MORGONDAGENS DAGSTIDNING –
Donera Annonsera Om Nya Dagbladet Kontakt
Globe
Nya Dagbladet
Senaste nytt
Annons:

https://nyadagbladet.se/teknik/openai-deepseek-ai-marknaden/

Teknik

OpenAI och DeepSeek drar AI-marknaden åt varsitt håll

Utvecklingen av AI

  • OpenAI lanserar GPT-5.5 som en mer självständig arbetsmodell för kodning, research och verktygsanvändning.
  • DeepSeek-V4 släpps med öppna vikter, en miljon tokens kontext och priser långt under de slutna toppmodellerna.
  • Utvecklare beskriver DeepSeek som mycket starkt för priset, men inte nödvändigtvis bäst i alla agentiska arbetsflöden.
  • Den verkliga striden gäller inte bara intelligens – utan vem som kontrollerar framtidens digitala arbetsflöden.
Publicerad april 24, 2026 – av Markus Andersson
Illustration där DeepSeek-V4 och OpenAI GPT-5.5 ställs mot varandra i en futuristisk AI-grafik.
Illustration över konkurrensen mellan DeepSeek-V4 och OpenAI:s GPT-5.5.
7 min läsning
Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 25 200,00 SEK 34% Mål: 75 000,00 SEK
Läs artikeln och bidra

Två modellsläpp på mindre än ett dygn visar hur snabbt AI-marknaden håller på att omformas. OpenAI flyttar fram sina positioner med GPT-5.5, medan kinesiska DeepSeek pressar priserna och publicerar modellparametrarna för DeepSeek-V4.

AI-branschen fick under torsdagen och fredagen två besked som pekar åt samma håll – men med helt olika affärslogik. OpenAI lanserade GPT-5.5 som bolagets hittills mest kapabla modell för komplexa arbetsuppgifter, kodning och förmåga att använda digitala verktyg. Bara ett par timmar senare meddelade DeepSeek att DeepSeek-V4-serien har lanserats – två öppet tillgängliga modeller med ett kontextfönster på en miljon tokens som standard.

Skillnaden är slående. OpenAI erbjuder maximal prestanda i ett alltmer integrerat system med ChatGPT, Codex och kommande API-åtkomst. DeepSeek säljer något annat: prestanda nära den absoluta framkanten till betydligt lägre pris, med öppna modellparametrar och API-stöd för både OpenAI- och Anthropic-format.

Med andra ord: AI-kapplöpningen handlar inte längre bara om vilken modell som är smartast. Det handlar om vem som kontrollerar arbetsflödet – och vem som kan göra tekniken billig nog att integreras överallt.

Annons:

OpenAI:s inlägg på X visar vad bolaget vill prioritera i lanseringen. I ett officiellt inlägg skrev bolaget att GPT-5.5 nu rullas ut till användare av Plus, Pro, Business och Enterprise i både ChatGPT och Codex, samtidigt som GPT-5.5 Pro introduceras för företag och professionella användare. Ett annat inlägg betonade att modellen är lika snabb som GPT-5.4 per token, men presterar bättre i nästan alla mätningar som bolaget redovisar.

OpenAI vill göra modellen till en digital medarbetare

OpenAI beskriver GPT-5.5 som ett steg mot digitalt arbete där användaren inte längre behöver detaljstyra varje moment. Bolaget hävdar att modellen kan hantera ostrukturerade och komplexa uppgifter, planera, använda verktyg, kontrollera sitt arbete och arbeta under längre tid utan avbrott.

Den mest konkreta nyheten för utvecklare är Codex-integrationen. GPT-5.5 uppges få ett kontextfönster på 400 000 tokens i Codex och ska enligt OpenAI matcha GPT-5.4:s svarshastighet per token, trots högre prestanda. För den kommande API-versionen anger bolaget ett kontextfönster på en miljon tokens.

Priset visar samtidigt vilken del av marknaden OpenAI riktar sig mot. När GPT-5.5 släpps i API:t ska modellen enligt OpenAI:s prisinformation kosta 5 dollar per miljon tokens för indata och 30 dollar per miljon tokens för utdata. GPT-5.5 Pro hamnar betydligt högre: 30 dollar för indata och 180 dollar för utdata per miljon tokens.

Modellen är i första hand inte avsedd för massmarknaden. Målgruppen är företag, kodbaser, forskningsflöden och agentbaserade system där ett fel kan bli dyrare än själva modellkörningen.

DeepSeek utnyttjade i sin tur X för att markera kontrasten mot de slutna toppmodellerna. Det officiella lanseringsinlägget beskrev DeepSeek-V4 Preview som lanserad med öppet publicerade modellparametrar och lyfte fram ett prisvärt kontextfönster på en miljon tokens. I samma tråd beskrev bolaget V4-Pro som flaggskeppet och V4-Flash som det snabbare och billigare alternativet.

DeepSeek publicerar modellparametrarna – och kapar priset

DeepSeek går i motsatt riktning. I sin release beskriver bolaget två modeller: DeepSeek-V4-Pro med totalt 1,6 biljoner parametrar, varav 49 miljarder är aktiva, samt DeepSeek-V4-Flash med 284 miljarder parametrar totalt och 13 miljarder aktiva parametrar.

Båda modellerna har ett kontextfönster på en miljon tokens som standard. Båda har stöd för resonerande och icke-resonerande läge. Båda blev tillgängliga via API samma dag som de lanserades, och modellparametrarna har publicerats på Hugging Face under MIT-licens.

Prissättningen är den verkliga vattendelaren. DeepSeek-V4-Flash kostar 0,14 dollar för indata och 0,28 dollar för utdata per miljon tokens. DeepSeek-V4-Pro kostar 1,74 dollar för indata och 3,48 dollar för utdata per miljon tokens. När data hämtas från cacheminnet sjunker priset ytterligare.

För utvecklare och företag innebär det att många uppgifter som tidigare krävde hård prioritering kan köras betydligt friare: långa dokumentkedjor, kodbasanalys, agentloggar, automatisk research och stora interna kunskapsarkiv. En miljon tokens är inte längre bara en siffra i en demonstration. Det håller på att bli standard.

DeepSeek presenterade samtidigt V4-serien på X som början på ”kostnadseffektiv enmiljonstokens-kontext” och lyfte fram både V4-Pro och den billigare V4-Flash.

Reaktionerna: imponerat men splittrat

Den oberoende utvecklaren Simon Willison sammanfattar DeepSeek-V4 som ”nästan i framkant, till en bråkdel av priset”. Han pekar särskilt på kombinationen av stora öppna modellparametrar, MIT-licens, ett kontextfönster på en miljon tokens och låg API-kostnad.

Samtidigt är omdömena inte entydiga. I utvecklardiskussioner efter lanseringen återkommer bilden att DeepSeek-V4 presterar starkt i förhållande till priset, men att praktiska resultat också beror på verktygskedjor, kontexthantering och arbetsflöden. Den slutsatsen ligger nära den bredare reaktionen i branschen: modellintelligens blir alltmer en standardvara, medan systemen runt modellen avgör vad användaren faktiskt får ut.

Även GPT-5.5 får både beröm och reservationer. Tekniksajten The New Stack rapporterar om lanseringen som OpenAI beskriver som en ”ny klass av intelligens”, medan OpenAI själv framhåller förbättringar i kodning, datoranvändning och agentbaserade arbetsflöden.

Skillnaden är viktig. Prestandatester säljer modeller, men det är i arbetsflödena de prövas.

Den verkliga striden gäller kontrollen

OpenAI:s strategi går ut på att göra modellen till en del av en större produkt. GPT-5.5 är inte bara en textgenerator, utan en komponent i ChatGPT och Codex med förmåga att använda digitala verktyg, datorstyrning och företagsmiljöer. Modellen utgör hjärnan – men produkten är hela kroppen.

DeepSeek angriper samma marknad från andra hållet. Genom öppna modellparametrar, låg kostnad och kompatibla API:er gör bolaget det enklare för utvecklare att byta modell, bygga egna system och undvika inlåsningseffekter i amerikanska ekosystem.

Det betyder inte att DeepSeek automatiskt är det bättre valet. Öppna modellparametrar kräver kompetens, infrastruktur och riskhantering. Kinesiska modeller väcker dessutom vissa frågor om innehållsbegränsningar och datastyrning. OpenAI:s slutna modell väcker i sin tur frågor om centralisering, prissättning, företagsberoende och vem som i praktiken sätter gränserna för vad framtidens digitala arbete får vara.

Därmed blir tekniken en samhällsfråga. När AI-modeller börjar planera, skriva kod, läsa dokument, använda verktyg och utföra arbetsuppgifter som sträcker sig över timmar eller dagar förändras maktförhållandet mellan användare, företag och plattformar.

Säkerheten blir mer komplicerad

OpenAI uppger i sin systemrapport att GPT-5.5 har genomgått förhandsgranskningar enligt bolagets Preparedness Framework, med särskild testning inom avancerad cybersäkerhet och biologi. Modellen behandlas enligt OpenAI som ”hög förmåga” inom biologiska och kemiska risker samt cybersäkerhet. För cybersäkerhet ligger den enligt bolaget under gränsen för kritisk förmåga.

Dilemmat lär bli allt vanligare. Ju mer användbar en modell blir för legitim forskning, försvar, programmering och analys, desto mer användbar blir den också för aktörer med sämre avsikter. DeepSeek gör samma typ av förmåga billigare och mer spridd. OpenAI gör den mer integrerad och mer kraftfull inom slutna arbetsmiljöer.

Den ena modellen koncentrerar makten. Den andra sprider den.

AI-kapplöpningen har gått in i en ny fas

GPT-5.5 och DeepSeek-V4 är därför inte bara två nya modellnamn på en redan överfull marknad. De markerar två konkurrerande riktningar för nästa fas av AI-utvecklingen.

OpenAI visar hur mycket mer användbar den slutna toppmodellen kan bli när den blir mer uthållig, får bättre förmåga att använda digitala verktyg och tar plats i ett helt arbetsflöde. DeepSeek visar hur snabbt samma typ av förmåga kan pressas ned i pris och göras tillgänglig för fler aktörer.

För användarna är frågan inte längre vilken chattbot som svarar bäst på en fråga. Frågan är vilken infrastruktur som ska få läsa våra dokument, skriva vår kod, analysera våra företag och automatisera våra beslut.

Modellerna blir smartare. Men den avgörande frågan är fortfarande äldre än tekniken: vem äger verktygen?

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

https://nyadagbladet.se/teknik/anthropic-slapper-sonnet-5-5-nastan-toppniva-for-halva-listpriset/

Teknik

Anthropic släpper Sonnet 5.5: nästan toppnivå för halva listpriset

Utvecklingen av AI

Publicerad Igår 22:00 – av Markus Andersson
Claude Sonnet 5.5, sedd genom ett fönster mot jorden
AI-bolaget Anthropic släppte Claude Sonnet 5.5 den 28 september 2026.
4 min läsning
Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

AI-bolaget Anthropic släpper en mellanmodell som i bolagets egna tester når nästan samma nivå som flaggskeppet, till halva listpriset. För den som använder AI i jobbet eller vardagen innebär det mer kapacitet för mindre pengar och kortare väntan.

Claude Sonnet 5.5 släpptes den 28 september 2026. Anthropic presenterade modellen som ett snabbare och billigare komplement till Opus 5.5, som kom knappt en vecka tidigare.

Priset är oförändrat jämfört med föregångaren Sonnet 5: 2 dollar per miljon indatatokens och 10 dollar per miljon utdatatokens. Tokens är de textbitar som modellerna läser, skriver och debiterar efter. Det är hälften av Opus 5.5:s listpris på 4 respektive 20 dollar.

Alla delar av notan halveras dock inte. Cache-läsningar, alltså återanvänd text som modellen redan har tagit emot, kostar 0,20 dollar per miljon tokens för båda modellerna.

Annons:

Besparingen ligger i stället i effektiviteten. Enligt Anthropic behöver Sonnet 5.5 oftast betydligt färre tokens för samma arbete, och i bolagets tester kostar en uppgift upp till 30 procent mindre än med Sonnet 5. Modellen genererar dessutom text mer än 30 procent snabbare än föregångaren.

Slår Opus i ett av bolagets egna tester

Testsiffrorna kommer från Anthropics egen redovisning och är inte oberoende verifierade. Den mest uppseendeväckande gäller Terminal-Bench 4.0, som mäter hur väl en modell klarar komplexa programmeringsuppgifter i flera steg via kommandoraden.

Där får Sonnet 5.5 70,6 procent. Opus 5.5 når 66,4 procent på sin högsta ansträngningsnivå, Xhigh, medan Sonnet 5 stannade på 10,3 procent.

I övriga tester ligger den nya modellen strax under Opus. På GDPval-AA, som prövar verkliga arbetsuppgifter inom 44 yrken och som analysföretaget Artificial Analysis körde på en förhandsversion av modellen, blev resultatet 1844 mot 1846. På CursorBench, med uppgifter från verkliga programmeringssessioner, fick Sonnet 5.5 55,5 mot 57,8. På FrontierCode, som mäter om en modells kodändringar skulle godkännas, fick Sonnet 5.5 52,1 på nivån Xhigh mot Opus 5.5:s 54,4.

Anthropic drar själv en gräns. Bolaget skriver att Opus 5.5 fortfarande är "klart starkare på komplext, öppet arbete som kräver uthålligt omdöme".

Skillnaden mellan modellerna styrs också av hur hårt de får arbeta. På högre ansträngningsnivåer resonerar modellen längre och kontrollerar sitt arbete noggrannare, vilket kostar fler tokens. Där kan Sonnet 5.5 enligt Anthropic prestera i nivå med Opus till en liknande kostnad per uppgift.

Kod i tiotusentals rader

Flera kunder har testat modellen i förväg. Spelbolaget Epic Games lyfter fram att den klarade tunga uppgifter utan att tappa fart.

"I Epics tidiga tester klarade Claude Sonnet 5.5 samma kvalitetsribba som man väntar sig av en modell i en högre klass. Den nya modellen hanterade tiotusentals rader kod för arkitekturen i spelsystem, höll svaren snabba och klarade uppgifter som pågick i flera timmar", skriver Daniel Vogel, operativ chef på Epic Games, i ett kundcitat på Anthropics lanseringssida.

Anthropic nämner också en mer lättsam milstolpe: Sonnet 5.5 är den första Sonnet-modellen som har klarat spelet Pokémon Red enbart utifrån skärmbilder.

Cyberskydd och Haiku på väg

Den ökade förmågan får följder för säkerheten. Anthropic sätter cyberskydd på Sonnet 5.5 som liknar dem på Opus 5.5, eftersom förmågan har ökat kraftigt jämfört med Sonnet 5. Det är den första Sonnet-modellen med den nivån av skydd.

Uppgifter som bedöms som högriskabla inom cybersäkerhet lämnas i stället synligt över till Sonnet 5. Vanlig programutveckling, som att hitta och rätta buggar i egen kod, påverkas inte, enligt Anthropic.

Sonnet 5.5 finns redan tillgänglig i Claude-apparna och för utvecklare under namnet claude-sonnet-5-5 på Claude Platform, Amazon Web Services, Google Cloud och Microsoft Azure. Den minsta modellen i familjen, Haiku 5.5, som är byggd för stora volymer och kostnadskänsliga tjänster, kommer under de kommande veckorna.

För vardagsanvändaren är standardinställningen det intressanta. I Claude-apparna körs modellen på mellannivån Medium, och där överträffar Sonnet 5.5 enligt Anthropic föregångarens bästa resultat på Terminal-Bench för mindre än en tiondel av kostnaden per uppgift.

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/snowden-vill-se-sam-altman-i-fangelse-ansvaret-for-ai-skador/

Utrikes

Snowden vill se Sam Altman i fängelse – ansvaret för AI-skador ligger hos människorna bakom

Utvecklingen av AI

Uppdaterad Igår kl 09:14, Publicerad september 27, 2026 – av Redaktionen
Edward Snowden talar på videolänk, i rutig skjorta, med publik i en separat bildruta
Edward Snowden under ETHics Forums panel om AI-övervakning och yttrandefrihet vid ETH Zürich under torsdagen.
3 min läsning
Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Edward Snowden vill se OpenAI-chefen Sam Altman i fängelse om bolagets modeller orsakar skada. Han framförde det via videolänk till ETH Zürich: ansvaret för AI-incidenter ligger hos människorna bakom systemen, inte hos algoritmen.

Snowden deltog under torsdagen på länk i panelen AI Surveillance and Freedom of Speech i Audimax vid ETH Zürich. Samtalet arrangerades av det studentdrivna ETHics Forum och finns i sin helhet i den officiella inspelningen.

Under lördagen spreds ett klipp ur samtalet i en annan inramning. Där såg det ut som om Snowden stod i en fullsatt sal och krävde fängelse för att stoppa så kallad safetyism. Han var inte på plats, och ordet safetyism kom inte från honom.

Panelen leddes av Jaya Klara Brekke, strategichef på integritetsbolaget Nym. Nym direktsände evenemanget men arrangerade det inte. I panelen satt också journalisten Marguerite Meyer och den tidigare Google-anställde Vikram Subramanian.

Annons:

Inte vapnet som ska sitta i fängelse utan dess upphovsman

Snowden tog sin utgångspunkt i ansvarsfrågan. Ansvaret för ett AI-system ligger hos den som har byggt det, en människa, inte hos algoritmen.

Han gjorde en analogi med artilleriet. Om en kanon vid en provskjutning av misstag utplånar en by är det inte kanonen som ska i fängelse.

Samma sak gäller, menade han, när ett bolag skickar ut ett pressmeddelande om hur förvånat det är över att den nya modellen har hackat grannen. Förvåningen fritar inte från ansvar. OpenAI:s testmodeller har tidigare tagit sig in hos Hugging Face.

Det var där Altman kom in.

— Jag tror att vi behöver sätta Sam Altman i fängelse, och jag tror att det kommer att bli en lärorik erfarenhet. Det blir en lärorik erfarenhet för branschen och för världen, sa Snowden.

Strax efteråt sade han torrt att repliken nog skulle göra honom populär bland den här publiken.

Snowden lade inte fram någon juridisk anklagelse mot Altman. Poängen var principiell: den som bygger och släpper ut systemen ska kunna ställas till svars personligen, på samma sätt som den som riktar kanonen.

Säkerhet på bolagets villkor

Kritiken gällde de slutna modellerna. Snowden vände sig mot bolag som talar om AI-säkerhet samtidigt som de själva kör modellen, fångar upp användarens prompt och skriver om den.

Då är det bolaget, inte användaren, som avgör vad som till slut når modellen. Den som kör systemet får också se vad människor matar in i det. Det är samma övervakningsfråga som Snowden har ägnat sitt offentliga liv åt.

Den alternativa linjen som han förespråkar är öppna vikter som körs lokalt, på användarens egen utrustning. Då är det användaren som bestämmer, inte ett bolag någon annanstans.

Han föreslog också vad han kallade en första lag för teknik: en enhet ska aldrig agera mot sin ägares intresse, oavsett vem som har tillverkat den.

Mer ansvar, inte mindre

Det här är kärnan i Snowdens budskap. Han angrep inte tanken att AI-bolag ska ta ansvar för säkerheten. Han angrep en säkerhetsretorik som låter bolagen behålla kontrollen över användarna, medan ansvaret för skadorna försvinner i pressmeddelanden.

Klippet som spreds förvanskade hans ståndpunkt och fick det att framstå som om han hade uppmanat människor att sluta bry sig om säkerhet. I själva verket krävde han att någon ska bära ansvaret för AI-skadorna, med sin egen frihet som insats.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-och-kina-enas-om-larmkanal-for-ai-trump-vagrar-bromsa-kapplopningen/

Utrikes

USA och Kina enas om larmkanal för AI

Utvecklingen av AI

Publicerad september 27, 2026 – av Emil Fjellstedt
Xi Jinping och Donald Trump skakar hand i Ovala rummet.
Xi Jinping och Donald Trump i Ovala rummet den 24 september, under statsbesöket där larmkanalen för AI-incidenter kom till.
3 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

USA och Kina har enats om en direkt larmkanal för AI-incidenter och en formell dialog om tekniken. Samtidigt säger Donald Trump att USA inte tänker bromsa kapplöpningen, och att han inte vill dela amerikanska AI-framsteg med Peking.

Överenskommelsen kom ur Kinas president Xi Jinpings tredagars statsbesök i Washington och har bekräftats av båda regeringarna, skriver nyhetssajten RT.

Vad kanalen faktiskt ska användas till är dock oklart. Ingen av regeringarna har förklarat vad som räknas som en incident eller hur kanalen ska fungera.

Peking talar om dialog, Vita huset om superintelligens

Kinas utrikesministerium uppgav på lördagen att parterna ska upprätta en kommunikationskanal för "AI-incidenter" och inleda en formell kinesisk-amerikansk AI-dialog om teknikens risker och fördelar. Nästa runda är planerad till november.

Annons:

Vita huset beskriver arrangemanget i liknande ordalag, men med egen terminologi. Enligt Vita huset gäller kanalen incidenter som rör det administrationen nu officiellt kallar superintelligens, förkortat SI. Det är det begrepp Trump numera använder i stället för artificiell intelligens.

Idén fanns redan före toppmötet. Förra helgen föreslog finansminister Scott Bessent ett anmälningssystem för AI-incidenter i samtal med Kinas vice premiärminister He Lifeng i New York. Oron gällde allt från cyberangrepp och biologiskt missbruk till felande autonoma system och hot mot kritisk infrastruktur.

Trump vill inte bromsa

Trots den nya kanalen gjorde Trump klart att han inte är beredd att dela amerikanska AI-framsteg med Peking.

— Amerikas förenta stater kommer inte att trampa på bromsen, sa Trump till reportrar utanför Vita huset.

Han menade att krav på att bromsa utvecklingen skulle undergräva det försprång han säger att USA har. På frågan om ett närmare samarbete med Kina kring AI-utvecklingen var beskedet lika avvisande.

— Jag vill hellre inte integrera, eftersom vi leder stort. När man leder öppnar man inte upp för varandra, sa han.

Xi vill ha mänsklig kontroll

Tonen från den kinesiske ledaren var en annan. Xi sa till Trump att länderna visserligen konkurrerar om AI, men att de kan samarbeta ännu mer och bör arbeta tillsammans för att förhindra missbruk.

— AI måste hållas under mänsklig kontroll, sa Xi.

Han efterlyste ett förhållningssätt med människan i centrum och en bilateral dialog om teknikens risker och fördelar. Kina har drivit liknande principer i sina bredare globala initiativ för AI-styrning.

AI-diskussionen kretsade kring namnbytet

Hur tungt AI-frågan vägde under besöket är ändå osäkert. Trump själv tonade ned den på lördagen.

— Vi ägnade inte särskilt mycket tid åt att prata om det, sa han.

Enligt Trump handlade mycket av samtalet i stället om hans beslut att byta ut begreppet artificiell intelligens mot superintelligens.

Den begränsade överenskommelsen kommer samtidigt som amerikanska teknikchefer och internationella tjänstemän varnar för att allt kraftfullare AI-system kan ta sig förbi befintliga skydd eller utnyttjas för storskaliga cyberangrepp och andra hot. Trump har avfärdat varningar om ett AI-övertagande som en bluff och sagt att den som vinner AI vinner.

Inför novemberrundan finns alltså en överenskommelse om en larmkanal, men inget besked om vad som ska räknas som en incident eller hur kanalen ska fungera.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/teknik/tesla-kopplar-grok-till-forarens-inkorg/

Teknik

Så kan morgondagens bilresa se ut: styr företaget utan att hålla i ratten

Utvecklingen av AI

Publicerad september 26, 2026 – av Markus Andersson
Alex Finn står vid en Cybertruck och sitter sedan med händerna bakom nacken medan ratten är fri.
Alex Finn låter Cybertrucken ta vägen medan han själv sitter med händerna bakom nacken.
3 min läsning
Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Han lutar sig tillbaka, lägger händerna bakom nacken och låter bilen ta vägen. I en ny video från AI-entreprenören Alex Finn ser morgondagens bilresa ut som ett kontor i rörelse: Cybertrucken navigerar, och Grok får sköta inkorgen. Det är en glimt av en vardag som kan bli vanlig för allt fler. Om den är bra eller dålig är en annan fråga, och den besvaras inte här.

Finn sitter i förarsätet utan att röra ratten. I ena stunden gestikulerar han mot skärmen, i nästa vilar han med fötterna framåt medan bilen följer vägen. Poängen i klippet är enkel. Resan till jobbet, eller till affären, behöver inte längre vara en stund då händerna måste vara upptagna av körningen.

Under tisdagen meddelade Tesla att Grok i bilen nu kan kopplas till förarens inkorg, kalender och filer. Elon Musk skrev att ”Grok @Bot now in your Tesla”. Bolaget beskriver det som en handsfree-funktion: man ber assistenten om något, och den kan läsa, sammanfatta och svara medan man kör eller använder FSD.

Alex Finn sitter i en Tesla med händerna bakom nacken och fötterna framåt.
Händerna bakom nacken, ratten orörd. Skärmdump: @AlexFinn/X

De tyngre uppdragen, de som Tesla kallar Grok @bot, kräver enligt bolaget abonnemanget SuperGrok Heavy. Samma slags agent går också att använda utanför bilen, i mobilen eller vid datorn. Enklare röstkommandon ingår i den vanliga Grok-funktionen i bilen. Det är alltså inte en fri agent för alla förare, utan en betald nivå ovanpå den assistent som redan sitter i skärmen.

Annons:

I klippet ser det ut som om föraren kan luta sig tillbaka helt. Tesla själva beskriver FSD som övervakat. Föraren ska fortfarande ha uppsikt, och ansvaret lämnar inte förarsätet. Skillnaden mot en vanlig pendling är ändå tydlig i bild: ratten sköter sig, och uppmärksamheten kan ligga på något annat.

Alex Finn gestikulerar i förarsätet medan ratten är fri.
Han pratar med assistenten i stället för att hålla i ratten. Skärmdump: @AlexFinn/X

Finn är AI-entreprenör och driver YouTube-kanalen Alex Finn, med omkring 237 000 prenumeranter, där han visar hur nya AI-verktyg används i praktiken. Den som vill hänga med i den sortens experiment hittar fler där. Kanalen ligger ofta tidigt på sådant som just har släppts, och klippet är ett exempel på den blicken.

Det som visas är inte en färdig bild av allas vardag. Det är en tidig version, i en dyr bil, med ett abonnemang som de flesta ännu inte har. Men riktningen är lätt att se. Bilen blir en plats där man kan ta anteckningar, gå igenom mejlen eller styra en bit av arbetsdagen utan att hålla i ratten.

Kamerorna fanns där före assistenten

Samma bilar har samtidigt fått kritik som inte har med Grokboten att göra. Reuters rapporterade 2023 att grupper av Tesla-anställda mellan 2019 och 2022 delade kameraklipp från kundbilar i interna chattar. Enligt tidigare anställda syntes bland annat garage, privata tomter och situationer som ägarna knappast hade tänkt sig som utbildningsmaterial. Sju av dem sade att arbetsverktyget kunde visa var inspelningen var gjord, vilket i praktiken kunde avslöja var en ägare bodde.

Tesla har uppgett att kamerainspelningar förblir anonyma och inte kopplas till föraren eller bilen. Bolaget svarade inte på Reuters detaljerade frågor. Kritiken gäller alltså hur och var man kör, och vad bilens kameror fångar, inte den nya mejlfunktionen och inte Grokbot som verktyg i mobilen. Röststyrningen i bilen förutsätter dessutom att bilen hör det som sägs till assistenten. Den som sitter och pratar jobb i kupén sitter i samma kupé som redan har kameror, mikrofon och en historik av insamlade kördata.

Olika människor kommer att värdera bilens kameror olika. För en del är röststyrningen en arbetsro som tidigare inte fanns på väg till jobbet. För andra är kamerorna ett lager av insyn i en stund som brukade vara privat. Det ska inte blandas ihop med Grokbot i sig. Den som använder agenten i mobilen, på promenaden eller vid datorn hemma gör inte användningen publik per automatik.

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

FAKTA: Grokbot

Grokbot är xAI:s agent för att utföra uppgifter, inte bara svara i en chatt. Den kan styras från mobilen eller datorn, när man är ute och går eller sitter hemma, och användningen blir inte publik av sig själv.

Enligt xAI ingår Grok Bot i SuperGrok, från 30 dollar i månaden. I Teslan kräver de tyngre uppdragen enligt bolaget fortfarande SuperGrok Heavy.

Den som har ett xAI-konto kan aktivera Zero Data Retention i kontoinställningarna. Inställningen gäller då hela kontot, och promptar och svar sparas inte. Den stänger inte av bilens kameror.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Senaste nytt

Annons: