Annons:

Stim lanserar AI-licens för artister – experter skeptiska

Publicerad september 25, 2025 – av Redaktionen
Kommer AI-licensen skydda musikerns verk? Flera bedömare är tveksamma till Stims nya satsning.

Den svenska upphovsrättsorganisationen Stim har lanserat världens första AI-licens för att skydda upphovsrättsskyddad musik från AI-användning. Experter är dock kritiska till upplägget och ifrågasätter konceptet.

Tanken med den nya AI-licensen är att AI-bolag ska kunna träna sina system på upphovsrättsskyddad musik. Samtidigt får artisterna i fråga ersättning när dessa AI-system använder sig av deras verk för att skapa musik.

Vi har skapat en modell som gör det möjligt att möta AI-utvecklingen utan att tumma på musikskaparnas rättigheter. Det handlar om att säkerställa att den som vill bidra med sin musik till AI-sammanhang också får rättvis ersättning och full insyn, säger Lina Heyman, vd på Stim, i ett pressmeddelande.

Enligt Stim riskerar 24 procent av artisters intäkter att försvinna till följd av AI-utvecklingen fram till 2028, och licensen, som är den första i världen, ska säkerställa att musikernas rättigheter respekteras. Licensen innebär att man använder sig av en ny oberoende teknologi för attribuering, vilket gör att musiken som används av AI-system blir spårbar.

Annons:

Svårt att fungera

Bob Sturm, professor i datavetenskap på KTH, menar dock att licensen kan bli svår att få att fungera i praktiken.

—  Det är otroligt svårt att upptäcka när text är skriven med AI och det börjar bli precis lika svårt att upptäcka musik som skapats av AI, säger han till P3 Nyheter.

Även Daniel Westman, jurist och specialiserad på IT- och medierätt, menar att det är svårt att skydda upphovsrättsskyddad musik från AI. Modellen kräver att AI-företag ska acceptera att ingå i dessa avtal, vilket kan bli svårt.

— Det bygger på att någon ska vilja ingå i de här avtalen och framförallt när det gäller frågan om inlärning så är rättsläget faktiskt ganska osäkert på många håll i världen och det pågår många rättstvister, säger han till SR.

AI-licensen kommer nu att prövas i ett pilotprojekt med startupbolagen Songfox och Sureel. Enligt Stim är det endast ett avgränsat antal verk som ingår i den första fasen, där samtliga artister valt att delta.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

World Humanoid Robot Games: Över 2 000 humanoidrobotar gör upp i Peking

Det moderna Kina

Publicerad augusti 25, 2026 – av Jan Sundstedt
Humanoidrobotar paraderar under World Humanoid Robot Games i Peking.
Humanoidrobotar paraderar under öppningsceremonin för World Humanoid Robot Games i Peking den 22 augusti 2026.

Världens största sammandrabbning för människoliknande robotar har öppnat i Peking. Under fem dagar ska 2 056 humanoidrobotar från 666 lag prövas i allt från sprint, fotboll och kampsport till brandbekämpning, hotellservice och industriarbete.

Den andra upplagan av World Humanoid Robot Games invigdes på lördagskvällen i Pekings nationella skridskooval, känd som "Isbandet".

De 16 deltagande länderna gör upp i 51 grenar och sammanlagt 1 301 tävlingar fram till den 26 augusti, uppger nyhetskanalen Xinhua.

Årets startfält är mer än dubbelt så stort som fjolårets 280 lag, medan antalet robotar har fyrdubblats från drygt 500.

Kinesiska aktörer dominerar tydligt: 641 av lagen och 1 975 av robotarna kommer från 157 företag samt 200 universitet och forskningsinstitut i Kina.

Omkring 1 000 robotar deltog i öppningsceremonin. Där visades bland annat sjumannafotboll samt försöksheat på 100 och 400 meter – en upptakt som gjorde arenan till både idrottstävling och skyltfönster för Kinas snabbt växande robotindustri.

Från sprint till bönplockning

Programmet består av 30 idrotts- och uppvisningsgrenar samt 21 scenariobaserade prov.

Förutom löpning och fotboll finns bland annat fristående kamp, gymnastik, dans, bordtennis, tyngdlyftning och dragkamp. Pekings stadsregering redovisar att antalet grenar nästan har fördubblats från 26 i premiärupplagan.

De mer vardagsnära proven är samtidigt minst lika viktiga för utvecklarna. Robotarna ska exempelvis sortera biblioteksböcker, arbeta på hotell, montera komponenter, hantera varor och rycka ut vid simulerade bränder.

I tävlingarna för finmotoriska händer ingår moment som att plocka upp bönor och dra åt skruvar.

Med undantag för häckloppen på 100 och 400 meter ska robotarna klara friidrotten och övriga tävlingsgrenar helt självständigt. Tidsgränsen på 100 meter har samtidigt sänkts från tre minuter till en minut och på 1 500 meter från 40 till 15 minuter.

Humanoidrobotar spelar fotboll under World Humanoid Robot Games i Peking.
Humanoidrobotar spelar fotboll under öppningsceremonin i Peking. Foto: Xinhua/Sun Fei

Ska gå från medaljer till beställningar

Arrangörerna beskriver tävlingarna som ett sätt att göra tekniska svagheter synliga under press. Balans, motorstyrning och snabba beslut kan prövas på idrottsplanen, medan finmotorik och anpassningsförmåga utsätts för mer realistiska arbetsmiljöer i fabriker, hotell och bostäder.

Jiang Guangzhi, chef för Pekings kommunala byrå för ekonomi och informationsteknik, framhåller att reglerna på sikt kan utvecklas till praktiska tekniska standarder.

När robotarna behärskar dessa färdigheter på den "sista metern" kan medaljer förvandlas till beställningar och robotarna gå direkt från tävlingsarenan till verkliga arbetsplatser, säger Jiang Guangzhi.

Även lag från USA, Tyskland och Japan finns på plats, medan Brasilien har sänt ett landslag bestående av fem RoboCup-lag. Den stora kinesiska övervikten visar att spelen också är en nationell kraftsamling.

Enligt China Daily spänner de kinesiska lagen över nästan hela den tänkta marknaden – från hushållstjänster och logistik till industriell montering och räddningsarbete.

Spelen arrangeras gemensamt av Pekings stadsregering, China Media Group, World Robot Cooperation Organization och Asia-Pacific Robot World Cup International Council.

För Kina är målet större än själva medaljfördelningen: tävlingsarenan ska ge utvecklarna data, utbilda ingenjörer och korta vägen från prototyp till produkt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nvidia satsar 7 miljarder dollar på Poolside – vill bygga öppen AI-utmanare

Utvecklingen av AI

Publicerad augusti 24, 2026 – av Emil Fjellstedt
Nvidias vd Jensen Huang under en presentation av bolagets AI-datorer
Nvidias vd Jensen Huang under en presentation av bolagets AI-datorer.

Nvidia betalar 6 miljarder dollar för att licensiera AI-bolaget Poolsides teknik och erbjuder 109 av bolagets anställda jobb. Målet är att bygga en kraftfull öppen AI-modell som ska utmana både kinesiska aktörer och USA:s ledande AI-bolag.

Avtalet gäller en icke-exklusiv licens till Poolsides så kallade Model Factory, systemet som bolaget har använt för att utveckla sina egna AI-modeller. Poolside köps alltså inte upp och ska fortsätta som ett självständigt företag, enligt uppgifter som först publicerades av tekniknyhetsbrevet Newcomer och därefter bekräftades av flera amerikanska medier.

Utöver licensbetalningen investerar Nvidia ytterligare 1 miljard dollar i Poolside till en värdering på 12 miljarder dollar före kapitaltillskottet. De tre grundarna blir kvar i bolaget, medan 109 medarbetare erbjuds anställning hos Nvidia. Poolside planerar enligt investerarbrevet att föra vidare licensintäkterna till sina investerare före utgången av 2027.

Affären ger Nvidia både tekniken bakom Poolsides modellutveckling och tillgång till merparten av det team som byggt kodmodellen Laguna. Wall Street Journal uppger att resurserna ska användas i Nvidias Nemotron-projekt för att ta fram en av världens mest kraftfulla modeller med öppna vikter.

Vill utmana både Kina och USA:s AI-jättar

Nvidia är redan världens dominerande leverantör av grafikprocessorer för AI-träning, men företaget har samtidigt byggt upp en egen familj av öppna modeller under namnet Nemotron. På sin utvecklarsida beskriver Nvidia modellerna som öppna inte bara vad gäller vikter, utan även träningsdata och instruktioner för hur systemen kan återskapas och anpassas.

Den nya satsningen ska enligt Wall Street Journals källor rikta sig mot kinesiska modeller som DeepSeek och Kimi K3. Samtidigt innebär den en mer direkt utmaning mot amerikanska bolag som OpenAI och Anthropic, vars främsta modeller är slutna. Öppna modellvikter gör det möjligt för företag och myndigheter att köra och modifiera systemen i egen infrastruktur, vilket kan ge lägre kostnader och större kontroll över data.

Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur Nvidia positionerar Nemotron som ett amerikanskt alternativ i en marknad där kinesiska öppna modeller snabbt har vunnit mark. Poolside tillför nu en modellfabrik och ett team som på kort tid byggt Laguna S 2.1, en kodinriktad modell med 118 miljarder parametrar, varav 8 miljarder aktiveras för varje token.

Beräkningskraften blev flaskhalsen

Bakgrunden till affären är den snabbt stigande kostnaden för att träna modeller i den absoluta frontlinjen. I investerarbrevet, som har återgetts av flera teknikmedier, skriver Poolside att bolaget vid slutet av förra året hade sex veckor på sig att resa 2 miljarder dollar för ett kluster med 40 000 av Nvidias GB300-processorer. Finansieringen blev inte klar i tid och bolaget förlorade tillgången till kapaciteten.

Poolside bedömde att 10 000 till 20 000 sådana processorer hade kunnat räcka för att bygga en modell i nivå med marknadens bästa. Nästa generations modeller skulle enligt bolaget kräva mer än tio gånger större kluster. Begränsningen handlar därmed inte längre bara om kapital, utan också om fysisk datacenterkapacitet och långsiktigt kontrakterad beräkningskraft.

För Nvidia är det ett problem som bolaget självt kan lösa. Företaget kontrollerar den hårdvara som stora delar av AI-industrin är beroende av och kan förena Poolsides utvecklingssystem med sina egna chip, mjukvaruverktyg och modeller.

Licensaffär i stället för uppköp

Upplägget liknar Nvidias tidigare affärer med chipbolagen Groq och Enfabrica: en icke-exklusiv tekniklicens kombineras med rekrytering av stora delar av personalen, medan det ursprungliga bolaget fortsätter att existera. Bloomberg konstaterar att sådana konstruktioner har kritiserats av amerikanska lagstiftare eftersom de kan genomföras utan den prövning som ett regelrätt företagsförvärv normalt utlöser.

Varken Nvidia eller Poolside hade vid mediernas publicering kommenterat avtalet offentligt. Poolside har inte heller publicerat investerarbrevet i sin helhet. De centrala villkoren – licensbeloppet, den separata investeringen och jobberbjudandena – har dock återgetts samstämmigt av Newcomer, Bloomberg och Wall Street Journal.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kinesisk humanoidrobot sprang snabbare än Usain Bolt

Det moderna Kina

Publicerad augusti 23, 2026 – av Jan Sundstedt
Den röda humanoidroboten Tiangong Ultra tävlar mot två andra robotar på en blå löparbana.
Tiangong Ultra tävlar i 100-metersloppet under World Humanoid Robot Games i Peking.

Den kinesiska humanoidroboten Tiangong Ultra sprang 100 meter på 9,39 sekunder vid världsspelen för humanoidrobotar i Peking. I senare försökslopp sprang flera robotar på 9,32 sekunder.

I världsspelen för humanoidrobotar tävlar tvåbenta robotar i både idrottsgrenar och praktiska arbetsuppgifter.

Årets upplaga samlar 2 056 robotar från 666 lag i 16 länder. Programmet omfattar 51 grenar, från löpning och fotboll till räddningsinsatser, hotellservice och industriarbete.

Beijing Humanoid Robot Innovation Center har utvecklat humanoidroboten Tiangong Ultra. Roboten vann det första uppmärksammade försöksloppet lördagen den 22 augusti.

Reuters uppger att Tiangong Ultra hamnade efter i starten men passerade Honor-roboten Lightning strax före mållinjen. Lightning gick i mål på 9,47 sekunder.

Båda robotarna underskred därmed de 9,58 sekunder som Usain Bolt noterade när han satte människans gällande världsrekord vid friidrotts-VM i Berlin 2009.

Tiangong Ultras tid på 9,39 sekunder räckte till seger i det tidiga försöksloppet, men senare robotar sprang snabbare än så.

Folkets dagblad rapporterar att Tiangong-Jingfeng senare sprang på 9,34 sekunder och att både Tianxiao och Tiangong nådde 9,32. China Review News skriver att Tiangong sprang på 9,31 sekunder, följd av Tianxiao på 9,32 och Tiangong-Jingfeng på 9,33.

Tävlingsledningen hade på söndagsförmiddagen ännu inte publicerat en fullständig resultatlista, så det återstår att se om den bästa tiden var 9,31 eller 9,32.

100-metersgrenens nio försökslopp samlar sammanlagt 40 lag. Arrangörerna håller mellanloppen den 25 augusti och finalen den 26 augusti.

Robotarna får alltså fler chanser att slå rekord innan de gör upp om segern.

Robotarna springer självständigt

Tävlingsreglerna kräver att robotarna genomför det vanliga 100-metersloppet helt självständigt. Undantag gäller för 100 meter hinder och 400 meter hinder – inte de vanliga löpgrenarna.

Tiangong Ultra styrde sig själv, höll banan och korrigerade balansen utan mänsklig fjärrstyrning. Utvecklarna har byggt om robotens leder och lättat konstruktionen sedan fjolårets tävling.

Utvecklarna har också förbättrat styrningen och vägvalet så att roboten kan hålla hög fart utan att följa en målad linje. Tiangong Ultra vann motsvarande lopp 2025 på 21,50 sekunder. På ett år har robotarna alltså mer än halverat den bästa tiden.

Kina prioriterar samtidigt humanoida robotar som en strategisk framtidsindustri och satsar på användning inom tillverkning, logistik och tjänster. Nya Dagbladet har tidigare skrivit om planerna på massproduktion.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nu kommer reklamen till svenska ChatGPT-användare

Utvecklingen av AI

Publicerad augusti 20, 2026 – av Redaktionen
Den övre delen av en mobiltelefon visar ChatGPT-logotypen mot en oskarp vardagsbakgrund.

OpenAI börjar visa reklam i ChatGPT för svenska användare nästa vecka. Satsningen omfattar 31 europeiska marknader och berör gratisversionen samt lågprisabonnemanget Go.

Bolaget meddelar att den europeiska lanseringen sker sex månader efter att reklamen började testas i USA. Tyskland, Frankrike, Spanien, Italien, Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna och Österrike hör till de namngivna marknaderna.

Reklamen ska visas för användare med Free och Go. Plus, Pro, Business, Enterprise och Edu ska enligt OpenAI även fortsättningsvis vara reklamfria.

Annonserna placeras under ChatGPT:s svar och märks som sponsrade. OpenAI hävdar att annonsörerna inte ska kunna påverka svaren eller få tillgång till användarnas konversationer. Bolaget uppger också att det inte säljer personuppgifter till annonsörer.

Reklamen anpassas efter samtalet

Annonsvalet kan däremot bygga på vad användaren talar med ChatGPT om. En person som jämför resmål eller produkter kan därför mötas av reklam kopplad till ämnet. Om personlig anpassning är aktiverad kan även tidigare samtal och tidigare kontakt med annonser vägas in.

Användaren ska kunna stänga av den personliga anpassningen, radera annonsuppgifter, dölja en annons och se varför den visades. Under det amerikanska försöket lovade OpenAI att hålla reklam borta från konton som tillhör eller bedöms tillhöra personer under 18 år samt från känsliga områden som hälsa, psykisk hälsa och politik.

OpenAI framställer ChatGPT som särskilt värdefullt för annonsörer eftersom användarna ofta beskriver både sina mål och begränsningar mer utförligt än i en vanlig sökning. Plattformen har på ett halvår byggts ut med bland annat geografisk styrning, anpassade målgrupper och mätning av vad som händer efter ett annonsklick.

Öppnar för självbokning senare

Till en början måste europeiska annonsörer köpa plats genom OpenAI:s eget annonsteam, reklambyråer eller teknikpartner. Ett system där annonsörerna själva kan boka kampanjer ska öppnas senare under sommaren.

Bolaget säger att tiotusentals marknadsförare redan har annonserat i ChatGPT, men redovisar inga intäkter, priser eller närmare siffror för Europa. Lanseringsbeskedet nämner inte heller något särskilt avtal mellan OpenAI och EU, trots spekulationer om en sådan uppgörelse i sociala medier.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.