yttrandefrihet – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Fri, 18 Sep 2026 08:40:59 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg yttrandefrihet – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Assange tillbaka på X: ”I’m back” https://nyadagbladet.se/utrikes/assange-tillbaka-pa-x-im-back/ Fri, 18 Sep 2026 09:04:05 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=240908 Julian Assange skrev under torsdagen "I'm back." på sitt eget X-konto – det första personliga inlägget där sedan 2018. WikiLeaksgrundaren, som USA åtalade enligt spionagelagen och som satt innesluten i London i 14 år, tar därmed tillbaka det offentliga kontot som under tiden drivits av hans försvarskampanj. Inlägget publicerades under eftermiddagen svensk tid. På fredagsmorgonen hade det mer än 360 000 gillamarkeringar. Under natten till fredagen skrev Assange att det gått åtta år, att senaste twittren var 2018 och att kontot därefter sköttes av försvarskampanjen som @DefendAssange. Han är fri sedan juni 2024, efter en uppgörelse med amerikanska åklagare. I Saipan erkände han konspiration att inhämta och röja hemligstämplade amerikanska försvarsuppgifter. Straffet sattes till 62 månader, räknat som avtjänat i Belmarsh.

14 år i ambassad och fängelse

Assange grundade WikiLeaks 2006. År 2010 publicerade sajten läckor från den amerikanska arméanalytikern Chelsea Manning, däribland videon från en helikopterattack i Bagdad 2007 där bland andra två Reutersjournalister dödades, samt krigsloggar och diplomatkablar. 2012 sökte han skydd i Ecuadors ambassad i London. Asylen drogs in 2019, brittisk polis greps in och Assange dömdes för brott mot borgen innan USA drev utlämning enligt Espionage Act. Han satt fem år i Belmarsh. I oktober 2024 sade han i Europarådets parlamentariska församling i Strasbourg att rättsskyddet för visselblåsare och journalister bara fanns på papper. — Jag är inte fri i dag för att systemet fungerade. Jag är fri i dag efter år av fängelse därför att jag erkände mig skyldig till journalistik, sade Assange då.

Greenwald: USA och Storbritannien gjorde allt för att knäcka honom

Journalisten Glenn Greenwald, som själv besökte Assange i ambassaden, välkomnade återkomsten under torsdagen. Han kallade Assange en av århundradets mest betydelsefulla pionjärer för ett fritt internet och oberoende journalistik. "USA och Storbritannien gjorde allt för att knäcka och förgöra Julian Assange, men han segrade", skrev Greenwald. Assange har inte sagt att han tänker återvända till publiceringen. Men två år efter frisläppandet tar han tillbaka sitt eget konto med orden "I'm back." – och frågan är om WikiLeaksgrundaren nu gör comeback i journalistiken.]]> Över 62 000 gripanden för meddelanden i Storbritannien – rapport varnar för självcensur https://nyadagbladet.se/utrikes/over-62-000-gripanden-for-meddelanden-i-storbritannien-rapport-varnar-for-sjalvcensur/ Wed, 09 Sep 2026 09:32:49 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=239827 Brittisk polis gjorde över 62 000 gripanden för kommunikationsbrott mellan 2021 och 2025, enligt en ny rapport från medborgarrättsorganisationen Big Brother Watch. Organisationen menar att lagarnas vaga formuleringar leder till överdriven tillämpning och självcensur – och pekar bland annat på gripandet av två föräldrar som klagat på dotterns skola i en WhatsApp-grupp, ett gripande som Hertfordshire-polisen senare medgav var olagligt. Siffrorna kommer från organisationens rapport "Britain's Free Speech Problem", som publicerades den 7 september och bygger på offentlighetsbegäranden till samtliga 45 territoriella polismyndigheter i Storbritannien. Gripandena rör tre lagrum om hot och grovt kränkande kommunikation samt vissa avsiktligt skadliga falska meddelanden. Enligt rapporten motsvarar volymen omkring 34 gripanden per dag. Alla dessa gripanden handlar inte om åsikter i sociala medier. Kategorin rymmer även hot och kränkande meddelanden, exempelvis i samband med våld i nära relationer, och lagarna kan tillämpas på privat kommunikation som mejl och gruppchattar. Big Brother Watch konstaterar att en del av gripandena är motiverade – men menar att lagarnas vaga formuleringar gjort dem elastiska nog att svepa in vardaglig kommunikation. Eftersom flera polismyndigheter vägrat eller inte kunnat lämna ut siffror är det faktiska antalet enligt organisationen sannolikt betydligt högre än 62 000.

Fjorton gånger fler gripanden på andra sidan distriktsgränsen

Rapporten visar att Cumbria Constabulary gjorde 25,7 gripanden per 10 000 invånare under femårsperioden, medan grannmyndigheten Northumbria gjorde 1,9 per 10 000. Skillnaden är omkring fjortonfaldig – mellan två distrikt i England, under samma lagbok. Organisationen kallar det ett "postnummerlotteri" för yttrandefrihetens polisiära hantering och anser att skillnaderna visar problem med vaga brottsdefinitioner.

Elva timmar i förvar efter kritik i skolans föräldrachatt

Hur konkret frihetsinskränkningen kan bli visar ett tidigare fall. Rosalind Levine och Maxie Allen hölls i elva timmar 2025, misstänkta för trakasserier och "malicious communications", efter att ha framfört klagomål på dotterns grundskola – bland annat i en WhatsApp-grupp för föräldrar. Sex poliser kom till hemmet. I november medgav Hertfordshire-polisen att gripandet var olagligt och betalade 20 000 pund i skadestånd, vilket bekräftades av BBC 2025. Polisen uppgav att "det rättsliga kravet på gripandets nödvändighet inte var uppfyllt", men ansåg samtidigt inte att någon enskild polis hade misskött sig. Enligt rapporten är det just risken för det där knacket på dörren som skapar självcensur, långt utanför de fall som prövas rättsligt. I pressmeddelandet den 6 september formulerade Big Brother Watch kravet: regeringen ska beställa en oberoende nationell granskning av lagarna som begränsar yttrandefriheten, av deras samlade verkan och av polisens utbildning i frågan.]]> Stefan Sauk: ”Politikerna spär på politikerföraktet” https://nyadagbladet.se/inrikes/stefan-sauk-politikerna-politikerforaktet/ Thu, 03 Sep 2026 13:54:35 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=238733 Skådespelaren och samhällsdebattören Stefan Sauk går till hårt angrepp mot det politiska spelet inför valet. I ett långt samtal menar han att makthavare, medier och företagens värdegrundsarbete tillsammans har trängt undan både saklighet och ett friare offentligt samtal.

I podcasten Gröning & Blomgren utanför, som publicerades av Svenska Epoch Times den 20 augusti, talar Stefan Sauk om vad han ser som en allt mer ängslig politisk kultur.

I programmet lyfter han bland annat fram kritikens värde, ifrågasätter energipolitiken och efterlyser ett vuxnare sätt att möta människor som gör fel.

Stefan Sauks egna tolkningar står tydligt i centrum i samtalet: en folkligt formulerad uppgörelse med maktens språk, symbolpolitik och det han beskriver som ett svenskt behov av att rätta in sig i ledet.

Han inleder med valrörelsen, vars löften och utspel han uppfattar som ett skådespel långt från de frågor som avgör landets riktning.

Kritiken riktas inte bara mot enskilda partier, utan mot själva sättet på vilket den politiska klassen konkurrerar om väljarnas uppmärksamhet.

"Politikerna" skapar föraktet

Stefan Sauk säger att han undviker delar av valrörelsen eftersom han blir både arg och orolig av nivån. I stället för politisk förnyelse ser han ett spel där personangrepp, inövade budskap och löften utan ordentlig genomlysning tar över.

— Det som är bäst på att spä på politikerföraktet, det är politikerna själva.

Hans invändning går längre än den vanliga kritiken mot "tonläget". När politiker snabbt byter hållning, eller när stora systemförändringar presenteras som enkla förhandlingsvinster, försvinner enligt honom den granskning som borde hjälpa människor att förstå följderna.

I samtalet tar han upp förslaget om ett förstatligande av sjukvård och skola som exempel. Oavsett vilken slutsats man har i den sakfrågan reagerar Sauk på det han uppfattar som en frånvaro av följdfrågor i bevakningen.

— Där har vi ett svart hål av inkompetens, säger Jan Blomgren om journalistikens reaktion på de stora löftena.

Invändningen träffar en central fråga.

Om en politisk reform ändrar ansvarsfördelningen mellan stat, kommuner och regioner bör den inte kunna säljas som en snabb bytesaffär mellan partiledare. Väljarna behöver få veta vad som flyttas, vem som får makten och vem som bär kostnaden när systemen inte fungerar.

Stefan Sauk drar resonemanget till demokratin själv och argumenterar provocerande för ett slags röstkort.

Förslaget är knappast förenligt med den allmänna och lika rösträtten, men han använder det för att sätta fingret på ett reellt problem: ett politiskt system som förutsätter informerade medborgare men samtidigt belönar kampanjens förenklingar.

— En riktig demokrati kräver ju medborgare som är kunniga, pålästa och har en uppfattning som baseras på fakta, inte på känslor.

Energipolitiken symbol för ett större misslyckande

Det andra stora spåret i samtalet är energi- och klimatpolitiken. Här riktar han särskilt skarp kritik mot Miljöpartiet, men också mot en bredare politisk kultur som han menar har prioriterat signalvärden framför konsekvensanalys.

Han återkommer till kärnkraftens avveckling, till frågan om planerbar el och till hur landsbygdens villkor ofta behandlas. Sauk gör flera långtgående påståenden om bland annat vindkraft, skogsbränder och klimatpolitikens drivkrafter.

Uppgifter som bör bedömas var för sig och kan inte tas som fastslagna enbart för att de förs fram i en intervju. Kärnan i hans kritik är dock tydlig: politiker som säger sig värna klimat och industri måste också redovisa hur elsystemet ska fungera när produktionen varierar och efterfrågan växer.

— Var är fakta någonstans? frågar han, efter att ha beskrivit vad han ser som ett känslostyrt samtal om klimatet.

Frågan är särskilt relevant eftersom energipolitiken just nu är under omprövning. Regeringen arbetar för ny kärnkraft och har lagt fram flera förslag för att underlätta etableringar, samtidigt som det politiska grälet om kostnader, risker och elbehov fortsätter.

Det gör Sauks grundkrav rimligt även för den som inte delar hans slutsatser: visa beräkningarna, pröva alternativen och låt inte ett politiskt varumärke ersätta en öppen konsekvensanalys.

Han beskriver dessutom en klyfta mellan storstädernas politiska ideal och människor som arbetar i jordbruk, skogsbruk eller är beroende av bilen. När regler och omställningskrav utformas långt från vardagens praktiska begränsningar riskerar de enligt honom att bli ett uttryck för förakt snarare än omsorg.

— Det finns inga som röstar på Miljöpartiet som är bönder och som bor på landsbygden och som lever och verkar i naturen.

Uttalandet må ha en ton av generalisering, men den pekar mot den representativitetsfråga som ofta göms bakom ordet omställning: vilka får definiera problemen och vilka förväntas bära de konkreta uppoffringarna?

Brommafrågan ett test av politisk hederlighet

I programmet blir Bromma flygplats en annan symbolfråga för Stefan Sauk.

Han kopplar ihop nedläggningsplanerna med samma slags politik som han menar har drivit fram kärnkraftsavvecklingen: först görs verksamheten svårare eller dyrare, sedan presenteras nedläggningen som oundviklig.

Sauk hävdar att Bromma är både en viktig del av Stockholms beredskap och en redan gjord investering.

Han pekar på flygplatsens funktion för ambulansflyg, helikoptrar och mindre flyg och vänder sig mot tanken att en huvudstad utan en flygplats nära staden självklart skulle vara ett framsteg.

— Bromma flygplats är nyligen renoverad för en och en halv miljard.

Det konkreta beloppet och hans övriga uppgifter om beslutsgången behöver kontrolleras mot offentliga underlag. Men Sauks politiska poäng är större än den enskilda flygplatsen.

Om politiken först låter infrastruktur förfalla, eller lägger regler och kostnader på den, kan samma politiker därefter hänvisa till den nya ekonomiska verkligheten som skäl för att avveckla den. Då försvinner möjligheten till en ärlig diskussion om vad man faktiskt velat uppnå från början.

Han går också hårt åt flygskammen och den urbana moralism han förknippar med Miljöpartiet.

När svenskar förväntas avstå från resor, bilkörning och andra vardagliga möjligheter, samtidigt som Sveriges utsläpp bara är en liten del av det globala sammanhanget, ser Sauk det som en politik som främst disciplinerar den egna befolkningen.

— Vi gör oss själva urarva, urfattiga, säger han och målar i kärnfulla ordalag upp ett Sverige som riskerar att byta modern infrastruktur mot symboliska uppoffringar.

"Vi är ett torparfolk"

Den kanske mest folkliga och samtidigt mest obekväma delen av Sauks analys handlar om svenskarna som folk.

Han spekulerar i varför så många accepterar svaga politiska besked, sena omsvängningar och ett samhällsklimat där avvikande röster snabbt misstänkliggörs.

— Vi är torparfolk. Vi har liksom skammen på ryggen, säger han.

Han ger ingen historisk analys i vetenskaplig mening, utan målar upp en bild av en nationell självuppfattning: vanan att inte göra väsen av sig, att hellre försöka passa in än riskera att bli besvärlig.

Han menar att den hållningen gör människor lättare att styra med skam, med löften om att vara "bäst i klassen" och med rädsla för att hamna utanför den godkända gemenskapen.

Han kopplar detta till ett samhälle som enligt honom blivit mer konformistiskt och mindre levande. Efter resor utomlands får han, säger han, känslan av att Sverige förändrats i fel riktning.

— Det börjar bli gråare och gråare, och det är släckt i lampan.

Här träffar han en oro som är svår att mäta i tabeller, men som många känner igen: att det offentliga språket blivit mer försiktigt samtidigt som de stora besluten upplevs allt mer avlägsna. Det handlar inte bara om vad människor får säga, utan om huruvida de längre tror att det är meningsfullt att säga det.

Stefan Sauks mest mörka formulering kommer när han talar om en utveckling som han inte ser någon enkel väg ut ur. Han uttrycker inte en önskan om sammanbrott, utan en frustration över ett system där varningssignalerna inte tas på allvar förrän konsekvenserna blivit omöjliga att bortse från.

— Kanske bara bra: låt skiten gå åt helvete så får vi nyst på alltihopa, säger han.

Den brutala formuleringen förklarar samtidigt varför hans resonemang får genomslag. Han talar inte som en utredare som väger varje ord, utan som någon som är less på ett samhälle där institutioner enligt honom hellre administrerar missnöjet än angriper orsakerna.

Därför blir hans återkommande försvar för kritik artikelns röda tråd: utan människor som säger emot i tid riskerar systemet att fortsätta tills verkligheten själv tvingar fram förändringen.

Tystnadskulturen

Det mest intressanta i programmet är kanske ändå Sauks resonemang om tystnadskultur.

Han menar att myndigheter och stora företag har byggt upp regelverk där människor riskerar att sorteras bort för fel ord, fel åsikt eller ett avsteg från en abstrakt värdegrund.

— Tystnadskulturen och det här med alla värdegrunder har ju blivit små fascistoida avdelningar.

Formuleringen kan beskrivas som typisk Sauk: avsiktligt hård och lätt att invända mot. Men det vore ett misstag att avfärda den utan att ta frågan på allvar.

När arbetsgivare, organisationer och myndigheter blandar samman professionellt ansvar med ideologisk likriktning skapas ett klimat där människor börjar tala för att undvika risk, inte för att klargöra vad som är sant eller klokt.

Här blir hans bild av kritik mer konstruktiv än den först kan låta. Han berättar om människor som får höra något obekvämt, blir sårade, men därmed också får chansen att rätta till det som inte fungerar. Något som står i motsats till både mobbning och inställsamhet.

— Det är mänsklighet för mig. Det är en vuxen mänsklighet, betonar han.

Hans poäng är att den som påpekar ett fel inte nödvändigtvis är fiende. Tvärtom kan vännen, kollegan eller medborgaren som vägrar applådera vara den som ger en människa eller en institution möjlighet att bli bättre.

I en demokrati gäller det också makthavare: kritik som sägs högt är ofta mindre farlig än en allmän uppgivenhet där människor slutar tro att deras invändningar spelar roll.

En av Stefan Sauks styrkor ligger inte i att han presenterar ett färdigt politiskt program. Den ligger i motviljan mot att acceptera den givna berättelsen bara för att den uttalas med rätt tonfall av rätt person.

Han kan av vissa upplevas som burdus, överdriva och dra iväg i associationer, men hans mest träffsäkra invändning handlar om ett offentligt samtal där för få vågar ställa den elementära frågan: Vad menar ni, och vad får det för följder?

När valrörelsen nu går in i sitt avgörande skede är det en fråga som förtjänar fler svar än slagord.

Stefan Sauks uppmaning är mindre ett försvar för cynism än ett krav på att medborgare, journalister och politiker ska sluta låtsas att ord saknar konsekvenser.

]]> Vart är Sverige på väg? – med Stefan Sauk nonadult ”Saker vi inte talar om i Sverige” https://nyadagbladet.se/debatt/saker-vi-inte-talar-om-i-sverige/ Wed, 02 Sep 2026 10:47:02 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=239179 1. 128 miljarder till Ukraina Sveriges militära stöd till Ukraina uppgår till omkring 128 miljarder kronor. Med civilt stöd cirka 157 miljarder.[1] Samtidigt visade Gallup 2025 att 69 procent av ukrainarna ville se ett förhandlat slut på kriget så snart som möjligt. Bara 24 procent ville fortsätta till seger.[2] Varför är svenska politikers svar fortfarande fler vapen och mer pengar? Man kan fördöma Rysslands invasion och samtidigt vilja få slut på dödandet. Fredsförhandlingar är inte kapitulation. Diplomati är inte förräderi.

2. Den nya krigsekonomin

Sveriges militära försvarsanslag är 175 miljarder kronor 2026, 18 procent mer än 2025. Ukrainastödet ligger utanför.[3] Regeringen siktar på 3,5 procent av BNP till försvaret 2030 och Nato-länderna har åtagit sig att nå totalt 5 procent 2035, inklusive bredare försvars- och säkerhetsutgifter.[4] Fem procent av en BNP på 7 000 miljarder skulle motsvara 350 miljarder om året. Varifrån ska pengarna komma? Skatter? Statsskuld? Nedskärningar? När några miljarder satsas på vården är det en stor reform. När tiotals miljarder går till försvaret är det en självklarhet. Det är också valfläsk. Fast åt vapenindustrin.

3. Amerikansk militär på svensk mark

Genom DCA-avtalet har USA fått tillgång till 17 svenska militära anläggningar och områden.[5] Delar kan dessutom upplåtas för amerikanska styrkors ensamma tillgång.[5][6] Det är en historisk förändring. Militära allianser innebär inte bara att någon lovar att försvara dig. Du blir också en del av deras militära infrastruktur och konflikter. Varför är detta inte en av valets största frågor?

4. Från alliansfrihet till Nato

I mars 2022 varnade Magdalena Andersson för att ett svenskt Natomedlemskap kunde destabilisera vårt närområde.[7] Sedan vände Socialdemokraterna. Ingen folkomröstning hölls. 2024 blev Sverige medlem och mer än 200 år av militär alliansfrihet var över. Har Sverige blivit säkrare, eller har vi gjort oss strategiskt viktigare i en konfrontation mellan Nato och kärnvapenmakten Ryssland? Den frågan borde åtminstone diskuteras.

5. Pandemin är över. Var är granskningen?

Under pandemin infördes extraordinära begränsningar. Vaccinationsbevis infördes och människor utsattes för hårt tryck att vaccinera sig. De som ifrågasatte risker eller virusets ursprung avfärdades ofta som antivaxxare och konspirationsteoretiker. Sedan kopplades Astra Zenecas vaccin till mycket sällsynta fall av ovanliga blodproppar i kombination med låga nivåer av blodplättar.[8] Myokardit och perikardit identifierades som biverkningar som kan förekomma i mycket sällsynta fall efter vaccination med mRNA-vaccinerna Comirnaty och Spikevax.[9] År 2025 bedömde CIA att ett laboratorierelaterat ursprung för covid-19 var mer sannolikt än ett naturligt ursprung, men myndigheten betonade att bedömningen gjordes med låg tilltro och att båda scenarierna var möjliga.[10] Varför har Sverige inte genomfört en kompromisslös granskning av pandemipolitiken? Det handlar inte om att vara för eller mot vaccin. Det handlar om vad som händer med demokratin när människor förväntas lyda och de som ifrågasätter makten blir problemet.

6. Yttrandefriheten naggas sönder

Sedan 2023 gäller lagen om utlandsspioneri. Riksdagen skriver själv att den innebär begränsningar av meddelarfriheten och anskaffarfriheten.[11] 2025 placerade EU den schweiziske före detta översten Jacques Baud på sin sanktionslista, bland annat med hänvisning till prorysk propaganda och informationsmanipulering.[12] Oavsett vad man tycker om Baud är principfrågan viktig: Hur långt ska politiska institutioner få gå för att bestraffa människor för information och analyser de anser gynnar en främmande makt? Samtidigt reglerar Digital Services Act hur de största plattformarna ska hantera bland annat systemrisker för samhällsdebatt och val.[13] Parallellt fortsätter EU-arbetet med det som brukar kallas Chat Control.[14] Goda syften räcker inte. Vi måste fråga vilken infrastruktur för övervakning och kontroll som byggs.

Det är detta valet borde handla om

Sverige har övergett alliansfriheten. Amerikansk militär har fått tillgång till svenska militära områden. 128 miljarder har satsats på militärt Ukrainastöd. Försvarsutgifterna rusar. Grundlagsskyddade friheter har begränsats och EU:s digitala makt växer. Ändå handlar valrörelsen om några hundralappar hit och dit. De verkliga frågorna är större: Krig eller fred. Alliansfrihet eller stormaktsberoende. Öppen debatt eller åsiktskorridor. Medicinskt självbestämmande eller statlig lydnad. Privatliv eller digital övervakning. Det handlar om vilket samhälle våra barn ska leva i. Bilen rullar redan mot sin destination. Frågan är om du någonsin fick vara med och välja den.   Andreas Sidkvist, vice partiledare och riksdagskandidat för MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati]]> EU-kommissionen får långtgående makt över ChatGPT https://nyadagbladet.se/it-overvakning/eu-kommissionen-makt-chatgpt-dsa/ Tue, 01 Sep 2026 09:33:40 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=239037 EU-kommissionen placerar ChatGPT, Reddit och Roblox under unionens hårdaste digitala kontrollregim. Beslutet ger Bryssel rätt att granska data och algoritmer, kräva förändringar av tjänsternas funktion och utdöma böter på upp till sex procent av bolagens globala årsomsättning. Kommissionen meddelade den 31 augusti att ChatGPT klassas som en ”mycket stor online-sökmotor”, medan Reddit och Roblox blir ”mycket stora onlineplattformar” enligt Digital Services Act, DSA. Gränsen går vid 45 miljoner genomsnittliga månadsanvändare i EU. OpenAI har uppgett 159,1 miljoner användare av ChatGPT:s sökfunktion, Reddit 57,2 miljoner och Roblox 46,6 miljoner. Företagen har nu fyra månader på sig, till januari 2027, att följa de skärpta kraven. ChatGPT blir det första stora generativa AI-systemet som behandlas som sökmotor enligt DSA. Kommissionens motivering är att tjänsten inte bara svarar på frågor utan även söker på internet, bearbetar resultat och sammanställer ett nytt svar. Därmed betraktas hela tjänsten som en hybrid med samma potentiella samhällspåverkan som en traditionell sökmotor.

”Systemrisker” utan skarpa gränser

Den mest långtgående delen av regelverket finns i artiklarna 34 och 35. De berörda företagen måste varje år identifiera, analysera och motverka ”systemrisker” som kan uppstå genom tjänsternas utformning, funktion och algoritmer. Riskkategorierna omfattar spridning av olagligt innehåll, negativa effekter på grundläggande rättigheter, valprocesser och offentlig säkerhet samt påverkan på minderåriga, folkhälsa och människors fysiska och psykiska välbefinnande. Formuleringarna ger tillsynen en räckvidd långt bortom borttagning av sådant som redan är förbjudet i lag. För att minska en bedömd risk kan plattformarna behöva ändra sina användarvillkor, rekommendationssystem, gränssnitt, innehållsmoderering, annonsverktyg eller ålderskontroller. Det innebär inte att kommissionen genom beslutet förbjuder en viss åsikt eller får skriva enskilda ChatGPT-svar. DSA slår uttryckligen fast att tjänsterna inte får åläggas någon allmän plikt att övervaka allt innehåll eller aktivt leta efter brott. Riskåtgärder ska dessutom vara rimliga, proportionerliga och ta hänsyn till grundläggande rättigheter. Problemet ligger i stället i den indirekta styrningen. När politiskt laddade och svårmätbara begrepp som ”samhällsdebatt”, ”valprocesser”, ”offentlig säkerhet” och ”psykiskt välbefinnande” kombineras med hot om omsättningsbaserade böter får företagen starka skäl att välja den säkraste vägen inför tillsynsmyndigheten.

Bryssel får se data och algoritmer

Klassningen ger EU-kommissionen direkt tillsynsmakt över de tre tjänsterna. Den kan begära den information som anses nödvändig, få tillgång till data och algoritmer, hålla frivilliga intervjuer och genomföra inspektioner i företagens lokaler. Kommissionen kan även kräva oberoende årliga revisioner och ge särskilt godkända forskare tillgång till icke-offentliga data för att studera systemrisker och företagens motåtgärder. ChatGPT, Reddit och Roblox måste inrätta interna kontrollfunktioner som ser till att riskerna rapporteras och hanteras. Vid misstanke om allvarlig och brådskande skada kan kommissionen besluta om tillfälliga åtgärder innan en slutlig överträdelse har fastställts. På sin egen informationssida nämner myndigheten förändringar av rekommendationssystem och ökad bevakning av särskilda nyckelord eller hashtaggar som exempel. För ChatGPT och Reddit sker tillsynen i samarbete med Irlands medieregulator Coimisiún na Meán. För Roblox medverkar nederländska Authority for Consumers and Markets, eftersom företagen har sina europeiska etableringar i dessa länder.

Böter med global hävstång

Om ett företag anses bryta mot DSA kan kommissionen kräva förändringar inom en egen fastställd tidsfrist och besluta om böter på upp till sex procent av den globala årsomsättningen. Felaktiga, missvisande eller ofullständiga svar under en utredning kan ge böter på upp till en procent av den globala omsättningen. Vägran att lämna uppgifter, släppa in inspektörer eller följa beslut kan dessutom utlösa löpande vite på upp till fem procent av den genomsnittliga globala dagsomsättningen för varje dags försening. Som sista utväg kan tillgången till en tjänst begränsas tillfälligt. Den befogenheten är betydligt snävare än bötesmakten och förutsätter en ihållande överträdelse som orsakar allvarlig skada och innefattar brottslighet som hotar människors liv eller säkerhet. Ett sådant ingrepp måste beslutas av domstol i etableringslandet.

Kritik: lagen belönar överblockering

Digitalrättsorganisationen Electronic Frontier Foundation, EFF, varnar för att systemriskerna är vagt definierade och kan politiseras. Organisationen pekar på risken att lagligt men kontroversiellt innehåll raderas eller nedprioriteras när företag försöker undvika sanktioner. Forskare vid Humboldt Institute for Internet and Society beskriver samma strukturella incitament: när underlåtenhet att ta bort olagligt innehåll bestraffas hårdare än felaktig borttagning av lagligt material uppmuntras företagen att moderera för mycket. Institutet avvisar samtidigt påståendet att DSA i sig är ett munkavleförbud och understryker att också överblockering kan behandlas som en systemrisk. EU-kommissionen framhåller att lagen ger användarna rätt till motivering, intern omprövning, extern tvistlösning och domstolsprövning när innehåll tas bort. Men även DSA-försvarande forskare medger att gränsen mellan legitim riskhantering och indirekt statlig styrning måste bevakas noggrant. NyD har tidigare granskat hur DSA flyttar kontrollen över informationsflöden från plattformarnas egna regler till en gemensam struktur där EU-kommissionen både tolkar riskerna, utreder företagen och beslutar om sanktioner.

Ett prejudikat för generativ AI

Klassningen av ChatGPT är principiellt viktig eftersom DSA skrevs innan dagens generativa AI-tjänster fick sitt genomslag. Jurister har varit oense om hur en chattbot, som både söker, lagrar användarinnehåll och producerar egna svar, passar in i lagens kategorier. Kommissionen väljer nu en teknikneutral och expansiv tolkning: eftersom ChatGPT kan söka på webben räknas tjänsten som sökmotor, och dess stora räckvidd öppnar dörren till den högsta tillsynsnivån. Beslutet kan överklagas till EU-domstolarna, men gäller tills det ändras eller upphävs. Från januari 2027 ska alltså tre amerikanska tjänster anpassa sina algoritmer och interna kontrollsystem till en europeisk riskmodell vars centrala begrepp saknar skarpa gränser. Kommissionen kallar det ökad ansvarsskyldighet. I praktiken innebär det att Bryssel får en permanent plats i maskinrummet hos några av världens mest använda digitala tjänster.]]> Polsk EU-politiker riskerar fängelse efter Auschwitz-uttalande https://nyadagbladet.se/utrikes/grzegorz-braun-auschwitz-uttalande-fangelse/ Sun, 30 Aug 2026 07:04:29 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=238855 Den polske EU-parlamentarikern Grzegorz Braun har delgivits misstanke om två fall av förnekande av nazistiska folkmordsbrott och riskerar upp till tre års fängelse. När han lämnade förhöret upprepade han sitt ifrågasättande av gaskamrarna i Auschwitz – och möttes omedelbart av en ny förundersökning. Misstankarna gäller två intervjuer från juli 2025, en i Radio Wnet och en publicerad på Youtube. I dem hävdade Braun bland annat att Auschwitz och gaskamrarna var ”fejk” och beskrev den etablerade historieskrivningen som en propagandistisk och närmast religiös berättelse. Misstankarna grundas på artikel 55 i den polska lagen om institutet IPN. Bestämmelsen förbjuder offentlig och faktastridig förnekelse av nazistiska och kommunistiska brott. Påföljden kan bli böter eller upp till tre års fängelse, och en fällande dom ska offentliggöras.

Ny utredning efter förhöret

Braun förnekar brott och avstod från att lämna en utförlig förklaring innan han fått ett skriftligt beslut. Efter mötet med åklagaren i Kraków talade han inför anhängare och sade att han fortfarande ifrågasatte vad han kallade de ”mytiska gaskamrarna” i Auschwitz. Dagen därpå inledde IPN en ny förundersökning om uttalandet. Justitieminister Waldemar Żurek sade att sådana uttalanden enligt polsk lag inte behandlas som en avvikande åsikt, utan kan utgöra brott.

Partiet växer i opinionen

Braun är partiledare för Konfederacja Korony Polskiej, KKP, och sitter som grupplös ledamot i Europaparlamentet. Hans immunitet hävdes efter en begäran från polska åklagare, vilket gjorde det möjligt att delge honom misstankarna. Samtidigt har KKP vuxit från marginalerna till omkring tio procent i flera opinionsmätningar. Enligt Politico fick partiet 10,2 procent i en färsk CBOS-mätning och kan få en vågmästarroll efter det polska parlamentsvalet 2027. NyD har tidigare rapporterat om hur Braun under Europaparlamentets förintelseceremoni uppmanade till bön för offren i Gaza.]]> ”Tidningen Konstnärens svek och ljusskygga verksamhet” https://nyadagbladet.se/debatt/tidningen-konstnarens-svek-och-ljusskygga-verksamhet/ Mon, 27 Jul 2026 14:02:03 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=235947 En utdragen rättsprocess Men sedan följde elva år av trakasserier i form av upprepade anmälningar och flera försök att sätta juridiskt krokben för mig och min konstnärliga verksamhet. Under den här tiden blev jag kontaktad av tidningen Konstnären, en av de mest etablerade tidskrifterna i konstsverige. Den vänder sig framför allt till konstnärer och gallerister. Den lurige Martin Aagård var då chefredaktör, han inbjuder till intervju och bjuder på lunch. Efter mat och två stora stark började intervjun. Ung och grön som jag var trodde jag att detta skulle bli något bra, en liten upprättelse i alla fall från Konstnärens riksorganisations egen tidskrift. Men sedan kom kallduschen. Martin Aagårds artikel var rent förtal och gick helt och hållet ut på att misskreditera mig och min konst. Min advokat menade att artikeln utgjorde förtal men att det inte var läge för mig att i min situation ta detta vidare. Några år senare blev jag kallad till tingsrätten. Personer från Expressen hade en ny taktik. De startade nu en civilrättslig tvist kring min tavla. Det var bara att infinna sig. Till både min och min advokats stora förvåning så förlorade jag. Och detta stod att läsa med stora bokstäver i tidningen Konstnären. Vi överklagade. Hovrätten tog upp fallet och jag vann! Men detta tyckte inte tidningen Konstnären var intressant så de teg helt om denna nyhet. Expressens folk överklagade och fallet hamnade år 2017 i Högsta domstolen. Där vann jag igen! Detta var inte bara en vinst för mig personligen utan för hela konstvärlden. Nu finns äntligen ett tydligt prejudikat som alla utövande konstnärer kan luta sig emot. Detta formulerades klart och tydligt: Det är inte upphovsrättsligt intrång att titta på en mediabild om det nya verket har egen verkshöjd. Detta har min tavla med goda marginaler.

Tystnaden efter domen

Men inte heller denna dom var intressant i tidningen Konstnärens tycke, vilket kan tyckas en aning underligt. Detta trots att nyheten gick ut som TT-meddelande i hela Sverige och samtliga större dagstidningar nämnde det. Man kan undra lite över mönstret i deras intresse. Är det så viktigt att stigmatisera mig personligen att man undanhåller hela sin läsarkrets av konstnärer viktig information? Kan de vara så småaktiga? Gör min vinst i HD så ont i deras kränkta egon? Jag ringde upp dåvarande chefredaktör, Sofia Curman och frågade varför de inte skrivit något om min seger i Högsta domstolen? Det prejudikat som skapats är viktigt inte bara för mig utan särskilt för postmoderna konstnärer som arbetar mycket med mediebilder och liknande. Hon blev väldigt ställd och försökte slingra sig. ”Öh, ja vi bestämde oss för att inte publicera något om detta för att.., för att.., det är så olika utgång i sådana här mål i juridiska sammanhang...”Det var inte någon imponerande bortförklaring. Det sker några få gånger per århundrade att något ärende som är viktigt för konstvärlden överhuvudtaget hamnar i Högsta domstolen, och det sker ännu mer sällan att någon vinner så tydligt, och att gynnsamma prejudikat skapas för konstnärer. Mitt liv som konstnär handlar dock främst om annat än tjafsiga mediadrev. Som ende svensk erhöll jag Magnus Medici medaljen för mitt måleri. Det var ett femte pris bland 1000 deltagande konstnärer från hela världen. Det var år 2003 på Biennalen i Florence för föreställande konst. I år erhöll jag den fina utmärkelsen Stockholm Culture awards för mitt måleri. Det är stort. Inte ett ord i tidningen Konstnären såklart. Jag behöver inte fråga mig om det här är personligt, för det är det givetvis. Det är personligt och fult, fegt och hundra procent diskriminerande mot mig och den konst jag företräder.

En tidning utan motstånd

Vad är då detta för tidskrift som tar så oproportionerligt stor plats på kulturarenan? Tidningen Konstnären ingår för medlemmar i Konstnärernas Riksorganisation och kommer ut med 4 själsdödande nummer per år. Vad är det då Sveriges konstnärer får i brevlådan? Ja, vad är världens torraste skit? Kanske Dagens Nyheter en måndagsmorgon i november? Eller en tre timmars föreläsning om hur tallkottar och genus hänger samman på ett djupare plan? Eller en så kallad Youtuber som försöker förklara varför Trump är Guds gåva till mänskligheten? Eller en självutnämnd profet som menar att cannabisolja kan bota allt från nageltrång till mjältbrand och galopperande cancer och mal på om det vecka efter vecka, månad efter månad, år ut och år in ute på sociala medier? Allt detta är visserligen verkligen urtrist, men inget slår tidningen Konstnären när det gäller extrem-grå, blodlös, fantasilös, kreativitetsdödande hundraprocentig tråkighet. Långa urtrista intervjuer med konstnärer som förmodligen ofta är betydligt mer inspirerande än de framställs här. Oändligt ordbajsande från redaktionen om menlösa kvasiteorier och kulturkackel varvat med omständliga redogörelser kring olika politiska partiers så kallade kulturpolitik. Vi blir också ibland informerade om hur vi ska rätta oss i ledet som duktiga drönare. Skulle det bli förbjudet för konstnärer att sköta sina affärer med kontanter så ska vi lydigt fylla i en blankett och ansöka om en modernare kassa. Aldrig ett rebelliskt ord om något. Aldrig en protest, annat än lite ljummet gnäll om de så kallade kulturanslagen. Eftergivet, underdånigt och med pussmunnen tryckt mot etablissemangets stövel. Tja, men en tidning går ju att använda till annat än att läsa kanske ni tänker? Visst, att lägga på golvet om hunden eller katten kissat inomhus. Men se, det duger den inte heller till eftersom det är sådant där glatt papper som inte suger på det viset, (även om den suger desto mer innehållsmässigt). Men jag vann, tråktidningen har inte ens tio tusen läsare, så vad är problemet? Jo, att ett fåtal personer utifrån egna preferenser och vad som verkar vara småaktig sadism kan använda kanaler som betalas av Sveriges konstnärer och skattebetalare till att genomföra sådana här vidriga kampanjer. Att detta ska vara det gemensamma forumet för svenska konstnärers information. En kanal som denna skulle kunna användas till så mycket bra för konstvärlden, men används för att låta enskilda, ibland fegt dolda, intressenter djävlas med oss få som vill punktera deras propagandistiska och falska upphöjdhet. Tack och lov är jag självklart inte på något vis beroende av denna tidskrift. Jag har ett bra liv trots de smutsiga krafter som verkar inom konstvärlden.   Markus Andersson, konstnär]]> Sverigevännen Jan Milld död – invandringskritiske pionjären blev 82 år https://nyadagbladet.se/inrikes/jan-milld-dod-invandringskritisk-pionjar-blev-82-ar/ Wed, 15 Jul 2026 10:39:01 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=235178 Jan Milld, en av den svenska invandringskritikens tidiga och mest uthålliga röster, har avlidit vid 82 års ålder. Genom Blågula Frågor och årtionden av opinionsarbete fortsatte han att tala när få andra vågade. Nya Dagbladet minns den gamle kämpen som tillägnade sin livsgärning åt fosterlandet. Milld avled den 7 juli. Beskedet innebär att en lång och betydelsefull livsgärning inom svensk opinionsbildning har nått sitt slut. Han föddes den 24 oktober 1943 och började sitt politiska engagemang i Socialdemokraterna. Därefter följde kortare perioder i Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Hans första avsikt att bemöta invandringskritiken, men när han själv började granska statistik och samhällsutveckling ändrade han uppfattning.

Byggde en motröst

År 1993 gav Milld ut boken Lagom är bäst, där han argumenterade för en omläggning av den svenska invandringspolitiken. Året därpå grundade han tillsammans med Anders Sundholm föreningen och tidskriften Blågula Frågor vars sajt och kompletta arkiv fortfarande finns kvar att besöka. Han drev även sajten Millt sagt. Arbetet blev ett långvarigt folkbildningsprojekt. Milld samlade statistik, myndighetsuppgifter och politiska beslut i en tid då den offentliga invandringsdebatten var betydligt snävare än i dag. Materialet spreds först genom tidskriften och senare via webbplatser, blogg och Youtube. Motståndet var hårt. Invandringskritik möttes regelmässigt av anklagelser om rasism och extremism, men Milld lät sig inte tystas. Han fortsatte att skriva, sammanställa och argumentera öppet, även när priset var social utfrysning och offentlig svartmålning. [caption id="attachment_235213" align="alignnone" width="407"] Milld stod ofta på gator och torg runt om i landet och framförde öppet en frän kritik mot etablissemanget.[/caption]

Backade aldrig

Under en period var Milld medlem i Sverigedemokraterna och kandiderade till riksdagen 2002. Därefter lämnade han partipolitiken men fortsatte sitt opinionsarbete på egen hand. Hans gärning präglades av övertygelsen att medborgarna måste få tillgång till fakta för att kunna fatta välgrundade beslut. Den hållningen gjorde honom till en pionjär för många som långt senare tog steget in i den invandringspolitiska debatten. I sitt sista blogginlägg i juni 2022 meddelade Milld att teknik- och hälsoproblem hindrade honom från att fortsätta uppdatera bloggen. Samtidigt återvände han till en annan fråga som följt honom genom livet: freden. ”Fredsfrågan har alltid stått högt på min politiska dagordning. Mitt omfattande resande i världen har ökat insikten om krig som en absurditet och orimlighet – olika folk har inget otalt med varandra”, skrev han. Jan Milld levde sista sista år i Dalarna efter att tidigare ha bott i Stockholm och innan politiken arbetat som busschaufför. Han tillhörde den generation som drev invandringskritiken långt innan den blev en del av den parlamentariska vardagen. Han gick före, stod kvar och lämnade efter sig ett omfattande arkiv över en politisk strid som förändrade Sverige. Nya Dagbladet stod i kontakt med Milld så sent som under våren 2026 och han uttryckte då en önskan att fortfarande vid 82 års ålder engagera sig i debatten och samhällsutvecklingen.]]> EU-dom gör privat RT-spridning straffbar https://nyadagbladet.se/utrikes/eu-dom-atal-privatpersoner-rt-videor/ Tue, 07 Jul 2026 08:27:40 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=234721 EU-domstolen slår fast att förbudet mot Russia Today inte bara gäller traditionella medieaktörer, utan även personer som tillgängliggör RT-videor på öppna webbplatser utan vinstsyfte. Domen i mål C-67/25 Traugott Ickeroth meddelades den 2 juli och rör tre personer i Tyskland som står åtalade för att vid flera tillfällen ha spridit videoklipp från RT – Russia Today Germany via en allmänt tillgänglig webbplats. Webbplatsen var enligt EU-domstolens pressmeddelande gratis att besöka och finansierades endast genom donationer från användare. Den tyska domstolen ville därför få klarhet i om de åtalade ändå kunde räknas som ”operatörer” enligt EU:s sanktionsregler mot RT. EU-domstolens svar är ja. Domstolen skriver att det saknar betydelse om spridningen sker inom ramen för ekonomisk verksamhet eller inte. — Begreppet ”operatör” omfattar i detta sammanhang varje person som är direkt eller indirekt ansvarig för tillgängliggörandet av det förbjudna innehållet, heter det i den svenska versionen av pressmeddelandet.

Omfattning spelar ingen roll

Domstolen preciserar även att bedömningen varken beror på sändningens omfattning eller varaktighet. Inte heller det faktum att webbplatsen drivs utan ersättning eller med frivilliga bidrag förändrar bedömningen. Därmed slår EU-domstolen fast en bred tolkning av de sanktioner som infördes efter Rysslands invasion av Ukraina. Enligt domstolen krävs tolkningen för att förhindra spridning av ”Ryska federationens propaganda” och skydda unionens allmänna ordning och säkerhet. Formellt avgör EU-domstolen inte det tyska brottmålet. Domen är ett förhandsavgörande om hur EU-rätten ska tolkas, och den nationella domstolen ska nu avgöra målet i enlighet med EU-domstolens besked.

EU:s öppenhetslinje ifrågasätts

Domen väcker en principiell censurdebatt eftersom EU samtidigt framställer sig som en garant för öppenhet, mediefrihet och fri tillgång till information. Här slår unionens högsta domstol fast att ett medieförbud kan nå även privatpersoner som driver öppna webbplatser utan kommersiellt syfte. Kritiker ser detta som ett tydligt hyckleri. När EU talar om ”mediefrihet” och ”informationsintegritet” hänvisar man ofta till pluralism och motståndskraft mot påverkan. Men när samma institutioner förbjuder spridning av ett mediebolags innehåll och öppnar för straffrättsliga följder mot enskilda blir gränsen mellan säkerhetspolitik och censur svårare att dra.]]> Kallade Merz ”lögnaktige Fritz” – bötfälls https://nyadagbladet.se/utrikes/kallade-merz-lognaktige-fritz-botfalls/ Fri, 05 Jun 2026 11:05:32 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=232501 En tysk domstol har beslutat att ett Facebook-inlägg om förbundskansler Friedrich Merz ska lagföras i ”allmänhetens intresse”. Mannen bakom kommentaren döms till böter på över 2 000 euro efter att ha kallat Merz ”lögnaktige Fritz”. Fallet är ett av flera där tyska myndigheter har gått vidare mot medborgare efter hånfulla eller kritiska kommentarer om den tyske förbundskanslern på sociala medier. Bakgrunden är ett besök som Merz gjorde i sydvästra Tyskland i oktober förra året. Inför besöket gick lokal polis ut med en varning om ett tillfälligt flygförbud för drönare. Under inlägget följde en rad upprörda kommentarer där Merz bland annat kallades ”lögnaktig clown”, ”Pinocchio” och ”lakej”, enligt tyska medier. Åklagarmyndigheten i Heilbronn uppger för Die Welt att 39 förundersökningar inleddes med stöd av paragraf 188 i den tyska strafflagen. Bestämmelsen gäller förolämpningar mot personer i det politiska livet om angreppen bedöms kunna försvåra deras offentliga verksamhet i väsentlig grad. Femton av ärendena lades senare ned på grund av bristande bevisning. I fallet med uttrycket ”lögnaktige Fritz” gjorde domstolen dock en annan bedömning. Enligt beslutet från mars kunde formuleringen bidra till att väcka ytterligare negativa fördomar eller aggressioner bland likasinnade. Bötesbeloppet motsvarar mer än en genomsnittlig tysk månadslön.

Regeringen kallar det normal rättsprocess

En talesperson för den tyska regeringen fick frågor om fallen vid en pressträff i veckan, men ville inte kommentera med hänvisning till respekten för rättsväsendet. Talespersonen uppgav samtidigt att Merz själv inte hade gjort någon anmälan och beskrev ärendena som ”normala rättsliga processer” som måste skyddas. Att staten driver ärenden mot medborgare för öknamn och politiska tillmälen mot landets högsta regeringsföreträdare är samtidigt svårt att beskriva som något annat än ett direkt ingrepp i den politiska yttrandefriheten.

Merz pressas av svaga opinionssiffror

Merz har under sin tid som kansler väckt starka reaktioner med uttalanden om att välfärdsstaten i sin nuvarande form är föråldrad och att tyskar bör arbeta mer i stället för att sjukskriva sig. Han har också haft svaga opinionssiffror. Enligt en färsk internationell mätning har Merz pekats ut som en av världens minst populära ledare, och tyska medier har rapporterat att delar av hans eget parti diskuterat hans framtid efter rekordlågt stöd. Frågan om yttrandefriheten i Tyskland har även aktualiserats genom uppgifter om att tyska tillsynsmyndigheter vill tvinga sociala medieplattformar att lyfta fram regeringsgodkända medier i sina algoritmer. EU har tidigare riktat kritik mot den tyska regeringen och hävdat att hatbrottslagstiftning missbrukats för att begränsa yttrandefriheten.]]>