Att Syrien efter åratal av inbördeskrig plötsligt skulle falla i islamisternas händer efter en två veckor lång offensiv förvånade många, så även det faktum att en stor del av Bashar al-Assads armé helt enkelt tycks ha valt att lägga ner sina vapen och desertera.
Den pakistanske geopolitiske analytikern Moshin Ali pekar på att det fanns flera viktiga nyckelfaktorer som möjliggjorde islamisternas framgångar, och att dessa passade på att utnyttja regionens instabilitet för att erövra landet.
I 55 år har familjen al-Assad styrt Syrien, och även om inbördeskriget började redan 2011 har det under de senaste åren varit relativt lugnt och enbart sträckt sig till mindre konfrontationer och skärmytslingar mellan olika militanta grupperingar och regeringsstyrkorna.
How was the HTS able to capture #Syria in a couple of weeks? What changed? (Thread)
What factors led to the quick downfall of #Asad.
A short analysis. pic.twitter.com/ZFm4eRdisY
— Mohsin Ali (@Mohsin_o2) December 9, 2024
Ali förklarar att det syriska styret tidigare kunnat förlita sig på allierade som Iran, Ryssland eller libanesiska Hizbollah för att bekämpa de huvudsakligen islamistiska miliser och terrorgrupper som försökt ta kontroll över landet – men att detta inte var ett alternativ den här gången.
”Rebellerna utnyttjade nyligen ett ögonblick av sårbarhet, då Assads främsta anhängare var distraherade av andra krig”, konstaterar han.
Han pekar på hur Ryssland, som kanske varit Bashar al-Assads allra viktigaste allierade, varit fullt upptagna med kriget i Ukraina – ett krig som också tagit betydande militära resurser i anspråk, och att man därför inte heller prioriterade att komma till den syriske ledarens ”räddning” den här gången.
War has been mostly quiet in recent years, characterized by minor skirmishes between rebels and Assad’s forces without significant shifts in control. However, the rebels recently exploited a moment of vulnerability, as the Asad’s main supporters were distracted by other wars. pic.twitter.com/tlbFQK4sld
— Mohsin Ali (@Mohsin_o2) December 9, 2024
Sprickor och splittring
”Till skillnad från ingripandet i Syrien 2014 för att stödja Assad är Putins fokus, tillsammans med de flesta av Rysslands militära tillgångar inklusive jetplan, trupper och legosoldater, nu riktat mot Ukraina”, fortsätter Ali.
”Samtidigt har Irans kapacitet begränsats kraftigt av den intensifierade konflikten med Israel under det senaste året. Hizbollah, Irans främsta ombud som tidigare stödde Assad, har lidit betydande förluster på grund av Israels obevekliga militära aktioner och flygattacker”, fortsätter han.
Han lyfter också fram hur det länge funnits djupa sprickor och en omfattande splittring inom det syriska styret, samt att detta lett till låg moral och korruption bland regeringsstyrkorna, vilket i praktiken innebar att den på pappret 700 000 man starka syriska nationella armén föll sönder på bara två veckor.
Other than these external factors, one of the main causes that people seem to ignore is the cracks with the Asad’s regime which led to low moral, Corruption among the government forces due to which the 700k strong Syrian national army fell apart within 2 weeks of the assault. pic.twitter.com/Q47gefOiiZ
— Mohsin Ali (@Mohsin_o2) December 9, 2024
”Utnyttjade vakuum”
”Rebellerna utnyttjade detta vakuum för att avancera i Syrien, och deras beräkning gav utdelning; en offensiv som kunde ha lett till ett nytt månadslångt utbrott av fientligheter tog istället dagar och slutade med en marsch in i huvudstaden som möttes av mycket litet motstånd”, skriver den pakistanske analytikern.
Rebels used that vacuum to advance in Syria, and their calculation paid off; an offensive that might have led to another months-long eruption in hostilities instead took days, ending with a march into the capital that was met with little resistance. pic.twitter.com/2051uCCco3
— Mohsin Ali (@Mohsin_o2) December 9, 2024
Islamistiska HTS har redan påbörjat avvecklingen av Assads regeringsinfrastruktur och börjat förbereda sig för att inrätta sin egen regering. Samtidigt är inbördeskriget inte över eftersom andra militanta grupper, exempelvis kurdiska SDF och de turkiskfinansierade SNA-styrkorna också vill ta kontroll över delar av landet.
Now the rebels (HTS) have started to dismantle the Asad’s government infrastructure and setting up their own government but the war in Syria is not over as SDF (Kurds) and the Turkish backed SNA forces are clashing over the city of Manbij and Kobane. pic.twitter.com/r46d6012Om
— Mohsin Ali (@Mohsin_o2) December 9, 2024
Även Israel har passat på att invadera Syrien i samband med Assads fall, och det är idag oklart vilken typ av regim som kommer att ta kontroll över landet – eller om det istället styckas upp och tillfaller olika grupperingar och aktörer.
Inga pengar till löner
Andra bedömare har pekat på att den syriska regeringen i åratal varit under hård ekonomisk press – eftersom många av landets viktiga oljefält sedan länge varit under amerikansk-kurdisk kontroll samtidigt som landet utsatts för mycket hårda sanktioner från både Väst och andra arabstater, och heller inte beviljats några utländska lån av betydelse.
I korthet har detta bland annat inneburit att en extrem fattigdom brett ut sig över stora delar av landet där så många som 90 procent av befolkningen idag bedöms leva under fattigdomsgränsen, samtidigt som undernäring är ett stort problem.
Bashar al-Assad uppges på slutet inte ens ha haft pengar att betala ut all lön till sina soldater, vilket gjort dem omotiverade och lett till att många antingen övergav sina posteringar vid minsta motstånd – eller helt enkelt istället anslöt sig till den invaderande fienden.
Det kan också noteras att flera av de islamistiska och övriga militanta grupperingar som varit delaktiga i erövringen av Syrien och störtandet av Assad historiskt eller i närtid finansierats av bland andra USA, Turkiet, Israel och Gulfstaterna – som alla har betydande geopolitiska och ekonomiska intressen i landet.
