Annons:

Endast var femte utvisad migrant lämnar EU

Migrationskrisen i Europa

Publicerad maj 5, 2025 – av Jan Sundstedt
migration invandring
Migranter vid Stockholms Central, år 2015.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen uttryckte i samband med Europeiska folkpartiets (EPP) kongress i Valencia frustration över att endast 20 procent migranter som beordras lämna EU faktiskt utvisas.

Bryssel säger sig nu trappa upp ansträngningarna för att öka utvisningarna av migranter som saknar rätt att stanna i Europa, rapporterar tyska Welt.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lyfte under EPP-kongressen i Valencia fram en alarmerande statistik: endast en femtedel av de som åläggs att lämna unionen reser faktiskt tillbaka.

Hon konstaterade att den låga utvisningsgraden skadar förtroendet för EU:s migrationspolitik, men kan inte säga vad det beror på.

Vi kan inte förklara för våra medborgare varför endast en femtedel av människorna som inte har rätt att stanna i Europa faktiskt lämnar, poängterade von der Leyen.

Hon varnar för att bristen på resultat gynnar invandringskritiska stämningar över kontinenten, och att unionen måste agera kraftfullt för att återställa medborgarnas tillit till EU-projektet.

Ursula von der Leyen
Arkivbild. Foto: European Parlament/CC BY 2.0

Markant ökning av migranter

Migrationen till Europa ökade markant under 2023 med över en miljon asylsökande enligt Frontex, EU:s gräns- och kustbevakningsbyrå. Medlemsländerna kämpar med att hantera inflödet men utvisningsprocessen kompliceras av flera faktorer.

Många migranter förstör bland annat sina identitetshandlingar för att undvika identifiering, vilket försvårar fastställandet av deras ursprung.

Annons:

Vissa länder vägrar också att ta emot sina medborgare, medan andra saknar diplomatiska relationer eller administrativ kapacitet för att hantera återvandring. EU förhandlar om återtagandeavtal med tredjeländer, men processen avancerar ytterst långsamt.

Von der Leyen efterlyser ökat samarbete med ursprungsländerna för att lösa knutarna.

– Vi måste visa att vi kan skydda våra gränser och respektera rättsstaten samtidigt, tillägger hon.

Hon deklarerar att illegala gränsöverträdelser till EU minskat med 30 procent under 2025, främst tack vare samarbete med grannländer.

Frågan splittrar

Länder såsom Polen och Ungern motsätter sig EU:s försök att införa enhetliga asylregler. Samtidigt har frontlinjeländer som Italien och Grekland uttryckt att man upplever sig övergivna av mer nordliga medlemsstater inför migrationsproblematiken.

Den politiska laddningen kring migrationen har under lång tid försvårat samarbetet inom EU. Nationalkonservativa partier i parlamentet driver på för hårdare gränspolitik och omfattande utvisningar, samtidigt som vänsterliberala partier bromsar en sådan utveckling.

Ursula Von der Leyen betonar att framsteg behöver ske snabbt, som till exempel snabbare rättsliga processer för asylansökningar och effektivare gränskontroller. Hon medger dock att lösningarna inte är enkla och menar att medlemsländerna måste ta större ansvar för att genomföra gemensamma beslut.

Utan konkreta framsteg riskerar EU att förlora ytterligare trovärdighet i medborgarnas ögon, varnar hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Weidel: Tyskland ska lämna Schengen och euron

Migrationskrisen i Europa

Publicerad augusti 25, 2026 – av Emil Fjellstedt
AfD:s partiledare Alice Weidel talar vid CPAC Hungary i maj 2025.
AfD:s partiledare Alice Weidel talar vid CPAC Hungary i maj 2025.

Alternativ för Tyskland vill föra landet ut ur Schengenområdet och stänga de nationella gränserna om partiet tar regeringsmakten. AfD-ledaren Alice Weidel pekar på migrantkrisen i den spanska enklaven Ceuta som bevis för att EU:s yttre gränser inte fungerar.

I ZDF:s sommarintervju på söndagen fick Weidel frågan hur en AfD-regering skulle ordna återtagandeavtal med länder som Syrien och Afghanistan. Hon gav inget direkt svar om avtalen, utan sade att politiken i stället måste vara förebyggande: gränserna ska stängas och Tyskland lämna Schengen.

Då lämnar vi Schengen, sade Weidel och hävdade att åtgärden behövs ”så att sådana personer som de från Ceuta inte längre kan komma till oss”.

Weidel anser att systemet med öppna inre gränser har förlorat sin funktion när EU enligt henne misslyckas med att skydda sina yttre gränser. Tyskland har redan återinfört kontroller vid sina gränser mot andra Schengenländer, men AfD vill göra avsteg från systemet permanent.

Massinvandringen till Ceuta

Weidels utspel följer på den exceptionella gränskris som började den 30 juli, när tiotusentals migranter tog sig från Marocko in i den spanska enklaven. NyD rapporterade i en senare uppföljning att Spaniens försvarsminister uppskattade antalet till omkring 80 000, samtidigt som människorättsorganisationer räknade minst 141 döda under försöken att nå Ceuta till fots eller simmande.

Krisen fick snabbt följder långt utanför enklaven. NyD rapporterade att Italien införde kontroller mot Spanien, med stöd från Finland och beredskap i Österrike att själva skärpa Schengenkontrollerna.

Vill också lämna euron

Weidel upprepade även AfD:s krav på att Tyskland ska lämna eurosamarbetet. Hon beskrev euron som en instabil valuta och hävdade att landet hade det ”betydligt bättre” före införandet. Ekonomer och näringslivsföreträdare har samtidigt varnat för att både ett euroutträde och ett permanent avsteg från Schengen skulle skada den exportberoende tyska ekonomin, skriver Deutschlandfunk.

Utspelet kommer när AfD har stärkt sin ställning kraftigt. I augusti uppgav 28 procent i ARD:s Deutschlandtrend att de skulle rösta på partiet om det vore val, den högsta nivån hittills i mätningen. AfD leder därmed de nationella opinionsmätningarna, men hålls fortfarande borta från regeringsinflytande genom de övriga riksdagspartiernas vägran att samarbeta med det.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Andra massinvandringsvågen mot Ceuta stoppades på marockansk sida

Migrationskrisen i Europa

Publicerad augusti 17, 2026 – av Jan Sundstedt
Migranter i terrängen och längs kustvägen vid gränsområdet mellan Castillejos och Ceuta
Bilder från den andra massmigrationsvågen mot Ceuta. Migranter syns i terrängen och längs kustvägen vid gränsområdet mellan Castillejos i Marocko och den spanska enklaven Ceuta.

En digitalt organiserad uppmaning till en ny massmigrationsvåg mot Ceuta den 15 augusti ledde till ett verkligt försök – men inte till en andra massmigrationsvåg av samma storlek som i juli. Enligt spanska RTVE stoppades hundratals migranter omkring tre kilometer från gränsen på den marockanska sidan, samtidigt som Marocko uppgav att 294 migranter hade gripits eller omhändertagits.

Under de senaste dagarna har dramatiska filmer från området spridits på X, med uppgifter om att en ny massmigrationsvåg redan har tagit sig in i den spanska enklaven. Det är en berättelse som blandar en faktisk och allvarlig gränshändelse med obekräftade slutsatser om dess omfattning och förlopp.

Det går att slå fast att det fanns en konkret planerad mobilisering. Redan den 6 augusti rapporterade RTVE om ett dokument från Guardia Civil som bedömde att uppropet för den 15 augusti var verkligt och dokumenterat i Facebook, WhatsApp och Instagram. Samtidigt var myndighetens egen reservation central: risken för att försöket skulle genomföras bedömdes som reell, men storleken kunde inte förutsägas och någon ansvarig organisatör hade inte identifierats.

Stoppades före gränsen

När dagen kom samlades grupper i terrängen kring Castillejos, på den marockanska sidan av gränsen. Marockanska säkerhetsstyrkor använde enligt RTVE:s rapportering tårgas, helikoptrar, drönare, kustbevakning och vägspärrar. TVE:s och nyhetsbyrån EFE:s team tvingades dessutom lämna området, vilket begränsade den oberoende dokumentationen av själva insatsen.

RTVE uppger med hänvisning till marockanska säkerhetskällor att 294 migranter stoppades: 248 från länder söder om Sahara och 46 marockanska medborgare. Ytterligare 61 personer uppges ha frihetsberövats misstänkta för att ha uppmanat till eller främjat irreguljär migration på nätet. Uppgifterna kommer från marockanska källor och kan därför inte ensamma ge en fullständig bild av vare sig antalet som försökte ta sig fram eller myndigheternas agerande.

På den spanska sidan fanns över 1 500 poliser och Guardia Civil-tjänstemän i beredskap. Någon jämförbar ny massmigration till Ceuta har däremot inte belagts i det material som hittills har kunnat kontrolleras. Det betyder inte att den digitala kampanjen saknade betydelse – utan att den planerade mobiliseringen och resultatet måste hållas isär.

Kontrasten mot julikrisen

Bakgrunden är den exceptionella gränskris som började den 30 juli. Spaniens försvarsminister Margarita Robles uppgav enligt RTVE att omkring 80 000 migranter då kom till Ceuta från Marocko. Människorättsorganisationer har samtidigt räknat minst 141 döda under försöken att nå enklaven till fots eller simmande den 30 och 31 juli.

Det är den händelsen som gör den 15 augusti politiskt och strategiskt viktig. Inte därför att en ny gränskollaps nu är styrkt, utan därför att upprop via stora digitala nätverk på kort tid kunde skapa ett påtagligt säkerhetsläge. Den marockanska insatsen visar också hur avgörande Rabats faktiska kontroll över vägar, kust och gränszon är för utfallet – och hur begränsat Spaniens handlingsutrymme blir när migranter redan har samlats på andra sidan gränsen.

Videoklipp från gränsområdet

Här är de tre videoklipp som publicerades i samband med händelsen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryska Daria uppger att hon måste lämna Spanien efter 22 år

Migrationskrisen i Europa

Publicerad augusti 11, 2026 – av Markus Andersson
Daria Igorevna i ett delat videoklipp på X.
Daria Igorevna i det videoklipp som spridits på X.

En rysk kvinna som uppger att hon bott i Spanien sedan sex års ålder säger att hennes ansökan om uppehållsrätt har avslagits för andra gången. Enligt kvinnan har hon 15 dagar på sig att lämna landet.

Uppgifterna kommer från ett videoinlägg på X, där Daria Igorevna berättar om sin situation. Inlägget har därefter spridits av flera konton på plattformen.

Igorevna uppger i videon att hon kom till Spanien som sexåring och därför har levt i landet i 22 år. Hon säger också att hon har en akademisk examen, har betalat in till socialförsäkringssystemet och väntade på ett beslut i ett ärende som skulle göra det möjligt för henne att arbeta som egenföretagare.

Enligt henne själv avslogs ansökan om uppehållsrätt för andra gången medan ärendet fortfarande var under handläggning. Hon säger att hon fått besked om att lämna Spanien inom 15 dagar.

”Jag måste lämna om 15 dagar … det är andra gången de nekar mig uppehållstillstånd”, säger hon i videon.

Hon riktar i samma videoklipp kritik mot hur reglerna tillämpas och jämför sitt fall med personer som enligt henne har beviljats uppehållstillstånd trots brottslig bakgrund. Det påståendet har NyD inte kunnat verifiera oberoende.

Avslagets skäl framgår inte

Videoinlägget innehåller inga beslutshandlingar eller uppgifter från spanska myndigheter. Det framgår därför inte av det tillgängliga underlaget vilket regelverk som tillämpats, vilka handlingar som har prövats eller varför hennes ansökningar ska ha avslagits.

Fallet har samtidigt väckt reaktioner på X, där debatten bland annat rör skillnaden mellan långvarig bosättning, arbete och de formella kraven för uppehållsrätt. NyD har sökt ytterligare oberoende bekräftelse av uppgifterna men har vid publicering av detta utkast inte funnit någon myndighetskommentar om det enskilda ärendet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Moderaterna skärpte kraven – vill nu ge snabbspår till medborgarskap

Migrationskrisen i Europa

Publicerad augusti 9, 2026 – av Jan Sundstedt
Migrationsminister Johan Forssell.

Moderaterna vill införa ett snabbspår till svenskt medborgarskap för vissa personer som bedöms vara välintegrerade. Förslaget skulle innebära medborgarskap efter fem år, trots att huvudregeln nyligen höjts till åtta år.

Partiet går till val på att den som uppfyller ännu inte fastställda krav ska kunna få svenskt medborgarskap efter fem års hemvist.

Migrationsminister Johan Forssell (M) bekräftar vallöftet i en intervju med Bonniertidningen Dagens Nyheter. Förslaget innebär ett undantag från regler som riksdagen beslutade om i april och som huvudsakligen trädde i kraft den 6 juni.

Huvudregeln för hemvisttid höjdes då från fem till åtta år. Riksdagen beslutade även om skärpta krav på bland annat egenförsörjning, kunskaper i svenska och kunskaper om det svenska samhället.

Ändringarna gäller i huvudsak sedan den 6 juni, medan kraven som är kopplade till medborgarskapsprovet ska börja gälla den dag regeringen bestämmer.

Den nya åttaårsregeln har enligt Regeringskansliet också efterfrågats av Säkerhetspolisen.

Någon definition av begreppet "välintegrerad" finns idag inte i förslaget, vilket gör oklart hur många som skulle omfattas eller hur myndigheterna skulle bedöma ansökningarna.

Vilka som ska omfattas av Moderaternas snabbspår är således ännu inte bestämt.

Johan Forssell har nämnt snabb språkbehärskning, företagande och särskilt värdefulla insatser för Sverige som tänkbara exempel, men kriterierna ska utredas och förankras med Säkerhetspolisen.

Enligt Forssell ska undantaget inte innebära lägre säkerhetskrav.

Förslaget är ett vallöfte, inte ett färdigt lagförslag, och det återstår därför både politisk behandling och en närmare definition av vilka krav som ska gälla.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.