WASHINGTON (Xinhua) -- USA:s högste general Dan Caine har enligt CNN under de senaste veckorna privat sagt till andra ledande rådgivare till president Donald Trump att Washington måste hitta en väg ut ur kriget med Iran.
Dan Caine ska enligt CNN ha framfört sin syn på kriget till Donald Trump då militära alternativ för att trappa upp konflikten kan få motsatt effekt och flygstridskrafter ensamma sannolikt inte kan uppnå Trumps uttalade mål, uppger CNN med hänvisning till tre källor med insyn.
Donald Trump har konsekvent förefallit ovillig att sätta in marktrupper i Iran och har satsat på att flyganfall ensamma kan få Teheran att acceptera en uppgörelse på hans villkor. Caine och andra i Trumps regering bedömer dock privat att ett sådant resultat är osannolikt, enligt uppgifterna.
CNN:s rapport kom dagen efter att Trump sagt att USA:s samlade ammunitionslager fortfarande är tillräckliga, men att tillgången på vissa ammunitionstyper är "något mer ansträngd".
Annons:
Enligt Pentagondata som återges av Xinhua har 18 amerikanska militärer dödats och 687 skadats i kriget mot Iran.
Motståndet bland amerikaner mot kriget har samtidigt ökat, enligt flera opinionsmätningar.
En Washington Post–Ipsos-mätning visade att 68 procent ansåg att kriget inte var "värt att utkämpa", medan en Reuters/Ipsos-mätning visade att ungefär en tredjedel stödde kriget.
Irans utrikesminister Abbas Araghchi uppger att några förhandlingar mellan Iran och USA inte pågår. Han bekräftar att meddelanden förmedlas via mellanhänder, men att samtal inte kan återupptas innan USA enligt Iran har upphört med vad Teheran beskriver som brott mot den tidigare överenskommelsen.
Araghchi sade också att samtal med Oman om en ny farled i Hormuzsundet fortsätter, men att en sådan överenskommelse i sig inte skulle innebära att sundet öppnas.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Ett mindre brittiskt kraftverk tvingades stänga i fyra dagar efter en cyberattack som i brittisk rapportering kopplas till Iran. Regeringen säger att attacken aldrig hotade landets elförsörjning, men har varnat energibolag för risken för nya intrång.
Attacken inträffade i juli och drabbade en mindre elproducent. BBC rapporterar att energidepartementet DESNZ har bekräftat nedstängningen, medan Telegraph uppger att angriparna var knutna till den iranska regimen. Den brittiska regeringens offentliga uttalande bekräftar incidenten men innehåller ingen egen attribuering till Iran.
Varken regeringen eller Storbritanniens nationella cybersäkerhetscenter NCSC vill namnge anläggningen. Motiveringen är säkerhetsskäl, och det är därför inte känt var i landet attacken skedde eller vilken teknik som slogs ut. Enligt regeringen rörde det sig om en småskalig generator och inte om ett större kraftverk eller en annan samhällskritisk anläggning.
Den drabbade anläggningen hålls hemlig
Incidenten påverkade inte den samlade brittiska elproduktionen eller det nationella nätet. Efter attacken kontaktade DESNZ energibolagens ledningar och skickade råd om hur företagen bör skydda sig och agera vid nya intrång.
Annons:
Telegraph beskriver händelsen som den första kända Irananknutna cyberattacken som lyckats stänga en brittisk energianläggning. Det påståendet går ännu inte att kontrollera mot någon offentlig incidentrapport, eftersom myndigheterna inte har redovisat anläggning, angreppsmetod eller tekniska bevis för attribueringen.
Två amerikanska kampanjer – bara den ena är Iranattribuerad
Attacken ägde rum under samma period som en bredare våg mot amerikanska vatten-, energi- och kommunala system. I ett varningsmeddelande som uppdaterades den 22 juli varnade CISA, FBI, NSA och andra amerikanska myndigheter för Irananknutna aktörer som angrep internetanslutna industriella styrsystem. Enligt myndigheterna orsakade intrången driftstörningar och ekonomiska förluster i flera sektorer.
Den 19 augusti kom en separat myndighetsvarning om en aktiv kampanj mot styrsystem i Siemens S7-serie. Angriparna använder AI-genererade skript som förkläs till legitima övervakningsverktyg och söker efter system med gammal programvara, svaga inloggningsskydd eller direkt anslutning till internet. TechCrunch rapporterar att myndighetsvarningen inte attribuerar kampanjen till Iran.
Det innebär att den brittiska attacken, den Iranattribuerade amerikanska kampanjen och den senare AI-stödda kartläggningen inte kan behandlas som en enda bekräftad operation. Händelserna rör däremot samma typ av sårbara industriella system och samma grundläggande risk: digital åtkomst kan användas för att påverka fysiska processer.
AI sänker tröskeln för angrepp
Programmerbara styrsystem, så kallade PLC:er, används för att kontrollera pumpar, ventiler, produktionslinjer och elutrustning. De amerikanska myndigheterna bedömer att AI-stödd utveckling gör det snabbare och enklare för angripare att bygga fungerande verktyg, anpassa dem efter motåtgärder och kartlägga exponerade anläggningar.
Storbritanniens NCSC bedömde i mars att iranska staten och Irananknutna aktörer har förmåga att genomföra cyberoperationer, även om myndigheten då inte såg någon tydlig ökning av det direkta hotet mot Storbritannien. Kraftverksattacken visar nu att även en begränsad anläggning kan slås ut i flera dygn utan att allmänheten får veta var den ligger eller hur intrånget gick till.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
USA:s president Donald Trump utlyser vad han kallar en "ekonomisk D-dag" mot Iran och kräver att USA:s allierade hjälper till att isolera landet. Presidenten hotar samtidigt med omfattande ekonomiska följder för de stater, banker och företag som fortsätter handeln.
Donald Trump offentliggjorde kampanjen på Truth Social på onsdagen.
Han beskrev satsningen som de mest omfattande ekonomiska sanktionerna som USA någonsin har riktat mot ett land och anklagade Iran för att ha försuttit möjligheten att nå en uppgörelse.
Varningen omfattar länder vars banker, företag, flygplatser eller myndigheter ger Iran möjlighet att hålla ekonomin igång. Trump pekade särskilt ut oljesmuggling, kontantöverföringar, växlingskontor, fartygsregister och bulvanföretag.
Annons:
Presidenten angav däremot varken vilka länder USA tänker straffa eller vilka åtgärder som väntar. USA:s finansdepartement hade på torsdagen inte offentliggjort något motsvarande nytt Iranpaket bland sina senaste åtgärder.
Hotar iranska handelspartner
Trumps formuleringar öppnar framför allt för sekundära sanktioner. USA kan därigenom försöka stänga ute utländska banker och företag från amerikanska marknader eller det dollardominerade finanssystemet om de fortsätter göra affärer med Iran.
Kina framstår som den viktigaste möjliga måltavlan eftersom kinesiska företag köper en stor del av Irans återstående oljeexport. Al Jazeera rapporterar att även Irak och Turkiet hör till de handelsvägar som Washington kan försöka påverka.
Förenade arabemiraten stoppade dagen före Trumps besked sina handels- och finansförbindelser med Iran efter anklagelser om iranska robotangrepp, något som bestämt förnekas av Teheran.
Kontroll över handelsvägarna i Hormuzsundet är högprioriterat för Donald Trump och USA. Foto: NASA.
Irans utrikesminister Abbas Araghchi svarade på torsdagen att Trumps kampanj försöker avleda uppmärksamheten från USA:s statsskuld och stigande räntekostnader.
Han beskrev påtryckningarna som ekonomisk terrorism och hävdade att de hotar världsekonomin och andra staters suveränitet.
USA har redan infört omfattande sanktioner mot Irans olje-, sjöfarts- och finanssektorer.
Kampanjens praktiska betydelse avgörs därför först när Washington redovisar vilka ytterligare straffåtgärder som ska införas och om hoten även riktas mot stora handelspartner som Kina.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
USA:s armé uppges ha förbrukat merparten av sina ATACMS- och PrSM-robotar under kriget mot Iran. Uppgifter från personer med insyn i lagerdata pekar mot hårt pressade lager och begränsad militär handlingsfrihet vid nya kriser.
USA:s armé har enligt Reuters gjort av med merparten av sitt globala lager av markbaserade precisionsrobotar av typerna ATACMS och PrSM.
Två personer med insyn i lageruppgifterna säger till nyhetsbyrån att i stort sett samtliga robotar av typerna har förbrukats under krigets fem månader.
ATACMS är en armérobot med lång räckvidd som avfyras från bland annat HIMARS-system. PrSM är efterföljaren med längre räckvidd. Vapnen möjliggör angrepp på avstånd och minskar behovet av att sända bemannade stridsflygplan mot luftförsvarade mål.
Annons:
Några siffror på återstående robotar har inte offentliggjorts, men Reuters beskriver samtidigt hur USA:s centralkommando CENTCOM har fyllt på med robotar från andra amerikanska lager runt om i världen.
Påfyllningen visar att uppgifterna inte omfattar hela USA:s arsenal av långräckviddiga vapen, men att arméns ATACMS- och PrSM-lager har pressats hårt.
Arméroboten ATACMS kan avfyras från bland annat HIMARS-systemet. Foto: US Army
Flera robotlager har pressats
Även andra robotlager uppges ha minskat.
Reuters rapporterar en förbrukning av något mindre än hälften av USA:s Tomahawkrobotar sedan krigsutbrottet, men skriver att siffran saknar oberoende verifiering.
Tankesmedjan CSIS bedömer dock att USA fortfarande har robotar nog att fortsätta striderna i Mellanöstern.
Minskade lager kan ändå begränsa USA:s handlingsutrymme vid en större konflikt, som till exempel i Stilla havsregionen.
Pentagon avvisar emellertid bilden av en uttömd arsenal, och försvarshögkvarterets talesman Sean Parnell säger att USA har förmågor för presidentens operationer och ett djupt lager som ska skydda landets intressen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Marjorie Taylor Greene, Tucker Carlson, Thomas Massie och Joe Kent samlade med sina respektive. Bilden publicerades när Greene meddelade att en ny America First-rörelse hade börjat.
Marjorie Taylor Greene har samlat flera tidigare Trumpallierade och förklarar att en ny America First-rörelse har börjat. I gruppen finns bland andra Tucker Carlson, Thomas Massie och Joe Kent, som samtliga har vänt sig mot president Donald Trump med anledning av kriget mot Iran.
Den tidigare kongressledamoten från Georgia publicerade på lördagen en bild från sammankomsten. Runt bordet sitter, utöver Greene, medieprofilen Tucker Carlson, kongressledamoten Thomas Massie och Joe Kent, som i mars avgick som chef för USA:s nationella antiterrorcentrum. Även Greenes make Brian Glenn samt Carolyn Massie och Heather Kent syns på bilden.
”Vi sade inga fler utländska krig och vi menade det”, skriver Greene. Hon anklagar Trump för att ha förrått sina tidigare anhängare och säger att rörelsen ska vara till för amerikaner ”till höger, vänster och i mitten”.
We said no more foreign wars and we meant it and supported Donald Trump because he made that promise.
But he’s betrayed us all.
Our commitment is America First for all Americans, right, left, and center.
The movement has begun. pic.twitter.com/mZXadw0kBr
— Former Congresswoman Marjorie Taylor Greene🇺🇸 (@FmrRepMTG) August 1, 2026
Har öppnat för ett tredje parti
Sammankomsten kommer efter att både Greene och Carlson offentligt har talat om att utmana USA:s två etablerade partier. I en intervju med Piers Morgan den 30 juni sade Greene att en grupp profiler från både höger och vänster skulle kunna bilda ett parti med amerikanska intressen i centrum.
”Det kommer att bli ett tredje parti, och jag ska göra allt jag kan för att få det till stånd”, sade han.
Något partinamn, program eller någon formell organisation har dock ännu inte presenterats. Greenes besked gäller än så länge en ”rörelse”, inte ett registrerat parti.
Iran-kriget förenar gruppen
Den gemensamma nämnaren är motståndet mot USA:s krig med Iran. Greene har under en längre tid anklagat Trump för att överge löftet om att avsluta amerikansk inblandning i utländska krig. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur hon beskrev presidentens linje som ett svek mot MAGA-rörelsens ideal.
Kent lämnade Trumpadministrationen den 17 mars. I sitt avskedsbrev skrev han att han inte med gott samvete kunde stödja kriget. Han hävdade att Iran inte utgjorde något omedelbart hot mot USA och uppmanade presidenten att ändra kurs.
Massie förlorade i maj Republikanernas primärval i Kentucky mot den Trump-stödde Ed Gallrein. Han sitter dock kvar i representanthuset mandatperioden ut. Valförlusten följde efter hans kritik mot kriget och hans krav på att Epstein-dokumenten skulle offentliggöras. Carlson beskrev då resultatet som ett tecken på att MAGA-koalitionen höll på att splittras.
Trump har i sin tur försvarat kriget med att det är nödvändigt för att hindra Iran från att skaffa kärnvapen. Han har också gått till hårda personangrepp mot flera av de tidigare allierade som kritiserat honom.
Den nya samlingen visar att missnöjet nu har fått en mer organiserad offentlig form. Det återstår däremot att se om gruppen försöker bygga ett parti inför mellanårsvalet eller fortsätter som en lös politisk rörelse utanför Republikanerna.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
