Annons:

Erdogan fortsätter islamiseringen – Hagia Sofia blir moské

Publicerad juli 12, 2020

Turkiets president Erdogan har nu meddelat att han avser att göra Hagia Sofia i Istanbul/Konstantinopel till moské. Frågan har väckts tidigare och Erdogans starka islamism har varit tydlig på senare år. Men reaktionerna i Västvärlden har varit häftiga.

Hagia Sofia – ”Den Heliga Visheten”, ett rum där jordiska och himmelska sfärer ansågs mötas – byggdes som en kristen kyrka på 500-talet under den östromerske kejsaren Justinianus I. På platsen stod ursprungligen ett Apollotempel, sedan en mindre kyrka som hade uppförts på templets ruiner, när kejsar Konstantin på 300-talet införde kristendomen i hela det Romerska riket.

Byggnaden var sedan under flera hundra år en grekisk-ortodox kyrka i Bysans huvudstad Konstantinopel. När Konstantinopel till slut föll för de turkiska erövrarna 1453, omvandlades den kristna kyrkan – efter mer än 900 år – till moské.

Detsamma har även skett med andra viktiga kristna kyrkor i österled. Ett par exempel är de medeltida gotiska katedralerna på Cypern – S:ta Sofia i Nicosia och S:t Nikolaus i Famagusta – som numera också är moskéer.

För den östeuropeiska ortodoxa kristenheten, som räknar sitt ursprung från Konstantinopel, har Hagia Sofia haft ett starkt symbolvärde. Men så sent som under Första världskriget, då britterna försökte öppna Bosporen för att kunna nå sina allierade i Ryssland, lockade befrielsen av Konstantinopel och Hagia Sofia många engelska äventyrare att delta i det misslyckade fälttåget på Gallipoli 1915.

Turkiet – eller det Ottomanska riket – som stod på den förlorande sidan 1918 störtade sultanen 1922 och Kemal Atatürk tog över och gjorde återstoden av landet till en modern sekulär stat. Hagia Sofia, som hade varit moské sedan 1453, blev ett museum 1934 och har sedermera tagits upp på UNESCO:s lista över världsarv.

Genom UNESCOS:s försorg utfördes en omfattande restaurering på 1990-talet, då många av de ursprungliga mosaikerna, som de muslimska turkarna hade målat över, togs fram.

Igår – den 10 juli 2020 – fattade en turkisk domstol, påskyndad av Erdogan, beslut om att museistatusen upphävs. President Erdogan deklarerade därpå att byggnaden åter skall användas som moské. Vad som händer med världsarvet är därmed oklart. UNESCO meddelade redan igår att statusen kan komma att omprövas.

Erdogans islamisering av det fram till för bara ett par decennier sedan sekulära Turkiet har oroat omvärlden. Reaktionerna på att Hagia Sofia åter görs till moské blev därför starka efter nyheten. Hårdast har – inte oväntat – Grekland reagerat.

 

Källa: NB Nyhetsbyrån

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Finlands gränsstängsel mot Ryssland närmar sig färdigställande

Det nya kalla kriget

Publicerad Igår 20:10 – av Markus Andersson

Efter nästan tre års byggnation står Finlands gränsstängsel mot Ryssland snart klart. Den 20 mil långa barriären har uppförts på strategiskt viktiga platser för att förhindra hybridkrigsföring i form av så kallad instrumentaliserad migration.

Finland har valt att bygga ut sitt gränsskydd på de platser där risken bedöms vara som störst, trots att gränsen mot Ryssland sträcker sig över 130 mil. Det nya stängslet täcker enbart 20 mil av den totala gränssträckningen.

Den 3,5 meter höga konstruktionen är utformad för att vara omöjlig att klättra över och är försedd med taggtråd i toppen. Området är även utrustat med övervakningskameror och belysning, enligt skattefinansierade kanalen SVT.

Syftet är att stoppa det som kallas instrumentaliserad migration, där Ryssland skickar asylsökande till Finland som ett led i påstådd "hybridkrigsföring".

Prioriteringen av var stängslet ska byggas har baserats på var infrastruktur och vägar finns på båda sidor om gränsen. De gamla gränsövergångarna i Lappland har också försetts med stängsel eftersom de utgör naturliga inpasseringsvägar.

Mikko Kauppila, befälhavare vid Lapplands gränsbevakning, konstaterar att lokalbefolkningen ställer sig positiv.

Det är fosterländskhet, säger han.

Han oroar sig dock för att människor lämnar byarna i området, vilket innebär färre ögon som kan uppmärksamma avvikelser. Risken att någon kan ta sig runt stängslet har också väckt diskussioner om förlängning, men finansieringen är osäker.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA utesluter Sydafrika från G20

Donald Trumps USA

Publicerad Igår 15:10 – av Jan Sundstedt
Donald Trump
Sydafrika får ingen inbjudan till 2026 års G20-möte om Donald Trump får sin vilja igenom.

USA:s president Donald Trump meddelar att Sydafrika inte kommer att bjudas in till nästa års G20-toppmöte i Miami. Beslutet följer allvarliga anklagelser om ett pågående folkmord på Sydafrikas vita minoritet.

Trump hävdar att systematiska övergrepp och mord på vita bönder i Sydafrika har skett under regeringens tystnad.

I ett inlägg på Truth Social skriver han: "De mördar vita människor och låter deras gårdar tas ifrån dem, slumpmässigt."

Han kopplar anklagelserna direkt till sitt beslut: "På min order kommer Sydafrika INTE att få någon inbjudan till G20 2026, som hålls i den fantastiska staden Miami, Florida nästa år."

Trump tillägger att USA även ska stoppa alla betalningar och subventioner till Sydafrika. Han riktar också kritik mot amerikanska medier som han anklagar för att tiga om det han kallar folkmord.

Bland annat pekar den amerikanske presidenten ut The New York Times som särskilt medskyldiga genom sin tystnad.

Ramaphosa avvisar anklagelserna

Sydafrikas president Cyril Ramaphosa och andra företrädare avvisar dock kraftfullt bilden av ett pågående folkmord.

— Det där är inte regeringens politik, sade Ramaphosa i maj i år, när frågan om markövertaganden och våld mot vita bönder kom upp under ett möte med Trump i Vita huset.

Cyril Ramaphosa och Donald Trump i samband med vårens möte i Vita huset. Foto: faksimil/Vita huset

Både politiker och domstolar i Sydafrika har konsekvent förnekat att det förekommer ett riktat folkmord mot vita i landet.

Enligt presidentens talesman Vincent Magwenya noterade Ramaphosa Trumps "beklagliga uttalande" och avvisade påståenden om att Sydafrika inte förtjänar sin plats i G20.

Som en av grundarna av G20 värdesätter Sydafrika konsensus, samarbete och partnerskap, förklarade Magwenya.

G20-gruppen består av 19 länder, EU och Afrikanska unionen. Årets toppmöte i Sydafrika genomfördes utan närvaro av högt uppsatta amerikanska företrädare, sedan Trump vägrat backa från sina anklagelser.

Nästa års G20-möte ska hållas på Trump National Doral, familjeföretagets golfresort utanför Miami.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland producerar vapen i volymer motståndarna ”inte kunnat drömma om”

Kriget i Ukraina

Publicerad november 25, 2025 – av Redaktionen
Sergej Tjemezov är chef för den statliga försvarskoncernen Rostec.

Rysslands försvarsindustri tillverkar nu fler artillerigranater och flygbomber än något annat land i världen, enligt Sergej Tjemezov, chef för den statliga försvarskoncernen Rostec. Produktionen har ökat kraftigt sedan konflikten i Ukraina eskalerade 2022.

I en intervju med nyhetsbyrån Tass, publicerad på tisdagen, redogör Tjemezov för en kraftig upptrappning av vapentillverkningen, skriver RT.

Vi levererar flygplan, stridsvagnar, infanterifordon, haubitsar, system för elektronisk krigföring, drönare och mycket mer i enorma kvantiteter. Inget land i världen producerar i dag lika många granater och flygbomber, säger han.

Tjemezov uppger att han inte kan ge exakta siffror men konstaterar att produktionsvolymerna är sådana som landets motståndare "inte ens hade kunnat drömma om".

Mångdubblad produktion

Ryska företrädare har vid upprepade tillfällen lyft fram den ökade försvarsproduktionen under de senaste tre åren. I maj 2024 uppgav president Vladimir Putin att ammunitionstillverkningen hade fjortondubblats sedan den militära insatsen inleddes, medan drönartillverkningen fyrdubblats och produktionen av bepansrade fordon ökat 3,5 gånger.

Ryssland har konsekvent fördömt västländernas vapenleveranser till Ukraina och menar att de endast förlänger konflikten utan att påverka dess slutliga utgång.

Kreml öppet för förhandlingar

Kremls talesperson Dmitrij Peskov upprepade på tisdagen att Ryssland vill uppnå sina mål "genom politiska och diplomatiska medel" och att landet förblir "helt öppet för en förhandlingsprocess". Samtidigt anklagar Moskva Kiev för att vilja fortsätta striderna, uppbackat av sina västliga allierade.

Ryssland har också anklagat EU och Storbritannien för att motarbeta pågående fredsansträngningar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Amerikanska akademiker vill se kärnvapen i händerna på USA:s allierade

Publicerad november 24, 2025 – av Jan Sundstedt
Professorerna Mark Raymond (t. v.) och Moritz Graefrath skriver i en gemensam debattartikel att USA:s allierade bör tillåtas att skaffa egna kärnvapenarsenaler.

Den amerikanska tidskriften Foreign Affairs har publicerat en debattartikel av två professorer verksamma vid University of Oklahoma som utmanar rådande säkerhetspolitiska principer. Professorerna föreslår att USA:s närmaste allierade bör överväga att själva skaffa kärnvapen.

Artikeln, författad av professorerna Moritz S. Graefrath och Mark A. Raymond, har fått omfattande internationell uppmärksamhet och väckt kontrovers, men inget västerländskt land stödjer än så länge förslaget officiellt.

I den uppmärksammade texten argumenterar duon att länder som Kanada, Tyskland och Japan har både teknisk kapacitet och säkerhetsintresse för att själva utveckla kärnvapen – för att därigenom minska beroendet av USA:s militära skydd.

Artikeln slår fast att "Amerikas allierade bör skaffa kärnvapen. Selektiv spridning kommer att stärka den globala ordningen, inte avsluta den."

Texten belyser att länderna redan deltar i avancerade militära samarbeten med USA och har tillgång till resurser som krävs för utveckling av kärnvapen.

Skribenterna fortsätter: "Vad de tre allierade skulle behöva – och vad USA kan och bör tillhandahålla – är offentligt stöd och diplomatiskt skydd för deras övergång till att bli kärnvapenmakter, samt teknisk och doktrinär vägledning för att säkerställa robusta säkerhetsåtgärder för ledning och kontroll."

Debatten kring artikeln har snabbt tagit fart, och hittills har inget av de berörda länderna i texten officiellt ställt sig bakom förslaget, utan markerar fortsatt starkt stöd för internationell nedrustning och icke-spridningsavtalet (NPT).

Kritiska reaktioner

Till exempel står Tyskland, mot bakgrund av officiella ställningstaganden, policybeslut och debattinlägg, fast vid sin politik mot kärnvapenspridning och betonar att landet inte har några planer på att ändra den principen.

Regeringsföreträdare har uttryckt att Tysklands hållning fortsatt stödjer internationella avtal om nedrustning och att man avvisar alla förslag om att utveckla egna kärnvapen.

Samtidigt har amerikanska och europeiska experter kritiserat författarnas resonemang som riskabelt och har varnat för att en sådan utveckling kan trigga en ny global kapprustning.

​Bakgrunden till artikeln i Foreign Affairs är det ökade geopolitiskt spända läget, där USA:s åtaganden kring det så kallade kärnvapenparaplyet ifrågasätts på flera håll i Europa och Asien.

Flera europeiska ledare har nyligen begärt samtal kring egen avskräckning och kärnvapensamarbete inom Nato.

USA och andra kärnvapenmakter har än så länge avvisat sådana samtal, och insisterar fortsatt på diplomati och nedrustning som grundstrategi.​

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.