<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Estonia &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/estonia/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 01 Jul 2026 16:27:06 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Estonia &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Estonia &#8211; ett övergrepp som saknar motstycke</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/estonia-ett-overgrepp-som-saknar-motstycke/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/estonia-ett-overgrepp-som-saknar-motstycke/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 01 Jul 2026 15:15:57 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Carl Bildt]]></category>
		<category><![CDATA[Estonia]]></category>
		<category><![CDATA[Mona Sahlin]]></category>
		<category><![CDATA[Stefan Torsell]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=194357</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den 14 januari 1993</strong> förliste den polska färjan Jan Heweliusz i Östersjön då den var på väg till Ystad. 55 människor omkom varav sju som var svenskar.

Regeringen Bildt krävde att fartyget skulle bärgas med hänsyn till de anhöriga.

Året därpå inträffade den största civila katastrofen i Europa sedan andra världskriget. 852 personer avled, varav 501 svenskar. Flera av dem var skolbarn. Hjälp erbjöds av åtskilliga länder och företag, men all hjälp avvisades kategoriskt.

Natten när Estonia sjönk pågick en Nato-övning i Östersjön, Sverige hade 22 fullt bemannade örlogsfartyg för bevakning av övningen, en del låg redan ute till sjöss samtidigt som andra stod med startklara motorer i kaj.
<blockquote>Samtidigt som döende människor låg i Östersjöns kalla hav med en svart himmel som tak, motverkade statsministern försöket att sätta in alla de räddningsinsatser som behövdes och som fanns tillgängliga.</blockquote>
Det skriver Stefan Torsell i boken M/S Estonia - Svenska statens haveri som skildrar den tveklöst mörkaste händelsen i svensk myndighetshistoria.

Både avgående statsminister Carl Bildt och tillträdande statsminister Ingvar Carlsson lovade det självklara: Kropparna skulle bärgas!

Så blev det dock inte.

&#160;

<hr />

<strong>Boken M/S Estonia – Svenska statens haveri, kan köpas på <a href="https://alternamedia.se/produkt/m-s-estonia-svenska-statens-haveri/">AlternaMedia förlag</a></strong>

<hr />

[caption id="attachment_194364" align="alignnone" width="1000"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/11/Stefan-Torsell.jpg" target="_blank" rel="noopener"><img class="wp-image-194364 size-full" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/11/Stefan-Torsell.jpg" alt="" width="1000" height="465" /></a> Stefan Torsell, tidigare sjökapten och byrådirektör på sjöfartsverket och kommunsekreterare i flertalet kommuner. Känd debattör och skribent som synts flitigt i flertalet oberoende medier de senaste 10-15 åren. Foto: Nya Tider[/caption]
<h3>Konspirationsteorin som blev till fakta</h3>
30 år har gått sedan katastrofen, även personer som idag är i 40-årsåldern var bara barn när det inträffade och minns oftast endast enskilda TV och radiosändningar från dagarna efter olyckan.

Efter beskedet att kropparna inte skulle bärgas i december 1994 så har frågan om Estonia varit begravd och bortglömd för den stora allmänheten.

Tidig påpekades det av flera överlevare och oberoende journalister att:
<ol>
 	<li>Det måste funnits ett hål i skrovet, fartyget kan omöjligen ha sjunkit så snabbt annars.</li>
 	<li>Det kan ha smugglats militärt materiel stulet från Ryssland ombord natten som Estonia sjönk.</li>
</ol>
Båda dessa påstående avfärdades som "vilda konspirationer", men är idag i stort allmänt accepterade. Hålet är väl dokumenterat och känt för hela världen. (Ref: <a href="https://www.youtube.com/watch?v=9KCj9IlDLCM" target="_blank" rel="nofollow noopener">Henrik Evertssons dokumentär "Fyndet som ändrar allt"</a> från 2020)

2004 erkände försvarsmakten att det skedde smuggling av rysk militärutrustning på Estonia vid två tillfällen, två veckor samt en vecka före olyckan men absolut inte vid andra tillfällen.

2022 medgav försvarsmakten att det har förekommit smuggling ombord vid fler tillfällen men att det saknas dokumentation om dessa.
<h3>Mer aktuell idag än någonsin</h3>
Boken utkom i första upplaga 2016 och uppdaterades 2020. Den har sålt slut tre gånger.

Det är med ömsom gråt i halsen, ömsom totalt vredesmod när man med all idag tillgänglig fakta får följa myndigheternas hantering från katastrofnatten och de långdragna presskonferenserna med ickesvar och rena lögner.

Torsell har gjort ett fantastisk jobb med att lägga pusslet, intervjuer med anhöriga, överlevare, tekniska experter, myndighetspersonal samt granskning av officiella dokument och utredningar gjorde av internationell expertis.

Det finns så många häpnadsväckande fakta om hur ärendet har hanterats, nedan följer ett smakprov:

<a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Acergy" target="_blank" rel="nofollow noopener">Stolt Comex</a> numera Acergy, ett världsledande företag på bärgning listat på Oslobörsen, erbjöd sig kort efter olyckan att bärga kropparna och meddelade att man hade ett startklart fartyg i närheten och kunde få upp alla kroppar på tre dagar.

Ines Uusman, ansvarig minister, fick frågan av några journalister varför man inte tackat ja.

<em>– Det är inte ett seriöst företag</em>, blev svaret.

År 2000 sjönk världens största attackubåt Kursk i Norra ishavet efter en explosion. Tillsammans med den ryska marinen bärgade Stolt Comex ubåten från 110 meters djup. Estonia ligger på 80 meters djup och bärgningsförhållandena är mycket enklare. Betänk att Kursk hade två kärnreaktorer ombord samt fullt fungerande kärnvapenmissiler och en mängd konventionella torpeder. Bärgningen av kropparna på Estonia framstår som rena barnleken i jämförelse.

&#160;

[caption id="attachment_194492" align="alignnone" width="1170"]<img class="wp-image-194492 size-full" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/11/putin-ubat-olycka.jpg" alt="" width="1170" height="600" /> Montage. Foto: faksimil/Olympians 300/Youtube, Republic of Korea/CC BY-SA 2.0[/caption]

<strong>Den ryska ubåtsolyckan</strong> blev ett PR-fiasko för den då nytillträdde presidenten Putin. Hård kritik från rysk såväl som internationell press till följd av den långsamma hanteringen. Svenska media inte minst var mycket hånfull.

Hjälp accepterades dock från utlandet, presidenten ställde sig öga mot öga med de anhöriga, fartyget bärgades och kroppar begravdes på kyrkogård. Alla kroppar utom tre av de totalt 118 <a href="https://www.youtube.com/watch?v=4ZylFWeYDkY">identifierades</a>, detta trots en explosion ombord motsvarande 100 kg dynamit.

Inget av ovanstående har skett i fallet med Estonia, alla ansvariga har försvunnit och flera myndigheter som genom åren har haft ansvar har senare lagts ner.
<h3>En bok som borde finnas i varje hem</h3>
Estonia är en konspirationsteori som blivit sann, men det som gör boken så viktig är inte avslöjanden om militärtransporter eller tekniska detaljer i sjunkförloppet som motbevisats, utan den kalla, råa och brutala likgiltighet man visat de anhöriga till Sveriges största katastrof (fram till tsunamin 2004).

Till skillnad från ämnen som migration, vacciner, Nato eller liknande, som ofta är känsloladdade eller svåra att greppa, så är hanteringen av Estonia något som alla kan relatera till och det är därför det är så viktigt att detta inte fortsätter att tigas ihjäl.

De fakta som presenteras i boken ger ovärderliga förkunskaper i hur långt makthavare kan gå för att dölja sina fel och brister.

&#160;

<strong><em>Boken M/S Estonia – Svenska statens haveri, kan köpas på </em><a href="https://alternamedia.se/produkt/m-s-estonia-svenska-statens-haveri/"><em>AlternaMedia förlag</em></a></strong>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/estonia-ett-overgrepp-som-saknar-motstycke/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ögonvittnen: Militär transport på Estonia under förlisningen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/ogonvittne-militar-transport-pa-estonia-under-forlisningen/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/ogonvittne-militar-transport-pa-estonia-under-forlisningen/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 27 Sep 2024 15:22:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Estonia]]></category>
		<category><![CDATA[Försvarsmakten]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=84996</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sara Hedrenius, som överlevde Estonias förlisning, är säker på att hon såg flera militära fordon eskorteras ombord på fartyget innan avresan. Hennes vittnesmål får understöd inte bara av andra överlevande utan också av den grävande nyzeeländske journalisten Steven Davis, som på basen av sina källor i den brittiska underrättelsetjänsten slår fast att fartyget av allt att döma smugglade känsligt militärt materiel från Ryssland.</strong>

Det är i Henrik Evertssons vida uppmärksammade dokumentär ”Estonia – fyndet som förändrar allt” som Hedrenius bekräftar att hon sett grönmålade militära fordon eskorteras ombord av motorcyklar - något som även försenade fartygets avgång. Minst ett av fordonen ska ha haft en stor låda på flaket med oidentifierat innehåll.

<hr />

<span id="timestamp"><em>Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 6 oktober 2020.</em><b>
</b></span>

<hr />

<em>– Då ser jag att det kommer en transport och det är två eller tre eller fyra motorcyklar som kör ganska snabbt och så eskorterar de militärfordon som åker på båten. Jag uppfattar det som att det är minst två (militärfordon) men det kanske ha varit fler</em>, säger hon och berättar vidare att hon upplevde det som märkligt att dessa fordon förekom på ett civilt fartyg.

I en intervju för dokumentären påpekar Hedrenius att hon ser det som uppseendeväckande att svenska myndigheter först efter flera år erkänt att Estonia använts för militära transporter, och samtidigt konsekvent förnekat att någon militär utrustning fraktades på Estonia under den natt då fartyget förliste.

<em>– Det finns fortfarande många obesvarade frågor om Estonia. Varför kan inte myndigheterna bekräfta militär transport den natten när jag vet att det var det? Jag var vittne till den här händelsen</em>, säger hon.
<h3>Vapentransporter på Estonia bekräftade sedan tidigare</h3>
För 16 år sedan kunde även Uppdrag Granskning <a href="https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&#38;artikel=514181" target="_blank" rel="noopener noreferrer">avslöja</a> att försvarsmakten använde Estonia för att frakta hemliga vapen och att Tullverket gått med på att inte inspektera de militära transporterna på Estonia. Vilken typ av vapenteknologi som transporterades och hur många försändelser det egentligen handlat om är dock oklart.

Den nyzeeländske grävande journalisten Stephen Davis hävdar i en intervju i dokumentären, på basen av sina kontakter i den brittiska underrättelsetjänsten MI6, att Storbritannien och Sverige agerat systematiskt tillsammans med den nystartade estniska underrättelsetjänsten för att föra ut militärt smuggelgods från det nyligen kollapsade Sovjetunionen - gods som var av yttersta intresse både för västmakterna och Ryssland.

[caption id="attachment_85050" align="alignnone" width="605"]<img class=" wp-image-85050" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2020/10/stephen-davis.jpg" alt="" width="605" height="310" /> <strong>Stephen Davis. </strong>Foto: faksimil/DPlay.[/caption]

Under förlisningen ska topphemlig information och materiel som var avgörande för det ryska missilförsvaret ha funnits på Estonias bildäck.

<em>– Natten Estonia sjönk smugglade fartyget avgörande information om Rysslands ballistiska robotprogram och utrustning som tillhörde det programmet. Smugglingen av militära hemligheter och utrustning hade pågått länge</em>, säger Davis i dokumentären.

Journalisten avslöjar också att Ryssland via olika kanaler i mycket tydliga ordalag ombett dem upphöra med smugglingen på Estonia, och varnat för att man i annat fall skulle se sig "tvungna att vidta åtgärder" för att stoppa den.
<h3>Bekräftas av andra överlevande</h3>
Vittnesmålen och uppgifterna om militärt smuggelgods på Estonia under förlisningen bekräftas även av ytterligare en överlevande medresenär som klev ombord Estonia och såg att hamnområdet var avspärrat för militära transportfordon, och som just före avgången rullade ombord på fartyget.

Hedrenius vill att en oberoende undersökning av Estoniaförlisningen genomförs och att nya dykningar tillåts. Idag är dessa förbjudna, med hänvisning till lagstiftningen om gravfrid.

<em>– Vi behöver få klarhet. Jag har respekt för gravfriden, men man kan inte ta döda människor som gisslan för att inte undersöka hur de dog</em>, säger hon i <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/estoniaoverlevaren-vi-vill-inte-tro-langre-vi-vill-veta" target="_blank" rel="noopener noreferrer">SVT</a>.

Svenska myndigheter har efter förlisningen varit, och är fortfarande idag, motvilliga till att utföra systematiska undersökningar av fartyget. Regeringens linje efter katastrofen var istället att vraket skulle täckas av en sarkofag av betong, ett projekt som stoppades endast tack vare kraftiga protester från anhöriga.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/ogonvittne-militar-transport-pa-estonia-under-forlisningen/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>13</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Estonia-filmare döms för brott mot gravfriden</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/estonia-filmare-doms-for-brott-mot-gravfriden/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/estonia-filmare-doms-for-brott-mot-gravfriden/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 05 Sep 2022 12:01:04 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Estonia]]></category>
		<category><![CDATA[Henrik Evertsson]]></category>
		<category><![CDATA[Linus Andersson]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=130902</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Journalisten Henrik Evertsson och vrakexperten Linus Andersson blev förra året friade efter att ha anklagats för brott mot gravfriden när de filmade sin dokumentär vid Estonias fartyg. Senare beslöt man dock att göra om rättegången och förhandlingarna påbörjades i augusti i år. </strong>

<strong>Nu har tingsrätten dömt dem för brott mot griftefriden. Straffet blir dagsböter.</strong>

Evertssons och Anderssons dokumentär <em>Estonia – fyndet som ändrar allt,</em> väckte stor uppståndelse när den kom ut eftersom man bland annat kunde visa ett tidigare okänt hål i fartygets skrov – en genant upptäckt för Sveriges och Estlands regering. I samband med dykningen anklagades de båda männen för att ha brutit mot gravfriden kring fartyget varpå de båda åtalades vid Göteborgs tingsrätt. Båda männen friades dock eftersom tingsrätten ansåg att det inte bör omfattas av den så kallade Estonialagen eftersom dykningen utfördes från ett tyskflaggat fartyg från internationellt vatten och att avtalet som slöts mellan Estland och Finland med syfte att förhindra dykningar därför inte är tillämpligt.

Senare beslöt man dock att Estonialagen visst kunde tillämpas och i augusti påbörjades huvudförhandlingarna åter igen mot Evertsson och Andersson, något som Nya Dagbladet <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/estonia-filmaren-friades-nu-kan-han-anda-domas/" target="_blank" rel="noopener">rapporterade</a> om.

Nu döms journalisten och vrakexperten för brott mot gravfriden vid Göteborgs Tingsrätt.

"<em>Tingsrätten konstaterar att åklagaren styrkt att de två männen gjort sig skyldiga till brott mot lagen om skydd för gravfriden vid vraket efter passagerarfartyget Estonia</em>", <a href="https://www.domstol.se/nyheter/2022/09/tingsratten-domer-tva-personer-for-brott-mot-gravfriden-vid-vraket-efter-ms-estonia/" target="_blank" rel="noopener">skriver</a> Göteborgs Tingsrätt.

Därmed menar man att det inte finns något hinder mot att tillämpa den svenska lagstiftningen eller något skäl till att gärningen ska vara straffri, vare sig på grund av rättsvillfarelse, intresset till skydd för yttrande- och informationsfrihet eller på grund av läran om social adekvans.

– <em>Skyddet för gravfriden väger starkare än intresset till skydd för yttrande- och informationsfrihet</em>, säger rättens ordförande, lagmannen Göran Lundahl.

Straffet bestäms dock enbart till dagsböter då man anser att motivet bakom gärningen mildrar straffvärdet.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/estonia-filmare-doms-for-brott-mot-gravfriden/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>7</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Estonia: Här är den senaste månadens genombrott</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/estonia-har-ar-den-senaste-manadens-genombrott/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/estonia-har-ar-den-senaste-manadens-genombrott/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 07 Oct 2021 09:58:22 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Estonia]]></category>
		<category><![CDATA[explosion]]></category>
		<category><![CDATA[M/S Estonia]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=108786</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Nyupptäckta mystiska hål i M/S Estonias skrov, fler detaljerade bilder på fartygets skador, forskare som menar att fartygets skador orsakats av explosioner och ytterligare uppgifter som tyder på att myndigheterna hela tiden har haft fel - denna gång om att vattnet genom öppna dörrar spred sig från bildäcket till nedre däck.</strong>

<strong>Mycket har skett på kort tid i fallet Estonia och ny information har kommit från flera olika aktörer. Ta del av Nya Dagbladets sammanställning för att reda ut vad som egentligen har hänt under den senaste månaden.
</strong>

Sekretessbelagda filmer från den under lång tid hårt kritiserade svenska Haverikommissionen som genomförde dykningar i somras och som Sveriges radio kommit över, visar två stora skador i fartyget. På bilderna av det <a href="https://sverigesradio.se/artikel/ekot-avslojar-ny-detaljerad-film-pa-estonias-hal" target="_blank" rel="noopener">första hålet</a> kan man se hur delar av stålkonstruktionen böjts utåt från skrovet och enligt Anders Ulfvarson – professor emeritus i skeppsbyggnadsteknik vid Chalmers så handlar det om en ”stor deformation”.

<em>– Det första jag tänker på är att det är högre upplösning än jag nånsin har sett. Därför är det mycket nytt i bilden</em>, konstaterar han och menar vidare att skadan är större än vad han väntat sig och att det ser ut som att plåten vikt sig utåt.

<iframe title="YouTube video player" src="https://www.youtube.com/embed/jYlz1HMUsxY" width="560" height="315" frameborder="0" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe>

Hålet avslöjades först i dokumentären <em>–</em> <em>Estonia: Fyndet som ändrar allt</em> <em>–</em> förra året och bedömdes då vara ungefär 4 meter högt och i höjd med bildäck. I det nya filmklippet kommer dock fler detaljer fram – bland annat menar Ulfvarsson att fartygskonstruktionen närmast hålet ser ut att ha slitits upp inifrån och han pekar på att att stålet vid öppningen är svart och böjt.

<img class="alignnone size-medium wp-image-108799" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/10/estonia-hal1-640x329.jpg" alt="" width="640" height="329" />

<em>– Där ser man faktiskt sprickor som löper en bit in. Det är fråga om stor deformation. Man ser att det är stora skador. Överraskande mycket trasor i förhållande till vad jag hade väntat mig.</em>

Tidigare var en teori att hålet skulle ha orsakats när Estonia slog i stora klippor i botten, men Lars Ångström som tidigare representerat Miljöpartiet i riksdagen och varit engagerad i Estonia-frågan i många år, menar att denna teori inte kan stämma och att sprängning är en betydligt troligare förklaringsmodell.

<em>– Det är ju helt uteslutet att de här utstickande balkarna, och förvridna nästan upprullade plåtarna, skulle ha orsakats av kontakt med botten. Det här har tillkommit på nåt annat sätt. Med tanke på att det är både svärtat, och att plåtar och balkar är förvridna så går det inte att utesluta detonation</em>, säger han.

Professor Ulfvarsson menar vidare att om en sprängning orsakat hålet så borde detta kunna beläggas med hjälp av metallografer.

Ekot har också tagit del av en annan film från det <a href="https://sverigesradio.se/artikel/ekot-avslojar-forsta-filmen-pa-estonias-andra-hal" target="_blank" rel="noopener">andra hålet</a> i Estonias skrov – även denna kommer från Haverikommissionens dykningar från i somras. Det andra hålet ligger cirka 20 meter längre akterut än det första.

<img class="alignnone size-medium wp-image-108800" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/10/Estonia-hal2-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" />

&#160;

<strong>Professor om det andra hålet: ”Har öppnat sig som en konservburk”</strong>

<em>– En skåra har det blivit, så det måste vara något vasst föremål som skurit upp bordläggningsplåten. Jag vågar inte säga mer än att det ser ut som det är en uppfläkning av något, att man träffat på något vasst föremål</em>, säger professor emeritus i skeppsteknik Olle Rutgersson.

Enligt Rutgersson ser hål nummer två ut att ha slitits upp i kontakt med något vasst föremål och han menar att skrovet ”öppnar upp sig precis som en konservburk” på grund av allt vatten som tränger in.

<em>– Det säger ju ingenting om det var innan fartyget sjönk eller efter. Det kan mycket väl ha blivit en skada som blev till när den träffade botten och gled ner innan det lade sig</em>, hävdar han och menar att det första hålet är betydligt svårare att bedöma hur det orsakades.

Ställföreträdande generaldirektören Jonas Bäckstrand på Haverikommissionen säger att man inte vill kommentera de omfattande skadorna på fartygen just nu.

<em>– Ja, det skiljer sig en del i utseende, det gör det. Men vi har sagt att vi vill dokumentera båda de här hålen och också andra skador på fartyget. Vi vill inte dra några säkra slutsatser ännu. Vi står mitt uppe i arbetet så det är för tidigt för det.</em>

Efter att Discovery avslöjat det stora hålet i Estonias skrov med förvridna plåtar och balkar började många spekulera i att det kan vara en detonation som orsakat skadorna – en uppfattning som haverikommissionen inte delar.

Även Estlands haverikommission har låtit meddela att man påträffat två sedan tidigare okända <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ny-detaljerad-film-pa-estonia-visar-hal" target="_blank" rel="noopener">sprickor</a> på cirka 10-15 meter på fartygets skrov.

Så sent som den tredje oktober gick också Johan Hirschfeldt – tidigare hovrättspresident och den som 2005 utredde frågan om militära transporter ombord på Estonia – ut och meddelade att han inte utesluter att det fanns militär utrustning ombord på fartyget då det förliste.

Redan 2004 avslöjades det att militär utrustning fraktades på fartyget vid minst två tillfällen kort innan förlisningen och detta ledde till att regeringen bad Hirschfeldt att utreda om så även skedde under förlisningen.

Utredningen kom fram till att Estonia mycket riktigt fraktat militärt material – men menade att det inte varit tal om explosiv frakt och att ingen sådan transport gjorts när skeppet sjönk. Efter utredningen valde Hirschfeldt av oklar anledning att förstöra material han gått igenom.

27 år senare är Hirschfeldt inte lika säker och skyller sina tidigare slutsatser på att han som statlig utredare inte kunde bedöma saken lika noggrant som en åklagare hade kunnat göra.

<em>– Man får tänka sig in i vad en utredare har för befogenheter och vad en utredare gör. Allmänt sett kan man säga att en åklagare som gör en förundersökning har starkare maktmedel än en av regeringen utsedd utredare i Sverige</em>, <a href="https://sverigesradio.se/artikel/utesluter-inte-militart-materiel-pa-estonia-nar-fartyget-sjonk" target="_blank" rel="noopener">förklarar</a> han.

<strong>Tredje hål upptäckt av privatexpedition</strong>

Vidare har Gruppen SA Mare Liberum som bland annat består av anhöriga till Estoniaoffer och Margus Krum, Estlands tidigare statsåklagare, dragit igång en privat <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/estlands-tidigare-statsaklagare-genomfor-privat-estoniaexpedition/" target="_blank" rel="noopener">expedition</a> i syfte att undersöka, filma och scanna vrakets skador och försöka få klarhet i varför M/S Estonia faktiskt förliste.Totalt ingår 45 deltagare i projektet.

Kurm är mycket kritisk till att myndigheter aktivt försökt försvåra genomförandet av noggranna undersökningar av M/S Estonia och menar att det mesta tyder på att makthavarna har någonting att dölja.

”<em>Jag kan inte se någon annan förklaring till de många orimliga beslut och tveksamma ageranden som emanerat från myndigheterna under dessa 27 år</em>”, kommenterar han.

Expeditionen upptäckte också att det inte bara rör sig om två hål i vraket – utan om minst tre. I torsdags kunde SA Mare Liberum genom ett undervattensfordon studera styrbords skrov nattetid – någonting som tidigare inte kunnat göras då skrovet på 80 meters djup döljs av gråaktiga avlagringar.

<em>– Det viktigaste att rapportera är att genom att studera styrbords skrov med en mindre AUV så lyckades vi få tillgång till sektionen av skrovet mellan två större revor. Vi kunde inte se allt där, men vi lyckades ta oss en bit in och filma skrovet</em>, <a href="https://news.postimees.ee/7351293/expedition-discovers-third-hole-in-ms-estonia-hull" target="_blank" rel="noopener">konstaterar</a> Kurm och berättar vidare att man då funnit ytterligare en öppning.

Han berättar vidare att det är en ögonformad reva som är horisontell i sin form och som är bredare i mitten. Han beskriver också hålet som mindre än de två tidigare kända hålen.

<img class="alignnone size-medium wp-image-108801" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/10/Estonia-hal3-640x329.jpg" alt="" width="640" height="329" />

Kurm poängterar också att det är svårt att komma åt och filma med undervattensfordonet som bara kan få bra bilder på nära håll och att det nyupptäckta hålet ligger i närheten av de två andra hålen.

<strong>Intakta dörrar på bildäck motsäger tidigare uppgifter</strong>

Expeditionen och deras fartyg är nu klara för den här gången och man anser själva att man lyckats åstadkomma ”nästan allt” som man ville – trots att det är svårt att se runt vraket. Utöver upptäckten av det tredje hålet har man tagit fram en 3D-bild av skrovet och studerat färjans <a href="https://news.postimees.ee/7348388/ms-estonia-car-deck-doors-closed" target="_blank" rel="noopener">bildäck</a> och upptäckt att dörrarna i bildäckets mittsektion är intakta och stängda.

<img class="alignnone size-medium wp-image-108802" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/10/estonia-bildack-640x329.jpg" alt="" width="640" height="329" />

Det faktum att dörrarna mellan bildäcket och de lägre passagerardäcken är intakta och stängda är enligt Kurm en betydande upptäckt eftersom officiella rapporter tagit för givet att dessa brutits sönder av vattentrycket.

<em>– Tidigare undersökningar har förutsatt att dörrarna i mittensektionen gick sönder av vattentrycket och att det är så vattnet tog sig från bildäck till de nedre däcken</em>, säger han och pekar vidare på att övriga dörrar som leder till de nedre däcken ännu inte har studerats.

Kurm konstaterar att ingen av de 22 personer som under katastrofen flydde från däcket sagt att dörrarna till bildäcket var öppna – tvärtom har alla sagt att de var stängda. Ändå har myndigheterna utgått från motsatsen.

Exakt vad detta fynd kommer att betyda är oklart, men Kurm menar att experter framöver åtminstone inte kan utgå från att bildäckets dörrar gick sönder av vattentrycket och att man måste ha detta i åtanke vid framtida beräkningar och simuleringar.

Nu kommer man att sammanställa materialet från expeditionen innan det skickas över till experter för djupare analys. Analysen kommer att göras av Andrzej Jasionowski vars företag SophusQuorom specialiserar sig på undervattensanalyser och som anlitades av den svenska regeringen mellan 2005 och 2008 för olika undersökningar av fartyget. Analysen förväntas vara färdig någon gång nästa vår.

<strong>Forskargrupp: Bogvisiret sprängdes loss</strong>

Den oberoende forskargruppen Fokus Estonia har också kommit med nya fynd och menar att bogvisiret sprängts loss från fartyget.

Forskargruppen har analyserat delar av bogvisiret och kommit fram till att materialet ”deformerats till följd av starkt tryck och mycket hög värme”.

”<em>Bevisen för att bogvisiret sprängdes loss från fartyget är otvetydiga</em>,” sammanfattar gruppen själva sina fynd.

<em>– Den enda förklaring vi ser till detta slags skador i det här området är en detonation</em>, säger Lars Ångström och konstaterar samtidigt att man ännu inte vet om explosionen inträffade innan eller efter fartyget sjönk.

Den officiella förklaringen har hittills varit att bogvisirets låsanordningar och gångjärn brast efter hård belastning från kraftiga vågslag, <a href="https://www.varldenidag.se/nyheter/explosionsteori-om-estonia-far-nytt-bransle/repuiC!51e8X2bscJHUO@7PUvgN2w/" target="_blank" rel="noopener">konstaterar</a> Världen Idag.

”<em>Bottenplattan saknar alla former av mekaniska kontaktmärken från metall som slagit emot metall. Skadan består till största delen av plastdeformation orsakad av en detonation</em>”, <a href="http://fokusestonia.se/estonias-bow-visor-was-blown-off/" target="_blank" rel="noopener">skriver</a> forskargruppen.

<img class="alignnone size-full wp-image-108803" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/10/estonia-bogvisir-detonation.jpg" alt="" width="549" height="282" />

<strong>Vittnesmål om dumpade föremål</strong>

En ytterligare nyhet i sammanhanget är den finske ingenjören Harri Ruotsalainens <a href="https://www.youtube.com/watch?v=U_1_PJrr824" target="_blank" rel="noopener">vittnesmål</a> till den estniska Estonia-gruppen vid Estlands parlament Riigikogu. Ruotsalainen arbetade vid den finska räddningstjänsten i Helsingfors och deltog i Estonias räddningsinsats hösten 1994, han menar att man med hjälp av sonar även upptäckt minst två stora fyrkantiga föremål som den 28 september 1994 klockan 00:55 misstänks ha dumpats från M/S Estonia på ett djup av 90 meter. De tydliga sonar-sekvenserna hade Igor Volke fått fram, som då representerade den estniska räddningstjänsten.

<strong>Krav på oberoende internationell utredning</strong>

De nya uppgifterna kring Estonia har också fått uppmärksamhet i Sveriges riksdag. Kristdemokraten Magnus Jacobsson kräver exempelvis i en motion att riksdagen nu tillsätter en oberoende internationell utredning för att få klarhet i vad som egentligen hände. Även han pekar på att det är suspekt att fartyget fraktade militär utrustning och betonar att det är mycket viktigt att förlisningens verkliga orsaker noga utreds – då det handlar om en av de största fartygskatastroferna någonsin.

Vänsterpartiets Linda Westerlund Snecker och flera andra av partiets ledamöter lade samtidigt fram en <a href="https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/skydda-estonia_H902458" target="_blank" rel="noopener">motion</a> den 27 september i syfte att förändra lagstiftningen och starkare skydda den så kallade gravfriden vid Estonia – dock inte mot filmningar utan mot regeringens tidigare planer att täcka över vraket med ett skal av betong.

”<em>Vänsterpartiet anser att frågan om att täcka över Estonia är överspelad. Det har gått närmare 30 år sedan olyckan och undantaget för att täcka över Estonia i gravfridslagen bör därför tas bort. Inte minst med tanke på att det nu finns skäl att göra ytterligare dykningar för att få fram vad som egentligen hände vid Estonias förlisning. Regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att ta bort undantaget för verksamhet för att täcka över vraket i lag (1995:732) om skydd för gravfriden vid vraket efter passagerarfartyget Estonia. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna</em>”, skriver man.

&#160;]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/estonia-har-ar-den-senaste-manadens-genombrott/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Haverikommissionen påbörjar ny utredning av Estonia</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/haverikommissionen-paborjar-ny-utredning-av-estonia/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/haverikommissionen-paborjar-ny-utredning-av-estonia/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 09 Jul 2021 07:10:26 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Estonia]]></category>
		<category><![CDATA[Haverikommissionen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=104136</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Efter alla nya uppgifter kring Estoniakatastrofen påbörjar nu haverikommissionen en förstudie kring vraket. Studien beräknas pågå under tio dagar och man ska använda sig av ekolod.</strong>

Det var den 28 september 1994 som fartyget M/S Estonia förliste på öppet hav på väg från Tallinn till Stockholm. Av de 989 personer som var ombord dog 852 i olyckan. Estoniakatastrofen räknas som den största fartygsolyckan i nordiska vatten under fredstid.

Exakt vad som hände är idag oklart.

Däremot gick den dåvarande svenska statsministern Ingvar Carlsson ut med att Estonias vrak samt de döda skulle bli kvar på havets botten. Han meddelade också att vraket skulle täckas i betong för att ”hedra de döda och att hindra plundrare”. Det arbetet avbröts dock på grund av stora protester från överlevare samt offrens anhöriga.

Estland, Sverige och Finland gick in i ett gemensamt avtal om gravfrid för platsen som trädde i kraft 1 juli 1995.

<strong>I dokumentären <em>Estonia – Fyndet som ändrar allt</em></strong> som släpptes 2020 visades nya fynd som skapat stor uppståndelse i vad som egentligen hände. Där upptäckte man ett stort hål i fartygets skrov, något som Nya Dagbladet tidigare <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/stort-hal-i-estonias-skrov-kan-vara-spranghal/" target="_blank" rel="noopener">rapporterat</a> om. Misstankar att det skulle kunna vara ett spränghål diskuteras flitigt bland experter.

Journalisten Henrik Evertsson och vrakexperten Linus Andersson som skapat dokumentärfilmen blev <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/prisad-journalist-dokumenterade-hal-i-estonias-vrak-riskerar-fangelse/" target="_blank" rel="noopener">åtalade</a> för att ha brutit mot gravfriden, men blev <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/henrik-evertsson-frias-i-tingsratten/" target="_blank" rel="noopener">friade</a> i tingsrätten i början av 2021.

Dokumentären medförde att Statens haverikommission på nytt ville undersöka Estonia och nu påbörjas en tio dagar lång förstudie med ekolod. Det skriver <a href="https://tt.omni.se/undersokning-med-ekolod-ska-ge-svar-om-estonia/a/y77pPK" target="_blank" rel="noopener">TT</a>.

Tanken är att man ska avgöra vilka åtgärder som behövs för att kunna granska de tidigare okända hålen i skrovet.

– <em>Vi kommer att ha utrustning som är monterad på fartygen och som släpar efter fartygen i vattnet, vi kommer att ställa ner sonarutrustning på botten runt fartyget</em>, säger Jonas Bäckstrand, utredningsordförande och ställföreträdande generaldirektör för Statens haverikommission.

Senare kommer datan att visualiseras med hjälp av forskare från Stockholms universitet. En undervattensrobot ska också ta bilder, vilket Bäckstrand säger kommer att ske i mestadels till våren eftersom bland annat "<em>siktförhållanden anses vara bäst då</em>".

Innan utredningen påbörjas kommer man att hålla en ceremoni av respekt för de döda. Tuulikki Koivunen Bylund, biskop emerita i Svenska kyrkan, kommer att delta och läsa en bibeltext samt be två böner.

– <em>Det är ett hedersuppdrag. Jag var präst i Uppsala när olyckan inträffade och det skakade verkligen om hela stan. Flera grupper från Uppsala omkom. Det var en tung påminnelse om livets korthet</em>, säger hon.

<strong>Rolf Sörman, som är en av de överlevande</strong> samt även anhörigrepresentant, har bjudits in som observatör. Han tycker att det känns jättebra att vara med och hoppas kunna föreslå områden som kan vara extra intressanta. Han själv och flera andra överlevare tycker att händelseförloppet som det beskrivits i den första rapporten från haverikommissionen inte stämmer överens med upplevelsen de hade.

Det är synd att det här kommer 27 år för sent menar han, men tycker att ”<em>den nya haveriutredningens personal har agerat väldigt annorlunda, på ett positivt sätt</em>”.

– <em>Vad jag hoppas på är att man ska kunna hitta vrakrester, det har ju varit väldigt diskutabelt var visiret hittades och under vilka omständigheter. En del säger att det satt kvar på fören och i så fall bör man kunna hitta avtryck i botten, </em>säger han.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/haverikommissionen-paborjar-ny-utredning-av-estonia/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>89 av Estoniaoffrens barn kräver ny utredning i ett öppet brev</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/89-av-estoniaoffrens-barn-kraver-ny-utredning-i-ett-oppet-brev/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/89-av-estoniaoffrens-barn-kraver-ny-utredning-i-ett-oppet-brev/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 28 Nov 2020 07:12:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Estonia]]></category>
		<category><![CDATA[Stefan Löfven]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=87701</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Barn till omkomna efter Estoniakatastrofen kräver en ny utredning.</strong>

Barn till omkomna och överlevare efter Estoniakatastrofen kräver nu en ny utredning, rapporterar<a href="https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&#38;artikel=7607306" target="_blank" rel="noopener noreferrer"> Ekot</a>. Detta bland annat efter att nya uppgifter kommit fram i dokumentären på Dplay om de tidigare okända skadorna på Estonias skrov.

Nu kräver 89 barn i ett öppet brev till Stefan Löfven och regeringen att öppna upp en ny utredning.

Linnea Karlsson var bara sju år när hon miste sin mamma för 26 år sedan.

– <em>Hela avsikten är väl den att vi vill ha fram en ny oberoende utredning om hela katastrofen som har varit och sen få svar på ett antal frågor som vi har bifogat med i brevet</em>, säger hon till Ekot.

<strong>Brevet kommer att förutom</strong> att skickas till regeringen också skickas till oppositionsledarna och politiker som engagerat sig i frågan och dessutom till Statens haverikommission. Deras krav är att få svar på alla frågor efter den nya dokumentärfilmen om Estonia. Bland annat om transport av militära materiel ombord på Estonia, om varför kroppar inte togs upp i samband med dykningen för 26 år sedan samt varför ville man gjuta in Estonia i betong.

Linnea Karlsson har alltid känt att det var något fel med den officiella utredningen.

– <em>Jag har alltid haft den här känslan att det är någonting som inte stämmer och i regel är den jag gick på nu innan dokumentären släpptes, och då var det bara så himla skönt att tyckte jag att jag fick det bekräftat att den här känslan jag har haft i alla år den stämde ju, det var något mer,</em> säger hon till Ekot.

Åsa Eriksson är dotter till den överlevande Anders Eriksson och har varit med och samlat in namn till brevet.

– <em>De flesta som skriver under brevet har fått leva nästan hela sitt liv utan en eller två föräldrar, då vill vi att det kommer fram varför det här hände</em>, säger hon till Ekot.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/89-av-estoniaoffrens-barn-kraver-ny-utredning-i-ett-oppet-brev/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Estlands regering kräver ny undersökning av Estonia</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/estlands-regering-kraver-ny-undersokning-av-estonia/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/estlands-regering-kraver-ny-undersokning-av-estonia/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 29 Sep 2020 04:52:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Estland]]></category>
		<category><![CDATA[Estonia]]></category>
		<category><![CDATA[Jüri Ratas]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=84778</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den estniske premiärministern Jüri Ratas kräver nu att fler dyk genomförs på fartygets Estonias vrak och att noggranna analyser görs. Detta efter att dokumentärfilmare bekräftat att det finns ett stort hål i skrovet - något som förnekats av svenska myndigheter i över 20 år.
</strong>

<em>– Enligt vår mening ska den tekniska undersökningen inkludera undervattensobservationer och vi har även informerat Finland och Sverige om den saken</em>, säger premiärministern till <a href="https://www.err.ee/1140319/ratas-estonia-vajab-uut-veealust-uurimist" target="_blank" rel="noopener noreferrer">ERR.ee</a>.

Efter att uppgifter blivit kända från Dplays nya dokumentärfilm om katastrofen träffades Ratas och Sveriges statsminister Stefan Löfven i förra veckan för att diskutera den nya informationen. Mötet beskrivs som ”blixtinkallat”.

Ratas kräver att en ny och omfattande teknisk analys av fartyget görs och man också går ner med dykare för att utforska havsbotten, undersöka vraket noggrant och göra omfattande 3D-analyser av vrakplatsen.

<em>– Detta måste naturligtvis göras med värdighet och öppenhet</em>, konstaterade Ratas.

Den estniske utrikesministern Urmas Reinsalu betonar att de nya spektakulära fynden inte nödvändigtvis innebär att man förkastar resultaten av den hårt kritiserade utredningen som gjordes 1997, men att man nu måste fatta ”ytterligare beslut om slutsatserna av de tekniska undersökningarna”.

<strong>Premiärminister Ratas</strong> har också lugnat oroliga anhöriga genom att betona att alla undervattensoperationer som utförs kommer att göras med största försiktighet och respekt för gravfriden och de avtal som slutits relaterad till denna. Både premiärministern och utrikesministern betonar att det är viktigt att få svar på de frågor som nu har uppstått.

Redan nu arbetar de berörda ministerierna med att ta fram förslag till regeringen på hur en mer omfattande dyk- och kartläggningsinsats kan komma att se ut. Det blir sedan den estniska regeringen som beslutar hur man konkret ska gå till väga.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/estlands-regering-kraver-ny-undersokning-av-estonia/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>5</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Bekräftat: Stort hål i Estonias skrov – kan vara spränghål</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/stort-hal-i-estonias-skrov-kan-vara-spranghal/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/stort-hal-i-estonias-skrov-kan-vara-spranghal/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 28 Sep 2020 08:08:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[dokumentärfilm]]></category>
		<category><![CDATA[Estonia]]></category>
		<category><![CDATA[sabotage]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=84752</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Dokumentärfilmare kan nu bekräfta att det förlista fartyget Estonia har ett stort hål i skrovet. Redan tidigare har experter rapporterat om hålet och bedömt att det orsakades av en sprängning. Svenska myndigheter har konsekvent förnekat uppgifterna om ett hål i fartygets skrov.</strong>

Hålet som man har hittat i skrovet är fyra meter högt. Uppgifter gör gällande att att hålet tidigare legat delvis dolt mot sjöbottnen. Men uppgifterna är inte nya. Dykaren Håkan Bergmark uppgav redan för ett år sedan, att när han dök vid vraket av Estonia, såg han ett hål som han bedömer vara ett spränghål. Bergmark dök för Militära Underrättelse- och säkerhetstjänsten, MUST, räkning, och skulle dokumentera status på bogvisiret bland annat. Han var vid tiden för Estonias förlisning krigsplacerad som dykare och var utbildad inom sprängteknik.

<em>– Man kan inte utesluta att skadan haft betydelse för sjunkförloppet</em>, säger Jørgen Amdahl, professor i marin teknik i Trondheim, i en ny dokumentärserie på Dplay.

<strong>Svenska myndigheter</strong> har konsekvent tidigare tillbakavisat uppgifterna om ett hål i skrovet på Estonia, som ledde till den snabba förlisningen.

[caption id="attachment_80067" align="alignnone" width="1170"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2020/09/estonia-hal1.jpg"><img class="size-full wp-image-80067" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2020/09/estonia-hal1.jpg" alt="" width="1170" height="600" /></a> Hålet i skrovet mäter 1,2 gånger 4 meter. Foto: Faksimil/Dplay[/caption]

Efter det att de första smällarna hördes i skrovet gick det bara 55 minuter till dess att Estonia försvann ner i Östersjön. 137 personer kunde räddas. 852 personer omkom. Sedan haveriet 1994 har Estonia legat kvar på havets botten tillsammans med de döda.

<strong>Jørgen Amdahl, professor</strong> i marin teknik i Trondheim, anser att skadan är av sådan omfattning att den kan ha bidragit till att Estonia gick under så snabbt. En av de överlevande efter katastrofen är Rolf Sörman från Stockholm. Han var på konferensresa med elva arbetskamrater. Bara tre i gruppen kom hem.

<em>– Varför är det här viktigt 25 år senare? Jo, därför att vi inte vet hur den här olyckan egentligen gick till. Och för mig handlar det här om framtida sjösäkerhet – för mina barn, mina barnbarn, och i olika delar av världen.</em>

Anders Eriksson från Karlskoga är en annan överlevare som intervjuas i dokumentärserien, Estonia – fyndet som ändrar allt.

<em>– I en sådan här stor katastrof, som Estonia är, måste man veta vad det var som hände, varför det hände. Och framför allt – att det inte händer igen! Och jag är övertygad om att sanningen kommer fram till slut.</em>

<em>Källa: NB Nyhetsbyrån</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/stort-hal-i-estonias-skrov-kan-vara-spranghal/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>33</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Två svenskar åtalas för Estoniadokumentär</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/tva-svenskar-atalas-for-estoniadokumentar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/tva-svenskar-atalas-for-estoniadokumentar/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 01 Jul 2020 14:20:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[åtal]]></category>
		<category><![CDATA[dokumentär]]></category>
		<category><![CDATA[Estonia]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=81217</guid>

					<description><![CDATA[<strong>De åtalade svenskarna var del i ett filmteam som gjorde en dokumentär om Estoniakatastrofen och vad som egentligen hände. Åklagaren menar att dessa har kränkt gravfriden genom filmandet på platsen och de riskerar nu fängelse i upp till två år.</strong>

<em>– Gravfriden vid Estonia har blivit kränkt av händelsen</em>, säger Helene Gestrin, kammaråklagare på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet i ett <a href="https://via.tt.se/pressmeddelande/tva-personer-atalas-for-att-ha-krankt-gravfriden-vid-estonia?publisherId=3235540&#38;releaseId=3279479" target="_blank" rel="noopener noreferrer">pressmeddelande</a>. Estonia ligger på internationellt vatten, men för att skydda vraket finns det en speciallagstiftning baserat på ett avtal mellan flera Östersjöstater som Sverige har skrivit under.

<strong>De svenskar som åtalas</strong> ingick i ett filmteam som också bestod av norska och tyska medborgare, det fanns också polska medborgare med på båten som användes vid tillfället. Huruvida de faktiskt kan dömas är oklart eftersom filmandet skedde på internationellt vatten.

<em>– Lagen har aldrig prövats av domstol tidigare och nu får rätten bestämma hur det som har hänt ska bedömas juridiskt. Frågan är om svensk lag väger tyngre än det faktum att undervattensverksamheten skedde på internationellt vatten och av en tyskflaggad båt</em>, säger Gestrin vidare.

<strong>Händelsen ägde rum</strong> i september 2019 och man sänkte då ner en dykrobot för att filma. Noterbart är att också Estland och Finland har ratificerat lagen om gravfrid, men att detta inte gäller Tyskland. Om svenskarna döms riskerar de fängelse upp till två år.

Nya Dagbladet har tidigare <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/krav-pa-ny-estoniautredning-efter-forsvunnen-bevisning/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">rapporterat</a> om att mycket är oklart kring den officiella Estoniautredningen, att dokument har försvunnit spårlöst, bevisning manipulerats och att den tidigare Estoniautredaren och chefsåklagaren i Estland kräver att nya dykningar görs för att komma fram till vad som egentligen fick fartyget att sjunka och huruvida det kan ha handlat om medvetet sabotage.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/tva-svenskar-atalas-for-estoniadokumentar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Krav på ny Estoniautredning efter försvunnen bevisning</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/krav-pa-ny-estoniautredning-efter-forsvunnen-bevisning/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/krav-pa-ny-estoniautredning-efter-forsvunnen-bevisning/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 31 Jan 2020 11:31:42 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Anders Ulfvarsson]]></category>
		<category><![CDATA[Estonia]]></category>
		<category><![CDATA[Margus Kurm]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=72703</guid>

					<description><![CDATA[<strong>25 år efter Estoniakatastrofen visar en ny granskning att dokumentationen om förlisningen fortfarande är osorterad och att delar av den har försvunnit. Den tidigare estländske statsåklagaren och Estoniautredaren Margus Kurm vill att det nu görs nya dykningar för att komma till rätta med vad som verkligen hände.
</strong>

Mycket av materialet om katastrofen är fortfarande osorterat och har olika grader av sekretess. Först 40 år efter förlisningen kommer det bli tillgängligt för forskare och journalister.

Samtidigt har ytterligare märkliga omständigheter uppdagats, och nu vill den tidigare estniske statsåklagaren och Estoniautredaren Margus Kurm att det görs nya dykningar för att komma till rätta med vad som verkligen hände, visar en granskning som gjorts av Spotlight på finländska <a href="https://svenska.yle.fi/artikel/2020/01/26/nya-markligheter-i-estoniautredningen-rapporter-och-nodbojar-sparlost-forsvunna" target="_blank" rel="noopener noreferrer">YLE</a>.

De radiobojar som var helt nya vid katastroftillfället, utrustade med GPS och som enligt den officiella förklaringen var avstängda under katastroftillfället är spårlöst borta, trots att tv-teamet letat i såväl Tallinn, Kotka, Helsingfors, Åbo och Stockholm.

<strong>Asser Koivisto</strong>, den navigationsexpert som undersökte bojarna efter förlisningen, vill nu inte medverka i någon intervju med Spotlight och hänvisar till ett sekretessavtal som han skrivit under. Några sådana avtal känner dock inte haverikommissionens svenske psykologiexpert Bengt Schager till.

– <em>Inte vad jag kommer ihåg. I Sverige gäller meddelarfrihet</em>, förklarar han.

Om bojarna fungerat hade förmodligen fler människor överlevt katastrofen. Detta eftersom de fartyg som kom för att plocka upp människor i vattnet snabbare skulle kunna fram till olycksplatsen med mer exakthet och evakuerat dem.

Uppgifterna om bojarna har gått isär och varit motstridiga. Estnisk media rapporterade att nödbojarna satt kvar i sina fästen på kommandobryggan, medan Asser Koivisto hävdat att bojarna var sandiga och flutit iland – fast med avstängda sändare.

I den slutliga rapporten heter det att radiobojarna flöt i land på den estniska kusten redan i oktober, vilket inte förklarar varför estniska myndigheter inte berättade detta för haverikommissionen förrän två månader senare. Det finns heller inga spår av någon rapport skriven av Asser Koivisto i Estoniaarkiven.

<strong>En annan prekär detalj</strong> är att en del av bogvisiret slängdes tillbaka i havet redan 1994 efter att dykare med stor möda lyckats bärga det. Den officiella orsaken som angavs för detta egendomliga tilltag var att låsbulten i fråga var för tung för helikoptern som skulle frakta den.

Professor Anders Ulfvarsson riktar också kritik mot att ett inspektionsprotokoll som gjordes samma dag som Estonia lämnade Tallinn sista gången är manipulerat.

– <em>Protokollet som publicerades i haverikommissionens rapport är urkundsförfalskat. Det betyder att det fanns i flera versioner. Men man valde den version som är snällast mot sjöfartsmyndigheterna</em>.

Nu kräver både Ulfvarson och andra experter att nya dykningar genomförs och menar att sabotage som orsak till skeppets förlisning inte kan uteslutas mot bakgrund av den den bristfälliga information som finns idag och den tydliga ovilja som berörda myndigheter visat till att utreda katastrofen grundligt på ett transparent sätt.

<strong>Den estniske tidigare Estoniautredaren</strong> Margus Krum håller med och har pratat med anhöriga till avlidna som vill att man bryter gravfriden och låter undersöka fartyget för att få klarhet i huruvida fartyget sjönk på grund av medvetet sabotage eller om det fanns andra mer naturliga orsaker.

Som vid många andra tillfällen berättar passagerare som överlevde katastrofen om sina vittnesmål för Spotlight att det kändes som att fartyget blev rammat eller träffat av en missil och uttrycker förundran över att Estonia sjönk så snabbt som hon gjorde.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/krav-pa-ny-estoniautredning-efter-forsvunnen-bevisning/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
