Annons:

Anthropic hyr Musks Colossus 1 – får över 220 000 GPU:er

Utvecklingen av AI

  • Anthropic hyr hela Colossus 1-kapaciteten från SpaceXAI: över 300 MW och mer än 220 000 Nvidia-GPU:er.
  • Elon Musk säger att xAI:s träning redan flyttats till Colossus 2 – vilket öppnade för uthyrning till en konkurrent.
  • Affären höjer omedelbart kapaciteten för Claude Code, Claude Pro, Claude Max och Opus-API:et.
  • Båda bolagen pekar samtidigt mot nästa steg: flera gigawatt AI-beräkningar i omloppsbana.
Publicerad maj 7, 2026 – av Markus Andersson
Serverhall i Colossus 1, SpaceXAI:s datacenter som ska användas av Anthropic.
SpaceXAI:s Colossus 1-datacenter, som enligt xAI nu ska ge Anthropic ytterligare beräkningskapacitet.

Anthropic hyr in sig hos en av sina mest oväntade konkurrenter. Bolaget bakom Claude ska använda hela beräkningskapaciteten i SpaceXAI:s Colossus 1 i Memphis – mer än 300 megawatt och över 220 000 Nvidia-GPU:er.

AI-branschens mest akuta flaskhals är inte längre bara modellerna, utan tillgången till el, chip och datacenter. Det blev tydligt på onsdagen när Anthropic meddelade att bolaget tecknat ett avtal med SpaceX om att använda all kapacitet i Colossus 1, det datacenter i Memphis som byggdes av xAI för Elon Musks AI-satsning Grok.

xAI bekräftar samtidigt att SpaceXAI ska ge Anthropic tillgång till Colossus 1, som beskrivs som en av världens största och snabbast uppförda AI-superdatorer. Enligt bolagen omfattar kapaciteten över 220 000 Nvidia-GPU:er, däribland H100, H200 och de nyare GB200-acceleratorerna.

Affären är anmärkningsvärd eftersom Anthropic och xAI konkurrerar direkt med varandra på marknaden för avancerade AI-modeller. Claude ställs mot Grok, OpenAI:s modeller, Googles Gemini och andra system – samtidigt som utvecklingen kräver allt större fysiska resurser.

Annons:

Claude får högre gränser

För Anthropic handlar avtalet om omedelbar kapacitet. Bolaget skriver att kapaciteten från Colossus 1 ska vara tillgänglig ”inom månaden” och direkt förbättra tillgången för betalande Claude Pro- och Claude Max-kunder.

Samtidigt höjer Anthropic gränserna för sina tjänster. Claude Code får dubblerade femtimmarsgränser för Pro-, Max-, Team- och vissa Enterprise-konton. Bolaget tar även bort reduceringen av gränser under rusningstid för Pro och Max, samt höjer API-gränserna för Claude Opus-modeller.

Anthropics medgrundare och compute-chef Tom Brown skrev på X att bolaget ”under de kommande dagarna” kommer att skala upp Claude-inferens på Colossus och tackade SpaceX för samarbetet.

Musk: Träningen har flyttats till Colossus 2

Den naturliga frågan är varför Musk skulle hyra ut ett sådant kluster till en konkurrent. Musk själv gav sin förklaring på X: efter att ha träffat ledande personer från Anthropic förra veckan var han imponerad av deras arbete med att göra Claude ”bra för mänskligheten”.

”Ingen utlöste min ondskedetektor”, skrev Musk. Han tillade att han därför var okej med att hyra ut Colossus 1 till Anthropic eftersom SpaceXAI redan hade flyttat träningen till Colossus 2.

Det innebär att Colossus 1, som tidigare förknippades med träningen av Grok, nu snarare tycks användas som extern kapacitet för en stor kund. Flera branschbedömare på X tolkar affären som ett sätt för SpaceXAI att omvandla överkapacitet till intäkter, samtidigt som Colossus 2 används för bolagets egna tyngsta träningskörningar.

Vill bygga datacenter i rymden

Affären slutar inte vid Memphis. Både Anthropic och xAI uppger att Anthropic även uttryckt intresse för att samarbeta med SpaceX kring ”flera gigawatt” orbital AI-kapacitet – i praktiken datacenter i rymden.

xAI skriver att den beräkningskraft som krävs för nästa generations AI-system håller på att växa snabbare än vad markbaserad el, markyta och kylning kan leverera inom relevanta tidsramar. SpaceX lyfts fram som den aktör som genom uppskjutningskapacitet, Starlink-infrastruktur och erfarenhet av satellitkonstellationer kan göra orbital AI-kapacitet till ett ingenjörsprojekt snarare än ett rent forskningskoncept.

Bakgrunden är att SpaceX tidigare i år förvärvade xAI. Reuters rapporterade då att affären värderade SpaceX till omkring en biljon dollar och xAI till 250 miljarder dollar, med en sammanlagd värdering på 1,25 biljoner dollar. Den nya Colossus-affären passar in i den större bilden: SpaceXAI vill inte bara vara en modellutvecklare, utan en vertikalt integrerad AI-infrastrukturaktör.

Oklart pris – men kapaciteten är enorm

De finansiella villkoren har inte offentliggjorts. Varken Anthropic eller xAI anger någon hyresnivå i sina pressmeddelanden.

Skalan ger ändå en bild av storleksordningen. En kapacitet på 300 megawatt motsvarar omkring 2,6 terawattimmar el per år om den används kontinuerligt. Enbart elen skulle vid vanliga industripriser kunna motsvara hundratals miljoner dollar årligen, medan kommersiell GPU-kapacitet på hundratusentals acceleratorer kan värderas i mångmiljardbelopp beroende på utnyttjandegrad och prissättning.

För SpaceXAI kan affären därför vara mer än ett taktiskt slag mot OpenAI. Den kan också visa potentiella investerare att Musk-bolaget kan sälja AI-infrastruktur till externa toppkunder, inte bara använda den för Grok.

Miljöprotester i Memphis

Colossus-projektet har samtidigt mött kritik i Memphis. CNBC rapporterar att xAI:s drift av gasdrivna turbiner vid anläggningen har lett till protester och miljöinvändningar. Data Center Dynamics uppger att NAACP kritiserat Anthropics beslut att använda ett datacenter som enligt organisationen påverkar ett historiskt svart lokalsamhälle.

Affären visar därmed två sidor av AI-racet. För Anthropic är Colossus 1 en snabb lösning på växande kapacitetsproblem. För SpaceXAI är den ett bevis på att bolaget kan bli en leverantör av strategisk AI-infrastruktur. För allmänheten blir frågan större: när artificiell intelligens kräver egna kraftverk, datacenterstäder och till slut kanske satellitbaserade serverhallar, flyttas makten över tekniken till dem som kontrollerar den fysiska infrastrukturen.

Läsaromröstning

Varför tror du Elon Musk hyr ut Colossus 1 till konkurrenten Anthropic?

Röstning stängd

För att tjäna pengar på överkapacitet 35%
6 röster
Imponerad av deras fokus på säker AI 0%
0 röster
Strategiskt samarbete mot branschutmaningar 47%
8 röster
Förberedelse för rymd-datacenter 18%
3 röster

17 röster totalt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Nvidia satsar 7 miljarder dollar på Poolside – vill bygga öppen AI-utmanare

Utvecklingen av AI

Publicerad augusti 24, 2026 – av Emil Fjellstedt
Nvidias vd Jensen Huang under en presentation av bolagets AI-datorer
Nvidias vd Jensen Huang under en presentation av bolagets AI-datorer.

Nvidia betalar 6 miljarder dollar för att licensiera AI-bolaget Poolsides teknik och erbjuder 109 av bolagets anställda jobb. Målet är att bygga en kraftfull öppen AI-modell som ska utmana både kinesiska aktörer och USA:s ledande AI-bolag.

Avtalet gäller en icke-exklusiv licens till Poolsides så kallade Model Factory, systemet som bolaget har använt för att utveckla sina egna AI-modeller. Poolside köps alltså inte upp och ska fortsätta som ett självständigt företag, enligt uppgifter som först publicerades av tekniknyhetsbrevet Newcomer och därefter bekräftades av flera amerikanska medier.

Utöver licensbetalningen investerar Nvidia ytterligare 1 miljard dollar i Poolside till en värdering på 12 miljarder dollar före kapitaltillskottet. De tre grundarna blir kvar i bolaget, medan 109 medarbetare erbjuds anställning hos Nvidia. Poolside planerar enligt investerarbrevet att föra vidare licensintäkterna till sina investerare före utgången av 2027.

Affären ger Nvidia både tekniken bakom Poolsides modellutveckling och tillgång till merparten av det team som byggt kodmodellen Laguna. Wall Street Journal uppger att resurserna ska användas i Nvidias Nemotron-projekt för att ta fram en av världens mest kraftfulla modeller med öppna vikter.

Vill utmana både Kina och USA:s AI-jättar

Nvidia är redan världens dominerande leverantör av grafikprocessorer för AI-träning, men företaget har samtidigt byggt upp en egen familj av öppna modeller under namnet Nemotron. På sin utvecklarsida beskriver Nvidia modellerna som öppna inte bara vad gäller vikter, utan även träningsdata och instruktioner för hur systemen kan återskapas och anpassas.

Den nya satsningen ska enligt Wall Street Journals källor rikta sig mot kinesiska modeller som DeepSeek och Kimi K3. Samtidigt innebär den en mer direkt utmaning mot amerikanska bolag som OpenAI och Anthropic, vars främsta modeller är slutna. Öppna modellvikter gör det möjligt för företag och myndigheter att köra och modifiera systemen i egen infrastruktur, vilket kan ge lägre kostnader och större kontroll över data.

Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur Nvidia positionerar Nemotron som ett amerikanskt alternativ i en marknad där kinesiska öppna modeller snabbt har vunnit mark. Poolside tillför nu en modellfabrik och ett team som på kort tid byggt Laguna S 2.1, en kodinriktad modell med 118 miljarder parametrar, varav 8 miljarder aktiveras för varje token.

Beräkningskraften blev flaskhalsen

Bakgrunden till affären är den snabbt stigande kostnaden för att träna modeller i den absoluta frontlinjen. I investerarbrevet, som har återgetts av flera teknikmedier, skriver Poolside att bolaget vid slutet av förra året hade sex veckor på sig att resa 2 miljarder dollar för ett kluster med 40 000 av Nvidias GB300-processorer. Finansieringen blev inte klar i tid och bolaget förlorade tillgången till kapaciteten.

Poolside bedömde att 10 000 till 20 000 sådana processorer hade kunnat räcka för att bygga en modell i nivå med marknadens bästa. Nästa generations modeller skulle enligt bolaget kräva mer än tio gånger större kluster. Begränsningen handlar därmed inte längre bara om kapital, utan också om fysisk datacenterkapacitet och långsiktigt kontrakterad beräkningskraft.

För Nvidia är det ett problem som bolaget självt kan lösa. Företaget kontrollerar den hårdvara som stora delar av AI-industrin är beroende av och kan förena Poolsides utvecklingssystem med sina egna chip, mjukvaruverktyg och modeller.

Licensaffär i stället för uppköp

Upplägget liknar Nvidias tidigare affärer med chipbolagen Groq och Enfabrica: en icke-exklusiv tekniklicens kombineras med rekrytering av stora delar av personalen, medan det ursprungliga bolaget fortsätter att existera. Bloomberg konstaterar att sådana konstruktioner har kritiserats av amerikanska lagstiftare eftersom de kan genomföras utan den prövning som ett regelrätt företagsförvärv normalt utlöser.

Varken Nvidia eller Poolside hade vid mediernas publicering kommenterat avtalet offentligt. Poolside har inte heller publicerat investerarbrevet i sin helhet. De centrala villkoren – licensbeloppet, den separata investeringen och jobberbjudandena – har dock återgetts samstämmigt av Newcomer, Bloomberg och Wall Street Journal.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Viral Palantir-video visar USA:s senaste AI-baserade målsystem

Övervakningssamhället

Publicerad augusti 23, 2026 – av Markus Andersson
Cameron Stanley visar Palantirs Maven Smart System med en militär kartvy
Cameron Stanley visar hur Maven Smart System sammanför militär information i en gemensam kartvy.

Ett viralt X-inlägg hävdar att Palantir har lanserat ett system som följer människor genom satelliter och "varje kamera". Bildmaterialet kommer från en Palantir-presentation i mars, där Pentagon demonstrerade det militära systemet Maven Smart System, som uppges föra samman underrättelser, målspårning och val av vapeninsats.

Parody Jeff publicerade det knappt två minuter långa klippet den 22 augusti på X. Kontot beskriver självt sitt innehåll som satir och fiktiva kommentarer.

Inlägget hävdar att Palantir nyligen har släppt ett system som förenar satelliter, radar och samtliga kameror för att följa människor i realtid. Originalfilmen kommer emellertid från en presentation som Palantir publicerade den 13 mars.

Cameron Stanley, chef vid Pentagons kontor för digitalisering och artificiell intelligens, visar Maven Smart System – ett militärt lednings- och målsystem som USA har använt i flera år.

Pentagon startade Project Maven år 2017, med syfte att låta datorprogram granska stora mängder material från bland annat drönare och övervakningsflyg.

Ur projektet har Maven Smart System vuxit fram som en sammanhållen plattform för kartor, underrättelser, målspårning och militär planering.

Cameron Stanley visar hur systemet för samman flera datakällor i en kartbild. Operatören markerar ett misstänkt mål och för in det i ett arbetsflöde för målhantering. Maven Smart System presenterar därefter möjliga tillvägagångssätt och tillgängliga militära resurser. Enligt Stanley tog samma kedja tidigare timmar.

Demonstrationen visar alltså varken ett nyss lanserat civilt kameranät eller slumpmässig övervakning av människor i städer. Maven förenar däremot omfattande sensor- och övervakningsdata för att upptäcka, följa och angripa militära mål.

Pentagon - USA:s militära centrum (arkivbild). Foto: Wiyre Media/CC BY 2.0.

Pentagon gör Maven permanent

USA:s vice försvarsminister Steve Feinberg beordrade den 9 mars att Maven ska bli ett permanent militärt program före budgetårets slut i september. Beslutet förankrar systemet i alla vapengrenar och ger det stabilare finansiering, rapporterade DefenseScoop.

Palantir fick 2024 ett femårigt kontrakt med ett tak på 480 miljoner dollar. Pentagon höjde året därpå taket med 795 miljoner dollar till närmare 1,3 miljarder. Nato köpte samtidigt en alliansversion för sitt operativa högkvarter.

Den virala videon ger därmed en något missvisande bild av systemets ålder och civila räckvidd.

Originalpresentationen visar samtidigt hur ett system från en privat leverantör sammanställer sensordata, automatisk identifiering, målspårning, handlingsalternativ och vapenval i samma program.

En mänsklig operatör fattar i slutändan det avgörande beslutet, men Palantirs system har då redan sorterat informationen och föreslagit nästa åtgärd.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nu kommer reklamen till svenska ChatGPT-användare

Utvecklingen av AI

Publicerad augusti 20, 2026 – av Redaktionen
Den övre delen av en mobiltelefon visar ChatGPT-logotypen mot en oskarp vardagsbakgrund.

OpenAI börjar visa reklam i ChatGPT för svenska användare nästa vecka. Satsningen omfattar 31 europeiska marknader och berör gratisversionen samt lågprisabonnemanget Go.

Bolaget meddelar att den europeiska lanseringen sker sex månader efter att reklamen började testas i USA. Tyskland, Frankrike, Spanien, Italien, Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna och Österrike hör till de namngivna marknaderna.

Reklamen ska visas för användare med Free och Go. Plus, Pro, Business, Enterprise och Edu ska enligt OpenAI även fortsättningsvis vara reklamfria.

Annonserna placeras under ChatGPT:s svar och märks som sponsrade. OpenAI hävdar att annonsörerna inte ska kunna påverka svaren eller få tillgång till användarnas konversationer. Bolaget uppger också att det inte säljer personuppgifter till annonsörer.

Reklamen anpassas efter samtalet

Annonsvalet kan däremot bygga på vad användaren talar med ChatGPT om. En person som jämför resmål eller produkter kan därför mötas av reklam kopplad till ämnet. Om personlig anpassning är aktiverad kan även tidigare samtal och tidigare kontakt med annonser vägas in.

Användaren ska kunna stänga av den personliga anpassningen, radera annonsuppgifter, dölja en annons och se varför den visades. Under det amerikanska försöket lovade OpenAI att hålla reklam borta från konton som tillhör eller bedöms tillhöra personer under 18 år samt från känsliga områden som hälsa, psykisk hälsa och politik.

OpenAI framställer ChatGPT som särskilt värdefullt för annonsörer eftersom användarna ofta beskriver både sina mål och begränsningar mer utförligt än i en vanlig sökning. Plattformen har på ett halvår byggts ut med bland annat geografisk styrning, anpassade målgrupper och mätning av vad som händer efter ett annonsklick.

Öppnar för självbokning senare

Till en början måste europeiska annonsörer köpa plats genom OpenAI:s eget annonsteam, reklambyråer eller teknikpartner. Ett system där annonsörerna själva kan boka kampanjer ska öppnas senare under sommaren.

Bolaget säger att tiotusentals marknadsförare redan har annonserat i ChatGPT, men redovisar inga intäkter, priser eller närmare siffror för Europa. Lanseringsbeskedet nämner inte heller något särskilt avtal mellan OpenAI och EU, trots spekulationer om en sådan uppgörelse i sociala medier.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ledningsflykten från OpenAI: Nio toppnamn borta på fyra månader

Utvecklingen av AI

Publicerad augusti 16, 2026 – av Markus Andersson
OpenAI:s vd Sam Altman under TED-konferensen 2025.
OpenAI:s vd Sam Altman under TED-konferensen 2025.

Minst nio toppchefer och nyckelpersoner har lämnat eller klivit åt sidan på OpenAI sedan april. De senaste avgångarna kom dagarna efter en aktieaffär på omkring 7 miljarder dollar – samtidigt som Sam Altmans AI-jätte förbereder en börsnotering.

På bara tre dagar förlorade OpenAI etikchefen Chloé Bakalar, den mångårige operativa tungviktaren Brad Lightcap och intäktschefen Denise Dresser. Bakalar lämnade mindre än ett år efter att hon rekryterats. Lightcap hade varit med och byggt bolagets kommersiella verksamhet sedan 2018. Dresser försvann efter bara åtta månader som Chief Revenue Officer.

De tre beskeden är inte en isolerad ommöblering. Nya Dagbladets genomgång visar en rad avhopp som sedan april har nått produktutveckling, marknadsföring, teknik, säkerhet och försäljning – de funktioner som ska bära OpenAI genom nästa tillväxtfas.

Nio namn på fyra månader

Den första stora förändringen kom i april. Marknadschefen Kate Rouch klev åt sidan, medan produktchefen Kevin Weil och Sora-chefen Bill Peebles lämnade bolaget. Kort därefter meddelade teknikchefen Srinivas Narayanan att även han skulle sluta.

I juli fortsatte uttåget. Joshua Achiam, OpenAI:s chefsfuturist och en av företagets mest långvariga medarbetare, lämnade efter närmare nio år. Samma månad avgick säkerhetschefen Johannes Heidecke, som haft en central roll i arbetet med att testa och begränsa riskerna i de mest avancerade modellerna.

Augusti förde med sig ytterligare tre namn: Chloé Bakalar, Brad Lightcap och Denise Dresser. Sammantaget innebär det att minst nio seniora personer har lämnat bolaget eller sina ledande roller inom loppet av fyra månader.

Avgångarna har olika bakgrund. Lightcap har sagt att han vill bygga något nytt, medan andra har hänvisat till familj, nya projekt eller inte redovisat något närmare skäl. Men omfattningen är inte oklar: OpenAI har på kort tid bytt ut eller förlorat stora delar av den ledning som ansvarat för produkter, intäkter, marknadsföring, teknik, etik och säkerhet.

Etik- och säkerhetsroller försvinner

Förändringarna blir särskilt känsliga eftersom flera av dem träffar företagets interna kontrollfunktioner. OpenAI avvecklade tidigare i år gruppen för så kallad mission alignment, som skulle hålla verksamheten förankrad i bolagets uttalade uppdrag. Därefter försvann både säkerhetschefen Heidecke och etikchefen Bakalar.

OpenAI har fortfarande stora team för säkerhet och policy. Men bolaget har inte presenterat någon efterträdare till Bakalar, och Heideckes avgång kom efter att säkerhetsarbetet åter förts närmare den ordinarie forskningsorganisationen. Det lämnar en konkret fråga om vem som nu har mandat att bromsa utvecklingen när kommersiella mål och säkerhetsbedömningar kolliderar.

Frågan har blivit mer brännande efter OpenAI:s egna säkerhetsproblem. Nya Dagbladet har tidigare granskat hur företagets AI-agenter kunde samordna sig genom dolda meddelanden utan att forskarna upptäckte det i tid.

Miljardaffär före de senaste avhoppen

Den 10 augusti slutförde OpenAI ett erbjudande där nuvarande och tidigare anställda kunde sälja aktier för omkring 7 miljarder dollar. Affären värderade bolaget till 852 miljarder dollar, enligt samtida rapportering från bland andra CNBC och TechCrunch.

Dagen efter offentliggjorde Lightcap sin avgång. Två dagar senare kom beskedet om Dresser. Tidsföljden visar inte varför de lämnade, men den placerar ledningsförändringarna mitt i OpenAI:s största aktieaffär hittills för anställda och tidigare anställda.

Parallellt förbereder bolaget en notering på Wall Street. OpenAI lämnade den 8 juni konfidentiellt in ett utkast till börsansökan hos den amerikanska finansinspektionen SEC. Ett offentligt prospekt har ännu inte presenterats, men processen är igång och bolagets ledning ska nu övertyga framtida investerare om att organisationen håller för nästa steg.

Altman och Brockman sitter kvar

OpenAI har vuxit från forskningslaboratorium till ett av världens högst värderade teknikföretag. Samtidigt har makten koncentrerats kring vd Sam Altman och medgrundaren Greg Brockman. När Dresser lämnade utsågs Dali Rajic snabbt till ny intäktschef, vilket visar att försäljning och företagskunder fortsatt står högt på dagordningen.

Det som saknas är en lika tydlig redovisning av vem som ersätter de personer som haft ansvar för etik, säkerhet och långsiktig riskbedömning. Inför en börsnotering räcker det inte att visa stigande intäkter och en värdering på hundratals miljarder dollar. OpenAI måste också kunna visa vem som fattar besluten när utvecklingstakten möter säkerhetsgränsen – och varför så många av dem som byggt bolaget inte längre finns kvar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.