Den förre israeliske premiärministern Ehud Olmert dömdes under måndagen för att ha tagit emot pengar från en ameriansk affärsman, rapporterar internationella medier.
Ehud Olmert, som var Israels premiärminister mellan 2006-2009, dömdes ifjol till sex års fängelse för att ha tagit emot mutor i sin roll som Jerusalems borgmästare på 90-talet.
Den nya domen mot Olmert visar att han tog emot mutor från en amerikansk affärsman, vars avsikt var att "stärka sina intressen i Israel", rapporterar Reuters.
Den förre premiärministerns tid vid makten kantades av mutanklagelser, vilket ledde till att han lämnade premiärministerposten i Israel.
Annons:
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
EU-kommissionen tar fram färdplaner mot medlemskap för Montenegro, Ukraina, Moldavien och Albanien, med Ukraina mitt i ett pågående krig. Inget medlemskap är beslutat, och sex andra länder som vill in lämnas utanför.
Uppgifterna kommer från två höga tjänstemän i kommissionen som arbetar med utkasten. De har talat anonymt med Politico, som rapporterar att syftet är att skynda på en process som har pågått i decennier.
Enligt tjänstemännen skulle färdplanerna för första gången ge länderna en försäkran om att de släpps in, förutsatt att de fortsätter med nödvändiga reformer. Planerna ska också innehålla ungefärliga tidpunkter för när förhandlingarnas olika kluster kan avslutas.
Att Ukraina finns bland de fyra sticker ut. Landet befinner sig i krig, och Politico skriver varken att ett medlemskap är beslutat eller att det har fått något datum. Kriget är inte avslutat, och det är oklart när och hur det tar slut. Färdplanerna säger inte vad det skulle innebära för övriga Europa om ett land släpps in medan striderna fortfarande pågår.
Annons:
Löften i utkast, inga beslut
Uppgifterna är tjänstemännens beskrivning av förslag som ännu inte har antagits. För att en kandidat ska gå vidare krävs att samtliga nuvarande medlemsländer är eniga.
En talesperson för kommissionen bekräftade för Politico att färdplanerna ska ge en väg mot att avsluta anslutningsförhandlingarna. Enligt talespersonen ska de innehålla en tydlig prioriteringslista med tidsramar och konkreta mål för de kandidater som kommit längst.
Planerna ska också tydliggöra vad som krävs av varje kandidatland. Samtidigt skapar de åtaganden för de nuvarande medlemmarna, som måste godkänna varje steg framåt.
Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lovade redan i sitt linjetal i september särskilt stöd till de kandidatländer som kommit längst.
Sex länder lämnas utanför
Kosovo, Nordmakedonien och Bosnien och Hercegovina ska inte få några färdplaner i det här skedet. Inte heller Georgien, Turkiet eller Serbien, där processerna enligt Politico har stannat av på grund av oro för demokratisk och rättslig tillbakagång.
Von der Leyen reser denna vecka till västra Balkan och träffar ledare i Montenegro, Albanien, Nordmakedonien och Kosovo. Bosnien och Hercegovina och Serbien, som båda har nationella val, står inte på programmet.
Spärrar mot nya medlemmar
Parallellt pågår en översyn av föranslutningspolitiken, ledd av von der Leyens rådgivare Alexandre Adam. Den ska presenteras för höga tjänstemän den 6 oktober och belöna reformer med ekonomiskt närmande och tillgång till gemensamma projekt redan före ett fullt medlemskap.
I ett utkast som Politico har tagit del av står att utvidgningen förblir ett geopolitiskt imperativ, men att anslutningen tar tid. Tiden ska användas både för att förbereda unionen för fler medlemmar och för att knyta kandidatländerna närmare EU innan ett fullt medlemskap.
I samma översyn ska von der Leyen och utvidgningskommissionären Marta Kos föreslå nödklausuler och övergångsperioder, så att nya medlemmar inte omedelbart ska kunna sätta sig emot Bryssellinjen eller backa från åtaganden. Politico skriver att huvudstäderna är försiktiga efter att Ungern under förre premiärministern Viktor Orbán använde vetorätten mot sanktioner mot Ryssland och stöd till Ukraina. EU:s ledare ska diskutera utvidgningen den 15 oktober.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
EU-kommissionen vill att medlemsländerna drar ned på gas och el för att hålla nere priserna. Gaslagren ligger på 68 procent, långt under målet på 90, och kommissionären kallar läget utmanande trots att han inte ser några omedelbara försörjningsrisker.
Uppmaningen finns i ett brev från Dan Jørgensen, EU-kommissionär för energi och boende, till EU:s ministrar. Brevet är daterat 25 september och har inte publicerats. Nyhetssajten Politico har tagit del av det och rapporterar om innehållet.
"I ett läge med begränsat globalt utbud och kraftiga prissvängningar kan en minskad efterfrågan vara ett effektivt verktyg för att hålla nere priserna", skriver Jørgensen.
Han uppmanar ministrarna att vidta åtgärder för att minska efterfrågan på gas och el "så länge det behövs". Läget beskriver han som "utmanande", men enligt brevet finns det "för närvarande inga omedelbara risker för försörjningstryggheten".
Annons:
Prisåtgärder ska enligt kommissionären vara "välriktade" och "tillfälliga", så att de inte driver upp efterfrågan igen.
Lagren långt under målet
Lagersiffrorna ligger ändå långt under målet. EU-rådets gasgrafik, senast granskad 23 september, uppger att gaslagren i september ligger på 68 procent. Siffran kommer från branschorganisationen Gas Infrastructure Europe. Målet i EU:s regelverk är 90 procent.
Samma rapportering jämför med 71 procent vid samma tid 2021, före energikrisen som följde på covid-19 och kriget i Ukraina, och beskriver lagren som historiskt låga eftersom kriget i Iran stör de globala gasflödena.
Rådet skriver för sin del att det inte finns någon omedelbar risk för gasförsörjningen. EU är enligt rådet bättre förberett tack vare fler leverantörer, större kapacitet att ta emot flytande naturgas och lägre gasanvändning.
Målet finns kvar, med marginaler
När rådet den 18 juli 2025 förlängde gaslagringsreglerna i två år meddelade det att 90-procentsmålet ligger fast. Målet kan dock nås när som helst mellan 1 oktober och 1 december.
Samtidigt fick länderna en flexibilitet på 10 procent, vilket i praktiken kan innebära ett mål på 80 procent. Vid ihållande ogynnsamma marknadsförhållanden kan kommissionen genom en så kallad delegerad akt öka marginalen med ytterligare upp till 5 procent.
Kommissionens egen notis från 13 mars säger att länderna då inte såg några försörjningsrisker. Oljelagren var höga och gaslagren stabila. Länderna var ense om att regelverket ger tillräcklig flexibilitet och att lagren inte ska fyllas "till varje pris".
Kommissionen lovade samtidigt att ompröva läget om Hormuzsundet förblev stängt eller om störningarna fortsatte. Ett halvår senare är beskedet till huvudstäderna att dra ned på förbrukningen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Italiens regering förbjuder burka och niqab i skolan och inför ett tak för hur många elever med bristande italienska som får gå i samma klass. Dekretet gäller redan, men parlamentet måste godkänna det inom 60 dagar.
Ministerrådet under premiärminister Giorgia Meloni godkände skoldekretet torsdagen den 24 september. Förbudet gäller ansiktstäckande slöjor som burka och niqab. Hijab omfattas inte.
Meloni motiverade beslutet på X, där hon skriver att dekretet innebär en gräns på 30 procent i klasserna för elever som inte kan italienska tillräckligt bra, fler verktyg för att lära sig språket och "stopp för burka och niqab i skolan".
Hon beskriver åtgärderna som verktyg byggda på sunt förnuft, som inte splittrar utan bidrar till verklig integration. Syftet är enligt Meloni att undvika gettoklasser och ge alla elever samma möjligheter.
Annons:
Oggi abbiamo approvato in Consiglio dei Ministri il decreto sulla scuola.
Un limite del 30% nelle classi per gli studenti che non conoscono adeguatamente l’italiano, più strumenti per imparare la nostra lingua e stop a burqa e niqab a scuola.
Taket gäller inte alla elever med utländsk bakgrund. Det riktar sig mot elever med otillräckliga kunskaper i italienska, och Deutsche Welle rapporterar hur gruppen avgränsas.
I grundskolans lägre årskurser räknas elever utan italienskt medborgarskap som inte är födda i Italien eller inte har gått minst två år i förskola. På högstadiet och gymnasiet gäller gränsen elever utan medborgarskap som inte har gått minst tre år i det italienska skolsystemet.
Utbildningsminister Giuseppe Valditara uppger att omkring 34 000 klasser har minst 30 procent elever med utländskt medborgarskap, men uppskattar att bara omkring 1 000 berörs av den nya gränsen. Som skäl pekar han på det han kallar "implicit skolavhopp": 5,7 procent av eleverna med italienskt medborgarskap och 10 procent av dem med utländskt medborgarskap når enligt ministern inte upp till förväntade kunskaper. Det är alltså språkkunskaperna – inte enbart medborgarskapet – som regeringen säger sig vilja komma åt.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
I efterspelet av en antagen och kritiserad tysk lag som började gälla vid årsskiftet uppvisar allt fler unga tyskar oro för militär mobilisering. Under fredagen lämnade skolelever lektionerna i runt 100 städer för att protestera mot obligatorisk mönstring.
Nätverket Schulstreik gegen Wehrpflicht, på svenska Skolstrejk mot värnplikt, kallade till strejken under fredagen.
Arrangörerna uppger över 45 000 deltagare totalt, medan polisen räknade 2 400 i Berlin-Wedding, 700 i München och 400 i Nürnberg.
I Stuttgart uppskattade polisen antalet deltagare till 200 och i Frankfurt 180. I Hamburg samlades enligt uppgifter hundratals elever.
Annons:
Eleverna kräver att de tvingande läkarundersökningarna stoppas och att lagen rivs upp.
🇩🇪 Tens of thousands of students protest against military conscription in Germany.
The Left votes for war with Russia, but nobody wants to sacrifice their sons.
Förbundsdagen antog lagen den 5 december 2025 med 323 röster mot 272, och den trädde i kraft vid nyår. Regeringspartierna CDU/CSU och SPD drev igenom lagen, medan AfD, De gröna och Die Linke röstade emot.
Män födda 2008 eller senare måste ändå fylla i en enkät om sin vilja att tjänstgöra och kallas därefter till mönstring.
Plikten gäller även den som svarat att han saknar allt intresse. Omkring 1 000 sådana unga män har undersökts sedan juli.
Kallelser till läkarundersökning i bland annat Kiel och Flensburg blev startskottet för fredagens protester.
— Vi fick höra att undersökningarna skulle komma 2027, men kallelsen låg redan i brevlådan, säger 18-årige Golo Kirsch från Kiel.
Försvarsminister Boris Pistorius och förbundskansler Friedrich Merz kallar den nya militärtjänsten frivillig. Merz har samtidigt varit tydlig med att han vill bygga Europas starkaste konventionella armé.
Boris Pistorius öppnar för tvång
I Tyskland har allmän värnplikt vilat sedan 2011.
Regeringen vill bygga ut Bundeswehr från cirka 186 700 soldater i juli till 255 000–270 000 aktiva år 2035. Därtill kommer omkring 200 000 reservister.
Staten lovar frivilliga en ingångslön på minst 2 600 euro i månaden före skatt.
Obligatorisk tjänstgöring kräver ett nytt beslut i förbundsdagen. Försvarsminister Pistorius sade i december 2025 att en delvis värnplikt blir svår att undvika om frivilliga inte räcker.
Strejkens talesperson Bela Breitner menar att enkätsvaren visar att ungdomarna inte vill till Bundeswehr.
— Regeringen menar allvar med att införa värnplikten steg för steg, säger han.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
