MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 11 maj 2025

söndag 11 maj 2025


Kina anklagas för skörd av mänskliga organ

publicerad 7 oktober 2019

Utredningsgruppen China Tribunal anklagar Kina för att skörda organ i stor skara. Särskilt utsatta för de ofrivilliga organstölderna ska vara utövare av den spirituella Falungongrörelsen, uigurer och politiska samvetsfångar.

Enligt utredningsgruppen ska den kinesiska regimen ta hjärtan, njurar, lungor och hud från de drabbade. 
Kina har alltid förnekat organstöld, men enligt Hamid Sabi som företräder China Tribunal finns det bevis för motsatsen. Han menar att Kina begår brott mot mänskligheten och att så kallade samvetsfångar, vid sidan av de två ovan nämnda religiösa grupperna, i stor utsträckning fått sina organ uttagna mot sin vilja.

Enligt rapporten ska offren fortfarande ha varit vid liv när de skurits öppna och fått sina inre organ bortopererade och sedan sålda eller använda för medicinsk forskning. Sabi menar att det handlar om hundratusentals offer och en av de största förbrytelserna under modern tid.

Offer för offer och dödsfall för dödsfall, att skära ut hjärtan och andra organ från levande, oskyldiga och fredliga människor utgör en av de värsta
grymheterna under det här seklet, säger han.

Sabi ber FN att utreda anklagelserna noga för att se om den kinesiska regimen gjort sig skyldiga till folkmord och brott mot mänskligheten.

 

Källa: Business Insider

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Indien och Pakistan i skört vapenstillestånd – spänningar kvarstår

publicerad Idag 12:00
– av Jan Sundstedt
Indien Pakistan

Efter flera dagars sammandrabbningar, utlösta av en dödlig attack mot turister i Kashmir den 22 april, enades Indien och Pakistan i lördags om ett vapenstillestånd. Anklagelser om överträdelser präglar dock relationerna, och situationen är fortsatt osäker.

Avtalet, som trädde i kraft klockan 17:00 lokal tid, syftade till att stoppa alla stridshandlingar till lands, sjöss och i luften, rapporterar Reuters.

Men bara timmar efter tillkännagivandet skakades gränsområden av nya explosioner, och båda länderna anklagade varandra för att ha brutit mot överenskommelsen.

Indiens utrikessekreterare, Vikram Misri, fördömde Pakistan för upprepade kränkningar, medan Pakistans informationsminister, Attaullah Tarar, förnekade överträdelser och betonade engagemang för fred.

I skrivande stund har inga nya större händelser rapporterats, vilket gett en viss lättnad i gränsområdena.

I indiska Punjab hävdes mörkläggningsorder i flera distrikt, och invånare har där försiktigt börjat återgå till vardagen, även om vaksamheten kvarstår. Samtidigt har Pakistan öppnat sitt luftrum efter en tillfällig stängning, ett tecken på försiktig normalisering.

Avgörande samtal väntar

Konflikten, som eskalerade genom Indiens ”Operation Sindoor” – en serie attacker mot mål som Indien beskriver som terroristinfrastruktur – har satt relationerna mellan de kärnvapenbeväpnade grannarna på prov.

Pakistan har förnekat inblandning i aprilattacken och svarade med egna motåtgärder, vilket ledde till dagar av intensiva strider.

USA:s president, Donald Trump, har via sin plattform Truth Social tagit åt sig äran för att ha medlat fram vapenstilleståndet, men Indien har tonat ner USA:s roll och istället understrukit direkta förhandlingar mellan länderna.

Kina, EU och FN har alla uppmanat till återhållsamhet och diplomatiska lösningar. Trots det sköra lugnet planeras samtal mellan ländernas militära ledare på måndag, vilket kan bli avgörande för att stabilisera situationen.

Historiska spänningar, särskilt kring Kashmir, gör dock att många bedömare är försiktiga i sina prognoser. Invånare i de drabbade områdena längtar efter varaktig fred, men många fruktar att spänningarna och striderna kan blossa upp igen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Amerikanske kardinalen blir påve Leo XIV

publicerad 9 maj 2025
– av Redaktionen

Det blir amerikanen Robert Francis Prevost som nu tar över ledningen för Vatikanstaten och den katolska kyrkan. Prevost har valts till påve Leo XIV under konklaven i Sixtinska kapellet den 8 maj 2025, vilket gör honom till den förste amerikanskfödde påven i kyrkans historia.

Konklaven inleddes den 7 maj då 133 kardinaler, samtliga under 80 år, samlades i Sixtinska kapellet för att rösta fram den nye påven. Under konklavens andra dag syntes den karakteristiska vita röken, som signalerar ett framgångsrikt val.

Robert Francis Prevost, nu Leo XIV, föddes i Chicago 1955 och prästvigdes 1982 efter studier i kanonisk rätt i Rom. Han tjänstgjorde som biskop i Chiclayo, Peru, där han arbetade nära fattiga samhällen under flera år.

Leo XIV väntas bygga vidare på Franciskus så kallade progressiva linje med fokus på migration, bistånd och stöd till marginaliserade grupper. Han har tidigare kritiserat Trumps migrationspolitik på sociala medier och förespråkat ”omedelbara åtgärder” mot den påstådda klimatkrisen.

I samband med sitt nya ämbete har Leo XIV anklagats för att ha ignorerat sexuella övergrepp mot barn utförda av präster i hans tidigare kyrkor, men dessa anklagelser är inte bekräftade.

Den katolska kyrkan, även kallad den romersk-katolska kyrkan, uppstod i samband med Romarrikets kristnande under de första århundradena enligt vår tideräkning, men överlevde både Romarrikets och senare även det Västromerska rikets fall.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland firar 80 år sedan segern i andra världskriget

publicerad 9 maj 2025
– av Redaktionen

Kinas president Xi Jinping och Brasiliens president Lula da Silva återfinns bland en rad andra världsledare på plats i Moskva för att fira segerdagen.

Det är idag 80 år sedan Tyskland officiellt besegrades av de allierade anförda av Sovjetunionen på östfronten och USA och Storbritannien på västfronten. I Ryssland är det andra världskriget känt som det stora fosterländska kriget, medan det fosterländska kriget benämner Napoleons invasion av landet i början av 1800-talet.

Ryssland har varit och kommer att förbli en ogenomtränglig barriär mot nazism, russofobi och antisemitism, deklarerade den ryske presidenten Vladimir Putin i sitt tal.

Vi måste förbli enade och stå fast för våra nationella intressen, vår tusenåriga historia, kultur och värderingar, tillade Putin och utlovade att landet kommer att fortsätta att upprätthålla dessa principer.

segerdagen-moskva-2025-0
segerdagen-moskva-2025-1
segerdagen-moskva-2025-2
segerdagen-moskva-2025-3
segerdagen-moskva-2025-4
segerdagen-moskva-2025-5
segerdagen-moskva-2025-6
previous arrow
next arrow
 

Bland europeiska namn som gästar Moskva för att delta i firandet finns Serbiens president, Aleksandar Vučić, vid sidan av Vitrysslands president, Aleksandr Lukasjenko, samt omkring 25 ytterligare statschefer främst från Brics-länderna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Von der Leyen under press – EU-parlamentet hotar med rättsliga åtgärder

publicerad 8 maj 2025
– av Redaktionen
Parlamentets talman Roberta Metsola och kommissionens ordförande Ursula von der Leyen tillhör samma partigrupp och brukar vanligtvis vara överens om det mesta.

Europaparlamentets talman har varnat Europeiska kommissionen för att man kan komma att vidta rättsliga åtgärder om kommissionen kringgår EU:s lagstiftare i arbetet med att skapa ett låneprogram på 150 miljarder euro för militär upprustning.

I mars presenterade kommissionsordförande Ursula von der Leyen en plan för att mobilisera totalt 800 miljarder euro för att öka EU:s militära kapacitet. Initiativet motiverades med påståenden om att Ryssland utgör ett stort hot mot Europa, och att detta motiverar en kraftig och snabb militär upprustning.

För att finansiera satsningen åberopade kommissionen artikel 122 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Artikeln möjliggör snabba beslut i nödsituationer utan att behöva gå via det ordinarie lagstiftningsförfarandet där Europaparlamentets ledamöter har inflytande.

I ett brev till von der Leyen på måndagen uppmanade Europaparlamentets talman, Roberta Metsola, kommissionen att använda en annan rättslig grund för initiativet. Hon varnade samtidigt för att parlamentet kan ta ärendet till domstol om inte kravet hörsammas.

Att genomföra planen utan korrekt rättslig grund skulle ”riskera den demokratiska legitimiteten genom att underminera parlamentets lagstiftande och granskningsfunktioner”, står det i brevet.

Hänvisar till ”exceptionell” hotbild

Kommissionens talesman, Thomas Regnier, kommenterade till Euronews att kommissionen ”alltid kommer att vara redo att förklara varför artikel 122 valts som lämplig rättslig grund”.

Europa står inför ett hot mot sin säkerhet utan motstycke. Som kommissionsordförande von der Leyen framhöll i sina politiska riktlinjer kommer artikel 122 endast att användas i exceptionella situationer – som den vi nu befinner oss i”, hävdade Regnier vidare.

Låneprogrammet på 150 miljarder euro betraktas av kommissionen som en central del av det bredare förslaget Readiness 2030, som syftar till att investera över 800 miljarder euro i EU:s försvar fram till år 2030. Kommissionen har flera gånger hävdat att Ryssland vid den tidpunkten kan vara i position att hota en EU-medlemsstat militärt.

Rysslands president, Vladimir Putin, har dock konsekvent avfärdat sådana påståenden som ”nonsens” och argumenterat för att de används för att sprida rädsla i Västeuropa och legitimera kraftigt ökade militärutgifter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.