Annons:

OpenAI och DeepSeek drar AI-marknaden åt varsitt håll

Utvecklingen av AI

  • OpenAI lanserar GPT-5.5 som en mer självständig arbetsmodell för kodning, research och verktygsanvändning.
  • DeepSeek-V4 släpps med öppna vikter, en miljon tokens kontext och priser långt under de slutna toppmodellerna.
  • Utvecklare beskriver DeepSeek som mycket starkt för priset, men inte nödvändigtvis bäst i alla agentiska arbetsflöden.
  • Den verkliga striden gäller inte bara intelligens – utan vem som kontrollerar framtidens digitala arbetsflöden.
Publicerad 24 april 2026 – av Markus Andersson
Illustration där DeepSeek-V4 och OpenAI GPT-5.5 ställs mot varandra i en futuristisk AI-grafik.
Illustration över konkurrensen mellan DeepSeek-V4 och OpenAI:s GPT-5.5.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 56 200,00 SEK 75% Mål: 75 000,00 SEK

Två modellsläpp på mindre än ett dygn visar hur snabbt AI-marknaden håller på att omformas. OpenAI flyttar fram sina positioner med GPT-5.5, medan kinesiska DeepSeek pressar priserna och publicerar modellparametrarna för DeepSeek-V4.

AI-branschen fick under torsdagen och fredagen två besked som pekar åt samma håll – men med helt olika affärslogik. OpenAI lanserade GPT-5.5 som bolagets hittills mest kapabla modell för komplexa arbetsuppgifter, kodning och förmåga att använda digitala verktyg. Bara ett par timmar senare meddelade DeepSeek att DeepSeek-V4-serien har lanserats – två öppet tillgängliga modeller med ett kontextfönster på en miljon tokens som standard.

Skillnaden är slående. OpenAI erbjuder maximal prestanda i ett alltmer integrerat system med ChatGPT, Codex och kommande API-åtkomst. DeepSeek säljer något annat: prestanda nära den absoluta framkanten till betydligt lägre pris, med öppna modellparametrar och API-stöd för både OpenAI- och Anthropic-format.

Med andra ord: AI-kapplöpningen handlar inte längre bara om vilken modell som är smartast. Det handlar om vem som kontrollerar arbetsflödet – och vem som kan göra tekniken billig nog att integreras överallt.

Annons:

OpenAI:s inlägg på X visar vad bolaget vill prioritera i lanseringen. I ett officiellt inlägg skrev bolaget att GPT-5.5 nu rullas ut till användare av Plus, Pro, Business och Enterprise i både ChatGPT och Codex, samtidigt som GPT-5.5 Pro introduceras för företag och professionella användare. Ett annat inlägg betonade att modellen är lika snabb som GPT-5.4 per token, men presterar bättre i nästan alla mätningar som bolaget redovisar.

OpenAI vill göra modellen till en digital medarbetare

OpenAI beskriver GPT-5.5 som ett steg mot digitalt arbete där användaren inte längre behöver detaljstyra varje moment. Bolaget hävdar att modellen kan hantera ostrukturerade och komplexa uppgifter, planera, använda verktyg, kontrollera sitt arbete och arbeta under längre tid utan avbrott.

Den mest konkreta nyheten för utvecklare är Codex-integrationen. GPT-5.5 uppges få ett kontextfönster på 400 000 tokens i Codex och ska enligt OpenAI matcha GPT-5.4:s svarshastighet per token, trots högre prestanda. För den kommande API-versionen anger bolaget ett kontextfönster på en miljon tokens.

Priset visar samtidigt vilken del av marknaden OpenAI riktar sig mot. När GPT-5.5 släpps i API:t ska modellen enligt OpenAI:s prisinformation kosta 5 dollar per miljon tokens för indata och 30 dollar per miljon tokens för utdata. GPT-5.5 Pro hamnar betydligt högre: 30 dollar för indata och 180 dollar för utdata per miljon tokens.

Modellen är i första hand inte avsedd för massmarknaden. Målgruppen är företag, kodbaser, forskningsflöden och agentbaserade system där ett fel kan bli dyrare än själva modellkörningen.

DeepSeek utnyttjade i sin tur X för att markera kontrasten mot de slutna toppmodellerna. Det officiella lanseringsinlägget beskrev DeepSeek-V4 Preview som lanserad med öppet publicerade modellparametrar och lyfte fram ett prisvärt kontextfönster på en miljon tokens. I samma tråd beskrev bolaget V4-Pro som flaggskeppet och V4-Flash som det snabbare och billigare alternativet.

DeepSeek publicerar modellparametrarna – och kapar priset

DeepSeek går i motsatt riktning. I sin release beskriver bolaget två modeller: DeepSeek-V4-Pro med totalt 1,6 biljoner parametrar, varav 49 miljarder är aktiva, samt DeepSeek-V4-Flash med 284 miljarder parametrar totalt och 13 miljarder aktiva parametrar.

Båda modellerna har ett kontextfönster på en miljon tokens som standard. Båda har stöd för resonerande och icke-resonerande läge. Båda blev tillgängliga via API samma dag som de lanserades, och modellparametrarna har publicerats på Hugging Face under MIT-licens.

Prissättningen är den verkliga vattendelaren. DeepSeek-V4-Flash kostar 0,14 dollar för indata och 0,28 dollar för utdata per miljon tokens. DeepSeek-V4-Pro kostar 1,74 dollar för indata och 3,48 dollar för utdata per miljon tokens. När data hämtas från cacheminnet sjunker priset ytterligare.

För utvecklare och företag innebär det att många uppgifter som tidigare krävde hård prioritering kan köras betydligt friare: långa dokumentkedjor, kodbasanalys, agentloggar, automatisk research och stora interna kunskapsarkiv. En miljon tokens är inte längre bara en siffra i en demonstration. Det håller på att bli standard.

DeepSeek presenterade samtidigt V4-serien på X som början på ”kostnadseffektiv enmiljonstokens-kontext” och lyfte fram både V4-Pro och den billigare V4-Flash.

Reaktionerna: imponerat men splittrat

Den oberoende utvecklaren Simon Willison sammanfattar DeepSeek-V4 som ”nästan i framkant, till en bråkdel av priset”. Han pekar särskilt på kombinationen av stora öppna modellparametrar, MIT-licens, ett kontextfönster på en miljon tokens och låg API-kostnad.

Samtidigt är omdömena inte entydiga. I utvecklardiskussioner efter lanseringen återkommer bilden att DeepSeek-V4 presterar starkt i förhållande till priset, men att praktiska resultat också beror på verktygskedjor, kontexthantering och arbetsflöden. Den slutsatsen ligger nära den bredare reaktionen i branschen: modellintelligens blir alltmer en standardvara, medan systemen runt modellen avgör vad användaren faktiskt får ut.

Även GPT-5.5 får både beröm och reservationer. Tekniksajten The New Stack rapporterar om lanseringen som OpenAI beskriver som en ”ny klass av intelligens”, medan OpenAI själv framhåller förbättringar i kodning, datoranvändning och agentbaserade arbetsflöden.

Skillnaden är viktig. Prestandatester säljer modeller, men det är i arbetsflödena de prövas.

Den verkliga striden gäller kontrollen

OpenAI:s strategi går ut på att göra modellen till en del av en större produkt. GPT-5.5 är inte bara en textgenerator, utan en komponent i ChatGPT och Codex med förmåga att använda digitala verktyg, datorstyrning och företagsmiljöer. Modellen utgör hjärnan – men produkten är hela kroppen.

DeepSeek angriper samma marknad från andra hållet. Genom öppna modellparametrar, låg kostnad och kompatibla API:er gör bolaget det enklare för utvecklare att byta modell, bygga egna system och undvika inlåsningseffekter i amerikanska ekosystem.

Det betyder inte att DeepSeek automatiskt är det bättre valet. Öppna modellparametrar kräver kompetens, infrastruktur och riskhantering. Kinesiska modeller väcker dessutom vissa frågor om innehållsbegränsningar och datastyrning. OpenAI:s slutna modell väcker i sin tur frågor om centralisering, prissättning, företagsberoende och vem som i praktiken sätter gränserna för vad framtidens digitala arbete får vara.

Därmed blir tekniken en samhällsfråga. När AI-modeller börjar planera, skriva kod, läsa dokument, använda verktyg och utföra arbetsuppgifter som sträcker sig över timmar eller dagar förändras maktförhållandet mellan användare, företag och plattformar.

Säkerheten blir mer komplicerad

OpenAI uppger i sin systemrapport att GPT-5.5 har genomgått förhandsgranskningar enligt bolagets Preparedness Framework, med särskild testning inom avancerad cybersäkerhet och biologi. Modellen behandlas enligt OpenAI som ”hög förmåga” inom biologiska och kemiska risker samt cybersäkerhet. För cybersäkerhet ligger den enligt bolaget under gränsen för kritisk förmåga.

Dilemmat lär bli allt vanligare. Ju mer användbar en modell blir för legitim forskning, försvar, programmering och analys, desto mer användbar blir den också för aktörer med sämre avsikter. DeepSeek gör samma typ av förmåga billigare och mer spridd. OpenAI gör den mer integrerad och mer kraftfull inom slutna arbetsmiljöer.

Den ena modellen koncentrerar makten. Den andra sprider den.

AI-kapplöpningen har gått in i en ny fas

GPT-5.5 och DeepSeek-V4 är därför inte bara två nya modellnamn på en redan överfull marknad. De markerar två konkurrerande riktningar för nästa fas av AI-utvecklingen.

OpenAI visar hur mycket mer användbar den slutna toppmodellen kan bli när den blir mer uthållig, får bättre förmåga att använda digitala verktyg och tar plats i ett helt arbetsflöde. DeepSeek visar hur snabbt samma typ av förmåga kan pressas ned i pris och göras tillgänglig för fler aktörer.

För användarna är frågan inte längre vilken chattbot som svarar bäst på en fråga. Frågan är vilken infrastruktur som ska få läsa våra dokument, skriva vår kod, analysera våra företag och automatisera våra beslut.

Modellerna blir smartare. Men den avgörande frågan är fortfarande äldre än tekniken: vem äger verktygen?

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Moonshot utmanar Anthropic – uppger segrar i tunga AI-test

Utvecklingen av AI

Publicerad Igår 20:51 – av Markus Andersson
Illustration med texten Kimi K3.1 till vänster och en delvis övertäckt server i ett stiliserat blått, gult och rött landskap.
Moonshot har lanserat Kimi K3.1 Pro.

Kinesiska Moonshot har släppt Kimi K3.1 Pro, en modell som enligt bolagets egna tester slår Anthropics Claude Opus 5.5 på flera tunga prov i kodning och ekonomiskt analysarbete. Vikterna är ännu inte nedladdningsbara, men bolaget lovar att släppa dem senast den 4 november.

Lanseringen skedde den 23 oktober. Modellen finns redan på Kimi.ai, i Kimi Work, Kimi Code och via bolagets API. Fullständiga modellvikter ska enligt Moonshot publiceras senast den 4 november 2026. Licensvillkoren är ännu inte kända, så än så länge rör det sig om utlovade öppna modellvikter snarare än en bekräftad öppen källkod i full mening.

Ändå är beskedet en kraftig markering. Vikterna till de amerikanska toppmodellerna från Anthropic och OpenAI är inte offentliga, och modellerna kan bara användas som tjänster, via bolagen själva eller andra molnaktörer. Moonshot gör tvärtom och tänker lägga ut en modell i absolut toppklass för den som vill köra den på egen hårdvara.

Föregångaren Kimi K3 utmanade i juli redan amerikanska toppmodeller i flera tester. Med K3.1 Pro tar kineserna nästa steg.

Leder i kodmaraton och finansanalys

I Moonshots egen jämförelse ligger K3.1 Pro före Opus 5.5 på flera prov som mäter verkligt arbete. På SWE-Marathon, som testar långa programmeringsuppdrag, redovisar bolaget 51,7 mot 46,3 för Opus. På OfficeQA Pro v2, där modellen ska analysera finansiell data i verkliga dokument, blir det 64,4 mot 62,2, vilket bolaget kallar bäst i klassen.

Även på Frontier Finance, som mäter hela investeringsflöden från urval till lönsamhetsanalys, leder Kimi med 58,6 mot 56,7. På kunskapsprovet Humanity's Last Exam med verktyg anger bolaget 70,0 mot 67,7.

Opus behåller ledningen på några punkter i samma redovisning. På Terminal-Bench 4.0, som testar kodagenter i terminalmiljö, får Kimi 65,7 procent mot 66,4 för Opus. På 3D-provet BenchCAD är siffrorna 92,7 mot 96,2.

Fyra i världen enligt oberoende mätning

Det oberoende analysföretaget Artificial Analysis placerar K3.1 Pro på fjärde plats i sitt intelligensindex med 55 poäng, elva fler än Kimi K3. Bara Claude Opus 5.5 med 58 poäng, Claude Sonnet 5.5 och Muse Wonder Full ligger högre. I företagets egen körning av Terminal-Bench 4.0 får Kimi 67 procent, högst av alla modeller de mätt.

När vikterna släpps blir K3.1 Pro enligt Artificial Analysis den högst rankade öppna modellen. Avståndet mellan bästa öppna och bästa låsta modell krymper då från 12 till 3 poäng i indexet.

Priset via API är enligt Artificial Analysis 2 dollar per miljon inmatade tokens, 10 dollar per miljon genererade och 0,20 dollar för cachade, en tredjedel lägre än för K3.

2,8 biljoner parametrar och spelmotorer

Modellen har 2,8 biljoner parametrar totalt, varav 104 miljarder är aktiva vid varje beräkning. Den läser text och bild och har ett kontextfönster på en miljon tokens, ungefär 1 500 A4-sidor text i ett och samma uppdrag. En snabbare variant, Highspeed, är enligt bolaget två till tre gånger snabbare.

Moonshot lyfter fram att modellen bygger kompletta spel i Unreal Engine, Unity och Godot och skriver skript för parametrisk modellering i Blender och CAD-program. I ett internt test byggde den en simulator för mänsklig gång, hittade och rättade 36 fel i beräkningarna av axelmusklerna och fick den simulerade människan att gå i 11,2 sekunder i stället för att falla ihop.

Bolaget uppger också att det rensat bort cyberrelaterad träningsdata inför den öppna versionen för att hålla modellens förmåga att skriva exploateringskod under de ledande låsta modellernas nivå.

Communityn testar redan

AI-profilen Peter Gostev hör till de tidiga testarna. Han kallar på X K3.1 Pro för "en bra modell" och visar upp några av sina favoritgenereringar från när han provade den.

Andra fastnar för att modellen ska bli öppen. "2,8 biljoner parametrar och de tänker bara lägga ut den på internet som en pdf", skriver X-användaren Chip Herndon under Moonshots lanseringspost.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Mjukvaruexperten Theo varnar: PHP-krisen bara början på större globala IT-säkerhetsproblem

Utvecklingen av AI

Publicerad Igår 01:00 – av Markus Andersson
Illustration av ett serverhölje med ett vinrött plåster och en separat hängande metallnyckel.
En säkerhetsuppdatering rättar ett programfel men gör inte en redan stulen åtkomstnyckel obrukbar. Nyckeln måste återkallas separat.

Dygnets kritiska PHP-hål är bara en del av en större förskjutning i hotbilden. Samtidigt har GitLab och Node.js fått akuta säkerhetsuppdateringar, och plattformarna Railway och OpenCode har drabbats av intrång där kunders nycklar till AI-tjänster stod på spel. Mjukvaruexperten Theo befarar att det blir betydligt värre innan det blir bättre.

Nya Dagbladet har rapporterat om de två allvarliga felen i programspråket PHP och om hur banker och myndigheter stängde nättjänster när miljontals angreppsförsök registrerades.

Hotet sträcker sig dock längre än till PHP och vanliga webbsidor. Två olika slags problem pågår parallellt: säkerhetsfel i programvara som mängder av tjänster vilar på, och faktiska intrång hos bolag som förvarar kunders nycklar till AI-tjänster. Säkerhetsfelen kräver att någon uppdaterar i tid. Intrången kan betyda att ens åtkomst redan har använts av någon annan.

— Verkligheten är att två olika saker händer samtidigt just nu, säger mjukvaruexperten Theo, som själv arbetar som utvecklare.

Handritad skiss med publicerade säkerhetsfel i PHP, Node.js och GitLab samt rapporterade intrång hos Railway och OpenCode. PHP har även angrepp observerade.
Publicerade säkerhetsfel och rapporterade intrång är olika slags händelser. PHP-felen har också utsatts för angrepp, medan Railway och OpenCode beskrivit separata intrång. Grafik: NyD.

Två spår: säkerhetsfel och intrång

På ena sidan finns publicerade säkerhetsfel, främst i PHP men också i Node.js och GitLab. Uppdateringar finns, men den som inte har installerat dem är sårbar. PHP-felen är redan föremål för angrepp: angreppsförsök registrerades före offentliggörandet, och felet utnyttjas nu brett enligt Amazon Threat Intelligence.

På andra sidan finns intrången. Plattformsbolaget Railway, där utvecklare kör sina tjänster, upptäckte onsdagen den 21 oktober avvikande aktivitet i system som lagrar kunders miljövariabler. Programmeringsverktyget OpenCode meddelade redan den 17 oktober ett intrång natten innan.

Ett säkerhetsfel är en dörr som går att bryta upp. Ett intrång betyder att någon redan har tagit sig in. Theo understryker själv att PHP-felen och intrången hos Railway och OpenCode varken är samma händelse eller har samma orsak. Det som förenar dem är en förändrad hotbild, inte en gemensam angripare.

Varför har AI-nycklar blivit byte?

En API-nyckel är en digital åtkomstnyckel som låter ett program använda en betaltjänst, exempelvis en AI-modell, på ägarens konto. Den är inte ett vanligt lösenord, och att byta kontolösenordet räcker inte. Den som får tag på nyckeln kan använda tjänsten på någon annans räkning.

Enligt Railways meddelande kan en obehörig ha kommit åt krypterade miljövariabler och för vissa fått fram innehållet i klartext. Sådana variabler kan innehålla API-nycklar och inloggningar till databaser. Den inledande analysen pekar på en delmängd av användarna, men bolaget uppmanar alla kunder att ersätta sina nycklar och granska loggar som försiktighetsåtgärd.

Railway tror att intrånget ingår i en serie attacker mot plattformsbolag med syfte att komma åt AI-tjänster och har bett leverantörerna av dessa tjänster att återkalla nycklarna.

OpenCodes intrång kopplades av bolaget till vad det kallar en storskalig destillationsattack. Det berörde 1,4 procent av användarna av tjänsten Console, en delmängd av dem som hade kopplat in externa AI-leverantörer.

Destillation innebär att svar från en kraftfull AI-modell används som träningsmaterial för en annan. Enligt Theo förklarar det varför nycklar som spärras inom några timmar ändå är värdefulla: den som inte får köpa tillgång till de ledande modellerna kan generera stora mängder data på någon annans konto innan nyckeln stängs. Han uppger att drabbade utvecklare rapporterat att nycklarna snabbt förbrukades och att obehöriga AI-kostnader debiterades deras konton.

— Varje plattform som lagrar API-nycklar är en måltavla, säger Theo.

Varför drabbas även välskriven kod?

PHP-felen är så svåra för att de sitter i själva språket, inte i de webbplatser som byggs med det. Säkerhetsföretaget Wiz, som hittade felen, skriver att även ett enkelt "Hello World"-program kan vara sårbart.

Jämför med ett hyreshus där felet sitter i porten. Det spelar ingen roll hur bra lås hyresgästerna har satt på sina lägenhetsdörrar.

Felen uppstår när PHP hanterar krascher, särskilt när minnet tar slut. Då kan skräpdata ligga kvar till nästa förfrågan. En angripare kan utnyttja det för att läsa ut serverns minne, där lösenord, API-nycklar och certifikat kan finnas, eller för att köra egen kod.

Sårbara utgåvor från det senaste decenniet, ända tillbaka till PHP 5.4, berörs av minst ett av felen. De rättade versionerna 8.5.12, 8.4.27, 8.3.36 och 8.2.35, som släpptes den 21 oktober, täpper till dem.

Theo varnar för att läsa uppgiften om att PHP driver omkring 70 procent av alla webbplatser som ett mått på skadan. Siffran räknar mängder av övergivna sajter, medan de mest besökta tjänsterna ofta är byggda på annat. Problemet, menar han, är snarare de sajter som ingen längre underhåller.

Kodplattformen GitLab rättade samma dag ett kritiskt fel som under vissa villkor kan låta en obehörig köra kod utan att logga in. Felet har högsta riskklass, 10,0, och gäller äldre installationer som organisationer driver själva. GitLab.com är redan rättat.

Node.js, som gör att programspråket JavaScript kan användas på servrar, släppte också säkerhetsuppdateringar den 21 oktober. De gäller bland annat säkra anslutningar, namnuppslag och komprimering. Felen är helt fristående från PHP:s.

AI krymper tiden till angrepp

Den sårbara koden i PHP har funnits i över ett decennium. Att göra den till ett fungerande angrepp krävde tidigare en extremt komplicerad kedja av steg. Med AI-verktyg gick det att anpassa angreppet till olika versioner och inställningar.

"Med de mest avancerade AI-modellerna och rätt verktyg klarade en enda forskare på en vecka det som tidigare skulle ha tagit ett team i världsklass månader", skriver Wiz.

Varje säkerhetsuppdatering avslöjar dessutom var felet satt. Den som jämför gammal och ny kod får en karta över var de som ännu inte uppdaterat är sårbara. Theo kallar det ett sårbart tidsfönster, som tidigare var relativt ofarligt eftersom det krävde mycket arbete att hitta och utnyttja uppdateringarna. Nu kan AI-agenter gå igenom varje kodändring och leta upp de säkerhetsrelaterade.

Amazons hotunderrättelseenhet Amazon Threat Intelligence registrerade ett angreppsförsök mot en av Amazons lockservrar redan den 17 oktober, fyra dagar innan felen offentliggjordes. Enheten skriver att det är oklart om försöken skulle ha lyckats mot verkliga system, men att felet nu utnyttjas brett.

"AI-stödd analys gör det billigare att förvandla en uppdatering eller ett säkerhetsmeddelande till ett fungerande angrepp. Därmed kan fler aktörer slå till inom timmar eller till och med minuter", skriver Amazon Threat Intelligence, som uppmanar till åtgärd inom timmar i stället för de 7 till 30 dagar som många organisationer räknar med.

Därför tror Theo att det blir värre

Kombinationen oroar honom. Angrepp kan byggas snabbare än någonsin, medan uppdateringar måste rullas ut på miljontals servrar som sköts av olika ägare. Samtidigt finns en efterfrågan som enligt Theo gör lagrade AI-nycklar till handelsvara.

— Jag har en obehaglig känsla av att det kommer att bli mycket värre innan det blir bättre, säger Theo.

Vad kan du göra?

Den som bara surfar har inget PHP att uppdatera, men bör hålla webbläsare, operativsystem och appar uppdaterade. Den som driver en sajt bör kontrollera att PHP uppgraderats till de rättade versionerna, vilket enligt Amazon Threat Intelligence är den enda fullständiga lösningen. Samma sak gäller egna GitLab-installationer och Node.js-tjänster.

En uppdatering stoppar nya angrepp men gör inte redan stulna nycklar obrukbara. Kunder hos Railway och andra plattformar som lagrar nycklar bör därför ersätta dem och bevaka sina konton.

— Se till att era API-nycklar är väl skyddade, väl åtskilda och lätta att återkalla, säger Theo.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Anthropic vill ge till allmännyttan – genom en egen fond

Utvecklingen av AI

Publicerad 19 oktober 2026 – av Markus Andersson
Anthropic, bolaget bakom AI-assistenten Claude, vill avsätta fem procent av sina aktier till en fond för allmännyttiga ändamål.

AI-bolaget Anthropic vill lägga fem procent av sina aktier i en ny fond för allmännyttan. Fonden blir ingen fristående stiftelse, utan ägs helt av bolaget.

Med fonden vill bolaget bakom AI-assistenten Claude kunna ge stora donationer till ideella organisationer eller betala ut pengar direkt till särskilda grupper.

Ett möjligt användningsområde är stöd till människor vars försörjning påverkas av AI, enligt bolaget, men något sådant stöd är ännu inte beslutat.

"AI kan skapa enorma ekonomiska värden, men det kan också skapa osäkerhet för många arbetstagare", skriver Anthropic i ett pressmeddelande.

Först måste aktieägarna godkänna planen. Därefter kan fondens andel växa: för varje gång bolagets värde stiger med 50 procent över en viss nivå kan styrelsen välja att lägga till två procent av aktierna. Var den nivån ligger har inte redovisats, och inte heller vem som ska bestämma över pengarna.

Fondens fem procent av bolagets aktier kommer utöver tidigare löften. När Anthropic grundades lovade grundarna att skänka 80 procent av sina egna aktieinnehav, och vissa anställda har lovat att skänka delar av sina innehav, något som bolaget matchar. Räknar man ihop den nya fonden och de tidigare löftena ska omkring 20 procent av bolagets aktier gå till allmännyttan, enligt Anthropic. Under de kommande månaderna ska Anthropic redovisa hur fonden kommer att styras.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Volvo väljer Nvidia för självkörande bilar

Utvecklingen av AI

Publicerad 18 oktober 2026 – av Markus Andersson
Två män står bredvid en mörk Volvobil framför en varmt belyst tegelfasad.
Volvo och Nvidia fördjupar sitt samarbete om automatiserad körning. Det planerade systemet på nivå 2 kräver att föraren övervakar bilen.

Volvo bygger sin nästa förarassistans på Nvidias teknik och siktar på bilar som kör från adress till adress i stadstrafik. Föraren måste ändå övervaka bilen hela vägen.

Volvo Cars fördjupar samarbetet med Nvidia, som började 2017. Biltillverkaren ska använda chipföretagets plattform Hyperion och mjukvaran Alpamayo för ett nytt system på nivå "2++". Det ska hantera trafikljus och stoppskyltar.

Nivå två betyder att föraren hela tiden ska vara uppmärksam och beredd att ta över. Systemet liknar Teslas "Full Self-Driving (Supervised)" och det system som Mercedes nyligen införde i nya CLA, rapporterar SweClockers med hänvisning till The Verge.

Hyperion kombinerar kraftfulla systemkretsar med sensorer runt hela bilen. Alpamayo använder språkmodeller för att tolka omgivningen och bestämma när bilen ska styra, bromsa eller accelerera. Lidar ingår inte, men Volvo kan lägga till den laserbaserade sensorn senare.

Satsningen kommer efter bakslag. Volvos "Ride Pilot", som skulle köra utan övervakning på nivå 3, har i praktiken lagts åt sidan i USA sedan bolaget inte fick regulatoriskt godkännande. Planerna på lidar i vissa modeller föll när leverantören Luminar gick i konkurs, skriver The Verge.

Volvo tillför egna system som analyserar förarens beteende mer detaljerat än vanlig förarövervakning. Bilarna ska dessutom kunna varna varandra för hinder och vägarbeten längre fram.

— Vårt varumärke Volvo är synonymt med säkerhet, och säkerhet är synonymt med förtroende, säger Alwin Bakkenes, chef för global mjukvaruutveckling på Volvo Cars.

Volvo har inte sagt vilka modeller som får systemet först. Lanseringen ska ske "före decenniets slut". Samtidigt skriver bolaget i sitt pressmeddelande om en gradvis introduktion av "eyes-off" och "mind-off" körning – något ett nivå 2-system inte medger.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.