e-legitimation – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Wed, 17 Jun 2026 15:51:41 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg e-legitimation – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Riksdagen säger ja till statlig e-legitimation https://nyadagbladet.se/inrikes/statlig-e-legitimation-bankid-dominans/ Wed, 17 Jun 2026 15:49:50 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233552 Riksdagen har beslutat att införa en statlig e-legitimation från december 2026. Beslutet beskrivs som ett sätt att säkra samhällets tillgång till digital identifiering – men får särskild tyngd i ett Sverige där BankID i praktiken blivit nyckeln till banker, myndigheter, betalningar och digital samhällsservice. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering. Lagen börjar gälla den 1 december 2026 och ska göra det möjligt för staten att erbjuda en egen e-legitimation till svenska medborgare, folkbokförda utlänningar och personer med så kallat immunitetsnummer. Beslutet fattades med acklamation efter att trafikutskottet ställt sig bakom regeringens proposition. Enligt riksdagen är syftet att säkra samhällets tillgång till elektronisk identifiering och uppfylla EU:s krav på området. På pappret kan beslutet låta tekniskt. I praktiken rör det en av de mest grundläggande frågorna i det digitaliserade Sverige: vem som ska kontrollera nyckeln till medborgarnas vardag.

BankID dominerar marknaden

I dag domineras den svenska e-legitimationsmarknaden nästan helt av BankID. Enligt BankID:s egen statistik hade tjänsten 8,7 miljoner unika användare 2025 och användes 7,9 miljarder gånger under året. Bland registrerade svenska medborgare i åldern 18–67 år uppges 99,9 procent ha BankID. Riksbanken konstaterar i sin betalningsrapport för 2025 att BankID dominerar marknaden med över 8,5 miljoner användare och är ”i särklass” den mest använda e-legitimationen i Sverige. Riksbanken framhåller också att BankID är den enda e-legitimation som kan användas för att identifiera sig hos betaltjänstleverantörer och godkänna betalningar. Det innebär att BankID inte längre bara är en inloggningslösning för bankkunder. Tjänsten fungerar i praktiken som en digital identitetshandling för stora delar av samhället: bankärenden, deklaration, vårdportaler, digital post, myndighetskontakter, företagstjänster, abonnemang och privata avtal. När den fungerar märks den knappt. När den spärras eller saknas kan konsekvenserna däremot bli omfattande. Nya Dagbladet har tidigare berättat om företagaren Michael Fridebäck, som beskrev hur spärrade bankkonton och BankID gjorde honom ”helt avskärmad”. Han uppgav att han inte kunde ta emot lön, betala räkningar, läsa myndighetspost, sköta företagets ekonomi eller öppna nytt konto. Fallet illustrerar den centrala problematiken: även om BankID är privatägt och utfärdas via banker, har det fått en samhällsbärande funktion som ofta liknar offentlig infrastruktur.

Kan stärka beredskapen

Riksbanken har argumenterat för att en statlig e-legitimation kan stärka motståndskraften i betalningssystemet. Myndigheten pekar särskilt på risken med att samhället blir beroende av en enda dominerande lösning. En statlig e-legitimation kan enligt Riksbanken bli viktig för personer som saknar bankkonto och därför inte kan få BankID. Den kan också stärka samhällets beredskap vid kriser eller höjd beredskap, exempelvis om BankID inte skulle fungera. Frågan är därför inte bara om staten ska erbjuda ännu ett digitalt ID. Den mer avgörande frågan är om Sverige ska ha ett offentligt alternativ när digital identifiering blivit en förutsättning för att delta fullt ut i samhället. Samtidigt löser inte beslutet automatiskt de problem som vuxit fram kring BankID:s dominans. En statlig e-legitimation får verklig betydelse först om banker, myndigheter, regioner, kommuner och privata aktörer faktiskt accepterar den brett. Om den statliga lösningen främst blir ett formellt komplement, medan BankID fortsätter att vara den praktiska nyckeln till betalningar och tjänster, förändras maktbalansen bara marginellt.

EU-krav bakom reformen

Regeringen hänvisar även till EU:s regelverk om elektronisk identifiering. Medlemsstaterna ska kunna erbjuda lösningar som uppfyller höga säkerhetskrav och som kan användas i den europeiska digitala identitetsmiljön. Den svenska statliga e-legitimationen ska enligt propositionen kunna ges till personer som fyllt nio år eller fyller nio under det aktuella kalenderåret. Den ska alltså inte bara vara en lösning för vuxna bankkunder, utan en bredare statlig identitetstjänst. Digg beskriver e-legitimering som den process där en person identifierar sig digitalt för att få tillgång till en tjänst, lämna uppgifter eller skriva under handlingar. Myndigheten har också ett nationellt samordningsansvar för e-legitimering i Sverige. Det kan på sikt förändra den svenska modellen, där banker och privata aktörer länge haft en central roll i att tillhandahålla den digitala identiteten. Men det återstår att se om reformen blir ett verkligt alternativ eller bara ett nytt lager i ett redan starkt digitaliserat samhälle. För medborgaren är den avgörande frågan enkel: kommer den nya e-legitimationen att ge en faktisk väg in i samhällets digitala system – även för den som saknar BankID, stängs ute av banken eller hamnar i konflikt med privata aktörer? Om svaret blir ja kan beslutet bli betydelsefullt. Om svaret blir nej riskerar staten att införa en ny digital identitet utan att rubba den privata dominans som gjort BankID till en samhällsnyckel.]]> Svenska e-legitimationen Freja blir global https://nyadagbladet.se/it-overvakning/svenska-e-legitimationen-freja-blir-global/ Wed, 19 Mar 2025 11:19:12 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=202458 Svenska e-legitimationen Freja expanderar - erbjuder internationell e-legitimation utan krav på svenskt personnummer. Freja är en statligt godkänd, mobil e-legitimation som används för identifiering och som har utvecklats i Sverige. Tjänsten erbjuder både identifiering för privatpersoner, men ger också möjlighet för företag att skaffa ett organisations id till sina anställda. Sverige är ett av de länder där e-legitimering är som allra mest utvecklat och särskilt Freja har fått en hel del förfrågningar. – Vi märker tydligt att många länder nu har mognat och förbereder sig för att introducera e-legitimering enligt nordisk modell, sade Johan Henrikson, vd Freja eID Group, enligt Dagens Infrastruktur förra året. Nu har Freja utvecklat ett internationellt id som är godkänt för användare utanför Sverige och för de utan svenskt personnummer, skriver man i ett blogginlägg. Med den internationella e-legitimationen får användare en Unik Personlig Identifierare (UPI) istället för personnummer och totalt finns den tillgänglig i 167 länder. Frejas internationella eID är den enda e-legitimation på tillitsnivå 3 (LoA3) som är godkänd för användare utan svenskt personnummer.]]> BankID-expansionen väcker allvarliga frågor om demokratins framtid https://nyadagbladet.se/analys/bankid-expansionen-vacker-allvarliga-fragor-om-demokratins-framtid/ https://nyadagbladet.se/analys/bankid-expansionen-vacker-allvarliga-fragor-om-demokratins-framtid/#comments Fri, 13 Sep 2024 08:32:39 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=115465 Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 22 januari 2022.
BankID har idag över åtta miljoner användare och är det i särklass största e-legitimationssystemet med sex miljarder identifikationer och underskrifter bara under 2021. Systemet får allt större plats i svenskarnas vardag och 96 procent uppger att de har högt förtroende för tjänsten. Varje år implementeras det som standardlösning hos allt fler aktörer och att kunna delta i samhällslivet utan att använda BankID blir alltmer komplicerat. Det är knappast någon slump att BankID är så populärt då det är mycket praktiskt. Samtidigt finns även en mycket allvarlig problematik inbyggd i systemet som det ser ut idag. Det faktum att e-legitimationen har säkerhetsbrister och kan kapas, samt att det finns gott om exempel på hur svenskar blivit bestulna på sina digitala identiteter och fått sina konton länsade är något som många känner till, men det är inte här som den verkliga faran i systemet ligger. Trots sin monopolliknande ställning så ägs och kontrolleras inte BankID på ett sätt som garanterar grundläggande medborgerliga rättigheter. Istället är det privata banker: Danske Bank, Handelsbanken, Ikano Bank, Länsförsäkringar Bank, SEB, Skandiabanken och Swedbank som äger tjänsten - banker som själva kan bestämma vem som får vara kund hos dem och använda deras tjänster. Ett exempel på hur bankerna efter eget godtycke mycket snabbt och lätt kan ta bort medborgarnas möjlighet att använda den samhällsviktiga tjänsten inträffade i januari förra året då Daniel Friberg, bokförläggare på Arktos som profilerat sig framförallt med systemkritisk och modern nationalistiskt inriktad litteratur, plötsligt och utan förvarning fick sina bankkonton och sitt BankID avstängt. Ett par veckor senare fick han ett brev där Swedbank hävdade att man inte ”erhållit tillfredsställande svar på våra frågor om kundkännedom” och att kontot och tillhörande tjänster stängts med hänvisning till lagen om åtgärder mot penningtvätt och terrorism. När Friberg kontaktade banken för att faktiskt få klarhet i vilka frågor han måste besvara vägrade banken att ge besked om detta – istället meddelades han om att hans konton och banktjänster skulle förbli avstängda. – De vägrade berätta vilka frågorna var. Istället fick jag veta att uppsägningen kvarstod, med den ihopljugna förklaringen att de skulle ha skickat ett brev till mig med sina frågor, men inte fått svar, säger han till webbtidningen Fria Tider. Bankens behandling av Friberg är beklagligen långtifrån unik. Samma luddiga motiveringar och procedurer har använts mot flera andra aktörer som rört sig utanför konventionens gränser, bland andra just Fria Tiders chefredaktör Widar Nord. ”Tillvägagångssättet är detsamma: Banken påstår sig ha otillräcklig information för att uppfylla kravet på kundkännedom – och vägrar sedan låta kunden lämna den information som krävs”, konstaterar Fria Tider. Daniel Friberg berättar att bankens beslut att godtyckligt kasta ut honom föga överraskande har gjort hans vardag betydligt mer besvärlig och att han bland annat inte längre kan betala räkningar via bankgiro eller legitimera sig med BankID.
Trots att bankerna alltså redan idag har makten att svartlista svenska medborgare som de av rent godtyckliga skäl inte vill ha som kunder så fortsätter lobbyarbetet med att göra BankID till ett krav för att i praktiken få tillgång till allt fler samhällsviktiga funktioner.
Redan i september 2021 utannonserade man exempelvis att den som har ett mobilt BankID numera kan få sitt vaccinpass rakt in i sin digitala brevlåda. Den storbanksägda tjänsten föreslås av lobbyister även användas som ”lösning” för att bekämpa näthatet och bli ett krav för att få tillgång till sociala medier. ”Vårt förslag är att alla personer ska identifiera sig via BankID i sociala medier. Då visar man vem man är, och får stå för det man skriver. Om någon som är inloggad inte sköter sig, exempelvis om personen uttryckt hat eller hot mot någon, så är det tydligt vem som har gjort detta och kontot och personen blir mer hanterbara”, hävdar exempelvis Biskopsgårdens S-kvinnor i en debattartikel. – Att man inte behöver registrera sig med BankID innan man skriker ur sig hat på sociala medier … jag blir vansinnig. STÅ för era inlägg då, beklagar sig Peter Wettergren, Sveriges assisterande förbundskapten i fotboll under en intervju. I skrivande stund lobbar bland andra riksdagspartiet Moderaterna och webbföretaget Flighton för att BankID även ska kunna användas för att rösta i kommande riksdagsval. ”Inte bara utlandssvenskar drar fördel av möjligheten att kunna rösta med BankID. För andra som är bosatta i Sverige, innehavande svenskt medborgarskap innebär röstning med BankID även en mindre inverkan på miljön. Inga onödiga valblanketter skulle tryckas upp, vilket skulle spara på miljöns tillgångar och resurser. Inte heller skulle folk behöva sätta sig för att åka bil till vallokalen som ibland ligger flera mil bort om man är bosatt på landsbygden”, hävdar man bland annat. Inom en snar framtid kan det alltså vara storbankerna som bestämmer inte bara om du får komma in på krogen eller använda sociala medier – utan även om du får rösta digitalt på valdagen eller inte.
Digital identifikation måste inte vara av ondo, men underställd bankernas godtycke blir medborgerliga rättigheter lika godtyckliga när denna typ av infrastruktur blir ett genomgående inslag i samhällslivet.
En cyniker skulle kunna tänka sig att BankID som innovation även skulle kunna smälta samman med covidpasset som medborgarnas livsavgörande nyckel till ett teknokratiskt samhälle, som vuxit fram i snabbare takt än många kunnat förutspå. I nuläget krävs att man omfamnar läkemedelsjättarnas injektioner för att i praktiken inte tvingas bort från en rad samhällsfunktioner. Frågan är vilka krav bankerna kan komplettera detta med i framtiden. Att döma av tidigare fall finns risken att det i praktiken kan komma att handla om krav med politiska förtecken. För att påtala det uppenbara är det fullständigt orimligt att överlåta denna typ av makt till bankjättar som gång efter annan visat att de saknar värdighet och inte tar någon som helst hänsyn till demokratins tidigare så självklara spelregler.   Isac Boman]]> https://nyadagbladet.se/analys/bankid-expansionen-vacker-allvarliga-fragor-om-demokratins-framtid/feed/ 9 Förslaget: Statlig e-legitimation via fysiskt kort https://nyadagbladet.se/it-overvakning/forslaget-statlig-e-legitimation-via-fysiskt-kort/ https://nyadagbladet.se/it-overvakning/forslaget-statlig-e-legitimation-via-fysiskt-kort/#respond Thu, 19 Oct 2023 06:50:42 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=163283 Myndigheten för digital förvaltning (Digg) har lagt fram ett första delbetänkande i utredningen om statlig e-legitimation. Det föreslås bland annat att det ska ges ut på ett kontaktlöst kort med hjälp av Skatteverket eller Polismyndigheten. Under maj förra året lade Finansinspektionen fram ett förslag om att man bör skapa ett statligt alternativ till e-legitimation, eller att nuvarande bank-id bör sättas under statlig tillsyn, där man bland annat pekade på sårbarheten banker och andra finansiella företag har. I juni samma år beslöt regeringen att påbörja en utredning i saken där man gav Digg uppdraget att analysera och beräkna kostnader för att ta fram och utveckla en statlig e-legitimation. Nu har man lämnat in ett delbetänkande i utredningen med förslag på hur en statlig e-legitimation kan utformas och tillhandahållas av en statlig myndighet. Där föreslår man bland annat att Digg ska utfärda e-legitimationen med hjälp av Skatteverket eller Polismyndigheten. Vidare föreslås den vara giltig i fem år och innehålla namn, personnummer, bild på personens ansikte samt biometrisk data i form av fingeravtryck. Även de utan svenskt personnummer ska kunna få ett utfärdat genom ett så kallat samordningsnummer.  Barn från och med nio år ska kunna använda sig av e-legitimation för att identifiera sig.

EU-direktiv

E-legitimationen ska i nuläget ges ut på ett kontaktlöst, aktivt kort. Däremot kan det i framtiden bli aktuellt att baka in det i andra ID-handlingar, men det är något man måste fortsätta utreda eftersom man idag inte har någon konkret lösning på hur det skulle ske. Det framgår i utredningen att kortet ska "skyddas mot obehörig användning, läsning och kopiering" där också tvåfaktorsautentisering och pinkod nämns. – Det är naturligt att staten ansvarar för och säkerställer medborgares digitala identitet, på samma sätt som vid passutgivning, säger civilminister Erik Slottner i ett pressmeddelande. Med EU:s nya planer på en digital plånbok blir det snart obligatoriskt för alla EU-länder att anmäla en e-legitimation som uppfyller kraven på högsta tillitsnivå. Regeringen har därmed avsatt 40 miljoner kronor för utvecklingen av en statlig e-legitimation under 2024. Utredningens slutbetänkande ska lämnas senast 31 maj 2024.]]> https://nyadagbladet.se/it-overvakning/forslaget-statlig-e-legitimation-via-fysiskt-kort/feed/ 0 Regeringen påbörjar utredning om statlig e-legitimation https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-paborjar-utredning-om-statlig-e-legitimation/ https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-paborjar-utredning-om-statlig-e-legitimation/#comments Tue, 21 Jun 2022 07:58:16 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=126217 Efter Finansinspektionens förslag om statliga alternativ till e-legitimation går nu regeringen i linje med den och påbörjar en utredning gällande saken. "Det är viktigt att det finns en robust och säker e-legitimation som fungerar även i höjd beredskap och i tider av kris”, skriver man i ett pressmeddelande. Under maj publicerade Erik Thedéen, generaldirektör för Finansinspektionen, en debattartikel i Bonniertidningen DN där han lade fram en rad förslag som han menar ska förbättra bankers och finansiella företags it-säkerhet. Där tog Thedéen upp att man bör skapa ett statligt alternativ till e-legitimation, alternativt att det bör sättas under en statlig uppsyn av bank-id eftersom det används av 90 procent av svenskarna samt att en ”cyberattack som slår ut bank-id kan få allvarliga konsekvenser för flera delar av det svenska samhället”. Nu har regeringen beslutat att göra en utredning gällande att införa en statlig e-legitimation och har gett Myndigheten för digital förvaltning (Digg) i uppdrag att analysera och beräkna kostnader för att ta fram och utveckla en statlig e-legitimation. ”I det alltmer digitaliserade samhället blir det svårare att klara sig utan tillgång till e-legitimation. Det är därför viktigt att det finns en robust och säker e-legitimation som fungerar även i höjd beredskap och i tider av kris”, skriver man i ett pressmeddelande. Utöver statlig e-legitimation vill man därför även undersöka bland annat om fler typer av företag ska få delta i samverkan mot penningtvätt samt om det ska införas hårdare krav på nuvarande e-legitimationstjänster. Utredningarna förväntas redovisas 31 maj 2023 och i augusti 2024.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-paborjar-utredning-om-statlig-e-legitimation/feed/ 1 Pensionärer rasar över vaccinationspass https://nyadagbladet.se/inrikes/pensionarer-rasar-over-vaccinationspass/ https://nyadagbladet.se/inrikes/pensionarer-rasar-over-vaccinationspass/#comments Tue, 04 May 2021 14:01:38 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=100605 Det hårt kritiserade svenska ”vaccinationspasset” ska lanseras den första juni – men bara till människor som har e-legitimation. I praktiken innebär detta att 640 000 svenskar idag inte kan ta del av passet även om de skulle gå med på att injicera sig med de kontroversiella coronavaccinen. Sverige ska precis som många andra EU-länder lansera ett ”vaccinationsintyg” eller pass där människor som inte tagit de kontroversiella coronavaccinen kan komma att exkluderas från samhället genom att inte tillåts resa, besöka kulturevent, idrottsevenemang och på andra sätt diskrimineras. Ett beslut som fått hård kritik och anklagats för att leda till ett apartheid-samhälle. Den svenska regeringen har låtit meddela att det coronapasset som går under namnet ”Gröna beviset” ska lanseras till den första juni – men bara till människor som har e-legitimation. ”I den första versionen av Gröna beviset måste du ha en godkänd svensk e‑legitimation för att kunna logga in i e-tjänsten. Myndigheterna arbetar vidare för att det ska gå att få ett vaccinationsbevis utan krav på e‑legitimation.”, skriver E-hälsomyndigheten. I praktiken innebär detta att många svenska pensionärer överhuvudtaget inte kan få ta del av något vaccinationspass – oavsett hur många vaccin de skulle ta, eftersom de helt enkelt saknar e-legitimation och detta är någonting som nu får skarp kritik. – Inför man ett sådant här system så måste alla kunna ta del av intyget. Får inte alla det så uppstår ett A- och ett B-lag, där de som har e-legitimation ges större frihet, medan de som står utan får se sin frihet beskuren, säger Eva Eriksson, förbundsordförande på SPF Seniorerna till Expressen. SPF Seniorerna pekar på att 640 000 svenskar över 61 år inte har någon e-leigitimation och menar att den svenska lösningen är helt orimlig. Istället skulle de vilja se att man får en papperskopia på intyget, något man nu också kräver att digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) ordnar. – Det här måste ske nu. Det kan inte bli så att vi återigen får en grupp individer som tvingas i karantän, men nu på ett annat sätt. För gruppen 70-plussare har tagit ett stort ansvar och isolerat sig under pandemin, säger Eva Eriksson. Regeringen i sin tur hävdar att det digitala intyget senare ”ska kompletteras med en pappersvariant utan krav på e-legitimation”.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/pensionarer-rasar-over-vaccinationspass/feed/ 4 Polisen öppnar för att avskaffa anonymiteten på internet https://nyadagbladet.se/it-overvakning/polisen-oppnar-for-att-avskaffa-anonymiteten-pa-internet/ https://nyadagbladet.se/it-overvakning/polisen-oppnar-for-att-avskaffa-anonymiteten-pa-internet/#comments Tue, 27 Nov 2018 17:27:41 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=56631 Nationellt it-brottscentrum vid polisen föreslår att varje medborgare som vill använda internet ska tvingas legitimera sig med en statlig elektronisk identitet. Det är Björn Andersson, poliskommissarie vid Nationellt it-brottscentrum, som föreslår att medborgarna ska fråntas möjligheten att kunna använda internet anonymt. Andersson säger till SVT Nyheter Blekinge att för att få bukt med bland annat it-bedrägerier så bör det införas en elektronisk identitet för den som ansluter sig till internet. Idag finns redan så kallad e-legitimation, däribland Mobilt BankID som bekräfta identiteten på en person genom att en person loggar in via sin internetbank. Men Björn Andersson vill istället se att staten ska ta över ansvaret från bland annat bankerna och utfärda en liknande elektronisk identitet till varje medborgare som vill använda sig av internet. I SVT Nyheter Blekinges reportage ställs det inga kritiska frågor till Björn Andersson. Istället framställer reportern Ante Frändén förslaget som effektivt. – Med en statlig elektronisk legitimation så blir det säkrare att handla på nätet, och dessutom svårare för den som vill begå brott, säger Ante Frändén till kameran i reportaget. ]]> https://nyadagbladet.se/it-overvakning/polisen-oppnar-for-att-avskaffa-anonymiteten-pa-internet/feed/ 8