Annons:

Kommentar: Djurgårdens Europasuccé gynnar svensk fotboll

Satsningar på spelarutveckling och lagmoral kan fortfarande slå större pengar.

Publicerad april 29, 2025 – av Jan Sundstedt
DIF - Chelsea UEFA Conference League 2025
Djurgården har redan lämnat ett bestående avtryck - och nu är finalbiljetten inom räckhåll.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

På självaste 1 maj spelar allsvenska Djurgårdens IF en smått fotbollshistorisk semifinal mot inga mindre än storlaget Chelsea FC från Premier League. Må vara att det är turneringen UEFA Conference League och inte Champions League, men det förtar inte Djurgårdens bedrift. Inget svenskt fotbollslag har sedan 1987 nämligen tagit sig så pass långt i en av UEFA arrangerad turnering.

När andra nu på torsdag sjunger Internationalen eller släcker sista vedklabben på valborgsbrasan, vallfärdar tusentals djurgårdssupportrar tillsammans med tillresta Chelseafans till 3Arena (före detta Tele2 Arena), för att beskåda det för Stockholmslaget historiska mötet mellan Djurgården och Londonlaget ifråga.

Matchen sparkar igång klockan 21:00 lokal tid den 1 maj 2025 – ett datum som med stor sannolikhet redan är inbränt i många blårandiga hjärtan.

Man får gå tillbaka till säsongen 1986/1987 och IFK Göteborgs möte tillika finalseger mot skotska Dundee United i dåvarande Uefacupen (motsvarande dagens UEFA Europa League), för att hitta en för svenskt vidkommande liknande klubbfotbolls-framgång.

Annons:

För Djurgårdens del är framgången den största någonsin i internationella sammanhang. Kvartsfinal i Europacupen år 1955 är senaste gången DIF gjort något motsvarande (förlust mot skotska Hibernian).

Parallellt med Europaspelet har Djurgården haft en blandad start på årets Allsvenska. Efter fem omgångar har laget blott två segrar, en oavgjord och två förluster. Ett facit som visar att den historiska Europaresan också krävt sin tribut på hemmaplan.

DIF ger landslaget en extra pinne

Klubbsuccén är inte bara en glädjekälla för Djurgårdens supportrar utan också för det svenska fotbollslandslaget, vad gäller den viktiga så kallade UEFA-landkoefficienten.

Tack vare DIF:s framgångar från Conference League har Sverige klättrat upp till plats 20, förbi självaste Kroatien, i den senaste uppdateringen av landrankingen. Det kan verka som en marginell förbättring, men den påverkar antalet platser i europeiska turneringar för svenska klubblag kommande år.

Varje seger i Europaspelet ger den aktuella klubben två poäng och varje oavgjort resultat en poäng i Uefas koefficientsystem. Dessa poäng räknas därefter ihop för alla svenska lag som deltar i Europaspelet och delas med antalet svenska deltagande lag den säsongen.

 

DIF 2025 UEFA Conference Leauge Wien
Djurgårdens startelva i bortamötet mot Rapid Wien, kvartsfinal 2, UEFA Conference League, den 17 april. Foto: faksimil/DIF Inifrån #118

Chelsea – en mardrömsmotståndare på pappret

Chelsea FC är en av Europas absoluta giganter, med massiva resurser och en trupp fylld av internationella stjärnor de flesta sportchefer bara kan drömma om. Ändå har man till och från haft vissa bekymmer mot klubbar med betydligt mindre budget.

Det är precis här Djurgården kan hitta sin chans. Via ett strukturerat försvarsspel, ett aggressivt mittfält och snabba omställningar, kombinerat med badrumsmattan på 3Arena samt Chelseaspelarnas eventuella underskattning, finns det möjligen ett, måhända litet men dock, hopp om ett bra resultat.

Bara ett oavgjort resultat vore en skalp – och en sensation av större modell – i Europas fotbollsvärld. Större under har trots allt skett.

För inspiration kanske DIF ska tanka målbilder från kollegorna i hockeylaget, som i förra veckan blev klara för SHL via seger i en spännande finalserie mot självaste huvudantagonisten AIK, i den hockeyallsvenska finalen.

Trycket på biljettsystemet

Det har slagits rekord på arenan inför matchen. 3Arena rymmer cirka 30 000 åskådare vid fotbollsmatcher, men det begränsade antalet platser – tillsammans med bortafansens fasta kvot – gjorde att biljetterna tog slut på tre röda.

Det har enligt uppgifter varit sådant tryck på biljetter, att DIF på sin hemsida gjort ett formellt uttalande om saken. "Vi hade en väldigt mycket större efterfrågan än vad vi hade utbud, vilket tyvärr garanterade att supportrar skulle bli besvikna", skriver man.

På sociala medier har kritiken mot biljettleverantören AXS varit av det mindre smickrande slaget: "Värdelösa axs, ni borde inte få hantera någon biljettförsäljning. Ni är ett gäng amatörer!", skriver flera frustrerade fans.

Biljetthaveriet är ett dilemma för alla större evenemang: hur behålla lojalitet och transparens när efterfrågan vida överstiger utbudet, parat med ett biljettsystem som lämnar i övrigt att önska?

En milstolpe

Oavsett utgången i semifinalen är matchen på sätt och vis något av en milstolpe. Dels stärks varumärket Djurgården i form av exempelvis fler sponsorer samt att locka till sig talanger.

Dels får svensk klubbfotboll ett tydligt budskap: vi kan hävda oss på den europeiska scenen, trots ekonomisk underlägsenhet gentemot tunga elefanter. Det skickar signaler hem till Allsvenskan om att satsningar på spelarutveckling och lagmoral kan slå större pengar – även i 2025 års fotboll.

Dessutom visar det för de yngre i svenska ungdomsakademier att vägen till Europascenen är möjlig, även från våra breddgrader.

När slutsignalen ljuder på 1 maj återstår bara en fråga: hur långt kan Djurgården gå? Finalbiljetten i Conference League, spelad 28 maj på Wrocław Stadium, är inom räckhåll. Jag säger: Tag chansen!

Och även om det tar stopp mot Chelsea den 8 maj, då returen spelas, har Djurgården redan lämnat ett bestående avtryck. Sveriges position i Europa är starkare – både för klubbarna och landslaget – tack vare modet att tro på det lokala samt den egna förmågan.

 

Jan Sundstedt

Djurgårdens väg till semifinalen

Djurgårdens IF:s resa mot semifinalen i UEFA Conference League har varit både lång och imponerande. I det nya ligaformatet, där varje lag mötte sex olika motståndare (tre hemma, tre borta), ställdes Djurgården mot tufft motstånd från hela Europa.

Hemma tog DIF emot Legia Warszawa (Polen), Vitória SC (Portugal) och Panathinaikos (Grekland), medan bortamatcherna spelades mot LASK (Österrike), The New Saints (Wales) och Víkingur (Island).

Efter starka insatser i ligaspelet säkrade Djurgården avancemang till åttondelsfinal som ett av de åtta topprankade lagen. Där väntade cypriotiska Pafos, som besegrades över två matcher. I kvartsfinalen lottades Djurgården mot österrikiska Rapid Wien.

Efter en tung 0–1-förlust hemma på Tele2 Arena såg det mörkt ut inför returen i Wien, men laget stod för en av klubbens största vändningar genom tiderna och vann med hela 4–1 på bortaplan – ett resultat som säkrade en smått sensationell semifinalplats.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Alexander Zverev vinner US Open

Publicerad september 14, 2026 – av Jan Sundstedt
Alexander Zverev kysser US Open-bucklan efter segern i herrfinalen.
Alexander Zverev kysser US Open-bucklan efter finalsegern över Ben Shelton i New York.

Alexander Zverev vinner US Open 2026 och tar därmed sin andra Grand Slam-titel för i år. Tysken besegrade Ben Shelton med 6–3, 7–6 (7–2), 5–7, 6–2 på Arthur Ashe Stadium.

Alexander Zverev tystade hemmapubliken tidigt. Tysken bröt Sheltons serve vid 5–3 och tog första setet med 6–3. Andra set följde ungefär samma mönster.

Ben Shelton kämpade sig dock till tiebreak, där Zverev tog de fem första poängen och vann 7–2. Tredje set blev amerikanens enda chans. Vid 5–6 bröt Shelton och tog setet med 7–5.

Fjärde set blev emellertid mer eller mindre en enkel resa för Zverev mot segern, då han bröt direkt i det första gamet och därmed återtog greppet.

Vid 5–2 servade Zverev hem titeln. Matchbollen kom via en serve som Shelton inte lyckades returnera.

Tysken vann anmärkningsvärda 85 procent av sina poäng på förstaserven, 68 av 80, skriver US Open.

Titeln är Alexander Zverevs andra Grand Slam-titel på drygt tre månader, efter segern i Franska öppna i juni.

Han blir därmed den andre tyske herrspelaren sedan 1968 med mer än en Grand Slam-titel, efter Boris Becker.

I sitt segertal beskrev Zverev 2026 som resultatet av alla tidigare år, präglade av hårt arbete, lidande och smärta.

Ben Shelton slog ut regerande mästaren Carlos Alcaraz i kvartsfinalen, men räckte alltså inte riktigt till i finalen.

För den 23-årige amerikanen fortsätter således jakten på en amerikansk herrsingeltitel i en Grand Slam-turnering. Senast en amerikan vann herrsingeln i New York var Andy Roddick 2003.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: SD:s kapitulation: Etniska svenskar kan bli minoritet – bara kulturen blir kvar

Etnisk undanträngningspolitik

Jimmie Åkesson säger att svenskar inte ska bli minoritet – men tömmer samtidigt ordet på dess etniska och historiska innebörd. Därmed lämnar SD det svenska folkets kontinuitet utanför sin nationalism, skriver Markus Andersson.

Publicerad september 3, 2026 – av Markus Andersson
Jimmie Åkesson talar i Riks studio under en diskussion om svensk identitet.
Jimmie Åkesson utvecklar sin syn på svensk identitet och har gett frågan om etniska svenskars framtida majoritetsställning i Sverige en önskvärd klarhet – vi är utbytbara.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Det avgörande beskedet kom inte när Jimmie Åkesson talade om språk, försörjning eller svenska sociala koder. Det kom när frågan preciserades: Spelar det någon roll om den svenska kulturen och de svenska traditionerna lever vidare, men människorna i Sverige inte längre ser ut som den historiska majoritetsbefolkningen?

Åkessons svar var att hudfärg inte spelar någon större roll – ”det spelar faktiskt ingen roll”. Därmed drog han den yttersta konsekvensen av Sverigedemokraternas så kallade öppna svenskhet. Etniska svenskar kan bli en minoritet i sitt eget land, så länge en framtida befolkning säger sig bära svenska normer, värderingar och traditioner.

Åkessons besked är ingen randanmärkning i ett annars nationalistiskt resonemang, utan själva slutpunkten för den nationalism som SD har valt och nedgraderats till vad man nu kallar "socialkonservatism".

Kulturen frikopplas från folket

I intervjun hos Riks säger Åkesson först att han håller med om att svenskar inte får bli minoritet i Sverige. Men han tillägger omedelbart att detta ”inte nödvändigtvis” har en etnisk aspekt. Det handlar enligt honom om identitet, värderingar, normer och sociala koder.

Partiets officiella linje säger samma sak. I SD:s principprogram definieras nationen genom kultur, språk, identitet och lojalitet – inte genom historisk nationstillhörighet eller genetisk grupptillhörighet. Den som föds in i en annan nation kan enligt partiet aktivt välja att uppgå i den svenska.

Att en enskild människa med utländsk bakgrund kan assimileras och bli svensk är inte den avgörande stridsfrågan. Den avgörande frågan är om denna individuella möjlighet innebär att det saknar betydelse vad som händer med det folk som har byggt landet, burit språket och fört kulturen vidare mellan generationerna.

SD:s svar är i praktiken ja. Om kulturen kan läras in och identiteten kan väljas, blir folket utbytbart. Svenskheten förvandlas till ett kulturellt kontrakt som vilken tillräckligt anpassad befolkning som helst kan underteckna.

En kultur kan inte frikopplas från det folk som har skapat, burit och överlämnat den mellan generationerna utan att till slut förändras till något annat.

En nationalism utan rätt till kontinuitet

Åkesson har rätt i att kultur, gemensamma normer och lojalitet är nödvändiga för ett fungerande samhälle. Han har också rätt i att medborgarskap och faktisk nationell tillhörighet inte är samma sak. Under intervjun framhåller han att första generationens invandrare ofta har mycket svårt att bli svenska och att verklig assimilering kräver lång tid och kontakt med människor som redan har en svensk identitet.

Men detta gör motsägelsen större, inte mindre. Om assimilering är en lång process som kan ta flera generationer, och om stora grupper gör den svårare, kan inte den historiska majoritetsbefolkningens ställning samtidigt avfärdas som irrelevant. Utan en stabil svensk majoritet finns det till slut inte heller någon självklar majoritetskultur att assimileras in i.

Än märkligare blir motsägelsen när SD numera uttryckligen vill att brott med motiv kopplade till offrets ”svenska etnicitet” ska kunna bedömas som hatbrott. Partiet erkänner alltså den svenska etniciteten när svenskar utsätts för brott, men avstår från att försvara samma grupps rätt att förbli majoritet i sitt historiska hemland.

Dubbelheten gör svenskheten till ett politiskt redskap. Etniciteten finns när den kan användas i ett vallöfte om svenskfientlighet, men löses upp när frågan gäller folkets långsiktiga fortbestånd.

”Folkutbyte” utan folket

Så sent som 2024 skrev Åkesson att det pågår ett folkutbyte och att ett Sverige som människor känner igen håller på att ersättas av något annat. Men även då var han noga med att definiera utbytet kulturellt och inte etniskt.

Det skapar en uppenbar begreppsförvirring. Om en befolkning kan ersättas demografiskt utan att folket anses utbytt, så länge efterföljarna tar över vissa normer och högtider, har ordet folk förlorat sin historiska betydelse. Kvar blir ett administrativt och kulturellt medlemskap som staten och politiken kan omdefiniera.

Samma linje återkom i Åkessons vårtal 2026, där han förklarade att svenskheten inte sitter i hudfärgen eller någon annan kroppsdel. Nu har han också klargjort vad den formuleringen betyder när den förs hela vägen till den demografiska frågan: Det historiska folket behöver inte bestå som majoritet.

AfS formulerar motsatsen

Som kontrast publicerade Alternativ för Sverige ett kort budskap efter intervjun. Partiet skriver att svenskar ”aldrig någonsin” får acceptera att bli minoritet i sitt eget land och kopplar detta till kravet på ett omfattande återvandringsprogram.

Man kan invända mot AfS:s politik, dess genomförbarhet eller dess sätt att formulera frågan. Men någon oklarhet om principen finns inte. Där SD talar om en öppen svenskhet som kan överleva en fullständig demografisk omvandling, säger AfS att ett folk också har rätt till kontinuitet och ett eget historiskt hemland.

Skillnaden är inte kosmetisk. Den går till nationalismens kärna. Är nationen endast en uppsättning värderingar och kulturella vanor, eller är den också ett historiskt folk med band mellan döda, levande och ännu ofödda generationer?

SD har gjort sin egen nationalism ofarlig

Sverigedemokraterna vill gärna tala om att Sverige ska förbli Sverige. Partiet kampanjar om återvandring, svenskfientlighet, assimilation och en stramare migrationspolitik. Allt detta kan påverka utvecklingens hastighet och minska de mest omedelbara konflikterna.

Men när partiledaren får den principiella frågan om etniska svenskar får bli minoritet finns ingen röd linje. Det finns inget mål om att det svenska folket ska förbli majoritet och ingen vilja att ens definiera vad en sådan kontinuitet skulle innebära.

Kapitulationen inför den samhällsomvandling som partiet påstår sig vilja stoppa är därmed fullständig. Man försvarar svenska traditioner, men inte nödvändigtvis de svenskar som har skapat dem. Man försvarar ett kulturellt skal, men avstår från att slå fast att folket inuti det har en självklar rätt till framtiden.

SD:s öppna svenskhet gör därmed partiets nationalism fullständigt ofarlig för den ordning som har drivit fram den demografiska förändringen. Så länge framtidens befolkning lär sig språket, följer lagarna och antar en godkänd svensk identitet kan processen fortsätta – och partiet kan ändå hävda att Sverige har förblivit svenskt.

För väljare som anser att svenskarna inte bara är bärare av utbytbara normer, utan ett historiskt folk med samma rätt till kontinuitet som andra folk, är beskedet tydligt. Sverigedemokraterna företräder inte längre den självklara principen.

På den här punkten kan man inte vara annat än glasklar:

Svenskar existerar otvivelaktigt som etnisk grupp och vi européer skall nu och i framtiden utan det minsta ursäktande dominera kontinenten som är vår civilisations vagga och urhem!

 

Markus Andersson

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norsk Champions League-succé – två lag klara för första gången på 27 år

Publicerad augusti 27, 2026 – av Jan Sundstedt
Viking FK:s spelare omfamnar varandra och firar avancemanget till Champions League.
Vikings spelare firar avancemanget till Champions Leagues ligafas efter segern mot Dinamo Zagreb.

Norge får för första gången på 27 år två lag i Champions Leagues ligafas. Viking FK slog ut Dinamo Zagreb efter en sprakande kväll i Stavanger och gör därmed Bodø/Glimt sällskap i ligafasen.

Viking klev in på Lyse Arena med 2–2 i ryggen från det första mötet i Zagreb.

Dinamo högg emellertid först och tog ledningen redan efter nio minuter, men hemmalaget svarade med både kraft och kyla.

Zlatko Tripić hamrade in 1–1 från straffpunkten efter 18 minuter. Efter paus skruvade Viking upp tempot.

Edvin Austbø satte 2–1 och Tobias Moi fyllde på med 3–1 bara några minuter senare. Då kokade Stavanger – och den mörkblå Champions League-drömmen hade blivit verklighet.

Viking vann därmed dubbelmötet med 5–3 och når Champions Leagues ligafas för första gången i klubbens historia. Bodø/Glimt hade redan säkrat sin biljett efter 6–1 sammanlagt mot nederländska NEC.

Jag har aldrig upplevt något liknande. Jag är så glad för allas skull, sade Tripić till TV 2 efter slutsignalen.

Senast Norge skickade två lag till Champions League var säsongen 1999/2000, då Rosenborg och Molde deltog.

Viking och Bodø/Glimt bryter nu den 27 år långa väntan och ger norsk klubbfotboll en sällsynt fullträff på Europas största fotbollsscen.

För Viking FK väntar ett nytt kapitel – och för norsk fotboll en höst med dubbla fanor bland Europas tungviktare.

Senast ett svenskt lag spelade gruppspel/ligafas i Champions League var säsongen 2021/22, då Malmö FF kvalificerade sig.

Ligafasen i Champions League 2026/2027 omfattar åtta matcher per lag, fyra hemma och fyra borta.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

F1: Lando Norris vinner Nederländernas Grand Prix

Publicerad augusti 24, 2026 – av Jan Sundstedt
Lando Norris höjer segerpokalen efter Nederländernas Grand Prix 2026.
Lando Norris höjer segerpokalen efter segern på Zandvoort.

Lando Norris tog sin andra raka seger i ett dramatiskt Nederländernas Grand Prix. McLarenföraren körde om VM-ledaren Kimi Antonelli efter en lång jakt, medan hemmafavoriten Max Verstappen kraschade redan på det första varvet.

Lando Norris startade från pole position på Zandvoort och behöll ledningen när det 72 varv långa loppet drog i gång på en delvis fuktig bana.

Redan under öppningsvarvet tappade Max Verstappen kontrollen över sin Red Bull i den sista kurvan och slog hårt i barriären. Han klarade sig tack och lov oskadd, men kraschen lämnade stora mängder vrakdelar på banan och tävlingsledningen rödflaggade loppet.

Vid omstarten fick Kimi Antonelli bäst fart och passerade Lando Norris i den första kurvan. Mercedesföraren höll sedan ledningen under stora delar av loppet, men Norris närmade sig efter det sista depåstoppet.

Lando Norris F1 Formel 1
Lando Norris bakom ratten i sin McLaren under Nederländernas Grand Prix på Zandvoort. Foto: Xinhua/Peng Ziyang.

På varv 54 körde Norris om Antonelli på utsidan i den första kurvan. Senare under samma varv passerade han även Lewis Hamilton och återtog därmed ledningen.

Lando Norris höll därefter undan och vann med 11,536 sekunder. Kimi Antonelli slutade tvåa och George Russell trea.

Ferrariförarna Lewis Hamilton och Charles Leclerc följde närmast bakom, medan Oscar Piastri körde in som sexa.

Segern gav Norris hans andra fullträff för säsongen och förde upp honom till fjärde plats i VM-tabellen. Antonelli leder mästerskapet på 242 poäng, 59 poäng före Russell och Hamilton.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.