Under lördagen ringde USA:s utrikesminister Rex Tillerson upp sin ryska motsvarighet Sergej Lavrov för att diskutera den robotattack som USA utförde mot en syrisk flygbas.
USA valde under fredagen att avfyra sammanlagt 59 Tomahawk-kryssningsrobotar mot en syrisk flygbas utanför staden Homs. Attacken var ett svar på den kemvapenattack som utfördes i veckan och som krävt uppemot 70 människoliv. Det är ännu inte bekräftat att det skulle vara den syriska regimen som låg bakom kemvapenattacken.
Den amerikanska robotattacken orsakade däremot ingen stor skada. Utöver att USA hade förvarnat Syrien genom Ryssland om att en attack skulle ske så träffade endast 23 av de 59 Tomahawk-robotarna den syriska flygbasen.
Under lördagen valde USA:s utrikesminister Rex Tillerson att ringa upp den ryske utrikesministern Sergej Lavrov för att diskutera robotattacken. Under samtalet tryckte Lavrov på att anklagelserna om att Syriens president Bashar al-Assad gasat sitt folk var oriktiga, rapporterar RT.
Annons:
Nästa vecka ska Rex Tillerson resa till Ryssland för att träffa förra ryska diplomater, och även Sergej Lavrov.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Italiens dataskyddsmyndighet har gett Meta 805 miljoner euro i böter för att Facebook-appen på Android fått läsa användarnas bildarkiv utan särskilt samtycke. Funktionen var påslagen från början.
Myndigheten Garante per la protezione dei dati personali meddelade beslutet den 14 november. Det riktas mot Meta Platforms Ireland Limited.
Beslutet gäller funktionen "Få förslag från galleriet när du surfar på Facebook", som funnits sedan 2023. Den plockar foton och filmer ur telefonens galleri och föreslår dem som idéer till inlägg.
Ett ja öppnade hela fotoarkivet
Appen bad om en enda behörighet som gällde hela appen och flera olika funktioner. Frågan inleddes med ett allmänt meddelande om att "aktivera andra funktioner", som enligt Garante inte gjorde klart att användaren också släppte in galleriförslagen.
Annons:
Den som gav full behörighet lät appen läsa telefonens hela fotoarkiv, som regel permanent. Meta har på så sätt fått åtkomst till foton, filmer och tillhörande metadata på italienska användares telefoner. Varken användaren eller myndigheten kan kontrollera vilken information som faktiskt används.
Utredningen inleddes i juli 2025 efter en anmälan från en konsumentorganisation i Bolzano. Italien har cirka 20 miljoner Android-användare.
Separat samtycke inom 60 dagar
Inom 60 dagar måste Meta be om ett separat samtycke just för funktionen och förklara vad den används till, att den ger åtkomst till galleriet och hur den stängs av. Funktionen ska vara avstängd från början, även för dem som redan sagt ja.
Efter fristen får den inte slås på för användare utan giltigt samtycke.
Ärendet gällde inte AI-träning, vilket Meta förnekar. Garante kan i en separat utredning granska en ny molnfunktion från 2026 som bearbetar galleriinnehåll.
Meta överklagar beslutet. En talesperson uppger att bolaget är starkt oenigt med myndighetens bedömning av fakta och lag och kallar avgiften oproportionerlig. Enligt Meta är det en enkel funktion som bara fungerar om användaren gett tillstånd på telefonen, ett tillstånd som när som helst kan ändras i inställningarna.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Paris polis har förbjudit oanmälda samlingar inom 100 meter från tio gymnasier och fem högskoleplatser, från måndag till fredag. Studentfacket UNEF kallar beslutet repression och går till förvaltningsdomstol.
Förbudet gäller den 16–20 november och riktar sig mot tåg och samlingar som inte anmälts enligt lagen. Beslutet undertecknades den 13 november av polisprefekturen och presenterades på söndagen av Paris polischef Patrice Faure.
Bland gymnasierna finns Charlemagne, Fénelon och Carnot. Högskoleplatserna är fem, fördelade på fyra lärosäten: Sorbonne Université, Université Paris Cité, Panthéon-Sorbonne och Panthéon-Assas.
Polisen motiverar i beslutet förbudet med blockader, skadegörelse, bränder och våld mot skolpersonal. Poliser ska ha beskjutits med fyrverkerimortyrer och brandanordningar, och sedan rörelsen startade uppger polisen att 1 548 personer gripits.
Annons:
Blockaderna genomförs enligt polisen oftast av en minoritet av eleverna. De ska också ha väckt ilska bland föräldrar som vill att störningarna upphör, vilket lett till konfrontationer.
Facket går till domstol
UNEF anklagar prefekten för att "en gång till" välja repression av mobiliseringen. I ett inlägg på X skriver facket att man går till förvaltningsdomstol och lägger till: "Vi tänker inte låta det ske."
UNEF säger enligt RT att beslutet inte definierar vad en samling är. Det lämnar enligt facket avgörandet åt poliserna på plats och öppnar för kontroller, visiteringar, böter och massgripanden.
Protesterna började i september, då elever började blockera skolor. Demonstranterna säger sig kräva bättre undervisningsvillkor. Rörelsen har sedan vuxit till bredare demonstrationer, med stöd av fackföreningar och gula västar, som enligt organisatörerna riktar sig mot levnadskostnaderna. Samtidigt har protesterna kantats av kravaller, bränder och plundring i bland annat Paris, Limoges, Marseille, Lyon och Lille.
Lördagen den 14 november var femte lördagen i rad med protester i Frankrike. Enligt inrikesministeriet deltog 106 000 människor i landet, varav 24 000 i Paris, och 219 greps. Både deltagarantalet och antalet gripna var lägre än tidigare veckor.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Polens president Karol Nawrocki har lagt in veto mot lagen som skulle ge statliga tjänstemän makt att blockera innehåll på nätet, ända ner till hela webbplatser. Han varnar för en "censurtjänsteman" som avgör vad polackerna får säga och skriva.
Beslutet kom på fredagen den 13 november, i ett anförande som presidentkansliet publicerade. Nawrocki vägrade skriva under lagen från den 22 oktober. Den skulle föra in DSA:s regler om att ta bort och stänga av innehåll i polsk lag.
Vetot upphäver inte själva DSA. EU-förordningen gäller direkt i hela unionen och tvingar redan Facebook, X och Tiktok att ta bort olagligt innehåll. Det som stoppas är Polens egen lag om vilka myndigheter som får beordra blockering.
Makten skulle ha legat hos chefen för telemyndigheten UKE. För videoplattformar som Youtube skulle i stället ordföranden i radio- och tv-rådet KRRiT bestämma. I de allvarligaste fallen kunde ett beslut verkställas direkt, om åklagare eller polis stod bakom begäran.
Annons:
Spöket av en censurtjänsteman
Nawrocki säger att regeringen blandar ihop EU:s krav med sitt eget politiska intresse. Enligt honom breddades tjänstemännens makt på nytt i senaten, parlamentets överhus, när lagen var nästan klar.
— Spöket av en censurtjänsteman har kommit tillbaka, en tjänsteman som ska avgöra vad som är tillåtet och inte tillåtet på internet. En tjänstemans roll är inte att avkunna domar om huruvida ett innehåll var brott eller inte. Det är uteslutande rättsväsendets och de oberoende domarnas uppgift, säger Nawrocki.
Lagen skulle tillåta att en hel domän förs in i ett register över blockerade sajter. En enda olaglig kommentar kan då stänga en hel nyhets-, debatt- eller utbildningssajt.
Presidenten menar att det bryter mot proportionalitetsprincipen i konstitutionens artikel 31, alltså kravet att ett ingrepp inte får gå längre än vad syftet kräver.
Han hänvisar också till digitaliseringsministern, som enligt Nawrocki sagt "Vi kommer att stänga av de här plattformarna". För presidenten visar det att regeringen ska besluta inte bara om att blockera olagligt innehåll, utan också om att stänga av hela plattformar och tjänster.
En domstol skulle dessutom pröva besluten först i efterhand. Skadan på den offentliga debatten går då inte alltid att reparera, menar presidenten.
Skolattackerna som murbräcka
Regeringen har knutit lagen till en serie knivattacker i polska skolor. Nawrocki kallar det känslomässig utpressning och pekar på att myndigheterna redan har agerat med de regler som finns.
En av dem är EU:s förordning om terrorinnehåll, som redan gäller i Polen. Den ger en timme att ta bort materialet efter ett beslut.
— Medborgarnas säkerhet får inte vara en förevändning för att försvaga deras friheter. Man får inte bygga ett falskt val: antingen säkerhet eller medborgarnas frihet, säger Nawrocki.
Tusk rasar – sejmen avgör
Premiärminister Donald Tusk rasar mot vetot. Han skriver att skyddet av barn mot brottslingar på nätet borde ena partierna. Digitaliseringsminister Krzysztof Gawkowski kallar det en svart dag för säkerheten på internet.
Regeringen svarar att de stoppade reglerna gällde olagligt innehåll, inte åsikter, och att besluten kunde överklagas till domstol. Vice digitaliseringsminister Dariusz Standerski hävdar att presidenten ställer sig på de stora plattformarnas sida.
Det är Nawrockis andra veto mot DSA-lagstiftningen. Han stoppade en första version i januari, och efter det delade regeringen upp lagen i två delar. Den del som gör UKE:s chef till samordnare skrev han under i september. Nu har blockeringsdelen fallit.
Lagen går nu tillbaka till sejmen, parlamentets underhus. Där krävs tre femtedelar av rösterna för att köra över vetot. I oktober gick ändringen igenom med 238 röster mot 194, med PiS och Konfederacja emot.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Personer nära Benjamin Netanyahus kansli misstänks ha planterat uppgifterna som fick polisen att gripa tre aktivister från arabpartiet Raam på valdagen. Det uppger tv-programmet Uvda på Israels kanal 12. Polis och riksåklagare granskar nu saken.
På måndagen, dagen före valet den 27 oktober, ringde Netanyahus stabschef Ido Norden till polischefens kansli och anmälde Raam-aktivister i södra Israel. Han hänvisade också poliserna till en underrättelsekälla, och samma kväll hörde en underrättelsesamordnare vid polisen av sig till källan.
Källan var ingen utomstående. Mannen hade fram till nyligen arbetat på premiärministerns kansli och stod nära kansliets förre generaldirektör Yossi Shelley, uppger Uvda. Hans uppgifter fördes in i polisens system och visade sig senare sakna substans.
Husrannsakan utan beslut
På valdagen slog 14 poliser till mot de tre aktivisternas hem. Enligt programmet hade de varken husrannsakningsbeslut eller arresteringsbeslut. På en film hörs läkaren Saef Abu Reashs hustru Miriam fråga poliserna om de har något beslut.
Annons:
Polisen gick ut med att kuvert med tiotusentals shekel hade hittats. Hemma hos Abu Reash i Rahat fanns däremot ingenting. Han fick ändå inte rösta och hölls kvar i sex dagar.
När hans fall prövades i rätten frågade försvararen Ali Abu Laban polisutredaren om utredningen hade utgått från en politisk källa. Utredaren förnekade inte det, utan sa att svaret fanns i ett hemligstämplat dokument som bara domstolen fått läsa.
Till slut beordrade domstolen att Abu Reash skulle släppas. De två andra släpptes utan åtal, och båda säger att pengarna var avsedda för välgörenhet.
Netanyahu och Likud lyfte gripandena om och om igen under valdagen, som bevis för att araber stal valet.
Kansliet nekar
Netanyahus kansli avfärdar rapporten som "ännu en falsk rapport inlindad i dramatisk musik". Norden ska enbart ha vidarebefordrat uppgifter om misstänkt brottslighet till polisen.
Påståenden om något mer än så kallar kansliet "falska och grund för förtal". Kansliet förnekar också att Norden haft kontakt med polisens underrättelsefolk eller utredare.
Ville avlyssna arabiska ledamöter
Uvda uppger vidare att chefen för säkerhetstjänsten Shin Bet, David Zini, på valdagen begärde att få avlyssna fem arabiska parlamentsledamöter. Riksåklagarens kansli sa nej. Shin Bet svarar att tjänsten utrett allvarliga misstankar om främmande inflytande.
— De här händelserna lärde mig att det inte blir fler rättvisa val här, säger en hög tjänsteman inom rättsväsendet till programmet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.