Annons:
MORGONDAGENS DAGSTIDNING –
Donera Annonsera Om Nya Dagbladet Kontakt
Globe
Nya Dagbladet
Senaste nytt
Annons:

https://nyadagbladet.se/teknik/openai-deepseek-ai-marknaden/

Teknik

OpenAI och DeepSeek drar AI-marknaden åt varsitt håll

Utvecklingen av AI

  • OpenAI lanserar GPT-5.5 som en mer självständig arbetsmodell för kodning, research och verktygsanvändning.
  • DeepSeek-V4 släpps med öppna vikter, en miljon tokens kontext och priser långt under de slutna toppmodellerna.
  • Utvecklare beskriver DeepSeek som mycket starkt för priset, men inte nödvändigtvis bäst i alla agentiska arbetsflöden.
  • Den verkliga striden gäller inte bara intelligens – utan vem som kontrollerar framtidens digitala arbetsflöden.
Publicerad 24 april 2026 – av Markus Andersson
Illustration där DeepSeek-V4 och OpenAI GPT-5.5 ställs mot varandra i en futuristisk AI-grafik.
Illustration över konkurrensen mellan DeepSeek-V4 och OpenAI:s GPT-5.5.
7 min läsning
Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Två modellsläpp på mindre än ett dygn visar hur snabbt AI-marknaden håller på att omformas. OpenAI flyttar fram sina positioner med GPT-5.5, medan kinesiska DeepSeek pressar priserna och publicerar modellparametrarna för DeepSeek-V4.

AI-branschen fick under torsdagen och fredagen två besked som pekar åt samma håll – men med helt olika affärslogik. OpenAI lanserade GPT-5.5 som bolagets hittills mest kapabla modell för komplexa arbetsuppgifter, kodning och förmåga att använda digitala verktyg. Bara ett par timmar senare meddelade DeepSeek att DeepSeek-V4-serien har lanserats – två öppet tillgängliga modeller med ett kontextfönster på en miljon tokens som standard.

Skillnaden är slående. OpenAI erbjuder maximal prestanda i ett alltmer integrerat system med ChatGPT, Codex och kommande API-åtkomst. DeepSeek säljer något annat: prestanda nära den absoluta framkanten till betydligt lägre pris, med öppna modellparametrar och API-stöd för både OpenAI- och Anthropic-format.

Med andra ord: AI-kapplöpningen handlar inte längre bara om vilken modell som är smartast. Det handlar om vem som kontrollerar arbetsflödet – och vem som kan göra tekniken billig nog att integreras överallt.

Annons:

OpenAI:s inlägg på X visar vad bolaget vill prioritera i lanseringen. I ett officiellt inlägg skrev bolaget att GPT-5.5 nu rullas ut till användare av Plus, Pro, Business och Enterprise i både ChatGPT och Codex, samtidigt som GPT-5.5 Pro introduceras för företag och professionella användare. Ett annat inlägg betonade att modellen är lika snabb som GPT-5.4 per token, men presterar bättre i nästan alla mätningar som bolaget redovisar.

OpenAI vill göra modellen till en digital medarbetare

OpenAI beskriver GPT-5.5 som ett steg mot digitalt arbete där användaren inte längre behöver detaljstyra varje moment. Bolaget hävdar att modellen kan hantera ostrukturerade och komplexa uppgifter, planera, använda verktyg, kontrollera sitt arbete och arbeta under längre tid utan avbrott.

Den mest konkreta nyheten för utvecklare är Codex-integrationen. GPT-5.5 uppges få ett kontextfönster på 400 000 tokens i Codex och ska enligt OpenAI matcha GPT-5.4:s svarshastighet per token, trots högre prestanda. För den kommande API-versionen anger bolaget ett kontextfönster på en miljon tokens.

Priset visar samtidigt vilken del av marknaden OpenAI riktar sig mot. När GPT-5.5 släpps i API:t ska modellen enligt OpenAI:s prisinformation kosta 5 dollar per miljon tokens för indata och 30 dollar per miljon tokens för utdata. GPT-5.5 Pro hamnar betydligt högre: 30 dollar för indata och 180 dollar för utdata per miljon tokens.

Modellen är i första hand inte avsedd för massmarknaden. Målgruppen är företag, kodbaser, forskningsflöden och agentbaserade system där ett fel kan bli dyrare än själva modellkörningen.

DeepSeek utnyttjade i sin tur X för att markera kontrasten mot de slutna toppmodellerna. Det officiella lanseringsinlägget beskrev DeepSeek-V4 Preview som lanserad med öppet publicerade modellparametrar och lyfte fram ett prisvärt kontextfönster på en miljon tokens. I samma tråd beskrev bolaget V4-Pro som flaggskeppet och V4-Flash som det snabbare och billigare alternativet.

DeepSeek publicerar modellparametrarna – och kapar priset

DeepSeek går i motsatt riktning. I sin release beskriver bolaget två modeller: DeepSeek-V4-Pro med totalt 1,6 biljoner parametrar, varav 49 miljarder är aktiva, samt DeepSeek-V4-Flash med 284 miljarder parametrar totalt och 13 miljarder aktiva parametrar.

Båda modellerna har ett kontextfönster på en miljon tokens som standard. Båda har stöd för resonerande och icke-resonerande läge. Båda blev tillgängliga via API samma dag som de lanserades, och modellparametrarna har publicerats på Hugging Face under MIT-licens.

Prissättningen är den verkliga vattendelaren. DeepSeek-V4-Flash kostar 0,14 dollar för indata och 0,28 dollar för utdata per miljon tokens. DeepSeek-V4-Pro kostar 1,74 dollar för indata och 3,48 dollar för utdata per miljon tokens. När data hämtas från cacheminnet sjunker priset ytterligare.

För utvecklare och företag innebär det att många uppgifter som tidigare krävde hård prioritering kan köras betydligt friare: långa dokumentkedjor, kodbasanalys, agentloggar, automatisk research och stora interna kunskapsarkiv. En miljon tokens är inte längre bara en siffra i en demonstration. Det håller på att bli standard.

DeepSeek presenterade samtidigt V4-serien på X som början på ”kostnadseffektiv enmiljonstokens-kontext” och lyfte fram både V4-Pro och den billigare V4-Flash.

Reaktionerna: imponerat men splittrat

Den oberoende utvecklaren Simon Willison sammanfattar DeepSeek-V4 som ”nästan i framkant, till en bråkdel av priset”. Han pekar särskilt på kombinationen av stora öppna modellparametrar, MIT-licens, ett kontextfönster på en miljon tokens och låg API-kostnad.

Samtidigt är omdömena inte entydiga. I utvecklardiskussioner efter lanseringen återkommer bilden att DeepSeek-V4 presterar starkt i förhållande till priset, men att praktiska resultat också beror på verktygskedjor, kontexthantering och arbetsflöden. Den slutsatsen ligger nära den bredare reaktionen i branschen: modellintelligens blir alltmer en standardvara, medan systemen runt modellen avgör vad användaren faktiskt får ut.

Även GPT-5.5 får både beröm och reservationer. Tekniksajten The New Stack rapporterar om lanseringen som OpenAI beskriver som en ”ny klass av intelligens”, medan OpenAI själv framhåller förbättringar i kodning, datoranvändning och agentbaserade arbetsflöden.

Skillnaden är viktig. Prestandatester säljer modeller, men det är i arbetsflödena de prövas.

Den verkliga striden gäller kontrollen

OpenAI:s strategi går ut på att göra modellen till en del av en större produkt. GPT-5.5 är inte bara en textgenerator, utan en komponent i ChatGPT och Codex med förmåga att använda digitala verktyg, datorstyrning och företagsmiljöer. Modellen utgör hjärnan – men produkten är hela kroppen.

DeepSeek angriper samma marknad från andra hållet. Genom öppna modellparametrar, låg kostnad och kompatibla API:er gör bolaget det enklare för utvecklare att byta modell, bygga egna system och undvika inlåsningseffekter i amerikanska ekosystem.

Det betyder inte att DeepSeek automatiskt är det bättre valet. Öppna modellparametrar kräver kompetens, infrastruktur och riskhantering. Kinesiska modeller väcker dessutom vissa frågor om innehållsbegränsningar och datastyrning. OpenAI:s slutna modell väcker i sin tur frågor om centralisering, prissättning, företagsberoende och vem som i praktiken sätter gränserna för vad framtidens digitala arbete får vara.

Därmed blir tekniken en samhällsfråga. När AI-modeller börjar planera, skriva kod, läsa dokument, använda verktyg och utföra arbetsuppgifter som sträcker sig över timmar eller dagar förändras maktförhållandet mellan användare, företag och plattformar.

Säkerheten blir mer komplicerad

OpenAI uppger i sin systemrapport att GPT-5.5 har genomgått förhandsgranskningar enligt bolagets Preparedness Framework, med särskild testning inom avancerad cybersäkerhet och biologi. Modellen behandlas enligt OpenAI som ”hög förmåga” inom biologiska och kemiska risker samt cybersäkerhet. För cybersäkerhet ligger den enligt bolaget under gränsen för kritisk förmåga.

Dilemmat lär bli allt vanligare. Ju mer användbar en modell blir för legitim forskning, försvar, programmering och analys, desto mer användbar blir den också för aktörer med sämre avsikter. DeepSeek gör samma typ av förmåga billigare och mer spridd. OpenAI gör den mer integrerad och mer kraftfull inom slutna arbetsmiljöer.

Den ena modellen koncentrerar makten. Den andra sprider den.

AI-kapplöpningen har gått in i en ny fas

GPT-5.5 och DeepSeek-V4 är därför inte bara två nya modellnamn på en redan överfull marknad. De markerar två konkurrerande riktningar för nästa fas av AI-utvecklingen.

OpenAI visar hur mycket mer användbar den slutna toppmodellen kan bli när den blir mer uthållig, får bättre förmåga att använda digitala verktyg och tar plats i ett helt arbetsflöde. DeepSeek visar hur snabbt samma typ av förmåga kan pressas ned i pris och göras tillgänglig för fler aktörer.

För användarna är frågan inte längre vilken chattbot som svarar bäst på en fråga. Frågan är vilken infrastruktur som ska få läsa våra dokument, skriva vår kod, analysera våra företag och automatisera våra beslut.

Modellerna blir smartare. Men den avgörande frågan är fortfarande äldre än tekniken: vem äger verktygen?

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

https://nyadagbladet.se/analys/huang-foll-nu-kraver-kinahokarna-hardare-chiplagar-och-ny-nvidialedning/

Analys

Jensen Huang föll – nu hårdnar maktkampen om AI

Utvecklingen av AI

Jensen Huang är borta från Nvidia, och de som i åratal velat strypa chipexporten till Kina har redan lagt fram sina krav. Oavsett vad som till sist fällde honom har den starkaste rösten för handel med Kina och öppen AI tystnat i Washington.

Publicerad Igår 12:41 – av Emil Fjellstedt, Markus Andersson
Jensen Huang med Nvidias personliga AI-dator DGX Spark. Arkivbild.
Jensen Huang med Nvidias personliga AI-dator DGX Spark. Arkivbild.
5 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se
Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Nvidias styrelse meddelade den 12 november att grundaren lämnar posterna som vd och styrelseledamot med omedelbar verkan. Finanschefen Colette Kress blir tillförordnad vd, och Harvey C. Jones utses till bolagets första styrelseordförande någonsin. Något skäl till avgången anges inte.

Fyra dagar tidigare hade styrelsen inlett en oberoende utredning, sedan The New York Times rapporterat att Huang varit måltavla för en kinesisk underrättelseoperation genom sin relation med Alice Huang, även kallad Huang Le. I samma besked skrev styrelsen att den saknade skäl att tro att nationell säkerhet eller bolagets hemligheter röjts, och att den hade förtroende för Huang. Kina har avvisat att Alice Huang skulle vara spion. Huang själv erkände affären i ett mejl till de anställda.

En otrohetsaffär är inte detsamma som bevisat spioneri. En källa med insyn uppger för WIRED att två andra saker sannolikt vägde tyngre i styrelsens beslut än spionanklagelserna: en uppgiven relation med en direkt underställd medarbetare och Huangs affärer med Megaspeed, ett AI-bolag i Singapore där Alice Huang tidigare haft en ledande post.

Hökarna stod redo

Reaktionen från Washington kom samma dag. John Moolenaar, ordförande för representanthusets särskilda Kinautskott, kallade avgången ett avsked som hade kunnat undvikas. "Nvidia måste nu ändra sin bolagspraxis och utse en ledning som gör nationell säkerhet till sin högsta prioritet", skrev han och krävde att kongressen snabbt för in nya exportkontroller i NDAA, årets försvarspolitiska bemyndigandelag.

Annons:

Moolenaar skickade också, tillsammans med utskottsordförandena Brian Mast och Rick Crawford, brev till Huang, Nvidias chefsjurist Tim Teter och handelsdepartementets Jeffrey Kessler med krav på att de ska infinna sig inför kongressen. Ordförandena kallar fallet ett skolexempel på varför fyra lagförslag måste klubbas: AI OVERWATCH Act, Chip Security Act, MATCH Act och Remote Access Security Act.

Megaspeed är nyckeln i deras berättelse. Handelsdepartementet utredde enligt amerikansk press om bolaget hjälpt kinesiska företag att kringgå exportkontrollerna via ett nät av dotterbolag. Utredningen ska ha stoppats och flyttats till justitiedepartementet efter att Teter frågat om den.

Kritikern av exportförbuden

Huang var länge den mest högljudda kritikern av chipkontrollerna mot Kina. På mässan Computex i Taiwan i maj 2025 kallade han dem ett misslyckande. Nvidias marknadsandel i Kina hade då rasat från 95 till 50 procent, och förbuden hade enligt Huang fått Peking att bygga egna chip snabbare.

Han odlade samtidigt en nära relation med Donald Trump, som kallade honom "vän", för att driva en öppnare linje mot den kinesiska marknaden. Enligt WIRED informerades Trump redan förra året av underrättelsetjänsten om Huangs relation med Alice Huang, utan att agera.

Öppna vikter och vem som tjänar på dem

Den andra fronten gällde öppen AI. En modell med öppna vikter innebär att de färdigtränade parametrarna publiceras, så att vem som helst kan ladda ner, köra och anpassa modellen på egen hårdvara. Full öppen källkod går längre: där ska även träningskoden, helst träningsdata, och en licens som tillåter fri användning ingå. Många modeller med öppna vikter släpper varken data eller fullständig kod, och licenserna varierar.

När kinesiska Moonshot AI i juli släppte Kimi K3 utbröt panik på börsen, och uppgifter spreds om att amerikanska tjänstemän övervägde att förbjuda amerikanska bolag att använda kinesiska öppna modeller. Huang gick emot strömmen i en intervju med Axios.

— Gratis AI borde vara bra för hårdvara. Gratis AI borde vara bra för chip. Gratis AI borde vara bra för datacenter, sa Huang.

Han avfärdade idén att nedladdade kinesiska modeller är en bakdörr till Peking och hävdade att öppenhet gör AI säkrare.

— Om allt bara blir en enda modell, en enda attackpunkt, en enda felkälla, tror jag att världen blir mycket, mycket mer sårbar, sa han.

Två dagar senare publicerade Nvidia ett öppet brev som varnar för förhastade begränsningar av öppna modeller och betonar att kunderna inte ska låsas in hos en enda leverantör. Bland undertecknarna finns Microsoft, Meta, Google, Amazon, IBM, Palantir och OpenAI.

Intressena är tydliga. Öppna modeller minskar beroendet av slutna AI-tjänster där kunden betalar per anrop. De gynnar också Nvidia: ju fler som tränar och kör egna modeller, desto fler grafikprocessorer säljs, och desto mindre beroende blir bolaget av de få AI-jättar som nu utvecklar egna chip. Nvidias köp av plattformen Hugging Face för 13 miljarder dollar är ännu inte slutfört.

Skiljelinjen går genom chipen

Konflikten är inte alla amerikanska teknikjättar mot öppenhet. Anthropics vd Dario Amodei skriver uttryckligen att bolaget aldrig förespråkat ett förbud mot öppna vikter. Han vill däremot stoppa all försäljning av kraftfulla chip och chiputrustning till Kina, slå ned på storskalig så kallad destillering, där en modell tränas på en annans svar, och införa obligatoriska säkerhetstester av alla tillräckligt kapabla modeller.

Där går den verkliga gränsen, rakt genom Huangs affärsmodell. Kampen om öppna modeller handlar i grunden om vem som får sälja beräkningskraft till vem.

Anthropic och OpenAI har båda anklagat kinesiska konkurrenter för att suga ut förmågor ur deras modeller och varnat för att Pekings satsning på öppen källkod hotar USA:s AI-ledning. Ett förbud mot kinesiska öppna modeller skulle slå mot konkurrensen till de amerikanska bolag vars starkaste modeller är slutna. Huangs personliga tyngd och Nvidias marknadsmakt var den främsta motvikten.

Tesen om underrättelsetjänsten

Skribenten Nury Vittachi driver på X tesen att Huang fälldes just för att han gång på gång lyckades förhandla fram exportlättnader hos Trump. Kinahökarna i Washington såg enligt Vittachi Huangs förmåga att göra upp med presidenten som kärnan i problemet, och spionanklagelsen blev verktyget för att röja honom ur vägen. Underrättelsekällor gav The New York Times misstankarna mot Alice Huang, och de stora medierna tog sedan över och byggde upp trycket. Som exempel lyfter han fram en rubrik i The Economist: "Jensen Huang måste avgå".

Hans argument är att anklagelsen inte håller ihop. Flödet av både lagliga och olagliga chip över gränsen till Kina var redan känt, och tanken att detaljerad halvledarteknik på nanonivå skulle ha förts vidare i sängkammaren kallar han löjlig, rentav komisk. Underrättelsetjänsten har enligt Vittachi inte heller presenterat några bevis. Hans slutsats är att CIA och dess partner i de västliga stormedierna samordnade ingripandet mot Huang, och att allmänheten lurats med en berättelse om en "honungsfälla".

Vilken förklaring som än håller är resultatet detsamma. Exportlinjens främste motståndare är borta, och hans meningsmotståndare har lagförslagen färdiga. Hur Colette Kress ser på Kina, Hugging Face-affären och öppna modeller är okänt. Den första fingervisningen kan komma den 17 november, när Nvidia redovisar sitt kvartalsresultat utan sin grundare vid rodret.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se
Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/jensen-huang-lamnar-nvidia-med-omedelbar-verkan-kress-tar-over/

Utrikes

Jensen Huang lämnar Nvidia med omedelbar verkan – Kress tar över

Utvecklingen av AI

Publicerad 12 november 2026 – av Markus Andersson
Jensen Huang med glasögon och svart skinnjacka mot en grå bakgrund.
Jensen Huang lämnar Nvidia efter att ha lett bolaget sedan grundandet 1993. Finanschefen Colette Kress tar över tillfälligt. Arkivbild.
4 min läsning
Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Jensen Huang, som grundade Nvidia och byggde upp världens ledande AI-chipbolag, har avgått som vd med omedelbar verkan. Avgångsbeskedet anger inget skäl.

Nvidias styrelse meddelade på torsdagen den 12 november att Huang lämnar posterna som vd, president och styrelseledamot. Finanschefen Colette Kress blir tillförordnad vd och behåller rollen som finanschef. Harvey C. Jones, tidigare vd för Synopsys, blir bolagets första styrelseordförande någonsin, och styrelsen söker nu en permanent efterträdare.

Avgången kommer efter en vecka av press. I ett brev till de anställda den 8 november erkände Huang att han varit otrogen mot sin fru, utan att namnge kvinnan. Samtidigt rapporterade New York Times och Financial Times om en promemoria, som sägs bygga på amerikanska underrättelser, där det hävdas att Alice Huang, chef för det Singaporebaserade datacenterbolaget Megaspeed, rekryterats av Kinas säkerhetstjänst. Jensen Huang förnekar att han känt till att hon skulle ha arbetat för kinesiska staten.

Styrelsen tillsatte en oberoende utredning och skrev i ett uttalande att den inte hade någon anledning att tro att vare sig nationell säkerhet eller bolagets hemligheter äventyrats. Avgångsbeskedet nämner varken anklagelserna eller privatlivet. I stället hyllas Huangs insatser som "djupgående".

Annons:

Peking bromsar chippen

Bilden av ett Kina som till varje pris vill åt Nvidias chip skaver mot hur Peking faktiskt agerar. Omkring 600 000 av Nvidias avancerade H200-chip ligger lagrade i Hongkong i väntan på leverans till fastlandet, rapporterade nyhetsbyrån Reuters den 5 november med hänvisning till två insatta källor. Skälet är att Peking håller inne tillstånden för storskalig import.

Hindret sitter alltså inte i Washington. Trumpadministrationen gav förra året Nvidia lov att sälja H200 till godkända kinesiska kunder efter handelsförhandlingar mellan länderna. Bromsen sitter i den kinesiska ledningen, enligt Reuters av ovilja att öka beroendet av amerikansk teknik.

Linjen är inte ny. I september 2025 beordrade Kinas internetmyndighet CAC Alibaba och Bytedance att sluta testa och avbeställa Nvidias Kinaanpassade RTX Pro 6000D, rapporterade Financial Times.

Nvidia beskriver själv mönstret i sin årsrapport för räkenskapsåret som slutade den 25 januari 2026. Kinesiska staten har där uppmuntrat kunder att köpa från bolagets kinesiska konkurrenter och avrått från att köpa, importera eller använda dess datacenterprodukter, "inklusive alla Kinaspecifika produkter" som tagits fram för att följa amerikanska exportregler. Bolaget pekar ut en förlorad Kinamarknad som ett allvarligt ekonomiskt hot.

Företagen vill ha mer än staten tillåter

Kinas industripolitik och techjättarnas behov går isär. Bolagen behöver fortfarande Nvidias datorkraft för att möta den snabbt växande efterfrågan på AI. H200 är inte Nvidias nyaste processor, men den har förmågor som kinesiska alternativ ännu inte matchar, särskilt tillsammans med Nvidias mjukvara.

Bara mindre mängder har släppts in. Flera stora kinesiska internetbolag har fått omkring 10 000 chip vardera de senaste månaderna, och små partier har tagit omvägar via mellanhänder. Redan i juli rapporterade teknikpublikationen The Information att de totala tillstånden kunde stanna under 200 000 chip och att Peking vill att bolagen prioriterar kinesiska processorer för inferens, alltså själva körningen av AI-modeller.

Bristen syns i priset. En server med åtta H200-kort kostade i slutet av oktober över sex miljoner yuan, omkring 900 000 dollar, på den inofficiella marknaden i Kina. Priset var ungefär tre gånger så högt som ett år tidigare. Bytedance, Alibaba och Tencent har samtidigt beställt mer än tre miljoner av Nvidias enklare, exportgodkända RTX Pro 5500-kort för över 35 miljarder dollar.

Nvidias Voyager-byggnad med företagets skylt i Santa Clara.
Nvidias huvudkontor i Santa Clara. I sin årsrapport beskriver bolaget hur kinesiska myndigheter styr kunder mot inhemska konkurrenter. Arkivbild. Foto: Nvidia (pressbild).

Washington ville skapa beroende

I Washington har exportlättnaderna motiverats med just det beroende som Peking försöker undvika. Handelsminister Howard Lutnick förklarade i juli 2025 i en intervju med CNBC tanken bakom att låta Nvidia sälja det enklare H20-chippet till Kina.

— Man vill sälja tillräckligt till kineserna för att deras utvecklare ska bli beroende av den amerikanska teknikstacken. Det är tanken, sade Lutnick.

Kampen gäller därmed mindre själva kislet än vems ekosystem Kinas utvecklare ska bygga i. Washington vill binda dem till Nvidia. Enligt The Informations uppgifter, återgivna av Reuters, vill Peking att bolagen prioriterar kinesiska processorer för inferens, medan de kan få tillstånd att köpa begränsade mängder H200-chip för att träna AI-modeller.

Utlandskapaciteten som omväg

Kommentatorn Arnaud Bertrand lyfter en annan möjlig förklaring till varför datacenterbolag utanför Kina hamnat i fokus. Enligt hans tolkning kan kapacitet utomlands, som den Megaspeed driver, vara ett sätt för kinesiska företag att komma åt Nvidias beräkningskraft runt även Pekings egen självförsörjningslinje.

Lagret i Hongkong visar hur kluvet det kinesiska intresset för Nvidias chip är: staten håller emot, företagen vill ha mer. I det läget presenterar Nvidia sin kvartalsrapport den 17 november, den första utan Jensen Huang vid rodret sedan bolaget grundades 1993.

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/teknik/anthropic-slapper-fable-5-2-slar-gpt-6-astra-och-sanker-priset/

Teknik

Så mycket bättre är Anthropics nya toppmodell Fable 5.2

Utvecklingen av AI

Publicerad 12 november 2026 – av Markus Andersson
Två robotarmar över en arbetsbänk med en färgglad pusselkub i Anthropics demonstration av Fable 5.2.
I Anthropics demonstration styr Fable 5.2 robotar som bland annat hanterar en pusselkub.
3 min läsning
Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Claude Fable 5.2 tar sina största kliv där föregångaren var svagast. I Anthropics egna tester mer än fördubblas resultatet i frilansarbete och robotstyrning, samtidigt som priset sänks med en femtedel.

Anthropic presenterade Fable 5.2 på måndagen tillsammans med Claude Mythos 5.2. Siffrorna i genomgången kommer från bolagets egen jämförelsetabell, där den nya modellen ställs mot föregångaren Fable 5.1, Anthropics Opus 5.5, OpenAI:s GPT-6 Astra och Googles Gemini 4 Carbon.

Fable och Mythos är samma underliggande modell med olika skydd. Fable har spärrar mot missbruk inom cybersäkerhet och biologi och är öppen för alla betalande användare. Mythos har friare spärrar och är förbehållen granskade organisationer.

Mer än dubbelt så bra på frilansuppdrag

Ett av de stora lyften syns i Remote Labor Index, där modellen ska klara verkliga frilansuppdrag minst lika bra som en människa. Fable 5.2 når 41,3 procent, mot 17,9 för Fable 5.1 och 21,3 för Opus 5.5.

Annons:

I robottestet RoboDojo, där en simulerad tvåarmad robot styrs via kamerabilder, stiger siffran från 27,6 till 64,9 procent. GPT-6 Astra stannar på 29,8.

Kodningen med agenter tar också ett rejält kliv. På FrontierCode 2.0 når Fable 5.2 49,1 procent, 16,7 procentenheter över föregångarens 32,4 och före Opus 5.5 på 45,5, Astra på 42,8 och Gemini 4 Carbon på 41,1. På FrontierSWE v2 blir det 69,9 procent mot 56,3, med Astra närmast på 65,5.

Terminal-Bench-Science, som mäter vetenskapligt forskningsarbete, ger 74,6 procent mot 52,6 för Fable 5.1 och 68,1 för Astra. I diagramtolkning lyfter modellen från 44,8 till 73,4 procent.

Anthropics jämförelse av Fable 5.2 med Fable 5.1, Opus 5.5, GPT-6 Astra och Gemini 4 Carbon.
Anthropics egna tester visar stora lyft från Fable 5.1, men även områden där Gemini 4 Carbon och Opus 5.5 ligger före. Säkerhets- och biologiraderna avser Mythos. Klicka för full storlek. Faksimil: Anthropic.

Modellen gör också mer för pengarna. På FrontierCode nådde Fable 5.2 vid hög ansträngning ungefär samma nivå som Opus 5.5 vid maximal ansträngning, till ungefär halva kostnaden per uppgift, uppger bolaget.

Där Fable förlorar

Fable vinner inte allt. Gemini 4 Carbon leder AutomationBench, ett test av affärsflöden, med 53,9 procent mot 51,4. I kunskapsarbetstestet AA-Briefcase ligger Opus 5.5 kvar före i Elo-betyg, 1800 mot 1785.

Anthropic rekommenderar själv Opus 5.5 som startpunkt för de flesta kod- och kunskapsuppgifter och Fable för det mest krävande arbetet.

Billigare och snabbare

Priset sjunker till 8 dollar per miljon token i input och 40 dollar i output, från 10 och 50. Texten ska enligt bolaget genereras upp till 30 procent snabbare än med 5.1-modellerna, ett mått på hastighet och inte på kvalitet. Ett snabbläge, upp till 2,5 gånger snabbare, kostar det dubbla: 16 respektive 80 dollar.

Fable 5.2 finns sedan måndagen på alla betalda planer, på Claude-plattformen och hos Amazon Web Services, Google Cloud och Microsoft Azure.

Fermat på 30 timmar

Anthropic lyfter fram en rad egna exempel. Ett team av 1 000 Fable 5.2-agenter formaliserade beviset för Fermats stora sats på 30 timmar, alltså översatte det till ett språk som en dator kan kontrollera steg för steg. Med samma upplägg klarade Opus 5.5 26 procent på 18 timmar och kom knappt längre efter 30. Bolagets första formalisering tog elva dagar.

I ett annat experiment fick modellen bygga ett operativsystem från en tom mapp. Den samordnade över 1 000 underagenter i åtta dygn och levererade enligt bolaget ett system som startar på en bärbar dator, med drivrutiner, permanent fillagring, fönster och inloggningsskärm. Anthropic uppger också att Fable 5.2 löst två öppna problem i teoretisk fysik om svarta hål.

Mythos bakom lås

Mythos 5.2 är bolagets mest kapabla modell för cybersäkerhet. Organisationer får söka tillgång via Anthropics verifieringsprogram för cybersäkerhet och livsvetenskap, och Enterprise-kunder kan använda modellen genom tjänsten Claude Security.

Användningen av de nya modellerna övervakas över många förfrågningar, eftersom vissa former av missbruk bara syns i mönster. Berättigade företagskunder kan behålla nollagring av data även innan programmet Enterprise Frontier Safeguards har införts, medan andra kunder omfattas av 30 dagars lagring för säkerhetsövervakning.

Systemkortet redovisar också en konkret försämring. Vid promptinjektion, dolda instruktioner som ska kapa modellen, faller Fable 5.2 oftare tillbaka på den äldre Opus 4.8 än tidigare modeller gjort, vilket ger angriparna högre lyckandegrad. När Fable 5.2 själv svarar hör den enligt bolaget till de mest motståndskraftiga modellerna hittills.

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/ekonomi/ai-aktier-aterhamtar-sig-borsraset-motstandet-datacenter-kvarstar/

Ekonomi

AI-aktier återhämtar sig efter börsraset – motståndet mot datacenter kvarstår

Utvecklingen av AI

Publicerad 8 november 2026 – av Jan Sundstedt
Montage med Peter Tuchman på börsgolvet i New York till vänster och en flygbild över datacenterbygget i Abilene till höger.
Oro för datacentrens el- och vattenförbrukning har blivit en politisk fråga i USA. Börsfotot är från 2021; bilden av AI-centret är från Abilene 2025.
3 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Demokraternas valseger i mellanårsvalet följdes på torsdagen av ett kraftigt börsras, och samma dag lovade OpenAI att självt betala sin elförbrukning vid framtida egna anläggningar. Oro för skenande elräkningar och AI-jättarnas påverkan på vatten och åkermark har gjort frågan om datacenter till en amerikansk stridsfråga.

Torsdagen den 5 november föll tekniktunga Nasdaq Composite 5,52 procent. Omkring 2 500 miljarder dollar i börsvärde försvann från Nasdaq under den blodiga börstorsdagen.

Chipjätten Nvidia sjönk drygt 9 procent, och flera datacenteroperatörer tappade över 14 procent. Raset spred sig till hela marknaden, där breda S&P 500 föll 4,36 procent.

På fredagen hämtade sig AI-aktierna framför allt på Wall Street delvis efter torsdagens kraftiga börsras.

Annons:

Nasdaq Composite steg 1,1 procent och Nvidia 2,8 procent, rapporterar nyhetsbyrån AP. Breda S&P 500 steg 0,3 procent men slutade ändå veckan 2,7 procent lägre.

Wall Street
Genrebild. Foto: scyther5/iStock.

Datacenterkritiker framgångsrika i mellanårsvalet

I Texas, där Google, Meta, Oracle och OpenAI har investerat stort i datacenter, vann demokraten Gina Hinojosa guvernörsvalet.

Hon gick till val på ett tillfälligt byggstopp för nya datacenter och på att slopa skattelättnader för bolagen som bygger dem, och hon kräver också hårdare regler för anläggningarnas vatten- och elförbrukning.

— Datacentren är ett fysiskt uttryck för en regering, en guvernör som går de besuttnas ärenden och lämnar folket att klara sig själva, sade Hinojosa.

Motståndet har även växt på den republikanska landsbygden. Flera län har gått till domstol för att stoppa byggen och pekar på föroreningar, vattenförbrukning och förlorad jordbruksmark.

I en mätning från ABC News, Washington Post och Ipsos sade 69 procent av de boende i Texas nej till nya datacenter i sina lokalsamhällen.

Daniel McCoslin är marinkårsveteran och republikan i Centerville i sydöstra Texas. Inför valet berättade han för ABC News att ett planerat datacenter nära familjens gård fick honom att vilja rösta emot guvernören Greg Abbott.

— Han måste bort, sade McCoslin i intervjun.

Greg Abbott, som en gång ville göra Texas till AI-branschens "epicentrum", utlyste i september ett byggstopp för nya datacenter på landsbygden.

Demokratiska datacenterkritiker som bland annat krävde byggstopp vann även i Georgia, rapporterar Reuters.

Serverkorridor i ett datacenter med rack och en arbetsvagn med skärm.
Serverkorridor i ett datacenter (genrebild). Foto: Brett Sayles/Pexels.

Stigande elpriser bidrog till att göra de strömslukande datacentren till en politisk fråga i valrörelsen, säger eToro-analytikern Jakub Rochlitz till Fox Business.

— Marknadens tolkning är att utbyggnaden av AI-infrastrukturen blir långsammare och dyrare, säger Rochlitz.

Torsdagen den 5 november publicerade OpenAI ett nationellt åtagande gentemot lokalsamhällena. Löftena gäller framtida anläggningar som bolaget självt äger och driver.

OpenAI: Vi betalar

OpenAI lovar att betala hela kostnaden för elen och den infrastruktur som krävs. Finansiella garantier ska skydda andra elkunder om ett projekt försenas, krymps eller ställs in.

Varje anläggning ska få en vattenplan, med sluten eller vattensnål kylning som förstahandsval. Vatten- och elförbrukningen ska redovisas per anläggning.

Bolaget lovar också att avstå från sekretessavtal med offentliga företrädare, med undantag för snäva skydd av säkerhetsinformation, företagshemligheter och annan känslig affärsinformation.

Vid det planerade bygget i Effingham County i Georgia får elbolaget Georgia Power strypa leveransen till OpenAI med upp till 1 000 megawatt när efterfrågan är hög.

Frivilliga åtaganden är "en viktig utgångspunkt", skriver bolaget, som vill att delstaternas tillsynsmyndigheter tvingar stora elkunder att själva bära kostnaderna de belastar elnätet med.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Senaste nytt

Annons: