MORGONDAGENS DAGSTIDNING –
Donera Annonsera Om Nya Dagbladet Kontakt
Globe
Nya Dagbladet
Senaste nytt
Annons:
Den här artikeln publicerades för 13 år sedan

https://nyadagbladet.se/utrikes/cia-smugglade-vapen-till-syriska-rebeller-fran-libyen/

Utrikes

”CIA smugglade vapen till syriska rebeller från Libyen”

CNN avslöjar nu vilken roll CIA och Obamaadministrationen spelade den 11 september 2012 vid USA:s ambassad i Benghazi, Libyen, när terrorister gick till attack och dödade fyra amerikaner, varav en ambassadör.

Uppdaterad oktober 23, 2019, Publicerad augusti 6, 2013 – av Alexander Almqvist
Protester från den 4 maj i år mot Obamaadministrationens mörkläggning av vad som hände i Benghazi
2 min läsning
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 39 700,00 SEK 53% Mål: 75 000,00 SEK
Läs artikeln och bidra

22 CIA-agenter fanns vid USA:s ambassad natten den 11 september 2012. Varför och vad de gjorde där försöker nu CIA att dölja på allra kraftfullaste sätt.

Det bekräftar en källa med insyn inom CIA för CNN. Enligt källan vidtar CIA åtgärder för att aldrig låta sanningen om Benghazi läcka ut.

Smugglade luftvärnsrobotar
Sedan januari i år har vissa CIA-agenter, som deltog i byråns uppdrag i Libyen, utsatts för frekventa, månatliga lögndetektorstester. Anledningen är enligt källan att försöka kväva informationen om att CIA-agenterna under stort hemlighetsmakeri hjälpt till att smuggla luftvärnsrobotar från libyska vapenförråd genom Turkiet till syriska rebeller.

Men det är ytterst ovanligt att agenter ska utsättas för lögndetektorstester på så kort basis. Det menar den förre CIA-agenten och nuvarande CNN-analytikern Robert Baer.

Annons:

– CIA:s anställda utsätts vanligtvis för lögndetektorstester vart tredje eller fjärde år. Aldrig mer än så, säger han till CNN.

Gaddafis vapen i händerna på rebellerna
Ambassadören Chris Stevens, som dog i attacken i Benghazi, genomförde sitt sista möte den 11 september 2012 med den turkiska generalkonsulten Ali Sait Akin. Enligt en källa till Fox News befann sig Chris Stevens i Benghazi för att förhandla fram en vapentransfer, ett försök att få SA-7 missiler (luftvärnsrobotar) ur händerna på "libyska extremister". Men egentligen var det bara en ursäkt för att få sända vapen till Den Fria Syriska Armén och rebellerna i landet som krigar mot presidenten Bashar al-Assad.

– CIA genomförde en samlad insats för att försöka spåra upp och hitta luftvärnsrobotar, sade USA:s dåvarande utrikesminister Hillary Clinton. Enligt The Inquisitr rörde det sig om sammanlagt 400 ton vapen som tillhörde Libyens förra president Muammar Gaddafi.

Det amerikanska utrikesdepartementet (UD) var även de inblandade i Benghazi-affären. I ett e-postmeddelande till CNN förnekar dock amerikanska UD att man tillsammans med CIA hjälpt att smuggla vapen till syriska rebeller.

Skyllde på islamister
Från början skyllde CIA och USA ifrån sig och påstod felaktigt (någonting som man senare tog tillbaka) att attacken mot ambassaden kom från radikala muslimer som visade sin vrede i samband med en demonstration mot den anti-muslimska filmen Innocence of Muslims. Och vips hade USA lyckats lägga över skulden på någon annan.

Enligt andra källor som Fox News talat med ska även flera samtal ha ringts från ambassaden och bett om förstärkning när terrorister attackerade ambassaden i Benghazi. Men utrikesdepartementet och Vita huset nekade militären att passera in i Libyen. Hillary Clinton ska ha varit den som var högste beslutsfattaren, inte presidenten Barack Obama, uppger källan till Fox News.

 

 

Alexander Almqvist
alexander.almqvist@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

https://nyadagbladet.se/utrikes/vita-bbc-anstallda-har-lagre-medianlon/

Utrikes

Vita BBC-anställda har lägre medianlön i sex av sju karriärklasser

Publicerad Idag 14:17 – av Jan Sundstedt
BBC Storbritannien
2 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Vita anställda vid BBC har lägre mediantimlön än sina icke-vita kollegor i sex av sju karriärklasser. Sett över den analyserade personalen tjänar vita dock mer, samtidigt som svarta anställda har lägre mediantimlön än vita.

Siffrorna finns i den lönegapsrapport som BBC redovisar i årsredovisningen för 2025/26.

Redovisningen avser BBC Public Service Broadcasting i England, Skottland och Wales, inklusive World Service, och bygger på läget den 31 mars 2026.

Störst är skillnaden i den lägsta klassen, Band A. Där är medianen för svarta, asiatiska och andra minoritetsanställda 13,2 procent högre än för vita.

Annons:

Bland toppcheferna, Senior Leaders, är minoritetsmedianen 5,3 procent högre och medellönen 9,3 procent högre. Bara i Band F har vita en högre median, med marginella 0,6 procent.

BBC skriver själv att minoritetsanställdas genomsnittslön är högre än eller nära de vitas i alla klasser.

När samtliga karriärklasser räknas ihop går lönegapet däremot åt andra hållet. Det beror enligt BBC främst på hur de anställda fördelas mellan olika nivåer och yrkesfamiljer.

Vita har 0,7 procent högre mediantimlön och 2,0 procent högre medellön än minoritetsgruppen, som utgör 18 procent av de anställda i rapporten.

I den bäst betalda fjärdedelen av personalen är andelen minoritetsanställda 17,6 procent, mot 19 till 20 procent i de övriga.

BBC: Rättvisa, tydlighet och konkurrenskraft

En karriärklass är inte heller ett och samma jobb. Varje klass rymmer yrken med olika lönenivåer, och rapporten jämför genomsnitt, inte personer på samma tjänst.

Den brittiska regeringens vägledning för lönekartläggning slår fast att ett lönegap inte är detsamma som olika lön för lika arbete.

Bakom samlingsbeteckningen döljer sig stora skillnader. Svarta anställda har 8,5 procent lägre mediantimlön och 9,9 procent lägre medellön än vita.

Asiatiska anställda och gruppen övriga ligger i stället över de vita, med medianer som är 2,7 respektive 5,9 procent högre. Anställda med blandad bakgrund ligger 4,1 procent under.

Det totala gapet har krympt sedan i fjol, från 3,5 till 2,0 procent i medellön. BBC förklarar förändringen med att andelen minoritetsanställda i den lägsta klassen har minskat.

Samtidigt tog bolaget in sin största lärlingskull hittills, en grupp som enligt rapporten är mer mångfaldig än övrig personal och börjar på de lägsta lönerna.

BBC säger sig sätta lönerna efter principerna "rättvis", "tydlig" och "konkurrenskraftig".

När siffrorna uppmärksammades av den brittiska kanalen GB News sa förre kulturministern John Whittingdale, som ansvarade för BBC:s senaste stadga 2016, att bolaget borde betala de anställda helt efter det värde och den förtjänst de tillför i sitt arbete.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/pentagon-beordrar-forberedelser-for-nya-storanfall-mot-iran/

Utrikes

Pentagon beordrar förberedelser för nya storanfall mot Iran

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Idag 12:34 – av Emil Fjellstedt
Redaktionellt montage med Donald Trump i förgrunden och Pentagonbyggnaden sedd från luften i bakgrunden.
Pentagon har enligt Axios instruerat Centcom att slutföra förberedelserna för nya storskaliga anfall mot Iran, men Donald Trump har ännu inte fattat något slutligt beslut.
3 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Pentagon har beordrat USA:s militär att göra sig redo för att återuppta storskaliga anfall mot Iran. Enligt amerikanska och israeliska källor kan det ske redan före mellanårsvalet i november, men något anfallsbeslut finns ännu inte.

Ordern till centralkommandot Centcom, som ansvarar för de amerikanska styrkorna i Mellanöstern, gavs för flera dagar sedan. Uppgifterna kommer från amerikanska tjänstemän, rapporterar Axios. Direktivet saknar datum, och president Donald Trump har inte fattat något slutligt beslut.

Så sent som den 30 september uppgavs att nya anfall skulle vänta till efter valet. Nu säger amerikanska och israeliska källor till Axios att de kan komma tidigare, redan före mellanårsvalet.

Energi, infrastruktur och kärnmål

Om striderna återupptas väntas de enligt Axios anonyma källor omfatta massiva bombningar av iranska energi-, infrastruktur- och kärnmål. USA och Israel väntas i så fall slå till tillsammans.

Annons:

— Departementets uppgift är att ta fram och presentera militära alternativ för presidenten, säger en tjänsteman vid Pentagon till Axios.

En tjänsteman i Vita huset säger att Trump har alla alternativ tillgängliga.

— Iran har decimerats, och det kan gå på två sätt: den lätta vägen eller den svåra vägen, säger tjänstemannen.

En israelisk tjänsteman bedömer att sannolikheten för anfall före valet inte är hög men inte kan uteslutas, och att den ökar markant efter mellanårsvalet. Enligt Axios kan ett återupptaget krig påverka det amerikanska valet, bland annat genom stigande oljepriser, och en ny upptrappning kan gynna Benjamin Netanyahu politiskt i Israel.

Vance kräver mindre anrikning

Förhandlingarna står still. Qatariska medlare väntar fortfarande på Irans svar på ett amerikanskt motförslag med krav på eftergifter i kärnprogrammet.

Vicepresident JD Vance säger i en intervju med Reuters att Iran måste minska sin anrikningskapacitet rejält för att kriget ska kunna avslutas, inte bara lova framtida neddragningar.

— Om man inte vill ha ett kärnvapen, varför behöver man då 60-procentigt anrikat bränsle? säger Vance.

Enligt Vance är USA fortfarande öppet för ett avtal, men löften räcker inte. Washington kräver konkreta iranska eftergifter i kärnprogrammet.

— Vi tänker inte byta handling mot ord, säger han.

En högt uppsatt iransk tjänsteman som deltar i de indirekta förhandlingarna säger till Reuters att ett amerikanskt erkännande av Irans rätt att anrika är en röd linje där Teheran inte kommer att visa någon flexibilitet.

— Amerikanerna får gärna ha önskemål och idéer, men de går emot Irans krav, säger tjänstemannen.

USA, Israel och andra västländer har länge anklagat Iran för att sträva efter kärnvapen. Iran förnekar att landet strävar efter att skaffa kärnvapen.

Kriget har pågått i sju månader och kostar enligt Reuters omkring tre miljarder dollar i månaden. Trump har avvisat Teherans senaste bud och varnat för att de militära operationerna kan trappas upp efter mellanårsvalet.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/ledamoter-kraver-oberoende-granskning-av-fca-efter-visselblasares-dod/

Utrikes

Visselblåsare hittade Lutnicks Epsteinmejl – fick fel besked om skydd

Jeffrey Epstein-fallet

Publicerad Igår 12:21 – av Emil Fjellstedt
Howard Lutnick till vänster och Simon Andriesz till höger, åtskilda av en sned vit linje.
Simon Andriesz pekade ut affärskontakter mellan Howard Lutnick och Jeffrey Epstein. Efter hans död kräver brittiska ledamöter en oberoende granskning av FCA:s behandling av honom.
3 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Brittiska parlamentsledamöter kräver en oberoende granskning av finansinspektionen FCA efter visselblåsaren Simon Andriesz död. Myndigheten har i stället utsett en egen styrelseledamot att granska hur den behandlade honom.

Den tvärpolitiska parlamentsgruppen för investeringsbedrägerier och rättvisare finansiella tjänster kräver att FCA betalar en utomstående part för granskningen. Gruppen anser att myndigheten annars får "rätta sina egna prov", skriver The Guardian.

Andriesz hade avslöjat affärskontakter mellan USA:s handelsminister Howard Lutnick och Jeffrey Epstein. Familjen beskriver hans dödsfall den 23 september som ett självmord och uppger att ingenting tyder på brott.

FCA har gett Lea Paterson, tidigare direktör vid Bank of England och nytillträdd ledamot i myndighetens styrelse, uppdraget att granska kontakterna med Andriesz och hanteringen av hans visselblåsaruppgifter, rapporterar BBC. Granskningen gäller alltså myndighetens agerande, inte dödsorsaken.

Annons:

Parlamentsgruppens ordförande, Labourledamoten John McDonnell, kräver att arbetet utförs av en verkligt oberoende organisation utan intressekonflikter.

— Om FCA inte svarar positivt kommer parlamentsgruppen att överväga alla alternativ, däribland att själv begära in vittnesmål från visselblåsare som haft kontakt med myndigheten, säger John McDonnell.

FCA gav fel besked om skydd

Andriesz tog 2016 upp misstänkta redovisningsoegentligheter internt på finansmäklaren BGC. Året därpå fick han sparken. Några av hans anklagelser ledde senare till att USA:s tillsynsmyndighet för derivathandel ålade BGC en sanktionsavgift på tre miljoner dollar för flera överträdelser av regler om tillsyn, rapportering och dokumentation.

FCA gav honom det felaktiga beskedet att han inte skulle omfattas av visselblåsarskydd eftersom hans identitet hade blivit känd. Myndigheten bad senare om ursäkt och meddelade att visselblåsarteamet skulle få ytterligare vägledning och utbildning.

BGC har bestridit Andriesz anklagelser och förnekat att bolaget utsatt honom för repressalier. Efter dödsfallet framförde bolaget sina kondoleanser och meddelade att det inte tänkte ta upp tvisten på nytt.

Mejlen om Lutnick och Epstein

I de offentliggjorda Epsteinakterna hittade Andriesz en mejlväxling från 2018 om det digitala annonsbolaget Adfin. Både Epstein och Lutnicks bolag Cantor Fitzgerald hade investerat i företaget, skriver BBC.

Epstein frågade Lutnick vad han trodde om Adfins framtidsutsikter. Lutnick svarade att bolaget äntligen hade börjat få intäkter och behövde bli ekonomiskt självbärande inom tolv månader.

Andriesz lämnade fynden till politiker i representanthusets tillsynsutskott inför Lutnicks framträdande där i maj. Lutnick uppgav inför utskottet att han, såvitt han visste, först i år hade fått reda på att Epstein varit investerare i Adfin. USA:s handelsdepartement avfärdade anklagelserna som partipolitiskt motiverade och uppgav att det inte fanns belägg för oegentligheter.

Handlingarna beskriver också ett planerat upplägg från 2013 där en miljon pund skulle lånas till ett bolag kontrollerat av dåvarande prins Andrew. Bolaget skulle i gengäld göra affärer uteslutande med Cantor Fitzgerald. Rådgivare diskuterade upplägget i fyra månader, men det blev aldrig av.

Visselblåsningens personliga pris

I en intervju med Ben Swann berättar journalisten John Robertson att han stod Andriesz mycket nära och talade med honom dagen före hans död. Enligt Robertson belastade åren av rättsprocesser och kampen mot BGC Andriesz psykiska hälsa och familjeliv.

Robertson beskriver en kontrast mellan Andriesz framgångar som visselblåsare i USA och brittiska tillsynsmyndigheter som enligt honom inte ville lyssna.

Även andra personer som vittnat om Epsteins övergrepp har avlidit. Virginia Giuffre, en av hans mest framträdande anklagare, dog i april 2025. Familjen beskrev dödsfallet som ett självmord, och polisen uppgav att den inte misstänkte brott, rapporterar Reuters.

Carolyn Andriano, som vittnade mot Ghislaine Maxwell 2021, hittades död i Florida i maj 2023. Enligt polisens bedömning dog hon av en oavsiktlig överdos, skriver USA Today.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/litauens-parlament-stoder-slopat-grundlagsforbud-mot-massforstorelsevapen/

Utrikes

Litauens parlament stöder slopat förbud mot massförstörelsevapen

Det nya kalla kriget

Publicerad Igår 11:31 – av Redaktionen
Seimas parlamentsbyggnad i Vilnius med ljusa fasader, glasentré och ett stenlagt torg i dagsljus.
Seimas i Vilnius. Litauens parlament har stött en grundlagsändring som skulle slopa förbudet mot att placera massförstörelsevapen på landets territorium vid en första omröstning. Slutomröstning återstår. Arkivbild från 2023.
1 min läsning
Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

VILNIUS (Xinhua) -- Litauens parlament har ställt sig bakom en grundlagsändring som skulle slopa förbudet mot att placera massförstörelsevapen på litauiskt territorium. Det skulle kunna öppna för att allierades kärnvapen stationeras i det baltiska landet, rapporterade lokala medier på tisdagen.

Förslaget godkändes vid den första behandlingen i parlamentet på tisdagen. Totalt röstade 106 ledamöter för och 18 emot, medan sex avstod.

En slutlig omröstning kan hållas tidigast tre månader senare. Då krävs stöd från minst 94 av de 141 ledamöterna i parlamentet, som kallas Seimas.

Parlamentets talman Juozas Olekas uppgav att den slutliga omröstningen väntas äga rum den 12 januari.

Annons:

Litauens grundlag förbjuder massförstörelsevapen och utländska militärbaser på landets territorium. Den föreslagna ändringen stryker hänvisningen till massförstörelsevapen, men låter förbudet mot utländska militärbaser stå kvar.

— Vi kan inte delta fullt ut i Natos planer för kärnvapenavskräckning med den nuvarande begränsningen, sade den konservative oppositionsledaren Laurynas Kasciunas.

Litauiska parlamentsledamöter som motsätter sig grundlagsändringen ansåg att ett beslut av sådan betydelse bör underställas väljarna i en folkomröstning.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Senaste nytt

Annons: