En drönarattack ägde rum i Moskva tidigt i morse. Ryska försvarsdepartementet beskriver händelsen som ett försök till terrorattack utförd av Kiev-regimen.
Enligt uppgifterna kom ingen människa till skada i samband med händelsen.
Två stridsdrönare kraschade mot byggnader, ej avsedda för boende, i Moskva tidigt under måndagmorgonen. Enligt ett uttalande från ryska försvarsdepartementet "avvärjdes Kievregimens försök att genomföra en terroristattack med två obemannade luftfarkoster mot anläggningar på Moskvas territorium".
Enligt Moskvas borgmästare, Sergey Sobyanin, orsakade incidenten "ingen större skada".
Attacken ska ha avvärjts med hjälp av elektroniska krigföringssystem, vilket innebär att drönarnas elektroniska utrustning störs ut i sådan grad att de kraschar.
Flertalet fragment från drönarna hittades på Komsomolsky Prospekt, i centrala Moskva. Trafiken i området blev därmed delvis begränsad och invånare uppmanades att planera alternativa rutter.
En av de kraschlandande drönarna träffade en byggnad som inrymmer kontoret för den franska detaljhandelskedjan Leroy Merlin.
Detta är inte första gången Moskva angrips av drönare – mest framträdande i detta sammanhang är drönarattacken mot Kreml som ägde rum i början av maj.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Tyska Bild uppger att ryska samtalskretsar vill se Finland lämna Nato i förhandlingarna om Ukraina. Kremls talesman Dmitrij Peskov förnekar att något sådant krav har ställts.
Bild skriver att förslaget lades fram för europeiska företrädare under samtalen i Abu Dhabi. Förslaget ska enligt uppgifterna även innebära att Nato inte får ha baser i de baltiska staterna.
Tidningen betonar att det gäller ett inofficiellt förslag från ryska samtalskretsar, inte Kremls officiella fredsplan.
Dmitrij Peskov avvisade på fredagen Bilds uppgifter inför journalister, uppger Interfax.
Annons:
— Jag känner inte till något sådant. Nej, det har inte framförts. Det har naturligtvis inte varit tal om något sådant, sade han.
Finlands försvarsminister Antti Häkkänen sade enligt Yle att sådana krav inte är en förhandlingsfråga och att Ryssland vet det. Utrikesminister Elina Valtonen sade att Natomedlemskap avgörs av Finland och alliansen.
Ryske presidenten Vladimir Putins utrikespolitiske rådgivare Jurij Usjakov bekräftade på torsdagen att Moskva vill ha Natos militära närvaro tillbaka på 1997 års nivå.
Förändrad militär närvaro är dock inte i sig ett krav på utträde.
Ett land kan ha färre utländska soldater och baser och ändå vara medlem i Nato. Finland gick med i Nato 2023 och Sverige i mars 2024.
Uppgiften om ett finländskt utträde kommer från Bild, ett påstående som Kreml alltså dementerar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Sverige hotar blockera EU:s långtidsbudget om inte alla 27 medlemsländer går med på nya gemensamma Ukrainalån. Det sker trots att det beslutade 90-miljarderslånet redan ger Sverige en garantiandel på 3,1 miljarder euro, enligt regeringens egen beräkning.
Tillsammans med Danmark, Finland, Tyskland, Nederländerna och Österrike ställer Sverige ultimatumet inför förhandlingarna om EU:s budget för 2028–2034. Altinget skriver att nettobetalarna därmed tar unionens framtida budget som gisslan.
Gruppen vill koppla ihop två förhandlingar. I veckan väntas Ursula von der Leyen presentera ett förslag om ett nytt lån, medan António Costa lägger fram sitt förslag till långtidsbudget.
Statsminister Ulf Kristersson (M) kallade stödet till Ukraina "närmast existentiellt för hela Europa" vid ett förmöte i Dublin i fredags, och drog gränsen vid länderna som inte vill vara med och betala:
Annons:
— Därför är det helt oacceptabelt att göra en budget som innehåller stora ökningar av allt möjligt stöd till samma EU-länder som vill slippa betala till Ukraina. Det kommer vi inte att acceptera, sa han.
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M), som sitter kvar i en övergångsregering i väntan på en ny statsminister, säger till skattefinansierade statskanalen SVT att hon är bekymrad över att flera länder har dragit ner sitt eget stöd. Samtidigt går länderna isär i frågan.
YouTube
Garantin som redan finns
Det nuvarande lånet på 90 miljarder euro bygger på ett beslut av EU:s ledare i december. Av de 45 miljarder euro som är avsatta för i år återstår enligt kommissionen 19,2 miljarder att betala ut.
Två tredjedelar går till militärt stöd. Ukraina ska i princip bara återbetala om Ryssland betalar krigsskadestånd, och EU-budgeten står som garanti för upplåningen.
Ungern, Slovakien och Tjeckien står utanför lånet, och deras andel av garantin fördelas på de övriga 24 länderna. Regeringens faktapromemoria räknar med att Sveriges andel av garantin är 3,48 procent, motsvarande 3,1 miljarder euro.
Lånekostnaderna väntas uppgå till omkring 1 miljard euro 2027. Hamnar de på det nya specialinstrumentet blir den svenska andelen cirka 35 miljoner euro, vilket regeringen räknar om till en höjd EU-avgift på cirka 380 miljoner kronor.
Hålet på 70 miljarder
Redan nu pekar uppgifterna mot att pengarna inte räcker. Ukrainas finansieringsgap för 2027 uppskattas till 70 miljarder euro, drygt 780 miljarder kronor.
Enligt Financial Times väntas kommissionen på onsdagen föreslå ett nytt lån på omkring 45 miljarder euro, garanterat av EU-budgeten. Det är en prognos, inget beslut.
Fyra länder, Ungern, Slovakien, Tjeckien och Bulgarien, har sagt att de inte vill betala för nästa lån. Slovakiens premiärminister Robert Fico är tydligast.
— Slovakien kommer inte att delta i ännu ett lån till Ukraina på 70 miljarder euro. Punkt. Vi har gjort nog, sa han.
Fico och Tjeckiens premiärminister Andrej Babiš har kallat kravet på att alla ska betala för utpressning. Ungerns nya premiärminister Péter Magyar vägrar låta landet ta på sig lån eller garantier, medan Bulgarien säger att det inte tänker blockera.
Malmer Stenergard uppmanar i ett pressmeddelande kommissionen att återkomma med förslag om hur de frysta ryska tillgångarna kan användas. EU-ledarna ska diskutera både Ukrainas finansiering och långtidsbudgeten vid toppmötet i Bryssel den 26–27 november, och om hon då fortfarande är utrikesminister är oklart.
Frågan är också om det befintliga lånet någonsin betalas tillbaka. EU-förordningen om lånet anger att Ukraina i normalfallet ska återbetala först när landet får krigsskadestånd eller annan ekonomisk uppgörelse från Ryssland, pengar som ingen kan räkna med.
Kommissionen måste däremot betala tillbaka sina egna lån på finansmarknaden oavsett. Eftersom EU-budgeten garanterar lånet kan notan i slutändan hamna hos de deltagande länderna, däribland Sverige.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den danske folketingsledamoten Jacob Harris vill tala med Ryssland i stället för att trappa upp kriget. I en intervju berättar han att han motarbetas på hemmaplan för sin fredslinje, och att regeringen enligt honom inte lämnar utrymme för någon annan åsikt än sin egen.
Harris sitter som politisk vilde i Folketinget, Danmarks parlament. I intervjun, som RT publicerade torsdagen den 12 november, säger han att han och ytterligare en ledamot är två av Folketingets 179 som vill se en annan kurs än den Danmark och de flesta europeiska länder håller i dag.
Enligt Harris trappar den kursen upp konflikten och gör Ryssland till skurken i allt.
— Det jag gör här i parlamentet är att jag vill tala med Ryssland. Jag vill inte slåss med Ryssland, och jag behandlas kanske som landets allra värsta människa på grund av det. Och det är väldigt olyckligt, säger Harris.
Annons:
Fördömd efter protesten
Intervjun kom dagen efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj talat från Folketingets talarstol. När de andra ledamöterna reste sig och applåderade satt Harris kvar med armarna i kors. Bilder på protesten lade han sedan ut på X.
Reaktionerna var hårda. Utrikesminister Lars Løkke Rasmussen kallade protesten en provokation, och oppositionsledaren Inger Støjberg anklagade Harris för att gå Putins ärenden.
Efter intervjun gick utrikesministern ännu längre.
— Det han gör är uppenbart skadligt. Det är skadligt för landet, och det är skadligt för allting, sade Løkke Rasmussen till danska DR, enligt The Copenhagen Post.
Under november har Harris träffat både Rysslands ambassadör Vladimir Barbin och Ukrainas ambassadör Andrii Yanevskyj i Köpenhamn. Mötet med Barbin i tisdags kallade han "respektfullt". De två efterlyste där en mer neutral dansk hållning till kriget.
— För mig handlar det inte om att stödja Ukraina eller stödja Ryssland. Jag stöder det danska folket, och vi vill inte ha ett krig med Ryssland som regeringen vill, säger han.
I Folketinget samarbetar Harris med Cecilie Liv Hansen, även hon politisk vilde och tidigare i Liberal Alliance. De har bildat en arbetsgemenskap på Christiansborg sedan båda uteslutits ur sina partier, skriver DR.
Hansen stödde redan i oktober hans planerade möte med Rysslands ambassadör och kallade det rimligt att träffa ambassadörer oavsett var de kommer ifrån. På sin gemensamma Facebooksida skriver de att de tror på "frihet, fred och starka gemenskaper".
Statsministern och grannländerna
Harris säger att han var den förste skandinaviske politikern som sträckte ut handen till Ryssland, när han meddelade att han skulle tala med den ryske ambassadören. Efter det valde Norge och Finland att kontakta Putin. Enligt programledaren i intervjun talade Finlands president och Norges statsminister med den ryske presidenten i telefon i slutet av oktober.
Statsminister Mette Frederiksen reagerade då snabbt och negativt, berättar Harris. Hon ville tala med grannländerna och få dem tillbaka på linjen att Norden ska fortsätta med en aggressiv ton mot Ryssland.
— Det finns inget utrymme att ha en annan åsikt än regeringarnas, särskilt här i Danmark, säger Harris.
Han pekar på hur snabbt Frederiksen samlade Finland och Norge till möte och bjöd in Zelenskyj till Skandinavien för att träffa alla.
Dagen före talet i Folketinget mötte Zelenskyj de nordiska regeringscheferna på Marienborg, statsministerns residens. Harris kallar alltihop ett spel som styrs från toppen.
Garantier åt båda sidor
Harris vill att båda parter lägger de misslyckade förhandlingarna bakom sig och ser framåt, nu när kriget går mot sitt femte år.
— Om vi fortsätter att inte tala med varandra kommer den här konflikten bara att bli värre. Så jag säger: låt oss mötas och glömma hur de tidigare samtalen har gått, säger han.
Enligt Harris talar europeiska medier och regeringar bara om säkerhetsgarantier för Ukraina. Nato byggdes som ett försvar, säger han, men den som expanderar är inte längre ett försvar.
— Vi borde lyssna på båda sidor och fråga: vilka garantier kan vi ge Ryssland, och vilka garantier kan vi ge Ukraina och Europa? För om man bara talar om garantier för Ukraina, varför skulle Ryssland ens vilja ha den uppgörelsen? säger Harris.
Som Europas samtalspart vill han se någon med mindre aggressiv ton, kanske Finland, som fram till nyligen var ett neutralt land.
Linjen går stick i stäv med regeringens. Samma torsdag sade Frederiksen i Dublin att hon ännu inte ser några tecken på att Ryssland vill ha fred, och att det viktigaste är att Ukraina får vapen. Løkke Rasmussen har senare avvisat att diskutera Europas framtida säkerhetsordning med Ryssland innan det finns ett fredsavtal.
Folket och miljarderna
Två dagar före intervjun meddelade regeringen ytterligare 4,8 miljarder danska kronor i militärt stöd till Ukraina. Harris säger sig företräda en växande grupp danskar som är trötta och inte längre har råd med samma saker som för tre år sedan.
— Och sedan ser de Zelenskyj komma till Danmark och åka därifrån med miljarder. Jag tycker att vi borde fråga det danska folket innan vi skickar mer pengar till den här konflikten, säger han.
Han tror inte heller att de amerikanska förhandlarnas samtal i Moskva leder till något så länge Europa fortsätter att stödja kriget.
I ett Facebookinlägg efter intervjun skrev Harris att en lösning kräver att man förstår alla parters säkerhetsintressen: Ukrainas, Europas och Rysslands. "Därför bör vi ta varje chans till diplomati", skrev han.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Franska soldater har sedan minst sommaren arbetat i Ukraina inom det hemliga uppdraget Volia, som leds av en fransk general. Parlamentet har hållits ovetande, trots att grundlagen enligt senatorn Cédric Perrin kräver att det informeras.
Paris har aldrig bekräftat att franska militärer finns på ukrainsk mark. Ändå har Volia i månader skickat in små grupper på korta insatser, organiserade så att de snabbt kan anpassas efter behoven, rapporterar RFI.
Soldaterna ska utbilda ukrainare och sköta underhållet av utrustningen, inte strida. Frankrike har skickat bland annat Caesar-pjäser, Mirage 2000-plan och precisionsrobotar till Kiev, och det krävs specialister för att hålla en sådan vapenpark i drift.
Civila tekniker valdes bort just för att Ukraina är i krig. I stället skickas soldater från vanliga förband. Vilka regementen det gäller avslöjar RFI inte, av hänsyn till soldaternas säkerhet.
Annons:
Polen som täckmantel
För att hålla närvaron hemlig används Gerfaut, den franska militärstyrka som helt öppet finns i Polen sedan februari 2023, bland annat på lägret Wedrzyn. Gerfaut ingår i EU:s utbildningsinsats för Ukraina, EUMAM-Ukraine.
RFI:s källor beskriver Gerfaut som dörren in i Ukraina. Soldater som skickas vidare ska ha blivit tillsagda att säga att de åker till Polen.
Hur många franska soldater som är i Ukraina har inte uppgetts. Le Monde skriver dessutom att Frankrike, utöver utbildare och reparatörer, har personal i underrättelseförband som sköter observationsuppdrag "mycket närmare fronten".
Parlamentet förbigås
Den franska grundlagens artikel 35 kräver att parlamentet får veta när en konventionell styrka skickas utomlands, även om den inte ska strida. Ändå har regeringen inte informerat vare sig deputerade eller senatorer om Volia.
Perrin är konservativ och leder senatens utrikes- och försvarsutskott. Han avvisar tanken att ett sådant uppdrag kan gömmas bakom försvarssekretess.
— Det är en konstitutionell skyldighet. Presidenten måste, så snart trupper är insatta, informera parlamentet inom en bestämd tid. Demokratins funktion hänger på det, säger Perrin.
En anonym källa med insyn säger till nyhetsbyrån AFP att franska utbildare roterar mellan Frankrike, Polen och "ibland" Ukraina. Myndigheterna anser enligt källan att parlamentet inte behöver godkänna insatsen, eftersom den är begränsad och inte ska strida.
Men att slippa ett godkännande är inte detsamma som att slippa informera parlamentet, och det är just informationsplikten Perrin pekar på. Generalstaben svarade inte direkt på AFP:s frågor.
Risk för konfrontation med Ryssland
Med franska soldater på ukrainsk mark blir risken för en direkt konfrontation mellan Frankrike, ett Natoland, och Ryssland högst konkret. Vladimir Putin sade i september att europeiska trupper i Ukraina skulle innebära krig mot Ryssland.
Putin har också flera gånger hävdat att Ryssland i praktiken redan slåss mot "det kollektiva väst" i Ukraina, ett uttryck han främst använder om Natoländerna och deras allierade.
Emmanuel Macron skrev på lördagskvällen på X att det som står på spel i Ukraina "angår oss direkt" och att hjälpen till landet "skyddar Frankrike och fransmännen".
— Vi kommer att finnas på marken i Ukraina. Freden i landet är nödvändig för européernas säkerhet, säger personer i Macrons följe vid Francophonies toppmöte i Kambodja, enligt RFI.
Perrin anser att Ukrainafrågan måste upp i valrörelsen inför presidentvalet i april och maj.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.