depression – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Fri, 26 Jun 2026 07:03:47 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg depression – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Stavgång kan lindra depression https://nyadagbladet.se/halsa/stavgang-depression-fem-veckor-studie/ Fri, 26 Jun 2026 07:03:47 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233994 Stavgång kan ge snabb lindring vid depression. I en ny randomiserad studie märktes effekten redan efter fem veckor – tydligast hos deltagare med svårare symptom. Metoden utvecklades i Finland under 1950- och 1960-talen som sommarträning för skidåkare. Med särskilda stavar aktiveras även armar, axlar och överkropp, vilket gör träningsformen mer allsidig än en vanlig promenad. Samtidigt kan stavarna bidra till stabilitet och avlastning, vilket gör att träningen ofta upplevs som skonsam. Studien, som publicerats i Journal of Affective Disorders, är gjord av forskare vid bland annat Université Grenoble Alpes och University of Reims Champagne-Ardenne i Frankrike. Den omfattade 64 vuxna, i genomsnitt 50 år gamla. 58 av deltagarna var kvinnor. Deltagarna delades slumpmässigt in i två grupper: ett tio veckor långt program med handledd stavgång eller en inaktiv kontrollgrupp. Stavgångsgruppen genomförde två träningspass i veckan, en timme per gång, under ledning av instruktör. Intensiteten låg på måttlig nivå, motsvarande 65–75 procent av maximal hjärtfrekvens. Depressionssymptomen mättes med Beck Depression Inventory-II, ett självskattningsformulär som används för att bedöma grad av depression, före programmet, efter fem veckor och efter tio veckor. Forskarna såg en klart större minskning av depressionssymptom i stavgångsgruppen än i kontrollgruppen. Den största förbättringen inträffade under de första fem veckorna. Därefter fortsatte symptomen att minska, men i långsammare takt.

Halva gruppen svarade efter fem veckor

Efter fem veckor hade omkring hälften i stavgångsgruppen minskat sina symptom med minst 50 procent, vilket räknades som klinisk respons. Ingen i kontrollgruppen nådde samma nivå. ”Handledd stavgång visade sig vara förknippad med en betydande minskning av depressionssymptom inom fem veckor, särskilt bland personer med svår depression”, skriver forskarna. Resultaten ska samtidigt tolkas med försiktighet. Studien var liten, kontrollgruppen var inaktiv och deltagarna rekryterades i ett sammanhang där fysisk aktivitet redan användes som stöd vid depression. Forskarna framhåller därför inte stavgång som en ersättning för annan vård, utan som ett möjligt komplement. Det mest intressanta är hur snabbt effekten syntes: redan efter några veckor hade många deltagare förbättrats tydligt.]]> Intensiv magnetstimulering testas mot tonårsdepression https://nyadagbladet.se/vetenskap/intensiv-magnetstimulering-testas-mot-tonarsdepression/ Fri, 05 Jun 2026 05:59:25 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=232459 Magnetstimulering har sedan några år använts i vården för vuxna med svårbehandlad depression. Nu ska forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset testa om en mer intensiv variant även kan hjälpa ungdomar som inte fått tillräcklig hjälp av läkemedel och psykoterapi. Den nya behandlingen kallas accelererad kontinuerlig theta-burststimulering, acTBS. En spole hålls mot huvudet, ofta över pannloben. Spolen skickar upprepade magnetpulser som passerar genom skallbenet och påverkar nervceller i hjärnbarken genom svaga elektriska strömmar. Det nya är att flera mycket korta behandlingar ges samma dag, i stället för en behandling per dag under flera veckor. Behandlingen kan jämföras med ECT, elbehandling, som också används vid svår depression. Men den fungerar på ett annat sätt. Vid ECT ges elektrisk stimulering under narkos och behandlingen framkallar ett kontrollerat krampanfall. Vid magnetstimulering används i stället magnetpulser mot ett avgränsat område i hjärnan, utan narkos och utan att framkalla krampanfall.

Mäter hjärnans aktivitet

Uppsala universitet uppger att 80 ungdomar i åldern 13–18 år ska ingå i studien, där deltagarna lottas till antingen aktiv behandling eller skenbehandling. Behandlingen ges sex gånger per dag under två veckor. Varje session tar omkring 40 sekunder. Forskarna ska även undersöka hur hjärnans funktion förändras, bland annat med EEG, magnetkamera och mätningar av syreförbrukning i pannloben. Målet är att ta reda på om acTBS är en säker och effektiv behandling för ungdomar med depression, skriver Akademiska sjukhuset. Projektet leds av Robert Bodén, överläkare och professor i psykiatri. Han framhåller att behandlingsalternativen vid tonårsdepression är betydligt färre än för vuxna, samtidigt som depression hos unga är kopplad till allvarlig ohälsa och självmordsrisk. — En välbehandlad depression är det bästa vi kan göra för att minska risken att tonåringar tar livet av sig, säger Robert Bodén till SVT. Vanlig magnetstimulering har inte visat samma effekt hos ungdomar som hos vuxna. Den nya studien ska därför undersöka om den mer intensiva metoden är både säker och verksam för unga patienter. — Man kan inte bli helt botad av magnetstimulering. Men man kan få hjälp upp ur depressionsepisoden, säger han.]]> Nya studier pekar på fler effekter av psilocybin https://nyadagbladet.se/halsa/nya-studier-psilocybin-effekter/ Fri, 15 May 2026 08:01:52 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230324 Forskningen om psilocybin, den psykedeliska substansen i så kallade magiska svampar, fortsätter att växa. Två nya studier pekar på möjliga effekter både på hjärnans nervbanor och vid behandling av kokainberoende – men forskarna betonar att resultaten behöver bekräftas i större studier. Psilocybin är narkotikaklassat i Sverige och svampar som innehåller ämnet är olagliga att plocka, odla eller inneha. Sedan 2024 omfattas även sporer av förbudet, enligt skattefinansierade kanalen SVT. Samtidigt har substansen blivit föremål för ett växande internationellt forskningsintresse, framför allt inom psykisk ohälsa och beroendeproblematik. Forskare har i en studie i Nature Communications undersökt hur en hög dos psilocybin påverkade hjärnan hos 28 friska försökspersoner. Deltagarna fick först en mycket låg dos på ett milligram psilocybin och en månad senare en dos på 25 milligram. Forskarna använde EEG, fMRI och DTI för att mäta hjärnaktivitet och möjliga anatomiska förändringar före och efter behandlingen. Resultaten visade akuta förändringar i hjärnans aktivitet under själva rusupplevelsen. En månad efter den högre dosen såg forskarna också förändringar i vissa nervbanor mellan pannloben och djupare hjärnstrukturer. Studien beskrivs som explorativ och hypotesgenererande, vilket innebär att resultaten inte bör tolkas som färdiga kliniska bevis. — Det är anmärkningsvärt att se möjliga anatomiska förändringar i hjärnan en månad efter en enda dos av ett läkemedel. Vi vet ännu inte vad dessa förändringar innebär, men vi noterar att deltagarna i denna studie överlag uppvisade positiva psykologiska förändringar, bland annat förbättrat välbefinnande och mental flexibilitet, säger professor Robin Carhart-Harris, neurolog vid University of California i San Francisco, till The Guardian.

Lovande resultat vid kokainberoende

En annan studie, publicerad i JAMA Network Open, har undersökt psilocybin som möjlig behandling vid kokainberoende. Studien genomfördes vid University of Alabama at Birmingham och omfattade 40 deltagare med kokainberoende som ville sluta. Deltagarna fick antingen en dos psilocybin eller placebo i kombination med kognitiv beteendeterapi före och efter behandlingstillfället. Efter 180 dagar hade psilocybingruppen fler kokainfria dagar, större sannolikhet för full avhållsamhet och lägre risk för återfall jämfört med placebogruppen. Bland dem som kunde följas upp efter 180 dagar var 30 procent i psilocybingruppen helt avhållsamma från kokain, jämfört med ingen i placebogruppen, enligt forskarna. Inga allvarliga biverkningar rapporterades, men tillfälligt förhöjt blodtryck förekom. Forskarna lyfter samtidigt flera begränsningar. Studien var liten, studiens huvudförfattare var också den terapeut som behandlade patienterna och det går inte att helt skilja effekten av psilocybin från psykoterapins effekter. Större och mer standardiserade studier behövs därför innan behandlingen kan bedömas som etablerad.

Växande forskningsfält

Psilocybin har tidigare studerats vid bland annat depression, PTSD, ångest, alkoholberoende och rökavvänjning. Forskare har beskrivit en möjlig mekanism där substansen tillfälligt ökar hjärnans flexibilitet och därmed kan hjälpa patienter att bryta fastlåsta tanke- och beteendemönster. Forskare vid Lunds universitet startade 2025 en pilotstudie där psilocybin testas på unga patienter med anorexia nervosa – enligt universitetet den första studien i sitt slag i världen. Pilotstudien omfattar 40 patienter och resultaten väntas i slutet av 2027. Den vetenskapliga utvecklingen sker parallellt med att lagstiftningen förändras. I Australien godkändes 2023 psilocybin och MDMA för vissa medicinska behandlingar, bland annat vid behandlingsresistent depression och PTSD, under kontrollerade former och med särskilt godkända psykiatriker. Utvecklingen går snabbt, men det råder fortfarande stora skillnader mellan forskning, klinisk behandling och lagstiftning.]]> Studie: Lagom med kaffe är bäst för måendet https://nyadagbladet.se/halsa/studie-lagom-med-kaffe-ar-bast-for-maendet/ Fri, 17 Apr 2026 04:34:25 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=227784 Två till tre koppar kaffe om dagen kan vara bäst för den psykiska hälsan. Det visar en ny studie där både för lite och för mycket kaffe kopplades till högre risk för psykiska besvär. I studien, som publicerats i tidskriften Journal of Affective Disorders, har forskare vid Soochow University i Kina analyserat uppgifter från omkring 460 000 personer i den brittiska databasen UK Biobank. Resultatet visar ett så kallat J-format samband: personer som drack två till tre koppar kaffe om dagen hade lägst risk för bland annat depression, ångest och stressrelaterade besvär. Vid fem koppar eller mer om dagen steg riskerna igen. Sambandet sågs främst hos dem som drack koffeinhaltigt kaffe, medan koffeinfritt kaffe inte verkade ge samma effekt. Forskarna betonar samtidigt att studien visar ett samband, inte att kaffe i sig orsakar bättre psykisk hälsa. Bilden som träder fram är ändå att måttligt kaffedrickande kan vara mest gynnsamt.]]> Känsla av mening i tonåren minskar risken för depression https://nyadagbladet.se/halsa/kansla-av-mening-i-tonaren-minskar-risken-for-depression/ Thu, 11 Dec 2025 15:58:08 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=218237 Tonåringar som upplever att deras liv har riktning och mening löper betydligt lägre risk att utveckla depression som unga vuxna, visar en ny amerikansk studie. Övergången från tonår till vuxenliv präglas av osäkerhet och stora förändringar, och under denna period ökar förekomsten av depression kraftigt. Depression under dessa formativa år kan få långvariga konsekvenser för relationer, ekonomi och fysisk hälsa. Tidigare studier har visat att en stark känsla av mening hos medelålders och äldre vuxna korrelerar med färre depressiva symptom, men mindre har varit känt om hur mening specifikt fungerar under tonåren för att förutsäga framtida psykisk hälsa. Därför har nu forskare vid Florida State University undersökt om en känsla av mening i livet kan fungera som en skyddsfaktor hos unga. — Många unga vuxna kämpar med sin psykiska hälsa, säger Angelina R. Sutin, professor vid Florida State University och studiens huvudförfattare.

Följde upp i tio år

Forskarna använde data från Panel Study of Income Dynamics, en långvarig undersökning som följer familjer och individer över tid. Analysen fokuserade på deltagare som lämnade uppgifter om sin känsla av mening mellan 17 och 19 års ålder. För att säkerställa att resultaten speglade nya fall av depression snarare än befintliga tillstånd uteslöts alla deltagare som uppfyllde kriterierna för depression vid den första bedömningen. Det slutliga urvalet bestod av 2 821 deltagare som följdes i upp till tio år, med bedömningar vartannat år tills de nådde 28 års ålder. Känsla av mening mättes genom en specifik fråga om hur ofta deltagarna kände att deras liv hade riktning eller mening under den senaste månaden.

35 procents lägre risk

Resultaten, som publicerats i Journal of Psychiatric Research, visar tydligt att mening fungerar som en skyddande buffert. Forskarna fann att högre nivåer av mening i sena tonåren var förknippade med en betydligt minskad risk att utveckla depression senare. Deltagare som rapporterade en starkare känsla av mening hade cirka 35 procent lägre risk att utveckla depression. Den skyddande effekten kvarstod under hela den tioåriga uppföljningsperioden och var konsekvent oavsett kön, etnicitet eller socioekonomisk bakgrund. Även de som hade en historik av psykiska problem fick den skyddande effekten genom att ha mening i livet. — En sak som var överraskande var att jag trodde att mening kanske inte skulle vara lika skyddande för tonåringar som hade haft en tidigare psykiatrisk diagnos i barndomen. Sambandet var dock inte annorlunda, vilket indikerar att mening är skyddande även bland tonåringar som löper högre risk för depression, säger forskaren.

Starkare relationer

Forskarna föreslår att mening ger en psykologisk struktur som hjälper tonåringar hantera identitetsutmaningar och motgångar. Mening är också kopplat till bättre känsloreglering, hälsosammare levnadsvanor och starkare sociala relationer – samtliga väletablerade skyddsfaktorer mot depression. — Många människor har kanske en intuitiv känsla av att mening i livet är viktigt för psykisk hälsa. Den här studien använde ett starkt dataset för att kvantifiera den intuitionen, framför allt över tid: ungdomar som upplever större meningsfullhet löper mindre risk att bli deprimerade under övergången till vuxenlivet, säger Sutin.]]> Stora brister i vården – tusentals nekas psykologisk behandling https://nyadagbladet.se/inrikes/stora-brister-i-varden-tusentals-nekas-psykologisk-behandling/ Sun, 05 Oct 2025 06:06:14 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=214287 Nio av tio vuxna patienter med depression får inte den psykologiska behandling som Socialstyrelsen rekommenderar. Inom barn- och ungdomspsykiatrin är situationen lika allvarlig – där får endast knappt var femte ung person med depression rätt vård. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska minst 60 procent av personer med depression och 70 procent av personer med ångest erbjudas psykologisk behandling som exempelvis kognitiv beteendeterapi. Organisationen Mind, som arbetar aktivt med psykisk hälsa och bland annat driver Självmordslinjen, har analyserat statistik från Patientregistret, där man kan konstatera att regionerna brister allvarligt i sitt ansvar eftersom riktlinjerna inte följs. Inom vuxenpsykiatrin får endast nio till tio procent av patienter med depression den behandling som rekommenderas. När det gäller ångestsyndrom får 22 till 25 procent rekommenderad behandling. Hos barn- och ungdomspsykiatrin får endast 14,8 procent av killar och 19,5 procent av tjejer med depression psykologisk behandling i enlighet med riktlinjerna. För unga med ångestsyndrom ligger andelen på 33 till 36 procent. Inom BUP beskrivs problemen bero på bristen på psykologer. — På många BUP-mottagningar har psykologbristen exempelvis varit akut i flera år. Dålig arbetsmiljö och små möjligheter att påverka arbetssituationen gör att verksamheterna har svårt att rekrytera och behålla personal, säger Kristina Taylor på Psykologförbundet, i ett pressmeddelande.

"Vår tids största folkhälsoutmaningar"

Patientregistret har dock stora brister. Insatser från primärvården syns inte alls, och det saknas en systematisk nationell uppföljning av den psykologiska vård som ges. Dessutom brister inrapporteringen från flera regioner. Trots att tillgänglig data måste tolkas försiktigt visar den att målnivåerna inte nås. Psykologförbundet och Mind menar att det krävs att regionerna gör stora förändringar så att Socialstyrelsens riktlinjer ska kunna följas ordentligt. — Psykisk ohälsa är en av vår tids största folkhälsoutmaningar. Det är dags att gå från riktlinjernas ord till regionernas handling, säger Rickard Bracken, generalsekreterare på Mind.]]> Ultraprocessad mat kopplas till depression https://nyadagbladet.se/halsa/ultraprocessad-mat-kopplas-till-depression/ https://nyadagbladet.se/halsa/ultraprocessad-mat-kopplas-till-depression/#respond Sat, 28 Jun 2025 05:31:17 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=181701 De som äter mycket ultraprocessade livsmedel löper större risk att drabbas av depression, visar en ny större studie vid University of Sao Paulo i Brasilien. Den grupp som åt mest ultraprocessad mat hade 42 procent större risk att utveckla depressiva symptom jämfört med gruppen som åt minst. Ultraprocessad mat innebär att man till stor del dels bearbetat den, men också lagt till flera kemiska tillsatser. “Vanlig” processad mat är ofta närmare sin ursprungliga form och innehåller färre tillsatser, medan ultraprocessad mat har gått igenom fler steg i fabriken och huvudsakligen är av industriellt ursprung, det vill säga onaturlig. Tidigare studier har visat att sådan mat kan ge näringsbrist och även öka risken att dö av hjärt- och kärlsjukdomar, något vissa forskare menar är så pass allvarligt att maten bör komma med varningstexter.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 25 juli 2024.
I den här studien, där resultaten publicerats i Clinical Nutrition, har forskare använt data från ett större forskningsprojekt i landet, NutriNet Brasil-kohorten, som utformats för att undersöka kostmönster och kroniska sjukdomar. Sammanlagt deltog 15 960 vuxna personer från alla regioner i Brasilien. Deltagarna fick fylla i information gällande bland annat tobaks- och alkoholanvändning och fysisk aktivitet, kostvanor samt hälsotillstånd. Vidare använde sig forskarna av verktyget Nova24h, som är ett system för att klassificera livsmedel, där man kunde göra skillnad på minimalt processade livsmedel, processade livsmedel samt ultraprocessade livsmedel. Varje deltagares kostintag mättes två gånger, efter sex månader och efter 12 månader. Forskarna analyserade också deltagares depressiva symptom med hjälp av frågeformuläret PHQ-2 (Patient Health Questionnaire) vid uppföljningen efter 14 månader. Sedan jämförde man uppgifterna för att undersöka förhållanden mellan hur stor del ultraprocessad mat deltagarna åt, och utvecklingen av depression.

Tydligt samband

Ett tydligt samband mellan ultraprocessad mat och depression upptäcktes också. Deltagarna med det högsta intaget ultraprocessade livsmedel löpte större risk att utveckla depressiva symtom jämfört med dem med det lägsta intaget. – De viktigaste resultaten var att den grupp deltagare som konsumerade mest ultraprocessade livsmedel hade en 42 procent högre risk att utveckla depressiva symtom över tid jämfört med den grupp som hade lägst konsumtion, säger André de Oliveira Werneck, doktorand vid Center for Epidemiological Research in Nutrition and Health vid University of Sao Paulo, till Psypost och fortsätter: – Dessutom var en 10-procentig ökning av konsumtionen av ultraprocessade livsmedel förknippad med en 10-procentig ökning av risken för att utveckla depressiva symptom.

Fler studier visar samma sak

Vidare beslutade även forskarna sig för att göra en metaanalys av andra studier, inklusive sin egen, för att granska ett bredare sammanhang för resultaten. Efter att ha analyserat sex studier, inklusive sin egen, såg man att alla resultat pekade mot samma sak – Ultraprocessad mat kan kopplas till ökad risk för depression. I en sammanställning av de sex studierna kom man fram till att det fanns åtminstone 32 procent högre risk att utveckla depressiva symtom för personer med det högsta intaget ultraprocessade livsmedel jämfört med dem med det lägsta intaget. Sambandet kvarstod också även när man justerade kostens näringsprofil och hälsosamma livsmedel, exempelvis fiberinnehåll, mättat fett, tillsatt socker, frukt och grönsaker. Detta menar forskarna tyder på att den högre risken inte enbart är förknippad med matens sämre näringsinnehåll. – Det faktum att ultraprocessade livsmedel är associerade även efter justeringar för näringssammansättning, liksom samstämmigheten i alla studier som ingår i den systematiska översikten som visar ett samband mellan konsumtion av ultraprocessade livsmedel och depressiva utfall, belyser vikten av strategier som fokuserar på att minska konsumtionen av dessa livsmedel.]]> https://nyadagbladet.se/halsa/ultraprocessad-mat-kopplas-till-depression/feed/ 0 Psykiska ohälsan fortsätter öka i skolan – lågpresterande elever mår sämst https://nyadagbladet.se/halsa/psykiska-ohalsan-fortsatter-oka-i-skolan-lagpresterande-elever-mar-samst/ Fri, 07 Mar 2025 06:07:14 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=201610 Den psykiska ohälsan bland unga har ökat lavinartat de senaste decennierna – allra sämst mår de elever som inte klarar av skolans uppsatta kunskapsmål. En omfattande studie visar att det finns tydliga samband mellan psykiatriska diagnoser som ångest, depression och undermåliga skolresultat. Forskare vid Umeå universitet har följt över tre miljoner elever mellan 1990 och 2018 och konstaterar att resultaten visar att ”skolprestation och psykisk ohälsa blivit alltmer sammanlänkade”. ”Psykiatriska diagnoser har ökat i hela ungdomsgruppen, men utvecklingen har varit som mest dramatisk bland lågpresterande elever. Dödligheten till följd av självmord och missbruk har också ökat i denna grupp, medan den varit stabil för andra ungdomar”, skriver universitet. – Ökningen gäller både på kort och lång sikt. Vi studerar eleverna när de går i årskurs 9 men följer dem också i flera år efter att de gått ut grundskolan. Den ökade ohälsan är påtaglig även upp i 20-årsåldern, förklarar docent Björn Högberg som medverkat i studien. Man ser att psykisk ohälsa bland unga har ökat sedan 90-talet – och att svensk skola genomgått flera reformer och förändringar under denna period. Förändringar som bland annat lett till att allt fler elever misslyckas med att komma in på gymnasiet eller slutföra sin gymnasieutbildning.

Ökad risk för självmord

Genom att följa alla elever som gick ut årskurs 9 i Sverige mellan 1990 och 2018 kan man se hur korrelationen mellan skolmisslyckanden och psykiatriska diagnoser blivit allt starkare över tid. – Såvitt vi känner till har inga motsvarande studier gjorts i något annat land, så vi vet inte om utvecklingen är unik för Sverige. Vad som dock är känt sedan tidigare är att självrapporterad psykisk ohälsa liksom dödlighet i överdoser bland unga över lag har ökat mer i Sverige än i de flesta andra europeiska länder, förklarar Högberg. Utvecklingen beskrivs som oroande och man menar att den som presterar dåligt i skolan löper en ”betydligt högre risk att drabbas av allvarliga psykiatriska tillstånd” än övriga i framtiden och att det också finns en ökad risk för suicid och missbruk. – Ett annat sätt att uttrycka det är att ojämlikheten i psykisk hälsa har ökat, och att detta framför allt har drivits av flickor och unga med svensk bakgrund. Trenderna för elever med utländsk bakgrund är dock svårtolkade då de vanligaste ursprungsländerna bland eleverna varierar över perioden, fortsätter docenten.

"Omfattande behov av stöd"

Forskarna menar att det är nödvändigt att noga analysera vilka konsekvenser de olika skolreformerna faktiskt har haft på ungdomarnas psykiska hälsa och arbeta aktivt för att minska antalet skomisslyckanden. Man betonar att man ännu så länge bara kan säga med säkerhet att det finns ett samband mellan överrisk för psykisk ohälsa och svaga skolresultat – man inte hur de olika faktorerna påverkar. – För närvarande kan vi inte uttala oss om orsakssambandet men vi planerar att titta närmare på det framöver. Oavsett så handlar det om en mycket utsatt grupp med omfattande behov av stöd, behov som tyvärr inte verkar tillgodoses i tillräcklig utsträckning idag, avslutar Björn Högberg.]]> Mycket skärmtid leder till trötta och deprimerade barn https://nyadagbladet.se/halsa/mycket-skarmtid-leder-till-trotta-och-deprimerade-barn/ https://nyadagbladet.se/halsa/mycket-skarmtid-leder-till-trotta-och-deprimerade-barn/#respond Fri, 05 Jul 2024 12:09:11 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=184345 Barn och unga som tillbringar mycket tid bakom skärmar har oftare sämre sömn, negativ kroppsbild och är mer deprimerade, enligt en ny rapport som Folkhälsomyndigheten och Mediemyndigheten tagit fram tillsammans med bland annat Uppsala universitet. Överraskande nog verkade inte datorspel påverka hälsan negativt lika mycket som man tidigare trott. I rapporten Digitala medier och barns och ungas hälsa – En kunskapssammanställning, som gjorts på uppdrag av regeringen, har man sammanställt kunskapsläget gällande barn och ungas användning av digitala medier och hur det kan påverka deras hälsa. Där har man tittat på aktuell forskning, data från enkäter samt även använt sig av fokusgrupper med barn, unga och föräldrar. I resultatet ser man främst att användningen av skärmar har en tydlig effekt på sömnen i alla åldersgrupper. Det finns en tydlig "korrelation mellan att ha mobiltelefon i sovrummet, använda mobilen under natten och sämre sömn", säger Lina Eklund, universitetslektor vid Institutionen för informatik och media, som är en av forskarna som arbetat som rådgivare i samband med rapporten. – Jag tror på att förhandla fram gemensamma regler för vuxna och barn och just värna sömnen, som att inte ha mobiler i sovrum. Det är inte bara så att förlust av sömn gör att man blir trött. De sambanden som finns mellan dålig sömn och olika riskfaktorer är ju enorma som sämre utveckling, ökad risk för olika sjukdomar och så vidare, säger hon i ett pressmeddelande.

Spela med vänner är positivt

Vidare bekräftas det i rapporten att en ökad användning av digitala medier kan öka risken för depression, samt att särskilt sociala medier ger en ökad risk för en negativ självbild som kan resultera i en ätstörning. Det finns också vissa riskbeteenden att vara uppmärksam på, enligt forskarna. Exempelvis om barnet sitter och scrollar länge på olika plattformar kan det vara en riskfaktor, samtidigt som att prata med vänner inte är det på samma sätt. Samma sak gäller när det handlar om dataspelande, som ofta pekas ut som skadligt, men som det inte finns mycket forskningsstöd kring. – De flesta unga spelar tillsammans med sina kompisar eller syskon och då är det någonting positivt. Att spela ensam kan däremot vara en riskfaktor. Men samtidigt så har hög användning av både sociala medier och dataspel ett samband med depressiva symptom, säger Eklund. I september planerar Folkhälsomyndigheten och Mediemyndigheten att ta fram nya riktlinjer kring skärmanvändning med stöd från rapporten.]]> https://nyadagbladet.se/halsa/mycket-skarmtid-leder-till-trotta-och-deprimerade-barn/feed/ 0 Läkare: ”Svårt att sluta med antidepressiv medicin” https://nyadagbladet.se/inrikes/lakare-svart-att-sluta-med-antidepressiv-medicin/ https://nyadagbladet.se/inrikes/lakare-svart-att-sluta-med-antidepressiv-medicin/#respond Thu, 30 May 2024 12:27:02 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=181817 Förskrivningar av antidepressiva läkemedel ligger på rekordnivåer i Sverige. Nu varnar läkare att det kan vara mycket svårt att sluta med medicinen. Förra året fick 1,2 miljoner svenskar antidepressiv medicin utskriven, en siffra som ökat de senaste åren. Medicinering mot depression blir också allt vanligare bland äldre, samt även barn, där Sverige ligger i topp bland de nordiska länderna. Samtidigt är det dock få som får psykologhjälp. – Det är billigare för sjukvården att skriva ut recept och det finns en annan tillgång till det, sade Sandra af Winklerfelt Hammarberg, specialist inom allmänmedicin, till skattefinansierade SVT. När man slutar med medicinering kan man få så kallade utsättningssymptom, det vill säga en form av abstinens som kroppen går igenom när den ska avvänjas från ett läkemedel. Däribland finns biverkningar som exempelvis huvudvärk, ångest, yrsel och svettningar. Enligt FASS försvinner de flesta symptom efter två veckor, men i vissa fall kan utsättningssymptomen vara i flera månader. Johan Stiernstedt, psykiatriker och psykoterapeut, drar det längre och menar att man kan uppleva biverkningar under många år. Symptomen gör också ofta att patienter går tillbaka till den antidepressiva medicinen eftersom de tror att depressionen kommit tillbaka.

"Kämpar i flera år"

– Det är många som inte klarar av att sluta, eller som kämpar i flera år innan de lyckas, säger han till SVT. Stiernstedt menar dock att sådana läkemedel visserligen kan hjälpa människor som mår dåligt, men att de skrivs ut alldeles för lättvindigt i Sverige. – Medicin är ofta det enda som erbjuds och det lägger ett lock över känslolivet, säger han. Även Anne-Katrin Kantzer, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen, håller med och pekar mot att det finns för få behandlingsformer i Sverige. – Vi skriver ut mer än våra grannländer. Ett dilemma är att det är brist på andra behandlingsalternativ som psykoterapi på flera håll i landet.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/lakare-svart-att-sluta-med-antidepressiv-medicin/feed/ 0