Annons:

EU-ledare förkastar ryska fredsvillkor – Serbiens president varnar för storkrig

Kriget i Ukraina

Publicerad juni 17, 2024 – av Isac Boman
Några verkliga steg mot fred i Ukraina togs inte under helgens konferens.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 46 200,00 SEK 62% Mål: 75 000,00 SEK

Ledarna för ett antal europeiska länder, däribland Italien och Tyskland, avvisar de villkor för eldupphör i Ukraina som Rysslands president Vladimir Putin nyligen presenterade.

Italiens premiärminister Giorgia Meloni kallar fredsplanen för ”propaganda” och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz avfärdar det ryska förslaget som en ”diktatorisk fred”.

Rysslands villkor för fredsförhandlingar går i korthet ut på att Ukraina drar sig tillbaka från oblasterna Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizhzhia och förbinder sig att förbli neutralt och inte ansluta sig till Nato.

Under helgens fredskonferens i Schweiz – dit Ryssland inte var inbjudet, samlades makthavare från ett 90-tal länder och globala institutioner för att diskutera hur kriget så småningom kan få ett slut på ett ”acceptabelt” sätt.

Annons:

I utkastet till en deklaration som utfärdades vid toppmötet slår man fast att alla fredsvillkor där Ukraina avstår territorium till Ryssland, och Zelenskyjs stabchef Andriy Yermak säger till BBC att det inte kommer att bli aktuellt med ”någon kompromiss om oberoende, suveränitet och territoriell integritet”.

Liknande retorik hördes från de europeiska ledarna, där Giorgia Meloni bland annat deklarerade att ”det inte verkar särskilt effektivt som förhandlingsförslag att säga till Ukraina att landet måste dra sig tillbaka från Ukraina”.

Storbritanniens Rishi Sunak menar att Putin bara låtsas vilja förhandla och menar att Ryssland ”befinner sig på fel sida av historien”.

– Att frysa konflikten idag med utländska trupper som ockuperar ukrainsk mark inte är ett svar. I själva verket är det ett recept för framtida aggressionskrig, kommenterade EU-kommissionens chef Ursula von der Leyen.

Volodymyr Zelenskyj och några av de församlade makthavarna. Foto: President.gov.ua/Foto: President.gov.ua/CC BY 4.0

Kritik mot rysk frånvaro

Andra ledare uttryckte sitt missnöje över att Ryssland inte hade bjudits in till konferensen, exempelvis Slovakiens utrikesminister Juraj Blanar som menar att kriget endast kan få ett slut genom diplomati.

– Vi förväntar oss inte att konferensen kommer att leda till några definitiva slutsatser, eftersom Ryska federationen kommer att vara frånvarande, liksom andra globala aktörer, exempelvis Kina, sa han under lördagen.

Samtidigt verkade vissa ledare något trötta på kriget och Finlands Alexander Stubb påpekade exempelvis att ”om vi inte pratar om fred så blir det heller aldrig någon fred”.

Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba kommenterade också kritiken mot Rysslands uteblivna inbjudan och medgav också att man vid någon punkt kommer att behöva sitta ner och diskutera med Ryssland under framtida fredsmöten.

– Vi förstår självklart att det kommer en tid när det kommer att bli nödvändigt att prata med Ryssland, sa han och avfärdade samtidigt Putins krav på att Ukraina ska lämna över de fyra ockuperade regionerna och avstå från att gå med i Nato.

"Alla slutsatser är givna på förhand"

Colombias vänsterorienterade president Gustavo Petro var en av de som valde att ställa in sin medverkan på konferensen, eftersom han helt enkelt ansåg att det inte fanns några seriösa ambitioner att diskutera ett slut på kriget mellan Moskva och Kiev. Istället menar han att vissa krafter tvärtom försöker förlänga kriget.

”Jag ställer in min resa till ett möte i Schweiz och ber Europa att diskutera hur vi kan avsluta kriget, inte förlänga det”, skrev han på X (tidigare Twitter). Enligt Petro är konferensen i Schweiz inte ett ”fritt forum för att diskutera vägen till fred mellan Ryssland och Ukraina” eftersom ”alla slutsatser är redan givna på förhand”.

Colombias Gustavo Petro. Foto: Gustavo Petro/FB

Petro betonade att "de flesta latinamerikanska länder och den colombianska regeringen inte håller med om att kriget ska förlängas” och menar även att diplomati spelar en grundläggande roll och stödjer id+en på att skapa en kärvanepnfri säkerhetszon som fysiskt separerar Nato och Ryssland och som ”garanterar permanent säkerhet i länderna”.

Han sade också att Colombia är redo att delta i alla ansträngningar för att upprätta en fredlig dialog mellan Ryssland och Ukraina och att ”internationell lag måste återställas och stärkas, inte skapandet av militära block av stater”.

"Står inför en katastrof"

Serbiens president Aleksandar Vucic gick nyligen ännu längre och menar att ”tåget har lämnat stationen och ingen kan stoppa det”.

– Jag tror att vi närmar oss de sista dagarna av en möjlig omprövning och omvärdering i Ukraina. Om dessa stormakter inte gör något inom en kort tidsperiod, ja, då är jag ganska säker på att vi kommer att stå inför en verklig katastrof.

– Alla talar bara om krig. Ingen vill nå fred. Ingen talar om fred. Fred är nästan ett förbjudet ord. Lägg märke till det här! För de säger att vi måste vinna för att säkra en framtida fred, men ingen talar om en fred... man måste ha den andra sidan på bordet också.

Aleksandar Vucic
Aleksandar Vucic, Serbiens president. Foto: Belgrade Security Forum/CC BY-NC-ND 2.0

Enligt Vucic finns det en ”teori” i Väst att man kan fortsätta blöda landet tills de har förlorat kriget, varpå Putin också ska störtas och i slutändan ska Väst kunna gå in och ta över delar av Ryssland, en plan som han menar är dömd att misslyckas.

– I dagens Europa agerar de alla som stora hjältar, men de säger inte till sitt folk att de kommer att få betala ett mycket högt pris, fortsatte han och menade att alla resurser bör läggas på att få till en varaktig vapenvila.

"Inte råd att förlora kriget"

Han menar vidare att Nato och USA ”inte har råd att förlora kriget i Ukraina”.

– För det första kommer deras politiska arv inte att existera, eller så kommer det att vara så dåligt att de inte kan tillåta det. För det andra kommer Europas och den samlade västvärldens geopolitiska ställning att försämras så mycket att ingen kommer att kunna återuppliva den ... och för det tredje kommer det att öppna Pandoras ask för fler rörelser, åtminstone, och fientligheter mot den samlade Västvärlden i framtiden.

– Men ta den andra sidan.... Om Putin förlorar kriget kommer Ryssland inte att existera och kommer inte att formas som det är idag. Jag menar, när du har dessa två sidor så ... långt från varandra, med sina önskemål, med sina förväntningar, ser du att allt står på spel. Allting. Ingen har råd att förlora. När man har den här situationen är det därför jag säger att vi närmar oss en riktig katastrof.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Ukraina: SpaceX begränsade Starlink för militären utan förvarning

Kriget i Ukraina

Publicerad Idag 22:03 – av Redaktionen
Rektangulär Starlink-terminal på ett tegeltak i Capioví i Argentina, med två personer intill och en stor rund DirecTV-parabol
Arkivbild: Starlink-terminal i Capioví, Misiones, Argentina. Ukrainska rådgivare uppger att terminaler i militärtjänst tappat kontakten i hög hastighet, medan vanliga terminaler fungerar.

Ukrainas militär har fått Starlink-terminaler i rörelse strypta utan förvarning, uppger presidentrådgivaren Serhij Beskrestnov. Flera uppdrag har avbrutits, och Kiev ser politiska skäl bakom.

Beskrestnov, som ger president Volodymyr Zelenskyj råd i militär teknik, skriver på Telegram att SpaceX natten till onsdagen införde en hastighetsgräns för terminaler i rörelse. Gränsen gäller enligt honom det "militära paketet" Starshield och ligger på 100 miles i timmen, omkring 160 km/h.

Det är satellituppkopplingen som faller bort när terminalen rör sig fortare än gränsen. Drönarnas fart begränsas inte. "Våra försvarsstyrkor fick ingen förvarning om begränsningen, och det ledde till att en rad uppdrag stördes", skriver Beskrestnov.

Aktivisten Serhij Sternenko, som har nära band till militären och först larmade om avbrottet, skriver att förbindelsen började försvinna i hastigheter över 160 km/h och att "en rad viktiga uppdrag" stoppades. Vanliga satellitterminaler fungerar enligt honom fortfarande. Senare har gränsen enligt Sternenko sjunkit ytterligare, rapporterar The Guardian.

En anonym källa uppger för New York Post att bortfallet gör det omöjligt att använda drönare, flygplan och helikoptrar i hög hastighet, och att det även påverkar arbetet mot ryska Shahed-drönare. Enligt samma källa har Ukraina kontaktat bolaget för att få en förklaring. Någon förklaring från SpaceX har inte publicerats.

Starlinks egen supportsida anger redan 100 mph som gräns för användning i rörelse på flera civila abonnemang. Vad Ukrainas militära avtal säger framgår inte av sidan.

Rådgivarna ser politik bakom

Beskrestnov anser att åtgärden "inte kan vara en slump" utan hänger samman med det politiska läget. Sternenko bedömer att SpaceX "troligen" agerat på begäran av Trumpadministrationen. Båda är bedömningar, inte belagda orsaker.

Avbrottet kom efter en vecka då Donald Trump krävt ledarbyte i Kiev, vilket NyD rapporterade. Elon Musk skrev därefter på X att Zelenskyj "har gått för långt" och att det är dags för Ukraina att få en ny ledare, enligt New York Post. Polen betalar enligt tidningen omkring 50 miljoner dollar om året för Ukrainas Starlink-tillgång. Polens utrikesminister Radosław Sikorski frågade på onsdagen Musk på X om han "leker politik med sina produkter igen".

Musk har samtidigt närmat sig Trump igen efter förra årets konflikt. Relationen har återhämtat sig enligt flera källor, och Musk har besökt Vita huset de senaste veckorna och deltog i statsmiddagen i september, rapporterar Fox News. I torsdags tilldelade Trump Musk National Medal of Science och kallade honom sin vän, skriver AFP. Musk har ingen känd formell roll i administrationen.

De tillgängliga källorna belägger inte att Musk eller Trump personligen fattade beslutet om begränsningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Moskva nobbar två månaders vapenvila inför ukrainskt val

Kriget i Ukraina

Publicerad Igår 11:33 – av Emil Fjellstedt
Sergej Lavrov vid mikrofoner till vänster och Volodymyr Zelenskyj talande vid toppmötet i Kiev till höger.
Kreml erbjuder ett anfallsuppehåll endast under en eventuell ukrainsk valdag, medan Zelenskyj kräver 60 dagars total vapenvila för att organisera val.

Kreml avvisar Volodymyr Zelenskyjs krav på 60 dagars total vapenvila inför ett ukrainskt presidentval. Moskva erbjuder i stället att avstå från anfall under själva valdagen, och bara då.

Beskedet kom på måndagen från Kremls talesperson Dmitrij Peskov, som enligt ryska RT sade till journalister att Kievs krav inte handlar om val utan om att vinna tid för att rusta upp och omgruppera armén.

— Om man i Kiev verkligen vill hålla val kommer Ryska federationens president att vara beredd att ge order om att inte genomföra anfall mot Ukraina just på valdagen, sade Peskov.

— I själva verket vill de inte hålla val i Kiev, det är helt uppenbart. De behöver 60 dagars vapenvila inte för att hålla val, utan för att omgruppera, hämta sig efter sina förluster och fortsätta kriget, fortsatte han.

Det rör sig om ett villkorat erbjudande. Något beslut om anfallsuppehåll har inte fattats, och Ukraina har inte utlyst något val.

Trump vill byta president i Kiev

Zelenskyjs krav kom i en intervju med amerikanska ABC på söndagen, sedan Donald Trump tackat Vladimir Putin för en affär om rysk diesel och samtidigt gått till angrepp mot den ukrainske presidenten.

— Zelenskyj kunde ha avslutat det här kriget många gånger, många, många gånger. Och han väljer att inte göra det. Jag tycker att det är dags för Ukraina att få en ny president, sade Trump.

Zelenskyj svarade i ABC-intervjun att frågan avgörs av ukrainarna själva, och vände sedan bollen tillbaka till Washington.

— Så snälla, säg till Putin: ge oss två månader, 60 dagars uppehåll. Total vapenvila i 60 dagar, så organiserar vi val, sade Zelenskyj.

Moskva betraktar Zelenskyj som illegitim. Enligt den ryska linjen gick hans mandatperiod ut för mer än två år sedan utan att nytt val utlysts, med hänvisning till krigslagarna.

Lavrov: Europa skulle skicka vapen

Peskov anklagade också Kiev för att ha försökt störa Rysslands parlamentsval i september, bland annat genom angrepp mot civil infrastruktur. Utrikesminister Sergej Lavrov sade att Zelenskyj inte förtjänar något andrum.

— Målet är mycket enkelt: att köpslå om tid för att få ett andrum. Under den perioden skulle Europa kunna förse honom med nya vapen för att fortsätta det terroristiska kriget mot det ryska folket, sade Lavrov vid en presskonferens i Moskva med Libanons utrikesminister Youssef Rajji.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump: Det är dags att Ukraina får en ny ledare

Kriget i Ukraina

Uppdaterad oktober 12, 2026, Publicerad oktober 11, 2026 – av Redaktionen
Autentiskt splitmontage: Donald Trump pekar åt höger och Volodymyr Zelenskyj sitter med korsade armar.
Arkivbilder från 2025. Trump kräver nu en ny ukrainsk president samtidigt som USA fortsätter att förse Ukraina med ammunition och underrättelser.

Ukraina bör skaffa en ny president, säger Donald Trump. Utfallet kom på lördagen, dagen efter att USA öppnat för rysk diesel och Volodymyr Zelenskyj kritiserat uppgörelsen med Vladimir Putin.

Trump svarade på frågor från reportrar utanför Vita huset. Han anklagade Zelenskyj för att ha kunnat göra upp om fred många gånger utan att göra det.

— Vet ni vad jag föreslår? Jag föreslår att de skaffar en ny ledare som kan göra en uppgörelse, för han kunde ha gjort många uppgörelser och av någon anledning gör han aldrig det. Jag tror att det är dags för Ukraina att få en ny president, sade Trump.

Vita husets egen kanal Rapid Response 47 publicerade uttalandet.

Trump riktade också udden mot ukrainska angrepp på ryska oljeraffinaderier. Ukraina har slagit mot raffinaderierna som svar på Moskvas angrepp mot civil infrastruktur.

— Vi sa till Zelenskyj: Ni kan göra vad ni vill mot Ryssland, men slå inte mot raffinaderierna, för det är ett världsproblem. Och vad gör han? Han går och slår mot dieseln. Han borde fan i mig sluta, sade Trump.

300 000 ton rysk diesel

Uppgörelsen, som tillkännagavs på fredagen, låter Ryssland leverera 300 000 ton diesel till USA och världsmarknaden, rapporterar The Hill. Finansdepartementets sanktionskontor OFAC har utfärdat en generell licens för handel med och import av rysk diesel.

Trump motiverar avtalet med bränslepriserna för amerikanska bönder och ranchägare.

Zelenskyj varnar för att pengarna går rakt in i krigsmaskinen. Varje ytterligare miljard dollar från exporten kommer att läggas på "komponenter och utrustning för att tillverka vapen", drönare, missiler och fler legosoldater, skrev han. "Rysslands val är krig", fortsatte han.

Avtalet blev känt medan Trumps sändebud Steve Witkoff och Jared Kushner mötte Ukrainas förhandlare i Miami. USA tog aldrig upp att en dieseluppgörelse med Ryssland var aktuell under hans samtal med Witkoff och Kushner, uppger Zelenskyj. Han säger samtidigt att han hade kunnat stödja sanktionslättnader om de kopplats till en vapenvila för energianläggningar i både Ukraina och Ryssland under vintern.

— Om priset är en vapenvila för energin är den här förhandlingen bra, sade Zelenskyj till Axios.

— Det här beslutet kommer inte att hjälpa oss på något sätt. Men det som är dåligt är att jag tror att det inte heller kommer att hjälpa amerikanerna, sade han.

Ny brand vid rysk oljeterminal

De ukrainska angreppen mot rysk oljeinfrastruktur har fortsatt efter dieseluppgörelsen. Natten mot lördagen, efter att avtalet tillkännagivits under fredagen, brann det vid oljeterminalen Yug Rusi.

Branden har geolokaliserats av mediet ASTRA, uppger den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform.

Trumps hävstänger mot Kiev

Trump kräver ledarbyte i Kiev, samtidigt som USA fortsätter att stödja Ukraina. Vid samtalen i Miami hotades den ukrainska delegationen med att stängas av från amerikanska underrättelser, hävdar en anonym ukrainsk källa för Axios.

En amerikansk källa förnekar hotet och uppger för Axios att USA fortfarande levererar både ammunition och underrättelser.

Presidenten har redan visat att han kan dra i spaken. I mars 2025 pausade USA militärhjälpen och underrättelsedelningen med Ukraina. Stödet återupptogs den 11 mars, sedan Kiev accepterat ett förslag om vapenvila.

Den amerikanska statens satellitbaserade underrättelser är inte samma sak som Starlink, ett privat kommunikationsnät som drivs av Elon Musks SpaceX. Något belägg för att Trump personligen kan släcka satelliterna eller Starlink med en knapptryckning finns inte.

Musk hävdade i mars 2025 att den ukrainska fronten skulle kollapsa utan Starlink. Samtidigt sade han att han inte tänkte stänga av tjänsten.

Forskare vid universitetet i Portsmouth beskriver Ukrainas beroende som en stor sårbarhet. Tidigare underrättelseofficerare som NBC News talat med bedömer att ett amerikanskt avbrott skulle skada Ukraina allvarligt, men inte förlama landet helt. De pekar också på europeiska alternativ.

Samarbetet började under Obama

Trump har upprepat att kriget aldrig hade börjat om han varit president. USA:s säkerhetsband till Ukraina är dock äldre än så. CIA har samarbetat med Ukraina sedan 2014 och utbildade 2016 en ukrainsk elitstyrka, enligt uppgifter i New York Times som NyD återgav i februari 2024.

Efter valet 2016 reste medlemmar av Trumps stab till Kiev. Under hans första mandatperiod 2017–2021 byggdes utbildningen och basbyggandet ut. Samarbetet som inleddes under Barack Obama fortsatte alltså och utvidgades under Trump.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland: Flamingo-fabriker var mål för nattens attack

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 7, 2026 – av Emil Fjellstedt
Splitmontage med en ljus explosion ovanför bebyggelse till vänster och bråte framför flerbostadshus till höger, från klipp publicerade som bilder från Pryluky respektive Krementjuk.
Pryluky och Krementjuk hör till städerna som drabbades under onsdagens attacker.

Ryssland genomförde natten till onsdagen den 7 oktober en kombinerad robot- och drönarattack mot Ukraina. Kraftverk och lager träffades enligt rapporter, medan Ryssland uppger att robotproduktion, hamnar och militär logistik var mål.

AMK Mapping uppger att Trypilljas värmekraftverk, Krementjuks vattenkraftverk och lageranläggningar träffades. Kontot rapporterade under den pågående attacken om minst 20 robotar mot Kiev, Kiev-regionen, Dnipro och Krementjuk samt stora bränder efter träffarna. Kraftverksträffarna och skadeomfattningen är inte oberoende bekräftade.

Infrastruktur i Kiev och tolv regioner utsattes för angrepp, enligt president Volodymyr Zelenskyj. Regionala myndigheter uppger enligt Reuters att en industrianläggning i Dnipro och transportinfrastruktur i Zaporizjzja skadades.

Robotproduktion och hamnar uppges ha varit mål

Rysslands försvarsministerium uppger att attacken riktades mot militärindustriella anläggningar i Kiev och sex regioner. Bland målen fanns enligt ministeriet platser där försvarsbolaget Fire Point tillverkar och lagrar Flamingo-kryssningsrobotar samt medel- och långdistansdrönare.

DD Geopolitics återger de ryska uppgifterna om militärindustri, hamn- och varvsinfrastruktur samt militär logistik. Ministeriet uppger enligt Reuters att hamn- och varvsmålen låg i Odessa-regionen, där även fartyg som enligt ministeriet användes för Ukrainas väpnade styrkor angreps.

AMK rapporterade också om 5–8 Kalibr-robotar avfyrade från en Buyan-M-korvett i Kaspiska havet. Enligt kontot var 6–10 Tu-95MS och tre Tu-160M på väg mot avfyrningslinjer; uppgiften bekräftar inte senare avfyrningar. De minst 20 robotarna var ingen slutlig totalsiffra för natten.

Ukrainas flygvapen uppger enligt Reuters att Ryssland använde 130 drönare, 48 kryssningsrobotar samt ballistiska robotar och att luftvärnet bekämpade 161 mål. Zelenskyj uppger separat totalt 70 robotar.

Bostadshus skadades

Minst elva människor dödades enligt Zelenskyjs preliminära uppgifter: fem i Pryluky och två vardera i Kiev, Oleksandrija och Krementjuk. Han skriver att 26 skadades i Pryluky, däribland fem barn, och åtta i Krementjuk.

I Pryluky träffades ett femvåningshus. Regionchefen Vjatjeslav Tjaus uppger att dödssiffran kan stiga och att tre människor, bland dem ett barn, räddats ur rasmassorna.

Krementjuks borgmästare Vitalij Maletskyj beskriver skadorna på bostadsområden som några av de värsta sedan "den fullskaliga invasionen" inleddes, rapporterar The New Voice of Ukraine. Även ett industriföretag i distriktet skadades.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.