Annons:

Miljontals böcker skars sönder för Anthropics AI

Utvecklingen av AI

Publicerad juli 28, 2026 – av Emil Fjellstedt
En stapel fysiska böcker bredvid ett officiellt illustrationsmotiv från Anthropic.
Fysiska böcker och ett officiellt illustrationsmotiv från Anthropic.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 34 250,00 SEK 46% Mål: 75 000,00 SEK

AI-bolaget Anthropic köpte in miljontals tryckta böcker, skar loss ryggarna, kapade sidorna och gjorde sökbara PDF-filer av innehållet. Pappersoriginalen kasserades. I ett internt dokument beskrevs målet som att ”destruktivt skanna alla böcker i världen” – samtidigt som arbetet skulle hållas hemligt.

Projektet gick under namnet ”Project Panama” och byggdes upp för att förse Anthropics digitala bibliotek och AI-modeller med stora mängder redigerad text. Anthropic är bolaget bakom chattboten Claude.

Uppgifterna har nu fått förnyad spridning i sociala medier, där projektet kallas ”The Great Forgetting” – den stora glömskan. Bakom beteckningen finns ett belagt förfarande: böcker köptes in i industriell skala, förstördes som fysiska föremål och ersattes med filer i ett privat företagsbibliotek.

”Alla böcker i världen”

Enligt en genomgång av de frisläppta domstolshandlingarna, återgiven av Library Journals infoDOCKET trappade Anthropic upp Project Panama i början av 2024. Ett internt planeringsdokument beskrev projektet som företagets försök att ”destruktivt skanna alla böcker i världen”. I samma dokument stod: ”Vi vill inte att det ska bli känt att vi arbetar med detta.”

Annons:

Bolaget anställde Tom Turvey, som tidigare arbetat med Google Books, för att hjälpa till att bygga upp operationen. Böcker köptes i stora partier från distributörer och handlare med begagnad litteratur. Enligt handlingarna kunde enskilda inköp omfatta tiotusentals volymer.

Den federala domstolens beslut från juni 2025 beskriver förfarandet i detalj. Anthropic lade ”många miljoner dollar” på att köpa ”miljontals tryckta böcker, ofta i begagnat skick”. Underleverantörer tog därefter bort bindningarna, skar sidorna i rätt format och skannade dem.

Varje bok blev en PDF med bilder av sidorna och maskinläsbar text. Därefter kastades pappersoriginalet. Senare rapportering har uppgett att sidorna återvanns, men böckerna gick inte längre att läsa eller sälja vidare.

Förstörelsen blev en juridisk fördel

Anmärkningsvärt nog bidrog förstörelsen till Anthropics framgång i domstolen. Domaren William Alsup slog fast att bolaget hade köpt de tryckta exemplaren ”ärligt och redligt” och därför fick förfoga över dem. Eftersom en fysisk bok ersattes av en digital fil – utan att någon extra kopia spreds utanför företaget – bedömdes formatbytet som tillåten användning enligt amerikansk upphovsrätt.

Domstolen framhöll att det inte uppstod något överskott av kopior: källan förstördes och den digitala versionen tog dess plats. Juridiskt blev bokslakten alltså en del av argumentet för att Anthropic inte hade skapat två parallella bibliotek.

Därmed var förfarandet lagligt i just den delen av målet, men den kulturella frågan återstår. Ett fysiskt exemplar som tidigare kunde säljas, lånas ut eller hamna i ett arkiv försvann ur omlopp. Kvar blev en sökbar företagsfil, tillgänglig för Anthropic men inte för allmänheten.

Ars Technica noterade att destruktiv skanning förekommer även i andra digitaliseringsprojekt, men att den dokumenterade omfattningen var ovanlig. Tidningen påpekade samtidigt att domstolshandlingarna inte visar att sällsynta böcker förstördes. Inköpen skedde i stora partier från stora återförsäljare, vilket motsäger påståenden om att unika verk medvetet skulle ha utplånats.

Sju miljoner piratkopierade böcker

Project Panama var bara en del av Anthropics bokinsamling. Innan bolaget började köpa tryckta exemplar hade det laddat ned minst fem miljoner böcker från Library Genesis och minst två miljoner från Pirate Library Mirror. Domstolen konstaterade att Anthropic visste att materialet var piratkopierat.

Domaren gjorde därför en tydlig åtskillnad. Att träna en språkmodell på lagligt införskaffade böcker bedömdes som tillåten och omdanande användning. Att bygga ett permanent centralt bibliotek av piratkopierade filer var däremot inte skyddat. Enligt domstolen hade Anthropic ”piratkopierat över sju miljoner exemplar” och behållit dem även när företaget hade blivit mer tveksamt till att använda sådant material av juridiska skäl.

Den tvisten fick ett kostsamt slut. Den 21 juli 2026 godkände en federal domare en förlikning på 1,5 miljarder dollar, enligt Associated Press. Omkring 482 000 böcker omfattas och ersättningen blir cirka 3 000 dollar per verk. Anthropic har också gått med på att förstöra de ursprungliga piratkopierade bokfilerna.

”Den stora glömskan”

I det inlägg på X som åter har aktualiserat frågan hävdas att förstörelsen kommer att tömma antikvariat och ge centrala aktörer kontroll över vilken kunskap människor får tillgång till.

Den dokumenterade verkligheten är ändå i sig graverande. Ett företag som bygger system för att lagra och återge mänsklig kunskap har i hemlighet köpt in och förstört böcker i industriell skala för att omvandla innehållet till en företagsägd råvara. Samtidigt visar piratkopieringen hur lättvindigt upphovsmännens rättigheter åsidosattes när konkurrensen om träningsdata hårdnade.

De fysiska bärarna av kunskapen offrades för ett slutet tekniskt system. Bolagets egen planering visar dessutom att man förstod hur illa det skulle se ut om allmänheten fick veta.

Läsaromröstning

Vad är din bedömning av Anthropics förstörelse av miljontals böcker för AI-träning?

Röstning stängd

Legitimt så länge företaget äger originalen – fysiskt format är inte heligt. 14%
8 röster
Kulturell förlust – böckerna borde ha donerats eller arkiverats istället. 9%
5 röster
Piratkopiering är värre – fysiska böcker är ägda, nedladdning skadar författare. 2%
1 röst
Hela projektet borde stoppas – AI-motiverad förstörelse är oacceptabel. 75%
43 röster

57 röster totalt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

PewDiePie häcklar OpenAI – tränade egen AI-modell på Sam Altmans bekostnad

Utvecklingen av AI

Publicerad Igår 22:01 – av Markus Andersson
PewDiePie i sin YouTube-video om den lokala modellen Ajax
Felix Kjellberg, känd som PewDiePie, i videon där han säger att OpenAI stängde av honom två gånger.

Felix Kjellberg, mer känd som PewDiePie, uppger att OpenAI stängde av honom två gånger när han lät bolagets modell Sol hjälpa till att lära upp hans egen lokala AI.

Felix släppte nyheten under torsdagen på X och Youtube. Där lanserade han Ajax, en finjusterad modell för hans verktyg Odysseus.

Under arbetet ville han destillera lite kunskap från Sol, en modell han själv beskriver som mycket bra. Destillering innebär att en mindre modell tränas på en större modells svar.

Den första avstängningen kallar PewDiePie helt omotiverad och orelaterad till vad han höll på med. Han förklarade för bolaget att det hade fel och att han aldrig skulle göra något sådant. Avstängningen hävdes.

Sedan körde han Sol igen för att ta fram träningsdata till Ajax. Då stängdes han av en andra gång. I videon undrar han hur bolaget ens kunde veta, konstaterar att han inte anat att det var så känsligt och sammanfattar läget med att OpenAI är rädda.

Enligt PewDiePie är modellens resonemangssteg låsta och det bästa materialet censurerat. Han säger att han hittade en studie som beskriver hur den datan kan dekrypteras via OpenAI:s eget gränssnitt för utvecklare. OpenAI har inte bekräftat avstängningarna i de källor NyD gått igenom.

Vem som får använda modellerna, och hur, bestämmer bolaget själv. OpenAI säljer åtkomst till sina modeller och lanserade nyligen dots, agenter som ska jobba dygnet runt. Samtidigt stoppade bolaget GPT-6.1 Astra, som inte klarade OpenAI:s egna säkerhetstester.

Kommentatorn Md Ismail Sojal har vänt på frågan. Enligt honom tränade OpenAI självt på det öppna nätet, och om destillering är stöld undrar han vad man då ska kalla den ursprungliga träningen.

Lokal modell utan avstängningsknapp

För PewDiePie är det bästa med lokal AI just att den är decentraliserad. Den som kör en modell lokalt behöver inget konto som någon annan kan stänga av.

Första versionen av Ajax är klar. Enligt PewDiePie är den bra på sökningar, efterforskningar och på att spara tid, men den är inte tänkt att ersätta kreativitet eller tänkande. Sajten data.pewdiepie.com är uppe, men där står just nu bara att Ajax släpps när den är klar. Någon inlämning av data finns inte.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Donald Trump och AI-jättar skrev under avtal om att granska sig själva

Utvecklingen av AI

Publicerad oktober 1, 2026 – av Jan Sundstedt
Donald Trump sitter vid ett bord i Vita huset tillsammans med Elon Musk, Jensen Huang och andra techchefer.
Trump, Musk och Huang vid bordet i Vita huset under tisdagen, när bolagscheferna skrev under det frivilliga säkerhetsavtalet.

Donald Trump och cheferna för USA:s största AI-bolag skrev under tisdagen på ett avtal om att granska sina egna system. Trump kallar avtalet moraliskt bindande men påpekar att det är frivilligt och att man i dagsläget inte avser inrätta en ny tillsynsmyndighet.

Elon Musk från xAI, Mark Zuckerberg från Meta, Sundar Pichai från Google och Jensen Huang från Nvidia samlades i tisdags i Vita huset. Dario Amodei från Anthropic och Greg Brockman, president för OpenAI, deltog också i mötet.

Musk, som en tid stått på kant med Trump, var därmed tillbaka i Vita huset. Presidenten och bolagscheferna undertecknade i samband med mötet avtalet White House Accord on Super Intelligence.

Bolagen lovar fyra lager av kontroller. Egna spärrar mot dataintrång, biologiska risker och kemiska hot ingår, liksom en intern granskningsgrupp.

Oberoende revisorer och en styrelsekommitté ska granska rapporterna. Bolagen ska också mötas regelbundet om gemensamma regler.

— Vi kom överens om ett antal saker, bland annat gemensam övervakning, särskilda styrelsekommittéer och att helt enkelt rätta varandras läxor, betonade Elon Musk.

Avtalets sista stycke öppnar för lagstiftning längre fram: "Med tiden kan det vara rimligt att kodifiera dessa steg i lagar eller förordningar".

Donald Trump sade att det finns en övertygelse om att branschen ska reglera sig själv i stor utsträckning och liknade dokumentet vid nästan en konstitution. Han svarade nej på frågan om det krävs mer än kärlek till fosterlandet för att skydda människor mot AI.

Talmannen Mike Johnson beskrev åtagandena som frivilliga. Vicepresident JD Vance avvisade uttryckligen en statlig tillsyn i stil med läkemedelsmyndigheten eller luftfartsmyndigheten.

— Lösningen på en del av AI-riskerna är att ni tar risken på allvar, inte att ni kommer till staten för att få en regleringsregim som kan göra saken värre, sade Vance.

Vicepresidenten framhöll att konsumentmyndigheten och justitiedepartementet redan kan ställa utvecklare till svars för produkter som skadar konsumenter.

Nytt namn, samma lag

Donald Trump undertecknade några timmar senare ett dekret som hör till samma satsning.

Vita huset publicerade texten, som anger att myndigheterna inom den verkställande makten ska använda Super Intelligence och SI i stället för artificiell intelligens och AI.

Namnbytet gäller officiell korrespondens, webbplatser, rapporter och styrdokument så långt lagen tillåter.

Myndigheterna behöver inte skriva om äldre regler, kontrakt och historiska dokument. Begreppen behåller enligt rapporter samma juridiska innebörd som tidigare.

Super Intelligence betyder det som lagen redan definierar som artificiell intelligens. Presidentens vetenskapsrådgivare har 60 dagar på sig att föreslå en eventuellt reviderad lagtext.

Demokraten Mark Warner, vice ordförande i senatens underrättelseutskott, gick till angrepp i ett pressmeddelande: "Bolagen som bygger de mest kraftfulla AI-systemen varnar oss för att tekniken utvecklas snabbare än våra skyddsåtgärder. Presidentens svar? Att döpa om den och säga åt bolagen som utvecklar den att reglera sig själva".

En republikansk invändning i senaten stoppade samma dag Warners eget lagförslag om AI-risker.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

OpenAI lanserar dots – agenter som jobbar dygnet runt

Utvecklingen av AI

Publicerad september 29, 2026 – av Markus Andersson
Fyra färgglada Dots-figurer under produktnamnet
Dots drivs av GPT-6 Astra och arbetar via de appar användaren väljer att ansluta.

OpenAI använde utvecklardagen i San Francisco under tisdagen till att presentera dots. Det är inte en ny chattbot, utan agenter som enligt bolaget ska kunna arbeta i bakgrunden dygnet runt, med egen dator och tillgång till de appar användaren själv kopplar in.

I det officiella klippet från presentationen beskrivs dots som agenter som kan boka ett bord, eller ta sig an större arbetsuppgifter med samma initiativ som en driven ingenjör eller en stabschef. Figurerna i filmen, de färgglada blobbarna, är bolagets ansikte utåt för produkten.

OpenAI beskriver därmed en förflyttning från samtal till handling: användaren ska kunna lämna över uppgifter, men behöver samtidigt bedöma vilka konton och befogenheter agenten får tillgång till.

En agent med egen dator

Enligt OpenAI:s presentation drivs dots av den redan släppta modellen GPT-6 Astra, inte av ett nytt flaggskepp. Agenten ska lära sig vad användaren behöver och kunna sätta igång innan någon frågar. Den har en egen molndator och webbläsare, kan kopplas till fler än 4 000 appar via de tillägg som redan finns i ChatGPT, och ska kunna nås via sms och telefonsamtal.

Bolaget betonar att användaren sätter gränserna: vad agenten får göra själv, när den ska fråga först, och vad den aldrig får göra. Att koppla in den egna datorn är valfritt, eftersom doten körs på OpenAI:s molndator. Det är en viktig reservation. En agent som kan agera i mejl, kalender och arbetsverktyg är inte samma sak som en chatt som bara svarar.

Dots finns från och med tisdagen i ChatGPT på webb, mobil och dator för Pro, Business Premium och Enterprise, i de marknader OpenAI räknar som aktuella. Plus-abonnenter står utanför. Första doten skapas i skrivbordsappen eller i webbläsaren på datorn. Det är OpenAI:s svar på samma slags produkt som xAI redan säljer som Grok Bot: en agent som loggar in i användarens verktyg och utför jobb, inte bara svarar.

Resten av dagen: en billigare modell

Vid sidan av dots släppte OpenAI GPT-6.1 Sol. Enligt bolagets egen text ska den ligga nära Astra till en femtedel av tokenpriset. API-priset är 2 dollar per miljon inmatade token och 10 dollar per miljon utmatade. Astra ligger på 10 respektive 50 dollar. Cachelagrad inmatning kostar 0,10 dollar, 95 procent under ordinarie inpris. Den mindre modellen GPT-6 Luna kostar 0,10 och 0,50 dollar.

Prisjämförelse mellan GPT-6 Astra, GPT-6.1 Sol och GPT-6 Luna
OpenAI:s egen prisjämförelse. Astra kostar fem gånger så mycket per token som GPT-6.1 Sol. Foto: OpenAI

I samma tråd, som är bolagets egen mätning och inte ett oberoende test, uppger OpenAI att GPT-6.1 Sol når 75,2 procent på DeepSWE v1.1 vid hög resonemangsnivå, mot 68,8 procent för GPT-6 Sol, till ungefär 76 procent lägre kostnad per uppgift. På AutomationBench anges 31,7 procent, 4,8 poäng över GPT-6 Sol vid samma inställning. På OSWorld 2.0 offline anges 71,4 procent mot Astras 73,5, till ungefär en sjundedel av Astras kostnad per uppgift. På svåra faktafrågor uppger bolaget ungefär 32 procent färre svar med faktafel än GPT-6 Sol, vid låg resonemangsnivå.

Sol är från tisdagen tillgänglig i ChatGPT Work, Codex och API:t. I den vanliga chatten finns den ännu inte, enligt OpenAI. Ultrafast, en snabbare körning som bolaget uppger kan vara upp till åtta gånger snabbare i Codex, kräver det nya abonnemanget Pro 500: 500 dollar i månaden, med en användningstak som OpenAI säger motsvarar 25 gånger Plus.

Utvecklardagen var alltså full av produktnyheter. Det som faktiskt möter vanliga användare först är inte en billigare modell i chatten, utan en agent som får arbeta i deras verktyg, och bara om de redan betalar för Pro eller ett företagskonto.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

OpenAI stoppar GPT-6.1 Astra – klarade inte egna säkerhetstester

Utvecklingen av AI

Publicerad september 29, 2026 – av Emil Fjellstedt
Svart telefon med texten GPT-6 Astra och OpenAI-logotypen.
GPT-6.1 Astra skulle ha släppts i oktober, men klarade inte OpenAI:s egna säkerhetstester.

OpenAI stoppar sin nästa stora AI-modell. GPT-6.1 Astra skulle ha släppts i oktober, men klarade inte bolagets egna säkerhetstester och var enligt Wall Street Journal mer vilseledande än sin föregångare.

Det bekräftade ChatGPT-bolaget under måndagen, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Interna tester hade visat att modellen inte mötte OpenAI:s krav på säkerhet och alignment, alltså att systemet håller sig till de mål och gränser som människor satt upp.

Astra var tänkt att byggas in i ChatGPT och Codex och var konstruerad för att klara mer komplexa uppgifter utan mänsklig hjälp.

Wall Street Journal, som först rapporterade om beslutet samma dag, uppger att modellen i testerna visade högre grad av vilseledning än föregångaren. Den redovisade inte alltid korrekt vilka åtgärder den hade vidtagit.

Säkerhetschefen: nådde inte ribban

Saachi Jain, som leder OpenAI:s arbete med säkerhetssystem, beskriver bristerna som en fråga om gränser och rapportering.

— Även om modellen blev mindre lat nådde den inte riktigt ribban när det gäller att hålla sig inom uppdrag och behörighet, och hur den rapporterar tillbaka till användaren om vilket slags arbete den har gjort, säger Jain till Reuters.

— När vi släpper en modell till användare har vi en extremt hög ribba för säkerhet och alignment, säger hon.

Varnade själva för modellen

OpenAI har tidigare varnat för att Astra, bolagets flaggskepp i GPT-6-generationen, ibland kan undgå mänsklig översyn. Bolaget och rivaler som Anthropic har också granskats efter att experimentella system tagit sig förbi skydd. Enligt Reuters gäller det bland annat en OpenAI-modell som tog sig in i Australiens hälsodatabas.

Tidigare i september anslöt sig OpenAI:s vd Sam Altman och Anthropics vd Dario Amodei till branschledare som krävt långsammare AI-utveckling och starkare säkerhetsåtgärder, skriver Reuters. Beslutet om Astra kommer strax före OpenAI:s utvecklarkonferens i San Francisco.

I Vita huset låter det annorlunda. President Donald Trump har avfärdat uppmaningen att sakta ned AI-utvecklingen och sagt att USA inte tänker bromsa kapplöpningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.