionen går att se.

En av de utsända soldaterna beskriver läget så här för CBS News.

Det här är omfattande skador på våra baser som inte har kommunicerats till den amerikanska allmänheten. Vi står där med slutna ögon och blir slagna i ansiktet.

Bilden kontrasterar mot försvarsminister Pete Hegseths beskrivning efter angreppet mot hamnen i Shuaiba i Kuwait den 1 mars, där sex amerikanska soldater dödades. Hegseth talade då om att luftvärnet tar ner det mesta men att det ibland finns en "squirter", alltså en enstaka projektil som slinker igenom skyddet. Soldaten avvisar den bilden.

Det här är inga "squirters" som tar sig igenom. Vi försvarar inte de här baserna. Vi står bara och ser dem förstöras.

Ett av fotografierna är taget vid flygbasen Prince Sultan i Saudiarabien och visar en fullträff i bakre delen av ett fyrmotorigt Boeing E-3 Sentry. Stjärtpartiet har brutits av från den förkolnade flygkroppen, som också bar den roterande radarn som är själva poängen med planet.

Ett svårt skadat amerikanskt E-3 Sentry med avbrutet stjärtparti.
Ett svårt skadat amerikanskt E-3 Sentry med avbrutet stjärtparti. Foto: CBS News

Skadorna på tre amerikanska baser

Andra bilder från samma bas visar sönderslagna byggnader och förläggningar vars skal står kvar intill oskadda T-murar av betong. Barriärerna har länge räknats som ett avgörande skydd mot granat- och granatkastarbeskjutning. Mot angrepp från luften visade de sig verkningslösa.

En sönderslagen byggnad med bråte utspritt över marken på en amerikansk bas i Mellanöstern.
En sönderslagen byggnad med bråte utspritt över marken. Foto: CBS News

Raserade plåttak och byggnadsdelar på marken vid en amerikansk bas i Mellanöstern.
Raserade plåttak och byggnadsdelar efter ett angrepp mot en amerikansk bas. Foto: CBS News

Lika nedslående motiv finns från Camp Buehring i Kuwait, en av arméns viktigaste uppmarschplatser för marktrupp, pansarfordon och en del flygplan, belägen långt nordväst om Kuwait City i öknen. Därifrån finns bland annat ett förstört fordon dokumenterat. Från Camp Arifjan i Kuwait visar en bild en byggnad skadad i ett iranskt angrepp. Fotografierna är odaterade.

Mörk rök stiger från en svårt skadad byggnad på en amerikansk bas i Mellanöstern.
Mörk rök stiger från en svårt skadad byggnad efter ett angrepp. Foto: CBS News

Parallellt har försvarsdepartementets inspektör den här veckan lämnat en rapport om kriget i Iran som redovisar materielförluster på upp till 3,7 miljarder dollar, inklusive närmare 60 flygplan. I den första obligatoriska rapporten av sitt slag till kongressen framgår också att USA:s centralkommando redovisat iranska angrepp mot amerikanska baser i åtta länder, Kuwait, Bahrain, Qatar, Förenade arabemiraten, Saudiarabien, Irak, Oman och Jordanien.

Pentagon besvarade inte CBS News begäran om en kommentar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Von der Leyen vill stänga ute barn under 13 från sociala medier

Publicerad Igår 11:30 – av Emil Fjellstedt
Ursula von der Leyen talar vid en presskonferens för EU-kommissionen.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen utlovade i onsdagens linjetal en 13-årsgräns för sociala medier.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen slår i onsdagens linjetal fast att barn under 13 år ska stängas ute från sociala medier. EU Kids Act läggs fram på torsdagen med åldersgränser, åldersverifiering och föräldrakontroll.

Inga sociala medier för barn under 13 år, säger von der Leyen.

För barn mellan 13 och 15 år ska vårdnadshavare få insyn i kontona. Användningen ska dessutom begränsas till högst en timme om dagen.

För att åldersgränserna ska kunna upprätthållas kräver förslaget teknik för åldersverifiering. Hon avfärdade invändningen att unionen saknar muskler mot de stora teknikbolagen.

Många säger att det inte går att begränsa techjättarna. Jag håller inte med, säger von der Leyen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Saudiarabien ställer in oljelaster till Europa

Energikrisen

Publicerad Igår 11:03 – av Emil Fjellstedt
Satellitbilder som visar en skadad pumpstation och en rökplym över Saudiarabien.
Satellitbilder visar brandskador vid en pumpstation längs Saudiarabiens öst-västliga oljeledning och en rökplym över landet efter torsdagens drönarangrepp.

Saudiarabien har meddelat europeiska kunder att en del av de råoljelaster som skulle lastas i september ställs in, och lastningen i Yanbu vid Röda havet har avbrutits. Beskedet kom under tisdagen, fyra dagar efter att kungadömet stängde den öst-västliga oljeledningen – och polska statskontrollerade Orlen, som bytte bort rysk olja mot saudisk, letar nu ersättningslaster.

Uppgifterna kommer från handels- och sjöfartskällor, skriver Reuters. Statliga Saudi Aramco har avböjt att kommentera. Hur många laster till Europa som faller bort, och hur länge lastningen i Yanbu ligger nere, har Reuters inte kunnat fastställa.

Bakgrunden är drönarangreppen mot den öst-västliga ledningen, som Saudiarabien stängde under fredagen som försiktighetsåtgärd, enligt energiministeriet. Utrikesministeriet uppger att ledningen träffades av flera drönare från Irak i Riyadh- och Medinaområdena. Riyadh lägger skulden på irakisk milis. Ingen grupp har tagit på sig ansvaret.

Den sista vägen ut från oljefälten

Ledningen går cirka 1 200 kilometer från de östra oljefälten till Yanbu vid Röda havet. De senaste sex månaderna har den varit huvudvägen för saudisk export, sedan Hormuzsundet i praktiken stängts av kriget. Enligt Reuters har den flyttat 4–5 miljoner fat per dag, omkring 4–5 procent av världens utbud.

Med ledningen stängd och Yanbu stoppat är båda de saudiska exportvägar som Europa har haft att räkna med ur funktion samtidigt.

Polen bytte leverantör – och får nu leta

Aramco blev Orlens största leverantör 2022 och står i dag för omkring 40 procent av bolagets olja, sedan Polen skurit ned beroendet av rysk råolja. Enligt fem branschkällor söker bolaget nu ersättningslaster från Nordsjön och mer avlägsna marknader. Leveranserna till raffinaderierna fortgår tills vidare utan avbrott, enligt Orlen.

Brent stängde under tisdagen på 108,75 dollar fatet. På den fysiska europamarknaden låg dated Brent kring 122 dollar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.