Annons:

Boris Johnson: ”Befinner oss i ett proxykrig mot Ryssland”

Kriget i Ukraina

Publicerad november 30, 2024
– av Isac Boman
Boris Johnson anklagas för att ha saboterat fredssamtalen mellan Ryssland och Ukraina 2022.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Fram till nyligen var det mycket känsligt, och i offentliga sammanhang nästintill otänkbart, att peka på att kriget i Ukraina i praktiken är ett proxykrig mellan USA-ledda Nato och Ryssland.

Den som argumenterade för att Nato medvetet offrar det ukrainska folket för att försvaga Moskva pekades frekvent ut som en ”Putinist” eller ett ”Moskvatroll” – men nu medger till och med Storbritanniens tidigare premiärminister, Boris Johnson, att kriget bör betraktas just som ett proxykrig.

I en intervju med Daily Telegraph under torsdagen beklagade sig Johnson över att Ukraina inte får de vapen som behövs ”för att göra jobbet” mot Ryssland, och medgav att Väst primärt använder Ukraina som ett verktyg för att bekämpa Moskva.

– Problemet har inte varit upptrappningen, problemet har varit att man inte har lyckats trappa upp tillräckligt snabbt. Det har varit tvekan, fördröjning och en förminskning av stödåtgärderna, sa han och beklagade det dödläge som rådde i den amerikanska kongressen i slutet av 2023 och i början av 2024, vilket temporärt hindrade vapenleveranser från att flöda in till Kiev.

Annons:

– Det var en mardröm för Ukraina.

Johnson är också mycket upprörd över att det tagit sådan tid för Västledarna att godkänna ukrainska anfall med västerländska långdistansvapen långt inne på ryskt territorium, och menar att detta borde ha skett långt tidigare.

– Det har varit patetiskt … Låt oss inse det: Vi för ett proxykrig men ger inte våra proxykrigare förmågan att göra jobbet. I flera år nu har vi låtit dem slåss med en hand bakbunden, och det har varit grymt.

Saboterade fredssamtal?

Vidare vill Johnson att Kiev ges ytterligare möjligheter att närma sig Nato, att det militära stödet utökas och att mer pengar skickas till Zelenskyj. Dessutom måste det internationella samfundet, inklusive Ryssland och Ukraina ”veta var vi … vill att det här ska sluta”.

– Så länge vi inte reder ut det här kommer man inte att kunna övertyga Putin att backa.

Moskva har vid flera tillfällen anklagat Boris Johnson för att medvetet ha saboterat fredssamtalen i Istanbul 2022 då han uppmanade Kiev att fortsätta strida. Nära medarbetare till Volodymyr Zelenskyj har också bekräftat att den brittiske ex-ministern haft en mycket inflytelserik roll i landets beslutsfattande.

Ryssland har upprepade gånger också pekat på att Väst använder Ukraina som en ”murbräcka ” mot Ryssland, samtidigt som man varnat för att vapenleveranserna inte kommer att förändra utgången av kriget. Man har också varnat för att ett godkännande av attacker djupt in i Ryssland med utlandstillverkade långdistansvapen skulle innebära en allvarlig upptrappning och riskera att leda till kärnvapenkrig.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Trump hotar med Tomahawks till Ukraina

Kriget i Ukraina

Publicerad yesterday 15:05
– av Jan Sundstedt
Tomahawk Block IV kryssningsmissil

USA:s president Donald Trump säger att Ukraina kan få långdistansrobotarna Tomahawk om kriget inte får en lösning. Han medger att vapentillförseln skulle utgöra ”ett nytt aggressivt steg” mot Ryssland.

President Donald Trump meddelade under ett framträdande på söndagen att han är beredd att föra frågan om leverans av Tomahawk-missiler till Ukraina i diskussion med Rysslands president Vladimir Putin, om kriget inte avslutas inom en nära framtid.

Om det här kriget inte kommer att lösas, kommer jag att skicka Tomahawks, sade Trump till reportrar ombord på Air Force One, enligt uppgifter från Associated Press.

Han betonade samtidigt att han skulle vilja förstå vad Ukraina avser göra med vapnen, för att undvika en oönskad upptrappning i kriget.

Annons:

I likhet med Trump själv har dock flera källor uttryckt reservation inför en faktisk leverans. Reuters rapporterar att det är osannolikt att USA kommer att skicka Tomahawks till Ukraina, eftersom befintliga lager redan är öronmärkta för flottan och andra militära syften.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har länge önskat Tomahawk-missiler av USA. Montage. Foto: IAEA, Matt Johnson/Right Cheer/CC BY 2.0

Kan träffa mål långt in i Ryssland

Tomahawk-missiler har en uppskattad räckvidd på omkring 2 500 km (1 550 miles), vilket skulle ge Ukraina kapacitet att slå mot mål långt inne i Ryssland – inklusive Moskva – om leveranserna blir verklighet.

Vissa kritiker och analytiker ifrågasätter dock hur mycket ett sådant vapen skulle kunna påverka konflikten på marken. Enligt rapporter är Trumps närmaste rådgivare skeptiska till att Tomahawk-missiler skulle förändra stridsdynamiken avsevärt.

Kreml varnar nu kraftfullt för konsekvenser om Tomahawks levereras till Ukraina. Ryska representanter hävdar att en sådan handling skulle trappa upp konflikten dramatiskt och bädda för ett nytt kapitel i kriget.

Ryssland menar vidare att ukrainska styrkor inte skulle kunna hantera ett sådant sofistikerat system utan direkt amerikanskt deltagande.

Tidigare uttalanden från Vladimir Putin har också pekat på att leverans av sådana vapen skulle innebära ett ”kvalitativt nytt stadium” i konflikten.

Retoriken mellan Vladimir Putin och Donald Trump alltmer ansträngd. Foto: USA:s försvarsdepartement

Trump: ”Fattat ett slags beslut”

Trump har tidigare antytt att han ”fattat ett slags beslut” kring leverans av Tomahawks, men att han vill ha mer information om vad Ukraina faktiskt planerar att göra med dem. Han har också framhållit att vapnen inte skulle skickas direkt av USA till Ukraina, utan snarare via Nato-alliansen.

Om en överenskommelse träffas och vapnen verkligen levereras, återstår svåra tekniska, organisatoriska och diplomatiska utmaningar att lösa.

Ukraina skulle behöva operativ kapacitet, träning, målvalssystem och stöd för att hantera långräckviddig offensiv förmåga.

Hotet om att beväpna Ukraina med Tomahawks markerar en tydlig förändring i retoriken från Trump-administrationen och en ökad beredskap att använda krigets tyngsta symboler i diplomatisk press.

Mellan orden och verkligheten står logistiska begränsningar och politiska farhågor – inte minst från Moskva.

Om beslutet väl fattas – och vapnen levereras – kan vi stå inför en ny upptrappning i konflikten där riskerna för direkt konfrontation mellan stormakterna kan bli verklighet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Islamistledare övervakades av Säpo – nu hyllad drönarspecialist i Ukraina

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 8, 2025
– av Isac Boman
Viktor Gaziev är tydlig med att han aldrig hade anslutit sig till kriget utan svenska myndigheters inblandning.

Säpo såg honom som ett så farligt hot att han hölls under daglig uppsikt. Men i juni 2023 försvann Viktor Gaziev – och nu har han hittats i Ukraina där han blivit hyllad drönarexpert, fått utmärkelser och träffat president Zelenskyj.

Själv uppger han att svenska myndigheter pressade honom att åka ner till kriget och eskorterade honom dit.

Viktor Gaziev var en av de så kallade sex imamerna som 2019 klassades som ett allvarligt hot mot rikets säkerhet. Regeringen beslutade att utvisa honom, men utvisningen verkställdes aldrig – Gaziev bedömdes riskera tortyr och förföljelse i sitt hemland Ryssland.

Istället hölls den radikale islamisten under omfattande övervakning med daglig anmälningsplikt hos polisen. Tills han plötsligt var borta.

Annons:

Statstelevisionen SVT:s Uppdrag granskning har nu spårat upp honom – inte i Sverige, utan som drönarspecialist i den ukrainska armén.

Pressades att åka till kriget

Hur hamnade en internationellt efterlyst person utan resehandlingar och med daglig anmälningsplikt på Gävle polisstation i Ukraina?

Själv beskriver Gaziev det som resultatet av påtryckningar från Säkerhetspolisen. Han hävdar att Säpo arrangerade ett enskilt möte med hans exfru och uppmanade henne att övertala honom att åka. Lockelsen skulle ha varit ett löfte om att myndigheten inte skulle hindra hennes ansökan om svenskt medborgarskap.

Flera andra personer som klassats som säkerhetshot bekräftar för Uppdrag granskning att de fått liknande förslag om att bege sig till Ukraina.

Säkerhetspolisens operativa chef Fredrik Hallström tillbakavisar dock uppgifterna helt: ”Vi bedriver inte den typ av verksamhet som påstås här”, hävdar han och fortsätter:

— Vi föreslår inte eller försöker förmå någon att resa till ett visst ställe. Allra minst till krigets Ukraina.

Must-kontakt planerade resan

I chattkonversationer som Uppdrag granskning har tagit del av framgår hur resan till Ukraina planerades i detalj. En person som identifierar sig som svensk soldat diskuterar flygbiljetter till Polen och vilken gränsövergång de ska använda. Gaziev hävdar att personen arbetar för MUST, Sveriges militära underrättelsetjänst.

I chatten skickar Gaziev sina bankuppgifter och visar upp militär utrustning han köpt inför kriget. Enligt Gaziev var det hans kontaktperson på Säkerhetspolisen som gav honom kontakten till MUST.

— De har pratat med militärtjänsten i Polen. Det var en man och en kvinna som flög med mig till Warszawa utan dokument, utan pass, bara svenskt körkort.

MUST har inte velat kommentera uppgifterna överhuvudtaget.

Ukrainskt befäl bekräftar svensk inblandning

Murad Zumzo, befäl i den ukrainska armén, ger dock en helt annan bild än Säpo. Han berättar att han talade i telefon med en svensk person som matchade namnet i chatten – och att svensken hade en central roll i att få Gaziev till Ukraina.

— Han tog ju kontakt och tog honom till polsk-ukrainska gränsen. Jag skickade dit två av mina killar. Svenskarna och polackerna överlämnade honom, säger Zumzo.

Viktor Gaziev är tydlig med att han inte hade anslutit sig till kriget utan svenska myndigheters inblandning och han tog Säpos påstådda löfte om medborgarskap till exfrun på stort allvar.

Men idag anser han att han blivit manipulerad – exfrun fick avslag på sin medborgarskapsansökan med hänvisning till uppgifter från just Säkerhetspolisen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norskledd träningsbas för ukrainska soldater öppnad i Polen

Det nya kalla kriget

Uppdaterad oktober 2, 2025, Publicerad oktober 2, 2025
– av Isac Boman
EU-företrädare besöker Camp Jomsborg under öppningsceremonin.

Ett norskllett träningscenter för ukrainska trupper har öppnats i sydöstra Polen. Camp Jomsborg kan ta emot upp till 1 200 soldater åt gången och kommer att fokusera på drönarkrigföring.

Anläggningen i Nowa Dęba-Lipa invigdes på onsdagen i närvaro av försvarsministrar från Norge och Estland samt representanter från Litauen, Lettland, Sverige, Finland, Island och Danmark.

Camp Jomsborg, som byggts av ingenjörer från Norges Brigade Nord, är ytterligare en upptrappning av det västerländska stödet till Ukraina sedan kriget med Ryssland bröt ut 2022. Polen har sedan dess varit ett centralt nav för logistik och träning av ukrainska styrkor.

Enligt Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kommer träningen att bedrivas av instruktörer från allierade Natoländer, med särskilt fokus på modern drönarteknologi.

Annons:

— Det finns ingen annan armé i världen som är lika vältränad i drönare och motdrönarsystem som Ukrainas, påstod han vid invigningsceremonin.

Omkring 250 norska soldater är redan stationerade på platsen, och fem rotationer om 500 trupper vardera planeras för nästa år. Estland har också skickat personal, och fler nationer förväntas följa.

”Inte en enkelriktad väg”

Kosiniak-Kamysz argumenterade för att samarbetet inte bara gynnar Ukraina, utan att de allierade länderna också drar nytta av ukrainsk stridserfarenhet.

— Detta är inte en enkelriktad väg. Ett viktigt element är att vi kommer att dra nytta av ukrainsk erfarenhet. Precis bredvid oss finns en startbana för drönare, sa försvarsministern.

Han underströk att basen symboliserar Natoländernas enighet och hävdade att ”fred kräver styrka, skicklighet, träning, en väl förberedd armé, en stark allians och motståndskraftiga samhällen”.

Samma dag som invigningen enades EU-ledare om att skapa en så kallad ”drönarmur” längs blockets östra flank, efter påståenden från Polen och Estland om ryska luftrumskränkningar. Moskva har avfärdat anklagelserna som grundlösa och anklagat EU för att försöka hetsa fram ett krig mot Ryssland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ungern: Bryssel förbereder för krig – och européerna ska betala priset

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 2, 2025
– av Jan Sundstedt
Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó slår larm: EU-ledningen under Ursula von der Leyen offrar Europa för Ukraina.

”Bryssel förbereder sig för krig och vill att européer ska betala priset”, skriver Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó i ett hårt utfall mot EU:s nya sjuårsbudget.

Han varnar för att unionens makthavare prioriterar Ukrainas militär framför Europas egna och mycket akuta problem.

I inlägget, som publicerades inför det informella EU-toppmötet i Köpenhamn, betonade Szijjártó att Europas säkerhets- och ekonomiska läge har försämrats kraftigt till följd av misslyckade beslut i Bryssel.

”Bryssel förbereder sig för krig, och de vill att européer, inklusive ungrare, ska betala priset. Den föreslagna budgeten för de kommande sju åren handlar mycket mer om Ukraina än om Europeiska unionen i sig”, skrev Szijjártó.

Annons:

Han beskrev utkastet som ”en Ukraina-budget”, inriktad på att beväpna landet och hålla dess statsskick vid liv, samtidigt som Europas egna akuta behov försummas. Istället borde Bryssel ta itu med den sjunkande konkurrenskraften, säkra energiförsörjningen och återuppbygga grunderna för europeisk tillväxt, argumenterade han.

”Men i stället vill Europeiska kommissionen skicka europeiska skattebetalares pengar – inklusive ungrares pengar – till Ukraina, för att finansiera den ukrainska staten och militären”, varnade ministern.

Vill se ”patriotiskt skifte”

Szijjártó betonade att Ungern avvisar tanken på att landets medborgares pengar ska användas till krigsinsatser.

”Vi vill inte att ungerska skattebetalares pengar ska skickas till Ukraina, vi vill inte att de ska gå till krig, och vi vill inte att de ska bekosta beväpningen och driften av den ukrainska militären”, förklarade Szijjártó vidare.

Ministern avslutade med att konstatera att EU endast kan ändra kurs om ett ”patriotiskt skifte” sker i Bryssel.

”Fram till dess kommer Bryssel att fortsätta föra en politik som stödjer krig, migration och könsideologi. Men vi vill inte ha krig, vi vill inte ha migration, vi vill inte ha könsidentitetsvansinne, och vi vill inte att ungrares pengar ska överföras till Ukraina”, skrev han.

Dagen innan Szijjártós uttalande, den 30 september, riktade Ungerns premiärminister Viktor Orbán hård kritik mot Polens premiärminister Donald Tusk i ett inlägg på X.

”Käre Donald Tusk, du kanske tror att du är i krig med Ryssland, men det är inte Ungern. Inte heller Europeiska unionen. Du spelar ett farligt spel med liv och säkerhet för miljontals européer. Detta är mycket dåligt!”, betonade Orbán.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.