Den danske EU-parlamentarikern Anders Vistisen, Dansk Folkeparti, har gjort sig känd för sina frispråkiga uttalanden, inte minst genom sin hårda kritik mot Donald Trumps anspråk på Grönland.
I en intervju med ungerska Demokrata diskuterar han de nya geopolitiska spänningarna kring ön, Europas högerpolitiska rörelse och den förändrade dynamiken mellan EU och USA.
Dansk Folkepartis EU-parlamentariker Anders Vistisen blev internationellt uppmärksammad efter att ha riktat ett hårt budskap till USA:s dåvarande president Donald Trump i samband med hans anspråk på Grönland.
”Dear President Trump! Listen very carefully. Greenland has been part of the Danish Kingdom for 800 years. It’s an integrated part of our country. It is not for sale. Let me put it in words you might understand. Mr. Trump, f.ck off.”
Det fick Trump höra av den danske politikern Anders Vistisen nyligen i ett uppmärksammat utspel. I en längre intervju med den ungerska tidningen Demokrata utvecklar Vistisen sina reflektioner kring Trumps agerande, som han beskriver som ”oacceptabelt för en allierad”. Han betonar att USA:s intresse av Grönland borde ha förts via diplomatiska kanaler snarare än genom offentliga utspel, men riktigt samtidigt också kritik mot den danska och grönländska regeringen för deras passiva hållning.
– Vi har inte tagit försvaret av Grönland på allvar, och de grönländska politikerna pratar om självständighet, vilket är helt orealistiskt, fortsätter Vistisen.
Enligt Vistisen skulle Grönland, utan Danmarks stöd, riskera att hamna under inflytande av USA, Kina eller Ryssland. Han betonar också att Danmark subventionerar omkring 40 procent av den delvis autonoma önationens BNP, och att det inte är realistiskt att tro att USA skulle erbjuda ett bättre avtal.
Budapest Europas högerpolitiska nav
Vistisen betonar vidare för den ungerska tidningen att han ser Ungerns huvudstad som en central mötesplats för Europas nationellt inriktade rörelser.
– CPAC Hungary och dess tankesmedja har skapat en plattform där viktiga högerpolitiker från hela Europa och världen kan utbyta idéer på årlig basis. Budapest har blivit Europas högerpolitiska centrum idag, menar han.
Den danske politikern pekar särskilt ut Viktor Orbán som en strategiskt viktig ledare inom europeiska nationella rörelser, och lyfter fram Fidesz betydelse för utvecklingen av Identitet och Demokrati-gruppen i EU.
Trump och den europeiska högern
På frågan om hur relationen mellan EU och USA förändras med Donald Trumps återkomst som president, uttrycker Vistisen viss oro för att europeiska ledare saknar tillräcklig förståelse för den amerikanska MAGA-rörelse som omger honom.
– Jag tror Viktor Orbán var den ende som såg detta för sig tidigt efter att med Trump förlorade presidentposten, men även före detta fortsatte han faktiskt dialogen och höll kontakten med Trump-lägret.
De flesta EU-ledare ignorerade möjligheten att Trump kunde vinna igen, menar Vistisen, vilket han menar skapar en svår sits för Europa då relationerna mellan EU och den nya amerikanska administrationen redan sedan tidigare är ansträngda.
”Djupstaten starkare i Bryssel än i Washington”
När diskussionen glider in på Viktor Orbáns roll i Europas politiska framtid, beskriver Vistisen honom som en nyckelspelare i kampen mot EU:s byråkratiska etablissemang:
– Jag tror att detta också gäller i Bryssel, där valets förlorare fortsätter att styra, inte valets vinnare. Den djupa staten är förmodligen ännu djupare i Bryssel än i Washington DC, menar Vistisen.
Han anser att Orbán kan spela en viktig roll i att utmana den etablerade makten och stärka den nationalpatriotiska rörelsen i Europa.
Migrations- och energipolitiken skadar Europa
Vistisen riktar hård kritik mot EU:s migrationspolitik och menar att den nya migrationspakten är ineffektiv.
– De försökte övertyga folk om att problemet var löst, men i vi visste att pakten var värdelös, i värsta fall skadlig och öppnade för ännu mer migration.
Han anser att problemet främst ligger i migrationen från muslimska länder i Nordafrika och Mellanöstern.
– Man kan se det i all statistik i Danmark, oavsett om det gäller brottsstatistik, välfärdsstatistik eller arbetslöshetsstatistik.
När det gäller energifrågan ser han EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens politik som skadlig för Europa och att den även saknar stöd i det europeiska valresultatet.
– Valresultatet var ett stort nej till olaglig migration och ett nej till Green Deal-politiken som dödar arbetstillfällen i Europa, men vi har sett kommissionens ordförande göra precis tvärtom.
Anders Primdahl Vistisen, född 1987, är en dansk politiker och ledamot av Europaparlamentet för Dansk Folkeparti (DF). Han har varit aktiv i politiken sedan han gick med i Dansk Folkepartis Ungdom (DFU) 2001 och var dess ordförande 2012-2015. Vistisen kom in i Europaparlamentet första gången 2014 och omvaldes i november 2022 efter en kort paus efter valet 2019.
På bara några år besegrade El Salvador den brutala gängkriminalitet som hade plågat landet i decennier. Presidenten Nayib Bukele har av sina globalistiska motståndare anklagats för att vara "odemokratisk", men hos salvadoranerna själva har han i det närmaste uppnått folkhjältestatus och går nu i bräschen för en Bitcoin-revolution.
El Salvador, bokstavligen ”Frälsaren” eller med andra ord ”Frälsarens land”, blev formellt ett självständigt land år 1842. Frigörelsen för det latinamerikanska landet kom efter ett inbördeskrig i det relativt nybildade landet Centralamerikanska federationen som år 1823 hade frigjort sig från det mexikanska kejsardömet, ett Mexiko som bara två år tidigare, år 1821, hade utropat sig som självständigt från den spanska kronan.
Namnet till trots skulle den lilla nationen samtidigt få vänta tålmodigt på sin frälsning. El Salvador skulle komma att domineras av korrupta krafter och har i modern tid mer än något annat varit känt som en del av Centralamerikas så kallade ”bananrepubliker”, inte bara på grund av närvaro av USA-baserade företagsjättar där landet gick så långt som att anamma den amerikanska dollarn som sin egen valuta, utan även för att El Salvador under lång tid blivit känt som ett alldeles särskilt näste för brutala och bokstavligen djävulsdyrkande kriminella gäng, som MS-13 och Barrio 18 som fortfarande har en stark närvaro även i den organiserade kriminella världen.
Dessförinnan var landet främst förknippat med det utdragna inbördeskrig som härjade där under 13 långa år mellan 1979 och 1992 i en av Kalla krigets många proxykonflikter mellan pro-amerikanskt och pro-sovjetiskt inriktade krafter i landet.
Två år efter det salvadoranska inbördeskrigets utbrott föddes Nayib Bukele år 1981 i huvudstaden San Salvador. Fadern, Armando Bukele Kattán, var en framstående palestinskättad affärsman och muslimsk ledare som såg till att hans förstfödde son började studerade juridik vid Centralamerikanska universitetet i El Salvador. Nayib fullföljde dock aldrig sin examen, utan gav sig istället in i näringslivet. Enligt honom själv skulle denna erfarenhet låta honom utveckla två förmågor som han senare beskrivit som avgörande för sin politiska bana – att kommunicera och leda med tydlighet.
Bukeles politiska karriär började på allvar år 2012 när han valdes till borgmästare i Nuevo Cuscatlán, en liten kommun utanför huvudstaden San Salvador. Hans framgångar där – inklusive ekonomiska reformer och sociala program – ledde till att han 2015 blev borgmästare i huvudstaden San Salvador. Under denna tid profilerade han sig som en samtidigt pragmatisk, frispråkig och visionär ledare.
Trots de enorma risker som var förknippade med att utmana det politiska etablissemanget, som var fullständigt infesterat av gängkriminalitetens tentakler, kom Bukele att alltmer öppet kritisera dem för att ha förstört landet och för att ha förrått sina väljare.
Bukele möter folket.
2017 blev Bukele utesluten ur sitt dåvarande parti, FMLN, efter interna konflikter och grundade då sitt eget parti Nuevas Ideas, ”Nya Idéer”, som skulle bli plattformen för hans vågade kampanj att aspirera på presidentposten med budskap om att förnya och modernisera landet. Trots svåra hinder, som lades ut i vägen av politiska motståndare, lyckades Bukele till sist vinna valet 2019 med en historisk marginal, och blev så den förste presidenten sedan 1992 som inte tillhörde de två dominerande partierna, det socialistiskt inriktade FMLN eller det mer borgerligt-konservativt profilerade ARENA.
”De kunde döda vem som helst”
Svårigheterna var dock inte över trots valvinsten för den salvadoranske presidenten, där hans motståndare inte skydde några medel för att stoppa honom. Dessa kontrollerade fortfarande Högsta domstolen och 90 procent av den lagstiftande församlingen.
– Jag var tvungen att lägga in mitt veto mot allt, och de upphävde mina veton och godkände de lagar jag lagt in veto mot, förklarar Bukele om den första tiden i en intervju med den amerikanske journalisten Tucker Carlson.
Den enda lösningen Bukele såg var att även vinna en majoritet i landets kongress, något han också skulle komma att lyckas med. Idag är det bara valdomstolen som kontrolleras av den liberala oppositionen och som utan framgång försökte få presidenten åtalad och fängslad, något som enligt Bukeles egen bedömning misslyckades endast på grund av etablissemangets rädsla för en storskalig folklig revolt om han skulle avsättas.
Till Carlson berättar Bukele vidare att hans första prioritet var att fylla sitt vallöfte att en gång för alla ta itu med den organiserade brottsligheten.
– Man kan inte göra någonting om man inte har fred. När man väl har uppnått det kan man kämpa för de andra sakerna, som infrastruktur, välstånd, välbefinnande och livskvalitet. Men man måste börja med fred, och i fallet El Salvador var vi bokstavligen världens mordhuvudstad, konstaterar Bukele.
Bukele hälsar den salvadoranska armén.
En av de första åtgärderna han genomförde var att fördubbla antalet soldater i landets armé, förse dem med modern utrustning och sedan sätta in dem systematiskt för att bekämpa den organiserade brottsligheten med en bestämdhet som tidigare saknats. Gängen uppskattade av förklarliga skäl inte detta utan försökte slå tillbaka – bland annat i en mordvåg där man dödade 87 människor i det lilla landet på bara tre dagar.
– De kan döda vem som helst, och om staten ger sig på dem har staten inte för avsikt att döda eller skada någon annan än gängmedlemmarna. Så du har 70 000 mål, som var de 70 000 gängmedlemmarna, men de har 6 miljoner möjliga mål (landets befolkning). Så det var nästan en omöjlig uppgift, säger presidenten.
El Salvadors nya högsäkerhetsfängelse CECOT, Centro de Confinamiento del Terrorismo – eller ”terroristfängelset” på svenska, huserar de allra grövsta gängmedlemmarna med kapacitet för 40 000 fångar. Livet i fängelset är ytterst strängt, där den enda fritiden består av enkel motion och gudstjänster av präster.
Även oberoende analytiker pekar på att El Salvador idag är ett helt annat land än vid Bukeles tillträde och att det enligt landets officiella statistik kommit att bli det minst brottsdrabbade på de amerikanska kontinenterna, även inräknat Kanada och USA.
– Vi är säkrare än något annat land i västra hemisfären. Om jag hade sagt det för fem år sen hade de sagt att jag var galen, eller hur?
Bukele själv betonar att hans regering inte haft tillgång till några magiska recept, utan att man har kunnat lösa problemet med gängbrottsligheten för att man haft den politiska viljan och beslutsamheten att faktiskt göra det.
– Det kommer alltid att finnas brott, människor som bryter mot lagar, men våldsbrott, människor som mördar och våldtar varandra, är ett frivilligt beslut som en regering fattar. Varför skulle en regering välja att tillåta detta? frågar han sig.
Massivt stöd hos folket
Politiskt har Bukeles El Salvador även brutit mönstren vad gäller covidpolitiken, där man från statligt håll valde att uppmuntra sund kost och motion och heller inte påtvinga befolkningen de kontroversiella covidvaccinerna med några covidpass. Som ett av få länder erbjöd man även preparatet hydroxiklorokin som ett alternativ till behandling för covid, något som Bukele bland annat hänvisade till att de flesta världsledare själva använde sig av.
Fokus för Bukeles politik har i övrigt varit att driva på för ekonomiska reformer och han har som ett led i detta gjort El Salvador till det första landet i världen där Bitcoin accepteras som lagligt betalningsmedel – vilket gör att det ska accepteras som giltigt betalningsmedel för alla former av skulder och transaktioner. Entusiaster för den nya kryptoekonomin samlas nu i El Salvador, som av många bedöms kunna bli en ny ”tigerekonomi” i Amerika.
I västmedia har Bukele framförallt porträtterats som något av en ”diktator” som förkastat ”mänskliga rättigheter” i samband med massarresteringarna av misstänkta gängmedlemmar och perioder av långvarig militär övervakning av särskilda områden i landet. Både inhemska och internationella kritiker har riktat anklagelser mot presidenten för att försöka centralisera makten, bilda en polisstat och undergräva så kallade demokratiska institutioner och principer.
I samband med att han 2024 återvaldes med en spektakulär jordskredsseger, med hela 84,6 procent av rösterna, bemötte han denna kritik i det uppmärksammade tacktalet till befolkningen med att han satte deras rättigheter före organiserade kriminellas.
– Vi är det säkraste landet på den amerikanska kontinenten, och vad sa de till oss? ”Ni kränker mänskliga rättigheter.” Vems mänskliga rättigheter? De hederliga människornas rättigheter? Nej. Kanske har vi prioriterat de hederliga människornas rättigheter framför brottslingarnas rättigheter. Det är allt vi har gjort, och det är det ni säger är en kränkning av mänskliga rättigheter, deklarerade Bukele.
Bukele med sin hustru Gabriela Roberta Rodríguez de Bukele. Foto: Casa Presidencial El Salvador
I en ironisk replik till liknande epitet som riktats mot honom har han själv bland annat benämnt sig på Twitter/X som ”World’s coolest dictator” – ”världens coolaste diktator”. Presidenten har också i övrigt blivit känd för sitt flitiga användande av sociala medier, särskilt X, som han använder för att kommunicera direkt med folket, och ibland för att rådgöra med allmänheten i samband med sitt beslutsfattande.
Denna digitala närvaro har gjort honom mycket populär också bland yngre generationer som ofta betraktar honom som en modern ledare av en helt annan typ än det politiska etablissemang som tidigare styrde landet.
Varningen till Väst
Bukele uttrycker personlig kritik till den mjuka synen på brottslingar i Västvärlden, och som han själv betraktar El Salvador som varande en del av, där han pekar på att dessa ofta betraktas som individer med rättigheter som måste skyddas – även om de är våldsamma mördare och organiserade gängmedlemmar. Denna inställning leder enligt Bukele i slutändan till en punkt då själva civilisationen börjar raseras.
– Den västerländska civilisationen har nått sin topp. Vi kan alla vara överens om att vi är på väg ner och att det sker för att vi inte underhåller civilisationen på rätt sätt, säger han och förklarar att vi inte längre strävar efter att göra saker så bra och storslaget som möjligt.
– Demokratin fungerar, men om man inte underhåller den kommer den att falla sönder som en mur. Så vad vi har just nu är en enorm erosion av den västerländska civilisationen, sammanfattar Bukele.
Han pekar på att regeringar idag mest tycks vara intresserade av att blidka enskilda väljargrupper för att få deras röster – exempelvis genom att ge dem stora summor pengar eller andra frikostiga löften, och att man inte längre tycks bry sig om vad som är bra för nationen som helhet.
– Det kan inte fortsätta. Det är som om någon äter för mycket. Man kan vara lite fet, eller hur? Det är okej. Men om någon är sjukligt fet, kommer någon att komma och säga att du måste sluta, eller hur? Eftersom ditt hjärta inte klarar av det längre.
US taxpayers should know that their government is using their money to fund communist movements against a democratic elected (and with a 90% approval rating) government in El Salvador.
Ett fokusområde för den frispråkige presidenten, efter att gängen nu besegrats, är att attrahera investerare och turister till landet – snarare än att vara en fristad för mördare och våldsbrottslingar. ”Det finns tillräckligt med pengar så länge ingen stjäl dem” är ett av många liknande citat som sammanfattar Bukeles syn på landets framtid och gjort honom så populär bland den egna befolkningen.
Bukele publicerar ofta bilder som visar hur landets militär och polis bekämpar den organiserade brottsligheten. Foto: Nayib Bukele/FB
Många menar också att framgångarna är ett uttryck för vågen av en ny generation nationalpopulistiska ledare i en närmast global revolt mot det globalistiska ”regnbågsimperium” som präglats av genusideologi, demografiska omvälvningar, daltande med våldsbrottslingar samt ett enormt gap mellan det politiska etablissemanget och befolkningen i stort.
Den salvadoranske presidenten har heller inte varit blyg för att uttryckligen kritisera inflytelserika globalister som George Soros och andra som han menar drivit på för denna typ av utvecklingslinjer i Väst, och fortfarande har en alltför stor makt över politiken i många länder.
I sitt segertal till folket 2024 formulerade Bukele även vikten för små nationer att vara vakna för den globala politikens aktörer, där El Salvador bara är ett exempel på många nationer som fått lida i kölvattnet av olika falanger av globalistiskt inriktade aktörer och stormakter.
– Inbördeskriget i El Salvador, som officiellt dödade över 85.000 salvadoraner och tvingade över 1 miljon människor på flykt, sponsrades av två olika makter. Det fanns en konflikt mellan väst och Sovjetunionen, och de ville slåss, men inte på sin egen mark. De ville inte tillhandahålla kanonmat. Så de bestämde sig för att strida på andra platser runtom i världen, och en av de platser de valde att strida på var här i El Salvador. De lurade oss. De sa åt oss att döda varandra och vi gjorde som de sa.
Bukele avslutade med att tillägga sin uppfattning att det nu finns mäktiga spelare på den globala arenan som fruktar det exempel El Salvador redan har visat.
– Vi kommer att fortsätta att göra det omöjliga, och El Salvador kommer att fortsätta att sätta ett exempel för omvärlden.
Drygt 30 länder har på senare tid uttryckt intresse för att antingen ansluta sig till eller samarbeta med Brics-gruppen, uppger Rysslands president.
Han betonar vidare att Brics på inget sätt är en ”antivästlig sammanslutning – utan helt enkelt en icke-västerländsk” sådan.
Det var under gårdagen som Putin mötte journalister från Brics-länderna och där konstaterade att gruppen idag redan omfattar cirka 45 procent av den globala befolkningen – samtidigt som deras handelsomsättning och andel av den globala ekonomin uppges ha ökat stadigt de senaste åren.
– Vår grupp håller på att expandera. Antalet vänner och likasinnade inom Brics-föreningen har ökat och intresset för föreningens aktiviteter är mycket stort, förkunnade han bland annat.
Enligt Putin är Brics globalt fördelaktigt, inte bara för de egna deltagarna och bör inte betraktas som ett block som riktar sig mot västerländska intressen, rapporterar statskanalen RT.
– Det här är inte en sådan organisation, och i den meningen har den en universell karaktär och kommer enligt min mening att ha en gynnsam effekt på världsfrågorna som helhet, inklusive världsekonomin.
– Brics är inte en antivästlig sammanslutning. Den är helt enkelt icke-västerländsk, fortsatte presidenten.
Huruvida samarbetet ska expanderas är någonting som måste utvärderas av de permanenta medlemmarna i gruppen så att en ”solid konsensus” i frågan uppnås. Även om det inte är uteslutet att gruppen växer i antal är det enligt Putin viktigt att den förblir multilateral och effektiv.
– Genom att öka antalet medlemmar i organisationen bör vi inte minska effektiviteten i hela strukturen till ett minimum, varnade han.
Frankrikes president, Emmanuel Macron, har rönt internationell uppmärksamhet genom att förespråka ”en reform av den nuvarande världsordningen”. Han menar att en mer rättvis värld är nödvändig för att säkerställa en hållbar fred, och då särskilt i Europa.
Macrons uttalande kommer samtidigt som spänningarna kring kriget i Ukraina alltjämt dominerar världspolitiken.
I samband med sitt tal vid konferensen ”Imagining Peace” i Paris, efterlyste Macron ”kreativitet” i sökandet efter fred.
Han betonade att Europa behöver en ny form för att säkerställa stabilitet och klargjorde att kontinentens framtid inte enbart ligger i EU:s och Natos händer.
– Vi måste vara tillräckligt fantasifulla för att tänka på morgondagens fred, en fred i Europa i en ny form, sade Macron till församlingen i Sant’Egidio.
Presidenten underströk också att Europa måste ompröva sin relation till Ryssland när konflikten i Ukraina är över. Enligt honom är det nödvändigt att hitta en ny organisationsstruktur för Europa, bortom de nuvarande institutionerna.
– Vi strävar efter att följa den europeiska politiska gemenskapen, men vi måste tänka ut en ny form för hur Europa ska organiseras och ompröva vår relation till Ryssland, uttryckte Emmanuel Macron vidare.
Macrons uttalanden har väckt stor uppmärksamhet även internationellt.
”Macrons ’pacifistiska’ vändning? Igår i Paris, vid Sant’Egidio-mötet, talade han om en ny, mer representativ internationell ordning, också i syfte att återuppbygga relationen med Ryssland: ’Vi måste vara fredsmäklare, även när vägen är svår’.” noterar bland andra den italienske socialdemokraten Lucio D’Ubaldo.
Svolta “pacifista” di Macron? Ieri a Parigi, al meeting di Sant’Egidio, ha parlato di un nuovo ordine internazionale più rappresentativo, anche con l’obiettivo di ricostruire il rapporto con la Russia: ”Dobbiamo essere artigiani di pace, anche quando la strada è difficile”. pic.twitter.com/V2wJj8l0LU
Den ryske presidentens talesman Dmitry Peskov var snabb att reagera på Macrons tal och menade att en förändring av Europas säkerhetsarkitektur och det internationella systemet är oundviklig och just nu genomgår betydande förändringar.
– Det är uppenbart att eftersom säkerhetsarkitekturen i Europa förändras med stormsteg är det nödvändigt att bygga upp den på nytt, kommenterade Peskov till den ryska nyhetsbyrån Tass.
Emmanuel Macrons kommentarer om Ryssland har tidigare mötts av kritik, bland annat när han 2022 uppmanade västvärlden att inte ”förödmjuka” Ryssland.
Hans senaste uttalanden markerar en fortsatt tveeggad hållning i förhållande till konflikten i Ukraina, i ljuset av att han för en tid sedan öppnade upp för möjligheten att Nato-trupper skulle kunna sättas in i Ukraina. Något som andra nationella ledare hitintills har avfärdat.
”What the ruler [Emanuel Macron]didn’t say was that the slaves would still be slaves, and governments would still rule them, it’s only that illusion that is going to go away.”
Talet sammanfaller med att Ukrainas president Volodymyr Zelensky förbereder sig för ett möte med USA:s president Joe Biden. Zelensky planerar att presentera sin så kallade ”segerplan”, som enligt uppgift innebär en strategi för att tvinga Ryssland att erkänna sig besegrat.
Som en del av planen vill han ha tillstånd att genomföra långdistansattacker mot Ryssland med hjälp av västerländska vapen.
Frankrike är ett av de länder som har levererat sådana vapen till Ukraina, inklusive kryssningsmissiler av typen SCALP/Storm Shadow. Brittiska tjänstemän har stött Kievs begäran om att få utföra attacker på rysk mark, men det slutliga beslutet ligger i Washingtons händer.
Macron betonade också att den världsordning som skapades efter andra världskriget är ”orättvis och ofullständig”, eftersom många av dagens nationer inte existerade vid den tiden, och förespråkar därför reformer av internationella institutioner som FN, Världsbanken och Internationella valutafonden för att återspegla den förändrade globala verkligheten.
