Annons:

Dystert år för tyska elbilar

Publicerad februari 6, 2024
– av Markus Andersson
Den tyska elbilsmarknaden beskrivs som i stort sett mättad.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

2024 spås inte bli något roligt år för den tyska elbilsmarknaden och de stora tillverkarna låter meddela att man skär ner på produktionen.

– Den övre delen av elbilsmarknaden är nästan mättad, och det finns lite att erbjuda i det lägre segmentet på 25 000 euro, förklarar fordonskonsulten Jan Burgard.

BMW-vd:n Oliver Zipse har gjort sig impopulär och anklagats för att agera alldeles för försiktigt på elbilsmarknaden och för att inte på allvar satsa på att utmana Tesla och andra stora aktörer inom branschen.

Zipse var nämligen inte okritisk till elbilarnas framtid – istället varnade han för att efterfrågan kommer att minska i Tyskland och har offentligt förespråkat att man bör satsa på förbränningsfordon, hybrider och vätgasdrivna bilar, rapporterar Dagens PS. Nu verkar det som att han är på väg att få rätt.

Annons:

Jan Burgard, chef för fordonskonsultgruppen Beryll pekar på att efterfrågan på elfordon minskar i Tyskland och att 2024 ser dystert ut i detta avseende.

– Den övre delen av elbilsmarknaden är nästan mättad, och det finns lite att erbjuda i det lägre segmentet på 25 000 euro, förklarar han.

Orealistiskt mål

Det är svårt att få elbilarna sålda och under 2024 förväntas försäljningen sjunka med hela 14 procent – delvis eftersom de statliga subventionerna dragits in. Det blir i så fall första gången sedan 2016 som elbilsförsäljningen sjunker.

Så sent som i oktober 2022 tillkännagav den tyska regeringen att man ville investera motsvarande 71 miljarder kronor för att till år 2030 ha en miljon laddstationer i landet – men i höstas fanns bara drygt 100 000.

För att nå det uppsatta målet måste byggandet ske minst tre gånger snabbare än idag och Zipse menar att det helt enkelt är orealistiskt att det ska finnas laddstationer i varje litet samhälle inom en snar framtid. Han pekar också på att det i andra europeiska länder är betydligt svårare att hitta laddstationer än i Tyskland.

Det tyska målet om att 15 miljoner elbilar skulle finnas på landets vägar innan 2030 bedöms som orealistiskt av Jan Burgard – och i november 2023 var enbart två procent av alla personbilar elektriska.

Utöver BMW:s redan tidigare ”försiktiga” hållning vad gäller elbilar har även Audi låtit meddela att verksamheten på elbilsområdet skärs ned, biltillverkaren Volkswagen har gett samma besked.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Fredsforskare om Nobels fredspris: Ger Trump carte blanche för regimskifte i Venezuela

Publicerad idag 18:48
– av Markus Andersson
Fredsforskaren Frida Stranne beskriver Maria Corina Machado som en splittrande kraft som stött sanktioner som kostat venezuelaner livet.

Nobels fredspris till venezuelanska oppositionspolitikern Maria Corina Machado ger Donald Trump ”något av ett carte blanche” att störta Venezuelas regering, varnar fredsforskaren Frida Stranne.

Hon är hård i sin kritik mot pristagaren som stött sanktioner mot sitt eget folk och förespråkat utländska militära ingripanden i strid med folkrätten.

Frida Stranne, docent i Freds- och utvecklingsforskning vid Högskolan i Halmstad, reagerar kraftfullt på årets fredspris och argumenterar för att priset till Machado är ett exempel på hur internationella institutioner har förändrats i grunden.

”De institutioner som vi byggt upp för att värna frihet, demokrati och mänsklig utveckling har en efter en kommit att bli verktyg för krafter vars syfte är att bevara en ordning där de starka får bete sig i princip hur som helst medan andra snällt ska inordna sig. Årets fredspris premierar just det”, skriver hon uppgivet på Facebook.

Annons:

Hon betonar att det finns goda skäl att önska förändring i Venezuela men understryker samtidigt att demokratins kärna handlar om att olika uppfattningar om styrelseskick ska kunna samexistera. Hennes huvudkritik riktar sig mot hur priset riskerar legitimera våldsamma regimskiften.

”Är man en sann demokrat och samtidigt för internationella rättsprinciper så kan man aldrig acceptera en ordning där USA och dess allierade gång på gång tar sig rätten att med våldsamma medel byta ut regimer som på något sätt står i vägen för deras system.”

Hon menar att årets fredspris riskerar att premiera även detta.

”Ingen enande kraft”

Stranne är också mycket kritisk mot Machado själv och menar att oppositionspolitikern snarare varit en splittrande kraft än en kraft för stabilitet och fred i Venezuela.

Hon uppmanar intresserade att själva läsa på om vad nobelpristagaren står för och vilka politiska kontakter hon har.

”Pristagaren är inte någon duvunge eller enande politisk kraft”, slår hon fast.

Fredsforskaren påpekar att politikern har förordat strategier som strider mot folkrätten och stött sanktioner mot sitt eget folk ”som kostat i både lidande och död.”

En amerikansk marionett?

Den kanske starkaste varningen gäller vad priset kan innebära för framtiden. Stranne ser en direkt koppling till Donald Trump och amerikanska intressen i regionen.

”Med fredspriset i ena handen – kommer hon inte motsätta sig ett amerikanskt ’ingripande’ för en regimförändring – med den andra handen.”

Fredsforskaren varnar för att priset ger Trump ”något av ett carte blanche att byta ut (via direkta militära angrepp eller CIA-ledda hemliga operationer) den sittande regeringen” och att Machado sannolikt kommer bli hans marionett framöver.

I sin slutsats är Stranne hårt kritisk mot västvärldens agerande.

”Västvärlden verkar göra allt för att undergräva sig själv och sina principer. 2025 kommer bli året då vi gjorde oss själva helt irrelevanta för omvärlden”.

María Corina Machado, född 1967, är industriingenjör med masterexamen i ekonomi och grundare av valövervakningsorganisationen Súmate. Hon ledde oppositionspartiet Vente Venezuela och var ledamot i nationalförsamlingen 2011–2014 innan hon uteslöts av regeringen.

Politiskt är Machado liberalkonservativ och förespråkar privatisering av den statliga oljeindustrin och frimarknadspolitik. Hon har nära band till USA sedan Bush-eran och stöds av republikaner som Marco Rubio. Efter Nobelpriset dedikerade hon utmärkelsen till Donald Trump.

Machado har öppet uppmanat till utländsk militär intervention i Venezuela, stött USA:s sanktioner mot landet och deltog i kuppförsöket mot demokratiskt valde Hugo Chávez 2002. Kritiker beskriver henne som en förespråkare för regimskifte genom våld.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trumps största finansiär vägrade svara på frågan: ”Älskar du USA eller Israel mest?”

Den judiska lobbyn

Publicerad idag 11:15
– av Isac Boman
President Donald Trump tar emot en menora från Miriam och Sheldon Adelson vid Israeli American Council National Summit 2019.

Under sitt tal i Israels parlament, Knesset, på måndagen uppmärksammade Donald Trump sin största finansiär, den israelisk-amerikanska kasinomagnaten Miriam Adelson – och avslöjade samtidigt en känslig fråga han ställt henne.

— Titta på henne där hon sitter så oskyldigt. Jag ska ställa till med problem för henne med det här – men jag frågade henne faktiskt en gång: ’Så Miriam, jag vet att du älskar Israel. Vad älskar du mest, USA eller Israel?’ Hon vägrade att svara. Det betyder att det kan vara ett problem, måste jag säga, sa Trump till dämpade skratt i parlamentet.

Adelson, som satt på läktaren, fick stående ovationer när Trump prisade hennes stöd för Israel och noterade att hon gjort ”fler resor till Vita huset än någon annan”.

80-åringen satsade 106 miljoner dollar i sin pro-Trump super PAC Preserve America inför valet 2024. Tillsammans med sin bortgångne make Sheldon har familjen Adelson donerat över 600 miljoner dollar till Trumps tre presidentkampanjer och andra republikanska kandidater sedan 2015.

Annons:

Efter makens död 2021 tog Miriam över majoritetskontrollen av Las Vegas Sands, som driver stora kasinon i Singapore och Macao. Hon äger även en av Israels mest lästa tidningar, Israel Hayom, och basketlaget Dallas Mavericks. Hennes förmögenhet uppskattas till över 60 miljarder dollar.

Engagerad sionist

Född i Tel Aviv 1945 av judiska immigranter från Polen, utbildade sig Adelson till läkare innan hon blev en av Republikanska partiets viktigaste finansiärer. Som engagerad sionist har hon länge använt sitt ekonomiska inflytande för att forma USA:s Israelpolitik.

Familjen Adelson var bland annat drivande att få Trump att flytta USA:s ambassad till Jerusalem och att erkänna israelisk kontroll över Golanhöjderna och Trump tilldelade Miriam Presidential Medal of Freedom 2018.

Hennes retorik hårdnade ytterligare efter attacken den 7 oktober 2023.

”Utländska Hamas-anhängare är våra fiender, de ideologiska möjliggörarna i väst för dem som skulle gå hur långt som helst för att utradera oss från Mellanöstern. Och som sådana borde de vara döda för oss”, skrev hon i sin egen tidning.

Vid ett kampanjevenemang i september uppmanade hon judiska väljare att stödja Trump ”i tacksamhet för allt han har gjort och tillit till allt han ännu kommer att göra”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Välkänd ukrainsk kryptoinvesterare hittad skjuten i Kiev

Publicerad yesterday 15:55
– av Jan Sundstedt
Konstantin Galich hittades i lördags skjuten i sin Lamborghini.

Den ukrainska kryptoinvesteraren och influencern Konstantin Galich har i helgen hittats död i Kiev, och polisen utreder händelsen som ett möjligt självmord. Dödsfallet inträffar i spåren av en kraftig nedgång på kryptomarknaden.

Den 11 oktober hittades kroppen av 32-årige Konstantin Galich, känd som kryptoinfluencern Kostya Kudo, i hans bil i Kievs Obolonskyi-distrikt. En skottskada i huvudet har konstaterats, och ett registrerat vapen påträffades bredvid honom.

En polisutredning pågår och händelsen utreds enligt uppgifter som ett möjligt självmord, rapporterar The Economic Times.

Konstantin Galich hade enligt rapporter under en period drabbats av stora ekonomiska förluster i samband med en av kryptomarknadens största krascher.

Annons:

Över 19 miljarder dollar i hävstångspositioner likviderades globalt inom loppet av 24 timmar, vilket har skapat stor osäkerhet bland investerare.

Avskedsmeddelanden

Lokala ukrainska nyhetskanaler har rapporterat att Galich ska ha visat tecken på ekonomiska problem och att han kort före sin bortgång publicerat avskedsmeddelanden.

Konstantin Galich var en välkänd marknadsanalytiker och utbildare inom kryptohandel. Genom sina Telegram- och YouTube-kanaler delade han insikter om bland annat blockchain-teknik och handelsstrategier, något som gjorde honom uppskattad bland sina följare.

Hans bortgång har väckt stor sorg samt reflektioner kring psykisk hälsa inom kryptosamhället.

Myndigheterna i Ukraina utreder nu förhållandena kring dödsfallet och inväntar resultat från obduktion och tekniska undersökningar för att fastställa dödsorsak och omständigheter.

Polisen utesluter i nuläget inte brott.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump hotar med Tomahawks till Ukraina

Kriget i Ukraina

Publicerad yesterday 15:05
– av Jan Sundstedt
Tomahawk Block IV kryssningsmissil

USA:s president Donald Trump säger att Ukraina kan få långdistansrobotarna Tomahawk om kriget inte får en lösning. Han medger att vapentillförseln skulle utgöra ”ett nytt aggressivt steg” mot Ryssland.

President Donald Trump meddelade under ett framträdande på söndagen att han är beredd att föra frågan om leverans av Tomahawk-missiler till Ukraina i diskussion med Rysslands president Vladimir Putin, om kriget inte avslutas inom en nära framtid.

Om det här kriget inte kommer att lösas, kommer jag att skicka Tomahawks, sade Trump till reportrar ombord på Air Force One, enligt uppgifter från Associated Press.

Han betonade samtidigt att han skulle vilja förstå vad Ukraina avser göra med vapnen, för att undvika en oönskad upptrappning i kriget.

Annons:

I likhet med Trump själv har dock flera källor uttryckt reservation inför en faktisk leverans. Reuters rapporterar att det är osannolikt att USA kommer att skicka Tomahawks till Ukraina, eftersom befintliga lager redan är öronmärkta för flottan och andra militära syften.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har länge önskat Tomahawk-missiler av USA. Montage. Foto: IAEA, Matt Johnson/Right Cheer/CC BY 2.0

Kan träffa mål långt in i Ryssland

Tomahawk-missiler har en uppskattad räckvidd på omkring 2 500 km (1 550 miles), vilket skulle ge Ukraina kapacitet att slå mot mål långt inne i Ryssland – inklusive Moskva – om leveranserna blir verklighet.

Vissa kritiker och analytiker ifrågasätter dock hur mycket ett sådant vapen skulle kunna påverka konflikten på marken. Enligt rapporter är Trumps närmaste rådgivare skeptiska till att Tomahawk-missiler skulle förändra stridsdynamiken avsevärt.

Kreml varnar nu kraftfullt för konsekvenser om Tomahawks levereras till Ukraina. Ryska representanter hävdar att en sådan handling skulle trappa upp konflikten dramatiskt och bädda för ett nytt kapitel i kriget.

Ryssland menar vidare att ukrainska styrkor inte skulle kunna hantera ett sådant sofistikerat system utan direkt amerikanskt deltagande.

Tidigare uttalanden från Vladimir Putin har också pekat på att leverans av sådana vapen skulle innebära ett ”kvalitativt nytt stadium” i konflikten.

Retoriken mellan Vladimir Putin och Donald Trump alltmer ansträngd. Foto: USA:s försvarsdepartement

Trump: ”Fattat ett slags beslut”

Trump har tidigare antytt att han ”fattat ett slags beslut” kring leverans av Tomahawks, men att han vill ha mer information om vad Ukraina faktiskt planerar att göra med dem. Han har också framhållit att vapnen inte skulle skickas direkt av USA till Ukraina, utan snarare via Nato-alliansen.

Om en överenskommelse träffas och vapnen verkligen levereras, återstår svåra tekniska, organisatoriska och diplomatiska utmaningar att lösa.

Ukraina skulle behöva operativ kapacitet, träning, målvalssystem och stöd för att hantera långräckviddig offensiv förmåga.

Hotet om att beväpna Ukraina med Tomahawks markerar en tydlig förändring i retoriken från Trump-administrationen och en ökad beredskap att använda krigets tyngsta symboler i diplomatisk press.

Mellan orden och verkligheten står logistiska begränsningar och politiska farhågor – inte minst från Moskva.

Om beslutet väl fattas – och vapnen levereras – kan vi stå inför en ny upptrappning i konflikten där riskerna för direkt konfrontation mellan stormakterna kan bli verklighet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.