Kurdistans arbetarparti (PKK) meddelar att organisationen kommer att upplösas. Det skulle i så fall innebära slutet på en väpnad konflikt med Turkiet som pågått i nästan fem decennier och krävt tiotusentals människoliv.
I ett uttalande på måndagen skriver den kurdiska gruppen att "alla verksamheter" under PKK:s namn har upphört. Enligt uttalandet har den kurdiska frågan "nått en punkt där den kan lösas genom demokratisk politik".
Beslutet togs vid PKK:s tolfte kongress – ett högnivåmöte för organisationens beslutsfattare – där man enades om att "upplösa PKK:s organisatoriska struktur och avsluta den beväpnade kampen". Genomförandet ska ske under ledning av den fängslade ledaren Abdullah Öcalan.
Det är oklart om beslutet gäller samtliga PKK-relaterade grupper verksamma i Irak, Syrien och Iran, eller hur en eventuell avväpning kommer att genomföras. Inte heller framgår vad som ska hända med de beväpnade medlemmarna i nuläget.
PKK framhåller i sitt uttalande att "återuppbyggnad av turkisk-kurdiska relationer är oundviklig" och pekar på att beslutet även har påverkats av "aktuella utvecklingar i Mellanöstern". Gruppen uppmanar president Recep Tayyip Erdoğans regering, samt samtliga politiska partier, att "ta ansvar och delta i freds- och demokratisamhällesprocessen".
Reaktionerna från turkiskt håll har inte låtit vänta på sig. Omer Celik, talesman för Turkiets regerande parti, AKP, kallar beskedet ett viktigt steg.
– Om terrorismen helt upphör kommer dörren till en ny era att öppnas, sade Celik, men betonade samtidigt att "beslutet måste omsättas i praktiken och realiseras i alla dess dimensioner".
Väpnad konflikt sedan 1978
PKK grundades av Abdullah Öcalan 1978 som en marxistisk-leninistisk och kurdnationalistisk rörelse, och har sedan dess fört en väpnad kamp mot den turkiska staten. Ursprungligen var målet att skapa en självständig kurdisk stat i sydöstra Turkiet, men på senare år har rörelsen istället krävt ökad autonomi inom landets gränser.
I mars i år deklarerade PKK en omedelbar vapenvila, efter att Öcalan uppmanat medlemmarna att lägga ned vapnen och upplösa organisationen. Enligt olika uppskattningar har konflikten mellan PKK och Turkiet lett till minst 40 000 döda.
Relationen mellan Turkiet och kurderna har varit komplex under president Erdoğans ledarskap. Under tidigare år försökte Erdoğan närma sig kurdiska väljare genom att utöka rättigheter och mildra restriktioner kring användningen av det kurdiska språket.
Största minoriteten
År 2013 inleddes ett samarbete mellan regeringen och det prokurdiska Demokratiska folkpartiet (HDP) i syfte att nå en fredlig lösning med PKK. Förhandlingarna bröt dock samman 2015, och relationerna har därefter försämrats kraftigt.
Under senare år har Turkiet genomfört hård repression mot kurdiska partier och grupper, vilka ofta anklagas för samröre med PKK.
Kurderna är den största etniska minoriteten i Turkiet och beräknas utgöra mellan 15 och 20 procent av befolkningen, enligt Minority Rights Group International. De har även en stark närvaro i norra Syrien, norra Irak och delar av Iran.
