Annons:

EU-ledare förkastar ryska fredsvillkor – Serbiens president varnar för storkrig

Kriget i Ukraina

Publicerad juni 17, 2024 – av Isac Boman
Några verkliga steg mot fred i Ukraina togs inte under helgens konferens.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 2 100,00 SEK 3% Mål: 75 000,00 SEK

Ledarna för ett antal europeiska länder, däribland Italien och Tyskland, avvisar de villkor för eldupphör i Ukraina som Rysslands president Vladimir Putin nyligen presenterade.

Italiens premiärminister Giorgia Meloni kallar fredsplanen för ”propaganda” och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz avfärdar det ryska förslaget som en ”diktatorisk fred”.

Rysslands villkor för fredsförhandlingar går i korthet ut på att Ukraina drar sig tillbaka från oblasterna Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizhzhia och förbinder sig att förbli neutralt och inte ansluta sig till Nato.

Under helgens fredskonferens i Schweiz – dit Ryssland inte var inbjudet, samlades makthavare från ett 90-tal länder och globala institutioner för att diskutera hur kriget så småningom kan få ett slut på ett ”acceptabelt” sätt.

Annons:

I utkastet till en deklaration som utfärdades vid toppmötet slår man fast att alla fredsvillkor där Ukraina avstår territorium till Ryssland, och Zelenskyjs stabchef Andriy Yermak säger till BBC att det inte kommer att bli aktuellt med ”någon kompromiss om oberoende, suveränitet och territoriell integritet”.

Liknande retorik hördes från de europeiska ledarna, där Giorgia Meloni bland annat deklarerade att ”det inte verkar särskilt effektivt som förhandlingsförslag att säga till Ukraina att landet måste dra sig tillbaka från Ukraina”.

Storbritanniens Rishi Sunak menar att Putin bara låtsas vilja förhandla och menar att Ryssland ”befinner sig på fel sida av historien”.

– Att frysa konflikten idag med utländska trupper som ockuperar ukrainsk mark inte är ett svar. I själva verket är det ett recept för framtida aggressionskrig, kommenterade EU-kommissionens chef Ursula von der Leyen.

Volodymyr Zelenskyj och några av de församlade makthavarna. Foto: President.gov.ua/Foto: President.gov.ua/CC BY 4.0

Kritik mot rysk frånvaro

Andra ledare uttryckte sitt missnöje över att Ryssland inte hade bjudits in till konferensen, exempelvis Slovakiens utrikesminister Juraj Blanar som menar att kriget endast kan få ett slut genom diplomati.

– Vi förväntar oss inte att konferensen kommer att leda till några definitiva slutsatser, eftersom Ryska federationen kommer att vara frånvarande, liksom andra globala aktörer, exempelvis Kina, sa han under lördagen.

Samtidigt verkade vissa ledare något trötta på kriget och Finlands Alexander Stubb påpekade exempelvis att ”om vi inte pratar om fred så blir det heller aldrig någon fred”.

Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba kommenterade också kritiken mot Rysslands uteblivna inbjudan och medgav också att man vid någon punkt kommer att behöva sitta ner och diskutera med Ryssland under framtida fredsmöten.

– Vi förstår självklart att det kommer en tid när det kommer att bli nödvändigt att prata med Ryssland, sa han och avfärdade samtidigt Putins krav på att Ukraina ska lämna över de fyra ockuperade regionerna och avstå från att gå med i Nato.

"Alla slutsatser är givna på förhand"

Colombias vänsterorienterade president Gustavo Petro var en av de som valde att ställa in sin medverkan på konferensen, eftersom han helt enkelt ansåg att det inte fanns några seriösa ambitioner att diskutera ett slut på kriget mellan Moskva och Kiev. Istället menar han att vissa krafter tvärtom försöker förlänga kriget.

”Jag ställer in min resa till ett möte i Schweiz och ber Europa att diskutera hur vi kan avsluta kriget, inte förlänga det”, skrev han på X (tidigare Twitter). Enligt Petro är konferensen i Schweiz inte ett ”fritt forum för att diskutera vägen till fred mellan Ryssland och Ukraina” eftersom ”alla slutsatser är redan givna på förhand”.

Colombias Gustavo Petro. Foto: Gustavo Petro/FB

Petro betonade att "de flesta latinamerikanska länder och den colombianska regeringen inte håller med om att kriget ska förlängas” och menar även att diplomati spelar en grundläggande roll och stödjer id+en på att skapa en kärvanepnfri säkerhetszon som fysiskt separerar Nato och Ryssland och som ”garanterar permanent säkerhet i länderna”.

Han sade också att Colombia är redo att delta i alla ansträngningar för att upprätta en fredlig dialog mellan Ryssland och Ukraina och att ”internationell lag måste återställas och stärkas, inte skapandet av militära block av stater”.

"Står inför en katastrof"

Serbiens president Aleksandar Vucic gick nyligen ännu längre och menar att ”tåget har lämnat stationen och ingen kan stoppa det”.

– Jag tror att vi närmar oss de sista dagarna av en möjlig omprövning och omvärdering i Ukraina. Om dessa stormakter inte gör något inom en kort tidsperiod, ja, då är jag ganska säker på att vi kommer att stå inför en verklig katastrof.

– Alla talar bara om krig. Ingen vill nå fred. Ingen talar om fred. Fred är nästan ett förbjudet ord. Lägg märke till det här! För de säger att vi måste vinna för att säkra en framtida fred, men ingen talar om en fred... man måste ha den andra sidan på bordet också.

Aleksandar Vucic
Aleksandar Vucic, Serbiens president. Foto: Belgrade Security Forum/CC BY-NC-ND 2.0

Enligt Vucic finns det en ”teori” i Väst att man kan fortsätta blöda landet tills de har förlorat kriget, varpå Putin också ska störtas och i slutändan ska Väst kunna gå in och ta över delar av Ryssland, en plan som han menar är dömd att misslyckas.

– I dagens Europa agerar de alla som stora hjältar, men de säger inte till sitt folk att de kommer att få betala ett mycket högt pris, fortsatte han och menade att alla resurser bör läggas på att få till en varaktig vapenvila.

"Inte råd att förlora kriget"

Han menar vidare att Nato och USA ”inte har råd att förlora kriget i Ukraina”.

– För det första kommer deras politiska arv inte att existera, eller så kommer det att vara så dåligt att de inte kan tillåta det. För det andra kommer Europas och den samlade västvärldens geopolitiska ställning att försämras så mycket att ingen kommer att kunna återuppliva den ... och för det tredje kommer det att öppna Pandoras ask för fler rörelser, åtminstone, och fientligheter mot den samlade Västvärlden i framtiden.

– Men ta den andra sidan.... Om Putin förlorar kriget kommer Ryssland inte att existera och kommer inte att formas som det är idag. Jag menar, när du har dessa två sidor så ... långt från varandra, med sina önskemål, med sina förväntningar, ser du att allt står på spel. Allting. Ingen har råd att förlora. När man har den här situationen är det därför jag säger att vi närmar oss en riktig katastrof.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Lavrov: Ingen paus i kriget medan det förhandlas

Kriget i Ukraina

Publicerad Idag 15:34 – av Emil Fjellstedt
Sergej Lavrov talar vid Antalya Diplomacy Forum
Arkivbild från Antalya i april. Lavrov avvisade under onsdagen ett eldupphör i FN:s säkerhetsråd.

Ryssland tänker inte stoppa striderna medan det förhandlas. Det beskedet gav utrikesminister Sergej Lavrov i FN:s säkerhetsråd under onsdagen, samma dag som Ukraina och 51 allierade krävde ett omedelbart och villkorslöst eldupphör. Enligt Lavrov handlar kravet om att ge Kiev andrum och fylla på vapenlagren.

Lavrov talade om kriget i Ukraina när säkerhetsrådet sammanträdde den 23 september. Enligt den ryska nyhetsbyrån Tass, som återger hans anförande, var budskapet till Europa och Kiev entydigt.

— Vi har lärt oss av bitter erfarenhet och kommer inte att pausa den särskilda militära operationen medan förhandlingar pågår, i något format, sade Lavrov.

Han riktade samtidigt udden mot de europeiska huvudstäderna och beskrev eldupphöret som ett medel för att köpa tid.

— Det är precis vad Europa vill, allt med samma enkla mål: att få ett andrum och fylla på Kievregimens uttömda militära arsenaler. Regimen har av desperation sedan länge tagit till öppet terroristiska metoder, sade Lavrov.

Kravet kom före mötet

Uttalandet om eldupphör publicerades innan säkerhetsrådet samlades. Ukraina och 51 allierade krävde ett omedelbart och villkorslöst eldupphör så att samtal mellan Moskva och Kiev kan komma till stånd. Bland undertecknarna finns EU och dess medlemsstater, Storbritannien, Kanada och Australien.

Moskvas linje är att striderna upphör först när båda sidor söker en samlad uppgörelse som tar itu med krigets grundorsaker. Ett eldupphör utan en sådan uppgörelse ser Kreml alltså som en paus som främst gynnar motparten.

Fyra dygn efter drönaranfallet

Tidpunkten gör saken mer laddad. Kravet kom mindre än fyra dygn efter Ukrainas största drönaranfall någonsin mot Moskva. Två civila dödades i förorterna, och ett oljeraffinaderi, bostadshus och civil infrastruktur skadades.

Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin kallade raiden utan motstycke och sade att den omfattade mer än 1 600 drönare från alla håll.

Försvaret ska trappa upp

Rysslands försvarsministerium sade efter det senaste drönaranfallet mot Moskva att armén ytterligare ska intensifiera precisionsanfall mot militära mål i Kiev.

Ryssland har de senaste månaderna trappat upp robot- och drönaranfall mot ukrainsk militär och infrastruktur med dubbel användning, som svar på Zelenskyjs 40 dagar långa påverkanskampanj med långräckviddiga anfall mot civila mål i Ryssland. Zelenskyjs uttalade syfte var att väcka missnöje hos den ryska allmänheten.

Kampanjen slutade med att Ukrainas svartahavshamnar slogs ut och att Rysslands vinterkampanj mot kraftverk och transformatorstationer började tidigare än vanligt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Halva Ukraina utan ström efter nattens drönar- och robotanfall

Kriget i Ukraina

Publicerad september 22, 2026 – av Emil Fjellstedt
Brinnande byggnad och rökpelare efter nattliga anfall mot Ukraina.
Natten till tisdagen brann byggnader i flera ukrainska städer efter drönar- och robotanfall.

Ryssland angrep Ukraina med hundratals drönare och tiotals robotar under natten till tisdagen. Rapporter talar om omkring 300 drönare och om strömavbrott i upp till halva landet.

Nattens anfall kommer efter den ukrainska drönarsvärmen mot Moskva på valdagen, då tre civila dödades i Moskvaregionen.

Källor uppger att anfallet gick mot Kiev, Odesa-regionen, Zaporizjzja, Pavlohrad, Kremenchuk och Dnipro. Vanliga drönare sattes in mot Kiev och Odesa. Jetdrivna drönare gick främst mot Dnipro. Kryssningsrobotar och ballistiska robotar användes mot Kremenchuk, och robotar av typen Banderol mot både Dnipro och Kremenchuks oljeraffinaderi. Spaning över västra Ukraina beskrivs som förberedelse för nästa våg.

Lager och industri

I Odesa-regionen träffades ett lagerkomplex vid Usatove för tredje gången. Rapporter beskriver en stor brand, med tjock svart rök, efter en träff med en jetdriven drönare mot ett lager i utkanten av Odesa. Satellitbilder ska ha visat en kraftig brand av samma slag som vid tidigare träffar mot anläggningen.

I Dnipro registrerades en stor brand i stadens sydvästra industriområde efter flera drönare och en ballistisk robot. Rapporter bedömer att anläggningarna inte kan användas under lång tid. Runt Kremenchuks raffinaderi hördes explosioner, men på morgonen fanns ännu inga bilder av brand där. En ballistisk träff noterades också i staden, utan närmare uppgifter om förstörelsen.

Strömavbrott

Konsekvensen som lyfts är elnätet. I Tjernihiv ska omkring 100 000 invånare ha blivit utan ström. Avbrott uppges också ha börjat i Kiev, Mykolajiv och Sumy. Sammantaget beskrivs upp till hälften av Ukrainas territorium som drabbat, och avbrotten väntas fortsätta om anfallen gör det.

Rapporterna anger inte hur många som dödats. Regionala ukrainska uppgifter, där ingen annan information finns, talar om två döda och sex skadade i Dnipro, med sök under rasmassor vid ett träffat företag, och om ett femvåningshus i Kiev där 15 personer ska ha räddats.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tre döda efter ukrainsk drönarsvärm mot Moskva under valdagen

Kriget i Ukraina

Publicerad september 21, 2026 – av Emil Fjellstedt
Splitbild: rök och eld vid ett raffinaderi till vänster, brinnande lägenheter i ett höghus till höger.
Brand vid Moskvaraffinaderiet och ett träffat flerbostadshus i regionen, ur videoklipp som spreds efter nattens angrepp.

Tre civila dödades i Moskvaregionen natten mot söndagen, när ukrainska drönare slog mot raffinaderi, bostadshus och lager. Enligt Moskva är det den största attacken mot huvudstaden under hela kriget – och den kom på sista dagen av det ryska parlamentsvalet.

Över 1 600 obemannade farkoster slogs tillbaka sedan lördagen, varav 450 på väg in mot Moskva, skrev borgmästare Sergej Sobyanin. Han kallade det den största och oöverträffade attacken mot staden.

— Den oöverträffade attacken var uppenbart planerad för att störa valet. Fienden misslyckades, sade han.

Flera drönare nådde Moskvaraffinaderiet i Kapotnja. Ett objekt på området skadades, enligt borgmästaren, som uppger att ingen dog i själva staden. En farkost träffade också ett hus vid Orechovyjbulvarden.

I förorterna var följderna tyngre. Regionens guvernör Andrej Vorobjov uppgav att luftvärnet mellan klockan 03 och 05 slog ut 249 drönare i 17 kretsar.

Kvinna dödad – maken dog på sjukhus

I byn Sofyino i Ramenskoje träffade en drönare ett trevåningshus. En 44-årig kvinna dog och fem personer skadades, däribland två barn. Kvinnans man avled senare på sjukhus, meddelade Vorobjov. En 15-årig flicka och hennes 19-årige bror blev därmed föräldralösa.

I Orechovo-Zujevo dödades en äldre man i ett privat hus som rasade och fattade eld. I Ramenskoje evakuerades omkring 400 personer, varav 70 barn, från ett 21-våningshus efter att vrakdelar tänt taket. Tjugo bilar skadades.

I Kotelniki slog en drönare in i ett flerbostadshus och satte lägenheter i tre våningar i brand. Skador rapporterades också i Kolomna, Jegorjevsk, Ljubertsy, Lytkarino och Istra.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bekräftade slagen och sade att ett nyckelföretag i rysk oljeindustri och en logistikplats träffats.

— Det är miljarder dollar som håller krigsmaskinen igång, skrev han.

Moskva kallar slagen mot bostadshusen för terrorism och anklagar Kiev för att försöka störa ryssarnas röstning. Försvarsministeriet sade att armén kommer att fortsätta och intensifiera sina anfall mot militära mål i Kiev.

Valet i Moskva genomfördes ändå. Vallokalerna stängde som planerat under söndagskvällen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fico: Väst vill ha en ursäkt för storkrig mot Ryssland

Kriget i Ukraina

Publicerad september 18, 2026 – av Emil Fjellstedt
Robert Fico varnar för att väst söker en förevändning för krig mellan Nato och Ryssland.

Slovakiens premiärminister Robert Fico varnar för att väst redan letar efter en förevändning för ett stort krig mellan Nato och Ryssland. Han sade det under torsdagen, inför en resa till Ukraina, och avfärdade att Slovakien ska dras in i strid ”på grund av någon artikel 5”.

— Jag är djupt oroad över att de bara letar efter en förevändning för en stor konflikt mellan Nato och Ryssland, skrev han på Facebook.

I ett tal vid öppnandet av läsåret i Prešov sade Fico att läget aldrig har varit så allvarligt och spänt när det gäller risken för ett paneuropeiskt krig. Han sade att politikers plikt är att tala om fred oftare än någonsin – och att fred inte är en fras.

— Jag önskar inte att Slovakien ska vara en del av någon militär konflikt, sade han med hänvisning till Natos artikel 5, som gör ett väpnat angrepp mot ett medlemsland till ett angrepp mot alla.

Slovakien är Natomedlem och Fico sade att landet värdesätter samarbete och åtaganden. Som premiärminister ska han ändå göra allt för att Slovakien aldrig dras in i krig.

Ett drönarfel kan räcka

— Det räcker att en drönare avsiktligt eller oavsiktligt träffar ett bostadshus i ett Natomedlemsland och dödar civila, så är vi där. Vi är på randen, och jag kan inte ens föreställa mig vad vi skulle göra i det här landet om det drogs in i krigsproblem, sade han.

Fico reste till Ukraina för möten med bland andra Volodymyr Zelenskyj och flera europeiska ledare, däribland Polens Donald Tusk. Efter ett V4-möte i Bratislava förra veckan sade han att han inte kunde sova när han lyssnat på vad de polska, ungerska, tjeckiska och irländska premiärministrarna sagt.

— Håll tummarna för att de stora pojkarna i politiken, som jag kallar dem, tar sitt förnuft till fånga, för ibland har jag känslan av att de redan tappat greppet om vad som händer i världen, sade Fico.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.