MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 20 april 2025

söndag 20 april 2025

EU avvisar ryskt eldupphörskrav i Svarta havet

Kriget i Ukraina

publicerad 27 mars 2025
– av Jan Sundstedt
EU kommer inte att uppfylla Rysslands krav på att lyfta sanktionerna mot landets största jordbruksbank som en del av initiativet om eldupphör i Svarta havet.

Bryssel fortsätter sin kompromisslösa linje gentemot Moskva, enligt uppgifter från Financial Times som delger att man från EU avvisat ett ryskt förslag om eldupphör i Svarta havet som krävde lättnader i sanktioner.

Det ryska förslaget innefattade att EU skulle häva restriktioner mot Rysslands jordbruksbank, Rosselkhozbank, för att få till stånd en vapenvila i regionen.

Financial Times rapporterar att EU:s beslut grundar sig i en ovilja att ge efter för ryska påtryckningar. Unionen ser sanktionerna som ett avgörande verktyg för att pressa Ryssland att avsluta kriget, där Svarta havet spelar en nyckelroll.

Ryssland argumenterar för att sanktionerna mot jordbruksbanken hindrar landets export av spannmål och gödningsmedel, något som enligt Moskva även skapar globala problem i livsmedelsförsörjningen, särskilt för utvecklingsländer som är beroende av ryska leveranser.

EU:s talesman för utrikesfrågor, Anita Hipper, betonar dock att unionen inte köper den ryska argumentationen.

Ett slut på den ryska oprovocerade och omotiverade aggressionen i Ukraina och ett ovillkorligt tillbakadragande av alla ryska militära styrkor från hela Ukrainas territorium skulle vara en av de viktigaste förutsättningarna för att ändra eller häva sanktionerna, kommenterade hon till Financial Times.

Svarta havet strategisk knutpunkt

Svarta havet utgör en strategisk knutpunkt i konflikten mellan Ryssland och Ukraina. Ryska flottstyrkor kontrollerar stora delar av området, vilket påverkar både sjöfart och handel, inklusive exporten av ukrainskt spannmål.

Moskvas talesman, Dmitrij Peskov, menar att Rysslands krav är kopplade till det tidigare Svartahavsavtalet från 2022, som säkrade spannmålsexport från Ukraina. Enligt Peskov uppfylldes alla löften utom de som gavs till den ryska sidan.

Den här gången bör naturligtvis rättvisan segra och vi kommer att fortsätta vårt arbete med amerikanerna, sade Peskov enligt statlig rysk tv.

Ryssland drog sig ur Svartahavsavtalet 2023 och har sedan dess krävt nya överenskommelser som inkluderar vissa lättnader i sanktioner.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA kan erkänna Krim som ryskt

Kriget i Ukraina

publicerad Idag 9:17
– av Redaktionen
2014 röstade befolkningen i Krim för att lämna Ukraina och återförenas med Ryssland. Bara ett fåtal länder i världen erkänner dock i dagsläget Krim som en legitim del av Ryssland.

USA kan komma att erkänna Krim som ryskt territorium som en del av ett potentiellt fredsavtal mellan Moskva och Kiev. Det rapporterar Bloomberg med hänvisning till källor med insyn i frågan.

Krimregionen röstade för att lämna Ukraina och återförenas med Ryssland år 2014, kort efter den USA-stödda statskuppen i Kiev. De ukrainska myndigheterna och många andra ledare har dock konsekvent vägrat erkänna Moskvas suveränitet över halvön, som till övervägande del är etniskt rysk, och har länge krävt att Ukrainas gränser från 1991 återställs.

Enligt tidningen har Vita huset ännu inte fattat något slutgiltigt beslut i frågan. USA:s chefsförhandlare, Steve Witkoff, uppgav efter ett möte med Rysslands president Vladimir Putin förra veckan att samtalen till stor del kretsar kring statusen för Krim samt fyra andra ryska regioner som Ukraina gör anspråk på.

Hittills har bara ett fåtal länder formellt erkänt Krim som en legitim del av den ryska federationen, och om USA skulle göra samma bedömning väntas detta bli en stor och betydande prestigeseger för Putin.

USA presenterade ett fredsförslag för sina europeiska allierade under torsdagen, vilket innefattar frysningen av striderna längs den nuvarande frontlinjen samt stegvisa lättnader av sanktioner mot Moskva som en del av ett eldupphör.

Ryssland vill adressera ”konfliktens grundorsaker”

Både USA:s president, Donald Trump, och utrikesminister Marco Rubio antydde tidigare i veckan att Washington kan komma att överge sina försök att medla mellan Ryssland och Ukraina om inte betydande framsteg görs inom kort.

– Om någon av parterna av någon anledning gör detta väldigt svårt, kommer vi helt enkelt att säga: ni är dårar, förkunnade Trump till reportrar på fredagen i Ovala rummet.

– Ni är idioter, ni är hemska människor, och vi kommer helt enkelt att avstå. Men förhoppningsvis behöver vi inte göra detta, fortsatte han.

Ryssland har i sin tur krävt att Ukraina måste avsäga sig sina territoriella anspråk och dra tillbaka sina trupper från de delar av ryska regioner som Kiev fortfarande kontrollerar – detta som ett villkor för en varaktig fred.

Moskva har också betonat att en framtida uppgörelse måste adressera ”konfliktens grundorsaker”, däribland Natos östliga expansion och Ukrainas ambitioner att gå med i försvarsalliansen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: Det militärindustriella komplexet briljerar

Kriget i Ukraina

I skuggan av kriget i Ukraina växer det svenska militärkomplexet snabbare än någonsin. Frågan är inte längre vem som vinner på kriget – utan varför så få vågar prata om det.

publicerad 15 april 2025
– av Jenny Piper
Soldat med Saab Bofors Dynamics pansarvärnsrobot NLAW.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

En titt på de tio största svenska bolagen på Stockholmsbörsen ger vid handen att Wallenberg är majoritetsägare i de flesta och toppar listan med sitt maktbolag Investor som är värt cirka 860 miljarder kronor.

Nykomling på listan är försvarskoncernen Saab som nu når nya rekordnivåer på börsen efter att ha stigit drygt 2 % och passerat det anrika verkstadsbolaget Sandvik i börsvärde.

Intressant att notera är att SAAB B före krigsutbrottet i Ukraina 2022 hade ett börsvärde på strax under 30 miljarder kronor och att Sandvik SAND vid samma tidpunkt var värt ca 280 miljarder kronor.

Tre år och otaliga kursrallyn senare – bara i år har aktien hittills rusat nära 90 % – ser det helt annorlunda ut. Nyligen passerades verkstadsjätten i börsvärde och Saab är per dags dato värt 239 miljarder kronor i jämförelse med 238 miljarder kronor för Sandvik.

Att människor inte förstår att hela Ukrainakriget med ingredienser som krigshets, försvarsupprustning, ”stå bakom det ukrainska folket”, ”kamp för frihet och demokrati” och så vidare enbart är en kuliss för det militärindustriella komplexet som använder Ukraina som lekplats och utnyttjar det ukrainska folket till max för att sko sig själva utan något intresse för att stoppa det lidande man själva varit med och skapat.

Det svenska etablissemanget samarbetar i symbios med Bryssel för att sänka oss, men det svenska folket är så sjukt indoktrinerade att jag befarar att det inte finns någon räddning för det här landet där medborgarna står villigt på rad och hyllar krigsprofitörerna samt hjälper till att medverka till kollapsen i stället för att agera mot maktmissbruket.

 

Jenny Piper

Alla Jenny Pipers artiklar finns på jennypiper.blog.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA-sändebud föreslår territorielösning för Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 13 april 2025
– av Jan Sundstedt
Ukrainakriget
Kriget i Ukraina har nu pågått i över tre år (arkivbild).

USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff öppnar för att Ryssland får behålla kontrollen över fyra ukrainska regioner i utbyte mot vapenvila, uppger Reuters. Förslaget väcker kritik både i Kiev och i Washington.

Steve Witkoff träffade Rysslands president Vladimir Putin den 8 april i Sankt Petersburg. Det över fyra timmar långa mötet är ett led i de pågående förhandlingarna kring en möjlig fredsuppgörelse i den nu över tre år långa konflikten.

Enligt källor till Reuters framförde Witkoff ett förslag om att Ryssland behåller Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson – områden som varit under rysk kontroll sedan 2022 – som ett sätt att bana väg för eldupphör.

Förslaget presenterades för USA:s president Donald Trump efter samtal mellan Witkoff och den ryske förhandlaren Kirill Dmitriev i Washington. Enligt Reuters ska Witkoff ha betonat att kontrollen över territorierna redan i praktiken är rysk.

Ukraina avvisar

Ukraina har kategoriskt avvisat tanken på att avstå territorium. President Volodymyr Zelenskyj har återkommande upprepat landets linje att territoriell integritet inte är förhandlingsbar.

Flera europeiska regeringar markerar samma hållning och betonar att varje fredsavtal måste bygga på internationell rätt.

I Washington väcker Steve Witkoffs initiativ splittring. USA:s andre Ukraina-sändebud, Keith Kellogg, ställer sig skeptisk till förslaget och anser att det är orealistiskt.

Ukraina kommer aldrig att gå med på att unilateralt överlåta ägandeskapet av territorierna till Ryssland, sade Kellogg enligt källor.

Otydlig amerikansk linje

President Trump har ännu inte tagit officiell ställning till Witkoffs förslag. Administrationen arbetar fortsatt med att samordna sin strategi, uppger två västerländska diplomater. USA:s linje beskrivs som oklar, vilket väcker frågor bland allierade.

Inom kongressen har flera republikanska ledamöter reagerat med oro. Kontakter har tagits med nationelle säkerhetsrådgivaren Mike Waltz och utrikesministern Marco Rubio för att diskutera alternativa förhandlingsvägar.

Parallellt fortsätter samtalen mellan USA, Ryssland och Ukraina, dock utan några konkreta resultat. Båda parter står fast vid sina krav, medan Ukrainas västallierade nyligen samlades i Bryssel för att samordna fortsatt stöd.

Enligt Kyiv Independent kontrollerar Ryssland cirka 20 procent av Ukraina, och Moskva anser sig därmed ha en stark förhandlingsposition när det gäller ett eventuellt fredsavtal.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Storbritannien och Norge levererar hundratusentals drönare till Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 13 april 2025
– av Redaktionen

Storbritannien och Norge har lanserat ett nytt stödpaket till Ukraina värt 450 miljoner pund, motsvarande cirka 5,7 miljarder kronor, innehållande drönare, radarsystem och medel för reparationer. Samtidigt lanserar Tyskland en koalition för att stärka Ukrainas elektromagnetiska krigföring.

De brittiska och norska medlen presenterades vid ett möte i Bryssel inom Ramsteingruppen – en koalition av länder som samordnar militär hjälp till Ukraina.

Paketet inkluderar radarsystem, finansiering för att reparera tidigare levererad utrustning och, enligt brittiska uppgifter, ett stort antal drönare, potentiellt i hundratusental, från både brittiska och ukrainska tillverkare.

Vi kan inte äventyra freden genom att glömma kriget. Dagens paket kommer att kraftigt stärka Ukrainas kamp vid fronten, sade Storbritanniens försvarsminister John Healey i ett uttalande.

Tysklands försvarsminister, Boris Pistorius, presenterade också en ny stödkoalition vid mötet, med fokus på elektromagnetisk krigföring som motmedel till alltmer avancerade ryska drönarattacker och störningar av kommunikation.

Drönare nyckelkomponent

Drönare har blivit en nyckelkomponent på slagfältet, både för spaning och direkta attacker, medan elektromagnetiska system skyddar mot fientlig teknologi.

Det handlar om att säkra Ukrainas kommunikationsförmåga, spaning och störning av fientlig kommunikation, samt motåtgärder mot drönare och navigationssystem, uttryckte Boris Pistorius.

USA:s försvarsrepresentant deltog digitalt i mötet, och enligt John Healey lyfte de Europas insatser sedan krigets start. Han framhöll att mötet i Bryssel visar en fortsatt enighet bland västländer, men också en brådska att möta Ukrainas alltmer akuta behov.

Nästa steg kan inkludera ytterligare leveranser av avancerad teknik, då Ramsteingruppen planerar nya diskussioner om hur stödet kan skalas upp inför vintern.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.