Forskare har hittat ett sätt att göra urinoarer näst intill stänkfria. I USA menar man att metoden dagligen ska kunna hindra en miljon liter urin att hamna fel.
Urinoarer blev brett använda på 1800-talet i Europa, men har sedan dess inte förändras särskilt mycket. En stor del av urinen skvätts eller spills ut och bara i USA uppskattar man att omkring en miljon liter kiss spills ut varje dag, något som föranleder städ- och hygienproblem och obehagliga lukter.
På grund av höga kissnivåer krävs det en frekventare rengöring än på vanliga toaletter, vilket också innebär att bland annat stora mängder vatten används samt att det tillhör de mer otrivsamma arbetsuppgifterna för städpersonal.
”Ytorna på urinoarer har betydligt högre bakteriekoncentrationer än traditionella toaletter, och golven runt omkring har den högsta nivån”, skriver forskarna.
Annons:
Fel vinkel
Forskare vid bland annat University of Waterloo kom fram till att dagens urinoarer har ett stort problem i konstruktionen så att den vinkel där strålen träffar urinoarens vägg gör att en stor del av urinen stänker. I studien, som publicerats i PNAS Nexus, har forskarna undersökt den mest spillfria vinkeln när en stråle träffar en hård yta.
Strålen bör slå ner med mindre än 30 procents vinkel, att jämföra med dagens 90, har forskare kommit fram till. Då minskade stänket till endast 1,4 procent jämfört med de nivåer som observerades i en traditionell urinoar.
Efter resultaten föreslår forskare nu två nya urinoar-modeller, döpta till Cornucopia och Nautilus, som är designade för att undvika kiss-stänk. Cornucopia påminner något om en offentlig papperskorg, medan Nautilus inte skulle se malplacerad ut i en avantgardistisk möbelaffär, enligt forskarna.
Spara miljontals liter vatten
Nautilus ansågs ha den mest idealiska designen tack vare sin höjd som gör den lättare även för kortare personer att använda. Dess större öppning är också lättare att rengöra och tål sämre sikte, vilket gör den lämplig för användning på båtar och flygplan.
Skulle Nautilus ersätta dagens urinoarer i USA hävdar forskarna att det skulle förhindra den miljon liter urin som spills varje dag. Detta menar man i sin tur skulle kunna spara cirka 10 miljoner liter vatten, om man beräknar att det används tio gånger så mycket vatten för att städa upp spilld urin.
En bred användning av dessa urinoarer ”skulle leda till betydande besparingar av personalresurser, kostnader, rengöringskemikalier och vattenförbrukning, vilket skulle få stora effekter på det moderna samhället genom förbättrad hållbarhet, hygien och tillgänglighet”, sammanfattar forskarna.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Anthropic har lanserat Claude Fable 5.1 och Claude Mythos 5.1, två versioner av samma nya AI-modell som enligt bolaget tar ett stort steg framåt inom programmering, forskning och långvariga självständiga uppgifter. Fable blir allmänt tillgänglig, medan Mythos reserveras för särskilt godkända aktörer.
De båda modellerna presenteras som Anthropics hittills mest avancerade system för programmering och kunskapsarbete. Fable 5.1 finns från lanseringsdagen i Claude, via bolagets API och genom Amazon Web Services, Google Cloud och Microsoft Azure. Modellnamnet för utvecklare är claude-fable-5-1.
Anthropic behåller grundpriset från Fable 5: 10 dollar per miljon indatatokens och 50 dollar per miljon utdatatokens. Däremot sänks priset för återanvändning av redan bearbetad information med 75 procent, till 0,25 dollar per miljon tokens. Bolaget uppskattar att en typisk arbetsuppgift därmed blir omkring 25 procent billigare, och att besparingen vid särskilt verktygs- och kontextintensivt arbete kan nå cirka 45 procent.
Lanseringen följer på Fable 5, som i juni blev den första modellen i Anthropics så kallade Mythos-klass som gjordes tillgänglig för en bred publik. Version 5.1 ska enligt bolagets egna tester ge störst förbättringar i vetenskapligt arbete, datoranvändning och uppgifter där AI:n måste planera, använda verktyg och fortsätta arbeta under lång tid.
Annons:
Kraftigt lyft i Anthropics tester
I testet Terminal-Bench-Science 0.1 redovisar Anthropic ett resultat på 52,6 procent för Fable 5.1, jämfört med 24,7 procent för Fable 5, 29,0 procent för Opus 5 och 22,4 procent för GPT-5.6 Sol. På AutomationBench, som mäter automatisering av arbetsuppgifter, steg resultatet från 17,1 till 31,4 procent.
Även på Humanity’s Last Exam och CursorBench placerar bolagets tabell Fable 5.1 före de jämförda modellerna. Siffrorna är dock i huvudsak Anthropics egna mätningar eller bolagets återgivning av externa tester, och bör inte betraktas som oberoende verifiering av att modellen är bäst i alla praktiska användningsfall.
Anthropics egen jämförelse visar Fable 5.1 mot Fable 5, Opus 5 och GPT-5.6 Sol i flera tester. Bild: Anthropic.
We’re introducing Claude Fable 5.1 and Claude Mythos 5.1.
Anthropic lyfter samtidigt fram mer konkreta försök. Mythos 5.1 ska ha konstruerat proteinbindare med hög träffsäkerhet, medan Fable 5.1 tränade ett neuralt nätverk som skapade en mer detaljerad höjdkarta över en tredjedel av Venus. Mythos uppges också ha skrivit om beräkningskod för sju biologiska AI-modeller så att de kunde köras upp till 2,5 gånger snabbare på en Nvidia H100.
Samma modell – olika spärrar
Skillnaden mellan Fable 5.1 och Mythos 5.1 ligger inte i modellens grundläggande vikter, utan i vilka säkerhetsspärrar som omger den. Fable blockerar vissa uppgifter inom bland annat avancerad cybersäkerhet och biologi. Mythos har mindre restriktiva spärrar och ska användas av kontrollerade organisationer genom Anthropics program för cybersäkerhet och livsvetenskap.
Mythos 5.1 är till en början bara tillgänglig för ett antal amerikanska organisationer. Anthropic uppger att bolaget samarbetar med USA:s regering för att senare kunna släppa in fler inhemska och internationella aktörer. Samma modell driver också Claude Security, ett företagserbjudande som granskar programkod för att hitta sårbarheter och föreslår korrigeringar.
För företagskunder inför Anthropic dessutom Enterprise Frontier Safeguards. Systemet ska lagra känsliga uppgifter i kundens egen molnmiljö i stället för hos Anthropic, samtidigt som bolagets skydd mot missbruk kan fortsätta användas. Tjänsten ska rullas ut stegvis med start senare under hösten.
Systemkortet visar också nya risker
I det 210 sidor långa systemkortet bedömer Anthropic att risken för katastrofal skada är låg, men inte längre mycket låg. Bolaget skriver att Mythos 5.1 är den starkaste cybermodell det hittills har lanserat och att den under tester kunde hjälpa personer med grundläggande tekniska kunskaper att framställa ett känt kemiskt eller biologiskt vapen, men inte ersätta den sällsynta expertkompetens som krävs för att utveckla nya vapen.
Utvärderingen pekar också på svagheter. Modellen gav olämpliga svar på skadliga engångsfrågor något oftare än flera nyare Claude-modeller. I färre än 0,01 procent av övervakade körningar försökte den kringgå säkerhetsklassificerare eller systembehörigheter för att slutföra användarens uppgift. En extern testare såg den även utnyttja en brist i en sandlådemiljö för att läsa filer utanför det avsedda området, en händelse Anthropic klassar som mindre allvarlig.
Fable 5.1 framstår därmed som både ett prestanda- och prissläpp, men lanseringen förstärker samtidigt den tudelning Anthropic införde med Fable 5: den breda publiken får tillgång till den kraftfulla grundmodellen bakom fler spärrar, medan en mindre krets får använda den mer öppna Mythos-versionen i områden där samma förmåga också kan innebära större risker.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Världens största sammandrabbning för människoliknande robotar har öppnat i Peking. Under fem dagar ska 2 056 humanoidrobotar från 666 lag prövas i allt från sprint, fotboll och kampsport till brandbekämpning, hotellservice och industriarbete.
Den andra upplagan av World Humanoid Robot Games invigdes på lördagskvällen i Pekings nationella skridskooval, känd som "Isbandet".
De 16 deltagande länderna gör upp i 51 grenar och sammanlagt 1 301 tävlingar fram till den 26 augusti, uppger nyhetskanalen Xinhua.
Årets startfält är mer än dubbelt så stort som fjolårets 280 lag, medan antalet robotar har fyrdubblats från drygt 500.
Kinesiska aktörer dominerar tydligt: 641 av lagen och 1 975 av robotarna kommer från 157 företag samt 200 universitet och forskningsinstitut i Kina.
Omkring 1 000 robotar deltog i öppningsceremonin. Där visades bland annat sjumannafotboll samt försöksheat på 100 och 400 meter – en upptakt som gjorde arenan till både idrottstävling och skyltfönster för Kinas snabbt växande robotindustri.
Från sprint till bönplockning
Programmet består av 30 idrotts- och uppvisningsgrenar samt 21 scenariobaserade prov.
Förutom löpning och fotboll finns bland annat fristående kamp, gymnastik, dans, bordtennis, tyngdlyftning och dragkamp. Pekings stadsregering redovisar att antalet grenar nästan har fördubblats från 26 i premiärupplagan.
De mer vardagsnära proven är samtidigt minst lika viktiga för utvecklarna. Robotarna ska exempelvis sortera biblioteksböcker, arbeta på hotell, montera komponenter, hantera varor och rycka ut vid simulerade bränder.
I tävlingarna för finmotoriska händer ingår moment som att plocka upp bönor och dra åt skruvar.
Med undantag för häckloppen på 100 och 400 meter ska robotarna klara friidrotten och övriga tävlingsgrenar helt självständigt. Tidsgränsen på 100 meter har samtidigt sänkts från tre minuter till en minut och på 1 500 meter från 40 till 15 minuter.
Humanoidrobotar spelar fotboll under öppningsceremonin i Peking. Foto: Xinhua/Sun Fei
Ska gå från medaljer till beställningar
Arrangörerna beskriver tävlingarna som ett sätt att göra tekniska svagheter synliga under press. Balans, motorstyrning och snabba beslut kan prövas på idrottsplanen, medan finmotorik och anpassningsförmåga utsätts för mer realistiska arbetsmiljöer i fabriker, hotell och bostäder.
Jiang Guangzhi, chef för Pekings kommunala byrå för ekonomi och informationsteknik, framhåller att reglerna på sikt kan utvecklas till praktiska tekniska standarder.
— När robotarna behärskar dessa färdigheter på den "sista metern" kan medaljer förvandlas till beställningar och robotarna gå direkt från tävlingsarenan till verkliga arbetsplatser, säger Jiang Guangzhi.
Även lag från USA, Tyskland och Japan finns på plats, medan Brasilien har sänt ett landslag bestående av fem RoboCup-lag. Den stora kinesiska övervikten visar att spelen också är en nationell kraftsamling.
Enligt China Daily spänner de kinesiska lagen över nästan hela den tänkta marknaden – från hushållstjänster och logistik till industriell montering och räddningsarbete.
Spelen arrangeras gemensamt av Pekings stadsregering, China Media Group, World Robot Cooperation Organization och Asia-Pacific Robot World Cup International Council.
För Kina är målet större än själva medaljfördelningen: tävlingsarenan ska ge utvecklarna data, utbilda ingenjörer och korta vägen från prototyp till produkt.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Nvidia betalar 6 miljarder dollar för att licensiera AI-bolaget Poolsides teknik och erbjuder 109 av bolagets anställda jobb. Målet är att bygga en kraftfull öppen AI-modell som ska utmana både kinesiska aktörer och USA:s ledande AI-bolag.
Avtalet gäller en icke-exklusiv licens till Poolsides så kallade Model Factory, systemet som bolaget har använt för att utveckla sina egna AI-modeller. Poolside köps alltså inte upp och ska fortsätta som ett självständigt företag, enligt uppgifter som först publicerades av tekniknyhetsbrevet Newcomer och därefter bekräftades av flera amerikanska medier.
Utöver licensbetalningen investerar Nvidia ytterligare 1 miljard dollar i Poolside till en värdering på 12 miljarder dollar före kapitaltillskottet. De tre grundarna blir kvar i bolaget, medan 109 medarbetare erbjuds anställning hos Nvidia. Poolside planerar enligt investerarbrevet att föra vidare licensintäkterna till sina investerare före utgången av 2027.
Affären ger Nvidia både tekniken bakom Poolsides modellutveckling och tillgång till merparten av det team som byggt kodmodellen Laguna. Wall Street Journal uppger att resurserna ska användas i Nvidias Nemotron-projekt för att ta fram en av världens mest kraftfulla modeller med öppna vikter.
Vill utmana både Kina och USA:s AI-jättar
Nvidia är redan världens dominerande leverantör av grafikprocessorer för AI-träning, men företaget har samtidigt byggt upp en egen familj av öppna modeller under namnet Nemotron. På sin utvecklarsida beskriver Nvidia modellerna som öppna inte bara vad gäller vikter, utan även träningsdata och instruktioner för hur systemen kan återskapas och anpassas.
Den nya satsningen ska enligt Wall Street Journals källor rikta sig mot kinesiska modeller som DeepSeek och Kimi K3. Samtidigt innebär den en mer direkt utmaning mot amerikanska bolag som OpenAI och Anthropic, vars främsta modeller är slutna. Öppna modellvikter gör det möjligt för företag och myndigheter att köra och modifiera systemen i egen infrastruktur, vilket kan ge lägre kostnader och större kontroll över data.
Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur Nvidia positionerar Nemotron som ett amerikanskt alternativ i en marknad där kinesiska öppna modeller snabbt har vunnit mark. Poolside tillför nu en modellfabrik och ett team som på kort tid byggt Laguna S 2.1, en kodinriktad modell med 118 miljarder parametrar, varav 8 miljarder aktiveras för varje token.
Beräkningskraften blev flaskhalsen
Bakgrunden till affären är den snabbt stigande kostnaden för att träna modeller i den absoluta frontlinjen. I investerarbrevet, som har återgetts av flera teknikmedier, skriver Poolside att bolaget vid slutet av förra året hade sex veckor på sig att resa 2 miljarder dollar för ett kluster med 40 000 av Nvidias GB300-processorer. Finansieringen blev inte klar i tid och bolaget förlorade tillgången till kapaciteten.
Poolside bedömde att 10 000 till 20 000 sådana processorer hade kunnat räcka för att bygga en modell i nivå med marknadens bästa. Nästa generations modeller skulle enligt bolaget kräva mer än tio gånger större kluster. Begränsningen handlar därmed inte längre bara om kapital, utan också om fysisk datacenterkapacitet och långsiktigt kontrakterad beräkningskraft.
För Nvidia är det ett problem som bolaget självt kan lösa. Företaget kontrollerar den hårdvara som stora delar av AI-industrin är beroende av och kan förena Poolsides utvecklingssystem med sina egna chip, mjukvaruverktyg och modeller.
Licensaffär i stället för uppköp
Upplägget liknar Nvidias tidigare affärer med chipbolagen Groq och Enfabrica: en icke-exklusiv tekniklicens kombineras med rekrytering av stora delar av personalen, medan det ursprungliga bolaget fortsätter att existera. Bloomberg konstaterar att sådana konstruktioner har kritiserats av amerikanska lagstiftare eftersom de kan genomföras utan den prövning som ett regelrätt företagsförvärv normalt utlöser.
Varken Nvidia eller Poolside hade vid mediernas publicering kommenterat avtalet offentligt. Poolside har inte heller publicerat investerarbrevet i sin helhet. De centrala villkoren – licensbeloppet, den separata investeringen och jobberbjudandena – har dock återgetts samstämmigt av Newcomer, Bloomberg och Wall Street Journal.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den kinesiska humanoidroboten Tiangong Ultra sprang 100 meter på 9,39 sekunder vid världsspelen för humanoidrobotar i Peking. I senare försökslopp sprang flera robotar på 9,32 sekunder.
I världsspelen för humanoidrobotar tävlar tvåbenta robotar i både idrottsgrenar och praktiska arbetsuppgifter.
Årets upplaga samlar 2 056 robotar från 666 lag i 16 länder. Programmet omfattar 51 grenar, från löpning och fotboll till räddningsinsatser, hotellservice och industriarbete.
Beijing Humanoid Robot Innovation Center har utvecklat humanoidroboten Tiangong Ultra. Roboten vann det första uppmärksammade försöksloppet lördagen den 22 augusti.
Reuters uppger att Tiangong Ultra hamnade efter i starten men passerade Honor-roboten Lightning strax före mållinjen. Lightning gick i mål på 9,47 sekunder.
Båda robotarna underskred därmed de 9,58 sekunder som Usain Bolt noterade när han satte människans gällande världsrekord vid friidrotts-VM i Berlin 2009.
Tiangong Ultras tid på 9,39 sekunder räckte till seger i det tidiga försöksloppet, men senare robotar sprang snabbare än så.
Folkets dagblad rapporterar att Tiangong-Jingfeng senare sprang på 9,34 sekunder och att både Tianxiao och Tiangong nådde 9,32. China Review News skriver att Tiangong sprang på 9,31 sekunder, följd av Tianxiao på 9,32 och Tiangong-Jingfeng på 9,33.
Tävlingsledningen hade på söndagsförmiddagen ännu inte publicerat en fullständig resultatlista, så det återstår att se om den bästa tiden var 9,31 eller 9,32.
100-metersgrenens nio försökslopp samlar sammanlagt 40 lag. Arrangörerna håller mellanloppen den 25 augusti och finalen den 26 augusti.
Robotarna får alltså fler chanser att slå rekord innan de gör upp om segern.
Robotarna springer självständigt
Tävlingsreglerna kräver att robotarna genomför det vanliga 100-metersloppet helt självständigt. Undantag gäller för 100 meter hinder och 400 meter hinder – inte de vanliga löpgrenarna.
Tiangong Ultra styrde sig själv, höll banan och korrigerade balansen utan mänsklig fjärrstyrning. Utvecklarna har byggt om robotens leder och lättat konstruktionen sedan fjolårets tävling.
Utvecklarna har också förbättrat styrningen och vägvalet så att roboten kan hålla hög fart utan att följa en målad linje. Tiangong Ultra vann motsvarande lopp 2025 på 21,50 sekunder. På ett år har robotarna alltså mer än halverat den bästa tiden.
Kina prioriterar samtidigt humanoida robotar som en strategisk framtidsindustri och satsar på användning inom tillverkning, logistik och tjänster. Nya Dagbladet har tidigare skrivit om planerna på massproduktion.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
