Turkiets president Erdogan har nu meddelat att han avser att göra Hagia Sofia i Istanbul/Konstantinopel till moské. Frågan har väckts tidigare och Erdogans starka islamism har varit tydlig på senare år. Men reaktionerna i Västvärlden har varit häftiga.

Hagia Sofia – ”Den Heliga Visheten”, ett rum där jordiska och himmelska sfärer ansågs mötas – byggdes som en kristen kyrka på 500-talet under den östromerske kejsaren Justinianus I. På platsen stod ursprungligen ett Apollotempel, sedan en mindre kyrka som hade uppförts på templets ruiner, när kejsar Konstantin på 300-talet införde kristendomen i hela det Romerska riket.

Byggnaden var sedan under flera hundra år en grekisk-ortodox kyrka i Bysans huvudstad Konstantinopel. När Konstantinopel till slut föll för de turkiska erövrarna 1453, omvandlades den kristna kyrkan – efter mer än 900 år – till moské.

Detsamma har även skett med andra viktiga kristna kyrkor i österled. Ett par exempel är de medeltida gotiska katedralerna på Cypern – S:ta Sofia i Nicosia och S:t Nikolaus i Famagusta – som numera också är moskéer.

För den östeuropeiska ortodoxa kristenheten, som räknar sitt ursprung från Konstantinopel, har Hagia Sofia haft ett starkt symbolvärde. Men så sent som under Första världskriget, då britterna försökte öppna Bosporen för att kunna nå sina allierade i Ryssland, lockade befrielsen av Konstantinopel och Hagia Sofia många engelska äventyrare att delta i det misslyckade fälttåget på Gallipoli 1915.

Turkiet – eller det Ottomanska riket – som stod på den förlorande sidan 1918 störtade sultanen 1922 och Kemal Atatürk tog över och gjorde återstoden av landet till en modern sekulär stat. Hagia Sofia, som hade varit moské sedan 1453, blev ett museum 1934 och har sedermera tagits upp på UNESCO:s lista över världsarv.

Genom UNESCOS:s försorg utfördes en omfattande restaurering på 1990-talet, då många av de ursprungliga mosaikerna, som de muslimska turkarna hade målat över, togs fram.

Igår – den 10 juli 2020 – fattade en turkisk domstol, påskyndad av Erdogan, beslut om att museistatusen upphävs. President Erdogan deklarerade därpå att byggnaden åter skall användas som moské. Vad som händer med världsarvet är därmed oklart. UNESCO meddelade redan igår att statusen kan komma att omprövas.

Erdogans islamisering av det fram till för bara ett par decennier sedan sekulära Turkiet har oroat omvärlden. Reaktionerna på att Hagia Sofia åter görs till moské blev därför starka efter nyheten. Hårdast har – inte oväntat – Grekland reagerat.

Källa: NB Nyhetsbyrån