EU:s planer på skärpta regler för vedeldade kaminer och spisar har orsakat debatt inom EU och inte minst i Sverige. Strängare utsläppsgränser och krav på elanslutning riskerar att öka kostnaderna för användarna med tiotusentals kronor om året samt påverka en älskad uppvärmningsmetod.

EU-kommissionen utformar just nu en ny ekodesignförordning och planerar att införa den år 2027. Förslaget sänker sotpartikelgränsen från 1 500 milligram till 500 milligram och ställer krav på att nya kaminer kopplas till elnätet för automatisk förbränningskontroll.

Syftet är att minska utsläpp och stödja EU:s klimatmål, men reglerna gäller enbart nya installationer – inte redan befintliga kaminer.

Kritiker har reagerat kraftigt på förslaget och branschorganisationen CEFACD, som representerar tillverkare av spisar och kaminer, varnar för skenande kostnader och att färre uppgraderar till moderna modeller.

”Hot mot svenska intressen”

Frank Kienle från CEFACD konstaterar i samtal med Samnytt: – Högre priser kan avskräcka från uppgraderingar, vilket skadar både miljön och industrin.

– Det behövs viss utveckling. Det är likadant med bilindustrin. En bils livslängd är kanske tio-femton år. För en spis är det lite annorlunda. Den kan utan problem stå i femtio år.

Svenska politiker, som Beatrice Timgren (SD), hakar på och pekar på risker för Sveriges totalförsvar, där kaminer spelar en viktig roll vid strömavbrott.

– Det förslag som nu ligger på bordet är ett direkt hot mot svenska intressen. Vårt totalförsvar kan inte göras beroende av elnätet, säger Beatrice Timgren.

Vem drabbas av detta förslag?

I Sverige finns idag minst 1,9 miljoner olika typer av spisar och kaminer. De omfattas likt nästan allt annat i vårt liv av EU:s detaljstyrning. En uppsjö direktiv, förordningar och beslut från Bryssel styr varje detalj i utformningen av de… pic.twitter.com/uXxIKu9qwC

— Beatrice Timgren (@BeatriceTimgren) March 4, 2025

”Vedspisupproret”

Sverige har en historia av motstånd mot liknande regler. År 2017 införde Boverket förbud mot nya installationer av äldre vedspisar, men efter protester via Facebook-gruppen ”Vedspisupproret”, backade myndigheten två år senare.

Upproret samlade tusentals svenskar som försvarade kaminens kulturella och praktiska värde, och regeringen fick till och med vedträn skickade till sig som protest.

Det nu aktuella förslaget skapar oro bland inte minst småhusägare, särskilt i glesbygd. Krav på elanslutning fungerar dåligt för fritidshus utan tillgång till elnät, med beräknade kostnader på hundratusentals kronor för vissa användare.

Branschen framhåller att moderna kaminer möter de höga krav som ekodesignreglerna införde år 2022, och dessa regler sänker utsläppen med upp till 90 procent jämfört med äldre modeller.

EU:s arbete med förordningen har dock mött hinder. Euractiv meddelade i februari i år att EU-kommissionen skjuter upp presentationen av utkastet på grund av tekniska justeringar.

Beatrice Timgrens uttalanden fångar frustrationen hos många som ser kaminen som en del av svenskt liv och inte bara som en värmekälla. Samtidigt riskerar europeiska tillverkare att tappa mark mot billigare kinesiska alternativ, enligt CEFACD.

Vad kan kostnaden bli?

Vill stugägare värma upp sina hus kommer de få lov att ordna eldragning själva. Bor man 600 meter från en anslutningspunkt kostar en sådan dragning 148 875 kr, enligt Vattenfall.

I Sverige finns över 610 000 fritidshus. Detta är en attack mot det svenska… pic.twitter.com/4m6p6Ofrzj

— Beatrice Timgren (@BeatriceTimgren) March 4, 2025

Tradition och självständighet.

En rapport från EU-kommissionen år 2018, visar att vedeldning i hushåll orsakar över 45 procent av fina partikelutsläpp i EU, trots att denna bara står för 2,7 procent av energianvändningen.

Förespråkare menar att skärpta krav förbättrar luftkvaliteten, medan andra undrar om inte bättre information om eldningsteknik vore effektivare. Debatten speglar således en svår balansgång mellan olika intressegrupper.

Tidigare protester visar att kaminen inte bara handlar om uppvärmning utan också om tradition och självständighet. När EU nu finslipar reglerna blir det avgörande att väga miljövinster mot praktiska och kulturella behov – en utmaning som väntas fortsätta prägla debatten fram till 2027.