Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Det amerikanska försvarsdepartementet har tillkännagivit ett nytt ”säkerhetsbiståndspaket” i uttalat syfte att ”bekräfta USA:s orubbliga stöd till Ukraina”. Den här gången är det framförallt Ukrainas luftförsvar som ska stärkas och depåerna av artillerigranater som ska fyllas på och leveransen värderas till 1,2 miljarder dollar.
”Detta paket understryker USA:s fortsatta engagemang för att tillgodose Ukrainas mest brådskande behov genom att tillhandahålla kritisk kapacitet på kort sikt, t.ex. luftförsvarssystem och ammunition, samtidigt som man bygger upp kapaciteten hos Ukrainas väpnade styrkor för att försvara sitt territorium och avskräcka från rysk aggression på lång sikt”, hävdar man i ett pressmeddelande.
I paketet ingår ytterligare luftvärnssystem och ammunition till dessa, utrustning för att integrera västerländska försvarssystem, missiler och radarsystem med ukrainska system, artillerigranater, satellittjänster samt ”stöd till utbildning och underhållsverksamhet.
”Förenta staterna kommer att fortsätta att samarbeta med sina allierade och partner för att förse Ukraina med kapacitet för att tillgodose dess omedelbara behov på slagfältet och långsiktiga behov av säkerhetsbistånd”, lovar man vidare.
Exakt hur mycket pengar USA plöjt in i krigets Ukraina är oklart, men enligt uppskattningar från tyska Kiel Institute for the World Economy hade man redan den 15 januari 2023 spenderat 77 miljarder dollar på olika former av stöd och bistånd.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Ett hus i östra Polen skadades i förra veckan när polska styrkor försökte skjuta ner påstådda ryska drönare – men enligt nya uppgifter rör det sig troligen om en robot avfyrad från ett polskt F-16-flygplan och inte ryska drönare.
Ett bostadshus i samhället Wyryki-Wola i östra Polen skadades natten till den 10 september i samband med att polska styrkor reagerade på en drönarintrångsvarning.
Från början uppgav lokala myndigheter att en rysk drönare hade orsakat förödelsen, men nya uppgifter pekar på att det i själva verket var en robot från ett polskt F-16-flygplan som träffade byggnaden, rapporterar skattefinansierade SVT.
Enligt Tomasz Siemoniak, minister för Polens särskilda säkerhetstjänster, avfyrade polska flygplan robotar under insatsen mot de misstänkta drönarna. Det mesta tyder på att en av robotarna hamnade ur kurs, förmodligen på grund av ett tekniskt fel i navigationssystemet, och i stället träffade huset ifråga.
Tak, murverk och takstolar skadades, men inga människor uppges ha kommit till skada.
We may have damaged house while defending it… but it’s still RUSSIA’S fault! – Poland’s Tusk on reported F-16 mishap
On Tuesday, 16 September, local media reported that a house in Wyryki Wola — initially said to have been hit during a ‘Russian drone incursion’ last week — had… pic.twitter.com/pE6oFSm7zb
Vilket ursprung de utpekade drönarna hade är fortfarande oklart. Polens regering och militära källor har pekat på Ryssland, men flera experter menar att andra scenarier inte kan uteslutas.
Det kan handla om exempelvis elektroniska störningar som fört drönarna ur kurs, en avsiktlig överflygning eller i värsta fall en provokation i syfte att vilseleda.
Militären har lovat att stå för reparationskostnaderna för huset i Wyryki-Wola och betonar att en grundlig utredning pågår. Händelsen har skapat debatt i Polen, där president Karol Nawrocki krävt att regeringen förklarar omständigheterna och säkerställer att liknande misstag inte upprepas.
Incidenten kommer efter en rad tillfällen där polska myndigheter larmat om intrång i landets luftrum. Frågan har därmed fått en säkerhetspolitisk dimension och väcker oro i landet. Samtidigt understryker myndigheter att inga civila skadades och att man tar händelsen på största allvar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Svenska myndigheter har de senaste åren intensifierat budskapen om att medborgarna måste rusta för kriser och krig. Samtidigt visar granskning av landets egna skyddsrum stora brister i underhållet av kritisk infrastruktur.
Av Sveriges åttio specialskyddsrum – avsedda för närmare 100 000 människor – har endast en enda anläggning rustats upp till modern standard efter årtionden av eftersatt underhåll.
Igeldammsgaraget i Stockholm står idag ensamt som exempel på ett färdigställt specialskyddsrum, medan resterande 79 anläggningar fortfarande väntar på nödvändig upprustning, rapporterar statstelevisionen SVT.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har påbörjat moderniseringsarbete i cirka trettio av de åttio specialskyddsrummen. Arbetet har bara det senaste året kostat 85 miljoner kronor, men takten uppges vara långt ifrån tillräcklig för att möta de politiska ambitionerna om förbättrad krisberedskap.
Henrik Larsson, chef för befolkningsskydd på MSB, kan inte ge besked om när samtliga anläggningar kommer att vara åtgärdade:
— Det beror på. Vi måste in i alla anläggningar och se i vilket skick de är. I vissa anläggningar kan det krävas ganska omfattande renoveringar och då blir det väldigt kostsamt.
— Om alla anläggningar är i samma skick som här (Igeldammsgaraget) så ska det inte vara några problem att göra det innan 2030, men jag misstänker att vi kommer att ha några anläggningar som vi kommer att behöva lägga tid och betydligt mer pengar på, fortsätter han.
64 000 skyddsrum ska inventeras
Under kalla kriget byggdes tusentals skyddsrum runt om i landet, men många har under decennier använts för helt andra ändamål utan ordentligt underhåll. Nu har MSB fått i uppdrag att inventera landets totala bestånd om 64 000 skyddsrum mellan 2025 och 2030.
För innevarande år planeras cirka 10 000 mindre tillsyner och omkring 2 000 större kontroller – en takt som enligt MSB själva är otillräcklig:
— Vi behöver öka med 500 fler per år för att gå igenom hela beståndet till 2030. Vi behöver ligga mellan 12 000 och 13 000 årligen,bedömer Larsson.
Bristande skydd
Utöver det redan godkända Igeldammsgaraget, med plats för 1 200 personer, planeras ytterligare två anläggningar bli färdigställda nästa år – ett i Stockholm och ett i Göteborg. Det innebär att endast tre av åttio specialskyddsrum kommer att ha modern standard innan 2027.
MSB:s bedömning visar på omfattande brister i det befintliga beståndet: endast hälften av samtliga skyddsrum erbjuder tillfredsställande skydd mot splitter och bomber, medan bara omkring tio procent har ett rimligt skydd mot kemiska stridsmedel.
Eftersom ansvaret för att åtgärda brister ligger på enskilda fastighetsägare, kan MSB heller inte ge någon tidsram för när skyddsrummen faktiskt kommer att vara i funktionsdugligt skick.
Sverige har drygt 64 000 skyddsrum med plats för cirka sju miljoner människor. Skyddsrummen får användas till annat i fredstid men ska kunna iordningställas inom två dygn vid höjd beredskap eller krig. När ett skyddsrum är aktiverat ska det finnas vatten, värme, ventilation och toalettmöjligheter – däremot finns varken mat eller hygienprodukter.
Skyddsrummen är byggda för att skydda mot stötvåg och splitter från explosioner, brand, kemiska stridsmedel samt strålning från radioaktiva ämnen. Man ska kunna vistas i skyddsrummet utan avbrott i minst tre dygn. Det har aldrig varit ambitionen att bygga skyddsrum för hela befolkningen och placeringen har bestämts utifrån hotbildsanalyser.
Vid flyglarm ska man omedelbart bege sig till närmaste skyddsrum eller annat skyddande utrymme som källare eller tunnelbanestation. Man tillhör inget särskilt skyddsrum utan använder det som finns närmast.
Källa: MSB
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
En topphemlig militäroperation för att avlyssna Kim Jong-un gick fel när amerikanska elitsoldater sköt ihjäl en grupp obeväpnade fiskare.
För att dölja spåren punkterade soldaterna de dödades lungor med knivar så att kropparna skulle sjunka till havsbotten.
Navy SEALs från USA:s elitförband tog sig i hemlighet in i Nordkorea i början av 2019 för att plantera avlyssningsutrustning riktad mot landets ledare. Men uppdraget slutade i katastrof när soldaterna överraskades av – och öppnade eld mot civila fiskare som dök efter skaldjur, avslöjar New York Times.
Det topphemliga uppdraget utfördes av SEAL Team 6:s Red Squadron – samma enhet som 2011 dödade Usama bin Ladin. President Donald Trump ska personligen ha godkänt operationen under sin första mandatperiod.
Uppdraget var så känsligt att det krävde presidentens direkta godkännande. Om de amerikanska soldaterna hade gripits på nordkoreansk mark kunde det ha torpederat pågående kärnvapenförhandlingar eller lett till en gisslankris.
— Jag vet ingenting om det. Jag skulle behöva undersöka saken, men jag vet ingenting om det. Jag hör det nu för första gången, svarade Trump när han konfronterades med uppgifterna under fredagen.
Månader av förberedelser
New York Times baserar sin granskning på intervjuer med två dussin personer, däribland regeringstjänstemän, medlemmar ur Trump-administrationen samt nuvarande och tidigare militär personal med insyn i operationen.
Elitsoldaterna tränade i månader under extrema förhållanden i iskallt vatten. Planen var att utgå från en kärndriven amerikansk ubåt och sedan ta sig till den nordkoreanska kusten i två tysta mindre u-båtar.
Ett team på cirka åtta soldater skulle simma i timmar genom fyragradigt havsvatten iförda dykutrustning och uppvärmda dräkter. Väl framme vid kusten skulle de plantera avlyssningsutrustningen och sedan försvinna obemärkt – utan något stöd från överflygande drönare.
Allt gick fel på stranden
I februari 2019 fick uppdraget grönt ljus. Trump skulle träffa Kim Jong-un i Vietnam senare samma månad, och underrättelseinformationen kunde bli avgörande för förhandlingarna.
Men när soldaterna nådde den nordkoreanska stranden gick allt snett. En fiskebåt dök oväntat upp i mörkret. Utan möjlighet att kommunicera med uppdragsledningen, och i rädsla för att bli upptäckta, öppnade en gruppchef i SEAL-teamet eld. De andra följde efter och samtliga obeväpnade civila ombord på båten dödades.
För att dölja spåren drog soldaterna kropparna ner i vattnet. Med knivar punkterade de de dödades lungor så att kropparna skulle sjunka till botten. Avlyssningsutrustningen planterades aldrig och uppdraget avbröts omedelbart.
Amerikanska spionsatelliter registrerade kort därefter ökad militär aktivitet från Nordkorea i området. Det är dock oklart om nordkoreanska myndigheter någonsin faktiskt förstod vad som hänt med skaldjursdykarna.
Trump mötte Kim i Hanoi, februari 2019. Foto: Vita huset
Kongressen informerades inte
Toppmötet mellan Trump och Kim genomfördes som planerat i Vietnam, men ledde inte till någon överenskommelse. I maj samma år återupptog Nordkorea sina missiltester.
Det hemliga uppdraget har aldrig tidigare erkänts offentligt. Enligt experter som tidningen talat med kan det faktum att kongressen inte informerades – varken före eller efter operationen – innebära ett brott mot federal lag.
— Poängen är att säkerställa att kongressen inte hålls i mörkret när stora saker pågår, argumenterar Matthew Waxman, juridikprofessor vid Columbia University och tidigare säkerhetsrådgivare under president George W. Bush.
— Detta är exakt den typ av sak som normalt skulle rapporteras till utskotten och något utskotten skulle förvänta sig att bli informerade om.
Inblandade befordrades
När Joe Biden efterträdde Trump som president granskades Nordkoreauppdraget på nytt. Försvarsminister Lloyd J. Austin III beordrade en utredning som leddes av en generallöjtnant från arméns generalinspektörskontor.
2021 informerades ledande kongressmedlemmar om utredningens resultat, men denna rapport är fortfarande hemligstämplad.
Många av de inblandade i det misslyckade uppdraget har senare befordrats, uppger tidningens källor.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
USA fasar ut sina militära säkerhetsstödprogram för europeiska länder vid gränsen till Ryssland. Beslutet är en del av president Donald Trumps uttalade strategi att få Europa att ta större ansvar för sitt eget försvar.
Pentagonrepresentanter meddelade förra veckan europeiska diplomater att amerikanerna inte längre kommer att finansiera program som tränar och utrustar soldater i flera östeuropeiska länder.
Det aktuella programmet, som går under beteckningen ”section 333”, har en global budget på över en miljard dollar och nedskärningarna väntas innebära att militärt stöd för hundratals miljoner till länderna vid Rysslands gräns försvinner.
Mellan 2018 och 2022 gick 1,6 miljarder dollar av programmet till Europa. Huvudmottagare har varit de baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen. Redan godkända medel finns kvar till september 2026, men Trump-administrationen har inte begärt nya anslag.
”Europa måste ta mer ansvar”
En tjänsteman vid Vita huset säger till Financial Times att beslutet ligger i linje med Trumps ambitioner att ”omvärdera och omfördela” bistånd till utlandet.
— Denna åtgärd har samordnats med europeiska länder i enlighet med den exekutiva ordern och presidentens långvariga betoning på att säkerställa att Europa tar mer ansvar för sitt eget försvar.
Under press från Trumps administration enades Europas Natoländer i juni också om att sikta på att öka sina försvarsutgifter motsvarande 5 procent av BNP.
Flera europeiska regeringar blev överraskade av beskedet och försöker nu få mer information från Washington, enligt diplomater med insyn i diskussionerna.
— Om de är skoningslösa kommer det att få stora konsekvenser, säger en diplomat, som tillägger att militärpakten definitivt kommer att påverkas eftersom delar av finansieringen kanaliseras genom alliansen.
— Det orsakar mycket oro och osäkerhet, uppger en annan diplomat.
Ökad närvaro i Polen?
Senator Jeanne Shaheen, ledande demokrat i senatens utrikesutskott, är mycket upprörd över beskedet och beskriver nedskärningarna som ett ”missriktat drag som sänder exakt fel signal när vi försöker tvinga Putin till förhandlingsbordet och avskräcka rysk aggression”.
Även framtiden för Baltic Security Initiative, skapat 2020 för att stärka Natoländerna i Baltikum, är osäker. Vita huset har inte begärt fortsatt finansiering för programmet i nästa års budget.
— Förlusten av amerikanskt säkerhetsstöd skulle vara mycket tuff för de baltiska staterna. Hela idén här är att göra dem kapabla att försvara sig själva, hävdar pensionerade amiralen Mark Montgomery vid tankesmedjan Foundation for the Defense of Democracies.
Samtidigt som administrationen ser över USA:s truppstationeringar världen över, försäkrade Trump på onsdagen Polens president Karol Nawrocki att amerikanska trupper kommer stanna kvar i Polen även fortsättningsvis.
— Jag är mycket nöjd med arrangemanget. Vi placerar ut ännu fler om de vill det, sa Trump om de cirka 10 000 amerikanska soldater som är stationerade i Polen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
