Annons:

Brand på USA:s dyraste krigsfartyg – 600 sjömän utan sängar

USA:s krig i Mellanöstern

Publicerad mars 17, 2026 – av Emil Fjellstedt
USS Gerald R. Ford passerar Gibraltarsundet under sin pågående utplacering i Mellanöstern.

En brand på USS Gerald R. Ford tog drygt 30 timmar att släcka och lämnade över 600 sjömän utan sängar. Orsaken är okänd – men enligt US Central Command var branden "inte stridsrelaterad".

Branden bröt ut i fartygets huvudtvätteri och krävde mer än 30 timmars insats innan den kunde kontrolleras, rapporterar New York Times med hänvisning till anonyma källor. Ett tiotal besättningsmän drabbades av rökförgiftning.

Över 600 sjömän förlorade sina sovplatser och har sedan dess fått sova på golvet eller på bord. Tvätteritjänsterna är fortfarande ur drift.

US Central Command beskriver incidenten som "icke stridsrelaterad" och uppger att framdrivningssystemet inte skadades. Vad som orsakade branden, och varför den tog så lång tid att släcka, framgår inte av det officiella uttalandet.

Annons:

Tionde månaden till sjöss – inget datum för hemkomst

USS Gerald R. Ford skickades i all hast till Mellanöstern efter att ha deltagit i den amerikanska militäroperationen i Venezuela i januari – den som resulterade i gripandet av president Nicolás Maduro. Fartyget är nu inne på sin tionde tjänstgöringsmånad. US Navy håller normalt hangarfartyg i sex månader innan längre hamnuppehåll för underhåll och landledighet ges.

Enligt NYT räknar besättningsmännen med att uppdraget sträcker sig till maj. Totalt 4 500 sjömän och piloter tjänstgör ombord.

Inte första problemet ombord

Det är inte första gången USS Gerald R. Ford drabbas av problem. Fartyget har sedan fartyget togs i tjänst 2017 plågats av återkommande toalettproblem – ett avloppssystem som är underdimensionerat och ständigt sätter igen. Enligt Government Accountability Office kostar syraspolning av de igentäppta rören omkring 400 000 dollar och kan bara utföras i hamn.

Branden är ytterligare ett kapitel i en lång rad driftstörningar på ett fartyg vars prislapp överstiger hela försvarsbudgetar för många länder.

Läsaromröstning

Vad tror du är den mest troliga orsaken till branden på USS Gerald R. Ford?

Röstning stängd

Tekniskt fel i tvätteriet 17%
18 röster
Mänskligt misstag 14%
15 röster
Sabotage 32%
34 röster
Iransk attack 36%
38 röster

105 röster totalt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Irananknutna hackare stängde brittiskt kraftverk i fyra dagar

USA:s krig i Mellanöstern

Publicerad augusti 25, 2026 – av Emil Fjellstedt
Redaktionellt montage med en brittisk kraftstation, ett PLC-styrdon och ett vinklat CISA-faksimil om cyberangrepp mot kritisk infrastruktur.
CISA varnade i juli för att Irananknutna aktörer hade orsakat driftstörningar genom angrepp mot internetanslutna industriella styrsystem.

Ett mindre brittiskt kraftverk tvingades stänga i fyra dagar efter en cyberattack som i brittisk rapportering kopplas till Iran. Regeringen säger att attacken aldrig hotade landets elförsörjning, men har varnat energibolag för risken för nya intrång.

Attacken inträffade i juli och drabbade en mindre elproducent. BBC rapporterar att energidepartementet DESNZ har bekräftat nedstängningen, medan Telegraph uppger att angriparna var knutna till den iranska regimen. Den brittiska regeringens offentliga uttalande bekräftar incidenten men innehåller ingen egen attribuering till Iran.

Varken regeringen eller Storbritanniens nationella cybersäkerhetscenter NCSC vill namnge anläggningen. Motiveringen är säkerhetsskäl, och det är därför inte känt var i landet attacken skedde eller vilken teknik som slogs ut. Enligt regeringen rörde det sig om en småskalig generator och inte om ett större kraftverk eller en annan samhällskritisk anläggning.

Den drabbade anläggningen hålls hemlig

Incidenten påverkade inte den samlade brittiska elproduktionen eller det nationella nätet. Efter attacken kontaktade DESNZ energibolagens ledningar och skickade råd om hur företagen bör skydda sig och agera vid nya intrång.

Telegraph beskriver händelsen som den första kända Irananknutna cyberattacken som lyckats stänga en brittisk energianläggning. Det påståendet går ännu inte att kontrollera mot någon offentlig incidentrapport, eftersom myndigheterna inte har redovisat anläggning, angreppsmetod eller tekniska bevis för attribueringen.

Två amerikanska kampanjer – bara den ena är Iranattribuerad

Attacken ägde rum under samma period som en bredare våg mot amerikanska vatten-, energi- och kommunala system. I ett varningsmeddelande som uppdaterades den 22 juli varnade CISA, FBI, NSA och andra amerikanska myndigheter för Irananknutna aktörer som angrep internetanslutna industriella styrsystem. Enligt myndigheterna orsakade intrången driftstörningar och ekonomiska förluster i flera sektorer.

Den 19 augusti kom en separat myndighetsvarning om en aktiv kampanj mot styrsystem i Siemens S7-serie. Angriparna använder AI-genererade skript som förkläs till legitima övervakningsverktyg och söker efter system med gammal programvara, svaga inloggningsskydd eller direkt anslutning till internet. TechCrunch rapporterar att myndighetsvarningen inte attribuerar kampanjen till Iran.

Det innebär att den brittiska attacken, den Iranattribuerade amerikanska kampanjen och den senare AI-stödda kartläggningen inte kan behandlas som en enda bekräftad operation. Händelserna rör däremot samma typ av sårbara industriella system och samma grundläggande risk: digital åtkomst kan användas för att påverka fysiska processer.

AI sänker tröskeln för angrepp

Programmerbara styrsystem, så kallade PLC:er, används för att kontrollera pumpar, ventiler, produktionslinjer och elutrustning. De amerikanska myndigheterna bedömer att AI-stödd utveckling gör det snabbare och enklare för angripare att bygga fungerande verktyg, anpassa dem efter motåtgärder och kartlägga exponerade anläggningar.

Storbritanniens NCSC bedömde i mars att iranska staten och Irananknutna aktörer har förmåga att genomföra cyberoperationer, även om myndigheten då inte såg någon tydlig ökning av det direkta hotet mot Storbritannien. Kraftverksattacken visar nu att även en begränsad anläggning kan slås ut i flera dygn utan att allmänheten får veta var den ligger eller hur intrånget gick till.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Donald Trump utlyser ”ekonomisk D-dag” mot Iran

USA:s krig i Mellanöstern

Publicerad augusti 20, 2026 – av Jan Sundstedt
Iranuppgörelse: USA:s president Donald Trump och Irans utrikesminister Abbas Araghchi.
USA:s president Donald Trump och Irans utrikesminister Abbas Araghchi (arkivbild).

USA:s president Donald Trump utlyser vad han kallar en "ekonomisk D-dag" mot Iran och kräver att USA:s allierade hjälper till att isolera landet. Presidenten hotar samtidigt med omfattande ekonomiska följder för de stater, banker och företag som fortsätter handeln.

Donald Trump offentliggjorde kampanjen på Truth Social på onsdagen.

Han beskrev satsningen som de mest omfattande ekonomiska sanktionerna som USA någonsin har riktat mot ett land och anklagade Iran för att ha försuttit möjligheten att nå en uppgörelse.

Varningen omfattar länder vars banker, företag, flygplatser eller myndigheter ger Iran möjlighet att hålla ekonomin igång. Trump pekade särskilt ut oljesmuggling, kontantöverföringar, växlingskontor, fartygsregister och bulvanföretag.

Presidenten angav däremot varken vilka länder USA tänker straffa eller vilka åtgärder som väntar. USA:s finansdepartement hade på torsdagen inte offentliggjort något motsvarande nytt Iranpaket bland sina senaste åtgärder.

Hotar iranska handelspartner

Trumps formuleringar öppnar framför allt för sekundära sanktioner. USA kan därigenom försöka stänga ute utländska banker och företag från amerikanska marknader eller det dollardominerade finanssystemet om de fortsätter göra affärer med Iran.

Kina framstår som den viktigaste möjliga måltavlan eftersom kinesiska företag köper en stor del av Irans återstående oljeexport. Al Jazeera rapporterar att även Irak och Turkiet hör till de handelsvägar som Washington kan försöka påverka.

Förenade arabemiraten stoppade dagen före Trumps besked sina handels- och finansförbindelser med Iran efter anklagelser om iranska robotangrepp, något som bestämt förnekas av Teheran.

Hormuzsundet
Kontroll över handelsvägarna i Hormuzsundet är högprioriterat för Donald Trump och USA. Foto: NASA.

Irans utrikesminister Abbas Araghchi svarade på torsdagen att Trumps kampanj försöker avleda uppmärksamheten från USA:s statsskuld och stigande räntekostnader.

Han beskrev påtryckningarna som ekonomisk terrorism och hävdade att de hotar världsekonomin och andra staters suveränitet.

USA har redan infört omfattande sanktioner mot Irans olje-, sjöfarts- och finanssektorer.

Kampanjens praktiska betydelse avgörs därför först när Washington redovisar vilka ytterligare straffåtgärder som ska införas och om hoten även riktas mot stora handelspartner som Kina.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

CNN: USA:s högste general söker väg ut ur Iran-kriget

USA:s krig i Mellanöstern

Publicerad augusti 9, 2026 – av Jan Sundstedt
Vita huset i Washington med amerikansk flagga. Arkivbild.
Vita huset i Washington. Arkivbild.

WASHINGTON (Xinhua) -- USA:s högste general Dan Caine har enligt CNN under de senaste veckorna privat sagt till andra ledande rådgivare till president Donald Trump att Washington måste hitta en väg ut ur kriget med Iran.

Dan Caine ska enligt CNN ha framfört sin syn på kriget till Donald Trump då militära alternativ för att trappa upp konflikten kan få motsatt effekt och flygstridskrafter ensamma sannolikt inte kan uppnå Trumps uttalade mål, uppger CNN med hänvisning till tre källor med insyn.

Donald Trump har konsekvent förefallit ovillig att sätta in marktrupper i Iran och har satsat på att flyganfall ensamma kan få Teheran att acceptera en uppgörelse på hans villkor. Caine och andra i Trumps regering bedömer dock privat att ett sådant resultat är osannolikt, enligt uppgifterna.

CNN:s rapport kom dagen efter att Trump sagt att USA:s samlade ammunitionslager fortfarande är tillräckliga, men att tillgången på vissa ammunitionstyper är "något mer ansträngd".

Enligt Pentagondata som återges av Xinhua har 18 amerikanska militärer dödats och 687 skadats i kriget mot Iran.

Motståndet bland amerikaner mot kriget har samtidigt ökat, enligt flera opinionsmätningar.

En Washington Post–Ipsos-mätning visade att 68 procent ansåg att kriget inte var "värt att utkämpa", medan en Reuters/Ipsos-mätning visade att ungefär en tredjedel stödde kriget.

Irans utrikesminister Abbas Araghchi uppger att några förhandlingar mellan Iran och USA inte pågår. Han bekräftar att meddelanden förmedlas via mellanhänder, men att samtal inte kan återupptas innan USA enligt Iran har upphört med vad Teheran beskriver som brott mot den tidigare överenskommelsen.

Araghchi sade också att samtal med Oman om en ny farled i Hormuzsundet fortsätter, men att en sådan överenskommelse i sig inte skulle innebära att sundet öppnas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Uppgifter: USA:s markbaserade långdistansrobotar nära uttömda

USA:s krig i Mellanöstern

Publicerad augusti 5, 2026 – av Jan Sundstedt
Amerikanska soldater avfyrar en robot från ett HIMARS-system under en övning i Estland 2024.
Amerikanska soldater avfyrar en robot från ett HIMARS-system under en övning i Estland 2024.

USA:s armé uppges ha förbrukat merparten av sina ATACMS- och PrSM-robotar under kriget mot Iran. Uppgifter från personer med insyn i lagerdata pekar mot hårt pressade lager och begränsad militär handlingsfrihet vid nya kriser.

USA:s armé har enligt Reuters gjort av med merparten av sitt globala lager av markbaserade precisionsrobotar av typerna ATACMS och PrSM.

Två personer med insyn i lageruppgifterna säger till nyhetsbyrån att i stort sett samtliga robotar av typerna har förbrukats under krigets fem månader.

ATACMS är en armérobot med lång räckvidd som avfyras från bland annat HIMARS-system. PrSM är efterföljaren med längre räckvidd. Vapnen möjliggör angrepp på avstånd och minskar behovet av att sända bemannade stridsflygplan mot luftförsvarade mål.

Några siffror på återstående robotar har inte offentliggjorts, men Reuters beskriver samtidigt hur USA:s centralkommando CENTCOM har fyllt på med robotar från andra amerikanska lager runt om i världen.

Påfyllningen visar att uppgifterna inte omfattar hela USA:s arsenal av långräckviddiga vapen, men att arméns ATACMS- och PrSM-lager har pressats hårt.

Arméroboten ATACMS kan avfyras från bland annat HIMARS-systemet. Foto: US Army

Flera robotlager har pressats

Även andra robotlager uppges ha minskat.

Reuters rapporterar en förbrukning av något mindre än hälften av USA:s Tomahawkrobotar sedan krigsutbrottet, men skriver att siffran saknar oberoende verifiering.

Tankesmedjan CSIS bedömer dock att USA fortfarande har robotar nog att fortsätta striderna i Mellanöstern.

Minskade lager kan ändå begränsa USA:s handlingsutrymme vid en större konflikt, som till exempel i Stilla havsregionen.

Pentagon avvisar emellertid bilden av en uttömd arsenal, och försvarshögkvarterets talesman Sean Parnell säger att USA har förmågor för presidentens operationer och ett djupt lager som ska skydda landets intressen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.