Annons:
Annons:

Bad till Gud utanför abortklinik – döms

Totalitära samhällsutvecklingen

Uppdaterad 21 oktober 2024, Publicerad 21 oktober 2024 – av Jan Sundstedt
"Allt jag gjorde var att be till Gud", konstaterar Adam själv.

Den brittiske arméveteranen och familjefadern Adam Smith-Connor har dömts för att i tysthet ha bett till gud utanför en abortklinik.

Myndigheternas agerande har väckt stor ilska och frustration och ses av många som ett bevis för att polis och rättsväsende förföljer ”tankebrottslingar” och andra oliktänkande på ett fullständigt oacceptabelt sätt.

Adam har en stark gudstro och är inte rädd att stå upp för sina åsikter, även i mer kontroversiella frågor. Innan Adam omvände sig till kristendomen beslutade han och hans före detta flickvän att abortera ett barn – ett beslut han djupt ångrar idag.

Eftersom han ”på nära håll känner till det trauma som aborter innebär och den förlust av liv som de orsakar” brukar han också be tyst på offentliga platser – för sin egen son som aborterades och för andra ofödda barn och deras föräldrar.

Annons:

Ofta ber han i tysthet utanför abortkliniker, vilket också skedde förra året i staden Bournemouth – något som skulle leda till stora och oväntade konsekvenser.

Trots att Adam var tyst och hade ryggen vänd mot abortkliniken blev han ändå konfronterad, förhörd och bötfälld av polisen – området klassas nämligen som en ”trygg zon” där hård censur råder och där alla former av protester – även helt tysta sådana är strängt förbjudna.

"Dömdes för sina tankar"

”Enligt reglerna för den censurzon där han bad skulle Adam inte ha bötfällts om han istället hade tänkt på någon annan fråga, exempelvis ekonomi, invandring eller sjukvård. Det var hans tankar, hans tysta bön, som gjorde att han hamnade i rättsliga problem”, skriver den kristna konservativa intresseorganisationen Alliance Defending Freedom, som arbetar för att Adam ska få upprättelse.

”I augusti 2023 åtalade myndigheterna i Bournemouth Adam för detta, och trots att rättegången ursprungligen var planerad till november förra året blev den uppskjuten med nästan ett år. Denna utdragna process har orsakat Adam och hans familj omotiverade svårigheter och känslomässiga påfrestningar. Över ett år senare, i oktober 2024, dömde The Court Smith-Connor till villkorlig frigivning och förpliktade honom att betala 9 000 pund i rättegångskostnader”, skriver man vidare.

Domstolen skriver i sitt beslut att den tysta bönen med sänkt huvud och knäppta händer utgjorde ett ”ogillande av abort” – och att beteendet därför var kriminellt.

– Allt jag gjorde var att be till Gud, konstaterar Adam själv.

Bön "kan vara straffbart"

Polisens och rättsväsendets agerande har fått många britter att rasa och anklaga myndigheterna för att förfölja ”tankebrottslingar” och oliktänkande på ett sätt som saknar all rim och reson.

I Storbritannien har också en massmedial kampanj inletts för att bemöta kritiken, där ett antal stora medier på ett närmast identiskt sätt hävdar att Adam inte alls dömdes för att ha bett till Gud utan för att ”ha brutit mot säkerhetszonen runt ett abortcenter”.

Vad detta i praktiken gör för skillnad är dock högst oklart, då exempelvis The Independent medger att beslutet som infördes 2022 för att ”skydda” området runt abortkliniken går ut på att just förhindra alla former av protester – och ”inkluderar men är inte begränsat till grafiska, verbala eller skriftliga medel, bön eller rådgivning”.

”Bön betraktas inte som ett brott enligt engelsk lag, och sammanträdena i parlamentets båda kamrar inleds med kristna böner. Det finns dock vissa omständigheter, där det kan vara en straffbar handling”, skriver man vidare.

Den särskilda ”skyddszonen” gäller 150 meter runt abortkliniken och är i kraft mellan 07.00 och 19.00 under vardagar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

EU-utskott vill lägga 35 miljarder kronor på ”värderingar”

Totalitära samhällsutvecklingen

Publicerad Igår 10:53 – av Emil Fjellstedt
Montage med Alice Bah Kuhnke till vänster, EU-flaggor utanför Berlaymont i mitten och Emma Rafowicz till höger.
Alice Bah Kuhnke och Emma Rafowicz är Europaparlamentets två föredragande för AgoraEU. Arkivbilder.

Två utskott i EU-parlamentet vill lägga omkring 35 miljarder kronor på "demokrati, rättigheter och värderingar" under 2028–2034. Ytterligare 16 miljarder ska gå till journalistik, där förslaget bland annat pekar ut att lyfta fram "tillförlitliga informationskällor" på nätet som en prioritering.

Utskotten röstade på torsdagen igenom sitt förslag till AgoraEU, EU:s nya bidragsprogram för kultur, medier och civilsamhälle, skriver Samnytt.

AgoraEU ska ersätta två program som finns i dag: kulturstödet Kreativa Europa och värderingsprogrammet CERV. Miljöpartisten Alice Bah Kuhnke är en av två föredragande som leder arbetet.

Hbtqi-projekt och kolonialismens arv

Vad värderingspengarna går till syns redan i dagens CERV. I en utlysning för nätverk av kommuner och städer pekar kommissionen bland annat ut arbete mot "diskriminering och rasism" som prioritering.

Annons:

Utlysningen vill också få fler ur underrepresenterade grupper att delta, däribland "rasifierade personer", migranter och hbtqi-personer. Att förebygga "hbtqi-fobi" nämns bland de möjliga aktiviteterna.

En annan utlysning gäller europeiskt minnesarbete. Där finns separata spår för den historiska förföljelsen av hbtqi-personer och för arvet efter kolonialism, slaveri och migration, och vad det betyder för dagens "mångkulturella europeiska samhällen", som utlysningen uttrycker det.

Bryssel väljer redaktionerna

Bidragen fördelas av kommissionen och dess genomförandeorgan. Bryssel bestämmer alltså vilka redaktioner som får pengar och vilka som blir utan.

Små, oberoende eller EU-kritiska redaktioner utan stöd kan få svårare att konkurrera om läsarna med medier vars journalistik delvis betalas av EU.

Putin som skäl

Kuhnke motiverar satsningen med Ryssland. I parlamentets pressmeddelande säger hon: "Medan Putin och andra försöker splittra våra samhällen och tysta demokratiska röster börjar Europas svar på hemmaplan".

Samtidigt har EU självt stoppat medier från att sända. År 2022 beslutade ministerrådet att RT France inte fick sända i eller till EU och motiverade själv beslutet med rysk krigspropaganda.

Höjningen saknar analys

Redan kommissionens förslag innebar en fördubbling jämfört med de program som AgoraEU ersätter. EU:s revisionsrätt konstaterar att kommissionens konsekvensbedömning varken innehåller någon kvantitativ analys eller ger en tydlig förklaring till ökningen.

Utskottens linje är parlamentets förhandlingsposition, inte ett slutligt beslut. Medlemsländerna drar åt andra hållet: i oktober föreslog Irland, som är ordförandeland, att AgoraEU skärs ned med omkring 30 procent, enligt EU Perspectives.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Efter massmordet: Tusk vill strama åt nätet och granska vapenlagarna

Totalitära samhällsutvecklingen

Publicerad 11 november 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage med Donald Tusk som gestikulerar vid en mikrofon framför EU:s och Polens flaggor till vänster och en videoruta med hj
Efter skjutningen i Krakow vill Donald Tusk se över vapenlagarna och återuppta arbetet med regler för innehåll på nätet. Tusk på arkivbild från september 2024; till höger hjälparbetet efter attacken.

Donald Tusk tar massmordet i Krakow som skäl att återuppta regeringens ingrepp mot innehåll på nätet. Samtidigt står han bakom sin inrikesminister, som anklagas för att ha pekat ut gärningsmannen som fascinerad av högerextrema ideologier utan att kunna visa belägg.

Beskedet kom vid tisdagens regeringssammanträde, tre dagar efter att en 24-årig man kört in på Krakows Huvudtorg och öppnat eld med automatvapen mot förbipasserande. Sex människor dödades och 16 skadades, bland dem två poliser och gärningsmannen, som senare dog på sjukhus.

Vid sammanträdet kopplade Tusk dådet till det som sprids på nätet.

— Det som är förbjudet och olagligt i verkligheten måste också vara förbjudet och avlägsnas i den virtuella världen, sade Tusk.

Annons:

Regeringen ska nu återvända till lagförslag mot vad Tusk kallar "uppenbart missbruk av friheten på internet", både sådana som väntar på underskrift och nya. Han säger att det inte handlar om censur utan om barns och ungas säkerhet.

Även vapnen ska granskas. Ministrarna har fått i uppdrag att skyndsamt gå igenom all vapenlagstiftning och skjutbanornas verksamhet, och Tusk vill vara säker på att varje vapen som hamnar i privat ägo registreras. Något generellt vapenförbud har han inte lagt fram.

Ministern som inte backar

Inrikesminister Marcin Kierwiński sade på presskonferensen efter dådet att de hittillsvarande uppgifterna tydde på att gärningsmannen agerade ensam och var fascinerad av högerextrema ideologier. Enligt Wirtualna Polska har regeringen inte presenterat några bevis, och åklagarna har uppgett att de inte funnit något som styrker tesen.

Tusk tackade på tisdagen dem som avstått från politiska kommentarer om dådet. Tusk gjorde samtidigt klart att ministerns besked hade lämnats i samförstånd med honom.

— Informationen som minister Kierwiński lämnade i början av insatsen, i samförstånd med mig, lugnade stämningen, sade han.

Kierwiński sade samma dag i Polskie Radio 24 att han inte tar tillbaka något och inte beskriver uppgiften som en hypotes.

— Jag väntar lugnt på utredarnas slutsatser, säger Kierwiński.

Regeringens egen talesperson Adam Szłapka har markerat att kommentarer bör vänta tills myndigheterna har full information. Oppositionen anklagar Kierwiński för att ha försökt vinna politiska poäng inför självständighetsmarschen den 11 november, och PiS vice ordförande Przemysław Czarnek kräver att Tusk avskedar honom.

Konfederacja-ledaren Sławomir Mentzen går hårdare fram. I sitt Youtube-program under måndagen ställer han Kierwińskis tidiga utpekande av gärningsmannens ideologi mot regeringens uppmaning till allmänheten att motverka desinformation och förlita sig på officiella källor. Enligt Mentzen är regeringen själv den största källan till desinformation i Polen.

Mentzen kritiserar också politiker och opinionsbildare från både vänster och höger för att ha jagat politiska poäng medan människor kämpade för sina liv, och han motsätter sig att tragedin används för att avväpna laglydiga medborgare.

Striden om författningsdomstolen

Tusks regering anklagas också för maktmissbruk i en separat konflikt. I slutet av oktober, drygt en vecka före skjutningen i Krakow, tog sig sju domare valda av sejmen in i författningsdomstolens byggnad tillsammans med tjänstemän från Statens skyddstjänst.

Domstolens ordförande Bogdan Święczkowski stängdes av och kallar ingreppet en "statskupp". Förre premiärministern Mateusz Morawiecki anklagar Tusks regering för ett maktövertagande utan motstycke i Europa efter 1989 och varnar för att konflikten kan trappas upp mot inbördeskrig.

I översynen av vapenlagarna räknar Tusk ändå med insatser från Kierwiński – samma minister vars uppgifter om gärningsmannen åklagarna inte funnit stöd för.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Unga tyskar oroar sig för militär mobilisering

Totalitära samhällsutvecklingen

Publicerad 28 september 2026 – av Jan Sundstedt
Unga demonstranter håller banderoller mot värnplikt framför en kyrka.
Unga studenter mot värnplikt under fredagens skolstrejk i Tyskland.

I efterspelet av en antagen och kritiserad tysk lag som började gälla vid årsskiftet uppvisar allt fler unga tyskar oro för militär mobilisering. Under fredagen lämnade skolelever lektionerna i runt 100 städer för att protestera mot obligatorisk mönstring.

Nätverket Schulstreik gegen Wehrpflicht, på svenska Skolstrejk mot värnplikt, kallade till strejken under fredagen.

Arrangörerna uppger över 45 000 deltagare totalt, medan polisen räknade 2 400 i Berlin-Wedding, 700 i München och 400 i Nürnberg.

I Stuttgart uppskattade polisen antalet deltagare till 200 och i Frankfurt 180. I Hamburg samlades enligt uppgifter hundratals elever.

Annons:

Eleverna kräver att de tvingande läkarundersökningarna stoppas och att lagen rivs upp.

Förbundsdagen antog lagen den 5 december 2025 med 323 röster mot 272, och den trädde i kraft vid nyår. Regeringspartierna CDU/CSU och SPD drev igenom lagen, medan AfD, De gröna och Die Linke röstade emot.

Män födda 2008 eller senare måste ändå fylla i en enkät om sin vilja att tjänstgöra och kallas därefter till mönstring.

Plikten gäller även den som svarat att han saknar allt intresse. Omkring 1 000 sådana unga män har undersökts sedan juli.

Kallelser till läkarundersökning i bland annat Kiel och Flensburg blev startskottet för fredagens protester.

— Vi fick höra att undersökningarna skulle komma 2027, men kallelsen låg redan i brevlådan, säger 18-årige Golo Kirsch från Kiel.

Försvarsminister Boris Pistorius och förbundskansler Friedrich Merz kallar den nya militärtjänsten frivillig. Merz har samtidigt varit tydlig med att han vill bygga Europas starkaste konventionella armé.

Boris Pistorius öppnar för tvång

I Tyskland har allmän värnplikt vilat sedan 2011.

Regeringen vill bygga ut Bundeswehr från cirka 186 700 soldater i juli till 255 000–270 000 aktiva år 2035. Därtill kommer omkring 200 000 reservister.

Staten lovar frivilliga en ingångslön på minst 2 600 euro i månaden före skatt.

Obligatorisk tjänstgöring kräver ett nytt beslut i förbundsdagen. Försvarsminister Pistorius sade i december 2025 att en delvis värnplikt blir svår att undvika om frivilliga inte räcker.

Strejkens talesperson Bela Breitner menar att enkätsvaren visar att ungdomarna inte vill till Bundeswehr.

— Regeringen menar allvar med att införa värnplikten steg för steg, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tidigare ministerns studio: Lås in britterna som säger nej till kriget

Totalitära samhällsutvecklingen

Publicerad 23 september 2026 – av Emil Fjellstedt
Jacob Rees-Mogg, en ukrainsk soldat i en skyttegrav och en man i röd slips i en tv-studio.
Paul Richards, kassör i Fabian Society, sade i Jacob Rees-Moggs GB News-panel att röster som förnekar ett ryskt hot kan behöva låsas in.

Rösterna som förnekar ett ryskt hot kan behöva låsas in. Det sade Paul Richards, kassör i Fabian Society och tidigare särskild rådgivare åt Labour, i Jacob Rees-Moggs panel på GB News. Samma kväll krävde programledaren själv att britterna tar tillbaka plikten och den styva överläppen.

Inslaget sändes den 21 september 2026 i Rees-Moggs program State of the Nation. Richards, i röd slips, talade om vad han menar krävs om Storbritannien ställs inför krig med Ryssland. Inte om spioner eller sabotörer, utan om människor som gör en annan bedömning av hotet.

— Vi skulle behöva låsa in några personer. En del av de ”proryska” rösterna. De som säger att hotet inte finns. Vi skulle behöva gå till de åtgärderna., säger Paul Richards.

I samma resonemang talade han om dem som inte vill gå i krig, och om att värnplikt också skulle behövas. Andy Burnham har varit Storbritanniens premiärminister sedan den 20 juli i år. Gränsen Richards drar går alltså inte vid ett brott, utan vid en åsikt om hotbilden och vid oviljan att ställa upp.

Annons:

Fängelse för fel åsikt om hotet

Richards är ingen tillfällig gäst i debatten. Fabian Society, Labours anslutna tankesmedja, uppger själv att han är sällskapets kassör, tidigare nationell ordförande, särskild rådgivare och författare till flera av sällskapets pamfletter. Det är den rösten som i Rees-Moggs studio räknar upp vilka som skulle behöva spärras in.

Sällskapet grundades 1884 och tog en varg i fårakläder som emblem. Tanken var att placera sina folk i regeringen, universiteten, medierna och förvaltningen, tills institutionerna själva levererade det fabianerna ville. Det var med och grundade London School of Economics och Labourpartiet.

Plikt för dem han kallar blandfolk

Programledaren var inte bara värd för samtalet. Den 21 september publicerade Jacob Rees-Mogg en video på omkring åtta minuter under rubriken ”Vi måste ta tillbaka plikten och den styva överläppen”. Plikten och den stoiska självbehärskningen ska alltså tillbaka, i ett land där en av hans egna paneldeltagare samtidigt vill låsa in oliktänkande.

Rees-Mogg är ingen vanlig tv-profil. Han satt i underhuset 2010–2024, var bland annat regeringsledare i underhuset och minister med ansvar för Brexitfrågor, och tillhör den politiska klass som i generationer har skickat andra till fronten.

Dagen därpå, den 22 september, skrev han i ett separat inlägg: ”Engelsmännen är ett blandfolk, inte en arisk herreras.” Inlägget möttes av hård kritik.

Samme man som vill väcka pliktkänslan till liv formulerade dagen efter engelsmännen som ett blandfolk. De förväntas ställa upp för nationen, samtidigt som han själv kallar dem ett blandfolk.

Vem avgör vem som är ”prorysk”?

Ingen i panelen har, i det material NyD tagit del av, förklarat var gränsen skulle gå. Vem avgör vem som är en ”prorysk” röst? Räcker det att ifrågasätta hotbilden i en tv-debatt, på en arbetsplats eller i ett inlägg på nätet?

Klart är att förslagen går åt ett håll. Vanliga britter förväntas ta uniformen, bita ihop eller hålla tyst. De som formulerar kraven gör det från tv-soffan, med slips och sändningstid, och ingen av dem riskerar att vara den som skrivs in först.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.