Annons:

Den revolutionerade ”Gaming”-industrin

Uppdaterad juni 12, 2017, Publicerad juni 12, 2017

Den moderna spelindustrin med dess olika former av spel har definitivt under senare år förtjänat sin plats som en av de stora aktörerna på marknaden, både globalt och i Sverige. År 2015 rapporterade SVT att spelindustrin i Sverige år 2014 omsatte nio miljarder kronor och växer i snitt med 39 procent per år.

Redan på 70-talet började spelindustrin hitta mark under fötterna, då genom arkad-spel. Under 70-talet började även de första konsolerna för hemmabruk produceras, men arkad-maskinerna dominerade helt klart marknaden med Pong och Space Invaders i täten. I början av 80-talet så inträffade en oroande trend i flera delar av världen vad gäller konsoler för hemmabruk, främst i USA.

Efter en stadig uppgång från runt 50 miljoner dollar i slutet av 70-talet till över 3,2 miljarder dollar år 1983 så sjönk omsättningen till 100 miljoner dollar för år 1985. Detta är en minskning med runt 97%. Kanske detta hade varit slutet för spelindustrin vad gäller hemmabruk om det inte vore för det enormt framgångsrika Nintendo Entertainment System från Japan som lanserades i USA 1985.

Under 90-talet såg arkadspel en ständig nedgång medan konsoler för hemmabruk stadigt klev uppåt. Med CD-ROM och GUI-baserade operativsystem så som Windows och Mac OS och det tidiga skedet av 3D så började en ny evolution. Med stor hjälp från ett annat japanskt företag, Sony, och deras PlayStation så sågs en stor tillväxt inom spelindustrin och vid slutet av 90-talet så omsattes cirka 500 miljarder kronor globalt motsvarande dagens värde.

Annons:

Sedan millennieskiftet så har tillväxten varit enorm. Till skillnad från 80- och 90-talet så kräver dagens spel en mycket större produktion. Under 80- och 90-talet så kunde ensamma aktörer producera spel av hög standard med ett väldigt litet team under bara några få månader. Idag så kräver de större publikationerna team på hundratals medarbetare och flera år. För en marknad som är värd över 900 miljarder kronor årligen så är detta vara föga förvånande.

Spelindustrin vi känner till den idag har förändrats från de arkad- och konsol-spel den tidigare varit. En stor del av detta är spel med vadslagning, Kasino-Spel, Poker, Betting och Odds på nätet. Något som tidigare begränsat till att utövas via ombud eller vid fysiska kasinon är nu lätt tillgängligt för vem som helst med tillgång till dator eller smartphone.

Förutom spelutvecklare, spelprogrammerare och speldesigners så har spelindustrin producerat ytterligare ett yrke – professionell "gamer". Electronic Sports, ofta förkortat e-Sports, är en mång-miljard industri med tusentals människor vars yrke innebär att prestera inom spel. Inom e-Sports finns professionella ligor och professionella lag, turneringar och världsmästerskap, precis som i vilken annan sport som helst. Den högsta prissumman hittills var i en DotA 2-turnering 2016 med en prispott på över 200 miljoner kronor.

 

 

Detta innehåll är framtaget i samarbete med Agency Island

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Norsk Champions League-succé – två lag klara för första gången på 27 år

Publicerad augusti 27, 2026 – av Jan Sundstedt
Viking FK:s spelare omfamnar varandra och firar avancemanget till Champions League.
Vikings spelare firar avancemanget till Champions Leagues ligafas efter segern mot Dinamo Zagreb.

Norge får för första gången på 27 år två lag i Champions Leagues ligafas. Viking FK slog ut Dinamo Zagreb efter en sprakande kväll i Stavanger och gör därmed Bodø/Glimt sällskap i ligafasen.

Viking klev in på Lyse Arena med 2–2 i ryggen från det första mötet i Zagreb.

Dinamo högg emellertid först och tog ledningen redan efter nio minuter, men hemmalaget svarade med både kraft och kyla.

Zlatko Tripić hamrade in 1–1 från straffpunkten efter 18 minuter. Efter paus skruvade Viking upp tempot.

Edvin Austbø satte 2–1 och Tobias Moi fyllde på med 3–1 bara några minuter senare. Då kokade Stavanger – och den mörkblå Champions League-drömmen hade blivit verklighet.

Viking vann därmed dubbelmötet med 5–3 och når Champions Leagues ligafas för första gången i klubbens historia. Bodø/Glimt hade redan säkrat sin biljett efter 6–1 sammanlagt mot nederländska NEC.

Jag har aldrig upplevt något liknande. Jag är så glad för allas skull, sade Tripić till TV 2 efter slutsignalen.

Senast Norge skickade två lag till Champions League var säsongen 1999/2000, då Rosenborg och Molde deltog.

Viking och Bodø/Glimt bryter nu den 27 år långa väntan och ger norsk klubbfotboll en sällsynt fullträff på Europas största fotbollsscen.

För Viking FK väntar ett nytt kapitel – och för norsk fotboll en höst med dubbla fanor bland Europas tungviktare.

Senast ett svenskt lag spelade gruppspel/ligafas i Champions League var säsongen 2021/22, då Malmö FF kvalificerade sig.

Ligafasen i Champions League 2026/2027 omfattar åtta matcher per lag, fyra hemma och fyra borta.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

F1: Lando Norris vinner Nederländernas Grand Prix

Publicerad augusti 24, 2026 – av Jan Sundstedt
Lando Norris höjer segerpokalen efter Nederländernas Grand Prix 2026.
Lando Norris höjer segerpokalen efter segern på Zandvoort.

Lando Norris tog sin andra raka seger i ett dramatiskt Nederländernas Grand Prix. McLarenföraren körde om VM-ledaren Kimi Antonelli efter en lång jakt, medan hemmafavoriten Max Verstappen kraschade redan på det första varvet.

Lando Norris startade från pole position på Zandvoort och behöll ledningen när det 72 varv långa loppet drog i gång på en delvis fuktig bana.

Redan under öppningsvarvet tappade Max Verstappen kontrollen över sin Red Bull i den sista kurvan och slog hårt i barriären. Han klarade sig tack och lov oskadd, men kraschen lämnade stora mängder vrakdelar på banan och tävlingsledningen rödflaggade loppet.

Vid omstarten fick Kimi Antonelli bäst fart och passerade Lando Norris i den första kurvan. Mercedesföraren höll sedan ledningen under stora delar av loppet, men Norris närmade sig efter det sista depåstoppet.

Lando Norris F1 Formel 1
Lando Norris bakom ratten i sin McLaren under Nederländernas Grand Prix på Zandvoort. Foto: Xinhua/Peng Ziyang.

På varv 54 körde Norris om Antonelli på utsidan i den första kurvan. Senare under samma varv passerade han även Lewis Hamilton och återtog därmed ledningen.

Lando Norris höll därefter undan och vann med 11,536 sekunder. Kimi Antonelli slutade tvåa och George Russell trea.

Ferrariförarna Lewis Hamilton och Charles Leclerc följde närmast bakom, medan Oscar Piastri körde in som sexa.

Segern gav Norris hans andra fullträff för säsongen och förde upp honom till fjärde plats i VM-tabellen. Antonelli leder mästerskapet på 242 poäng, 59 poäng före Russell och Hamilton.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rysk fallskärmshoppare slog rekord

Sportnyheter

Publicerad augusti 24, 2026 – av Markus Andersson
Sergej Bojtsov i korgen under en varmluftsballong före rekordhoppet
Sergej Bojtsov i ballongkorgen strax före hoppet.

Den ryske fallskärmshopparen Sergej Bojtsov hoppade från en varmluftsballong på 11 551 meters höjd över Altaj och nådde 501 kilometer i timmen under fallet. Arrangörerna beskriver det som ett nytt världsrekord för hopp från varmluftsballong.

Hoppet genomfördes på morgonen den 22 augusti i Altajkraj i södra Sibirien. Ballongen flögs av Ivan Menjajlo, ordförande för Rysslands luftballongförbund och flerfaldig rysk mästare.

Bojtsov befann sig i fritt fall i två minuter och 30 sekunder. Fallskärmen löstes ut på 1 565 meters höjd och hela färden från ballongkorgen till marken tog sju minuter och 19 sekunder, rapporterar den lokala nyhetssajten Amic.

Tränade i en barokammare

På den aktuella höjden ligger lufttemperaturen omkring 50–60 minusgrader och lufttätheten är mindre än en fjärdedel av den vid marken. Inför försöket genomförde Bojtsov därför ett test motsvarande 12 000 meters höjd i en barokammare vid det ryska kosmonaututbildningscentret. Utrustningen provades även i 60 graders kyla och hoppmomentet tränades i vindtunnel, skriver arrangörerna.

Bojtsov har enligt arrangörsuppgifterna mer än 2 000 tidigare fallskärmshopp bakom sig. Rekordförsöket genomfördes med rysktillverkad ballong-, fallskärms- och syrgasutrustning och var knutet till den internationella ungdomsfestival som hålls i Jekaterinburg i september.

Rekordet gäller hopp från varmluftsballong

Bojtsovs resultat gäller den särskilda kategorin fallskärmshopp från en bemannad varmluftsballong. Det är alltså inte det högsta fallskärmshoppet genom tiderna. Det rekordet innehas av amerikanen Alan Eustace, som 2014 hoppade från 41 419 meters höjd med hjälp av en heliumballong, uppger Smithsonian National Air and Space Museum.

Arrangörerna uppgav inför hoppet att det tidigare bästa resultatet i kategorin var 10 060 meter och hade satts av polska hoppare. Ett internationellt rekord blir dock inte officiellt hos FAI förrän ett nationellt flygsportförbund har skickat in underlaget och förbundet har godkänt det. Guinness World Records gör en separat prövning av dokumentation och vittnesuppgifter innan en rekordtitel bekräftas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Armand Duplantis vinner sitt fjärde raka EM-guld

Publicerad augusti 17, 2026 – av Jan Sundstedt
Armand Duplantis passerar ribban i stavhoppsfinalen vid friidrotts-EM i Birmingham 2026
Armand Duplantis under stavhoppsfinalen vid friidrotts-EM i Birmingham.

Armand Duplantis skrev ny friidrottshistoria i Birmingham på söndagskvällen. Med 6,15 meter tog Mondo sitt fjärde raka EM-guld och satte nytt mästerskapsrekord.

Den 26-årige svensken blev den förste stavhopparen som vunnit fyra EM-titlar, samtliga i följd.

Guldraden började i Berlin 2018, fortsatte i München 2022 och Rom 2024 och fick ett nytt kapitel i Birmingham.

Tysken Wolfgang Nordwig och fransmannen Renaud Lavillenie hade tidigare tagit tre EM-guld vardera.

Finalen bjöd på höjdardramatik innan Duplantis säkrade guldet.

Tillägnade mormor Ingrid guldet

Greken Emmanouil Karalis klarade 5,95 i första försöket medan Duplantis stod över. Svensken rev sedan på 6,00, bytte stav och tog höjden i sitt andra hopp.

Karalis klarade också 6,00 i sitt andra försök. Duplantis svarade med 6,10 direkt och tog greppet om guldet. Karalis rev på samma höjd.

Mondo flög sedan över 6,15 i första försöket och förbättrade mästerskapsrekordet. Karalis misslyckades på 6,15, flyttade upp ribban till 6,20 inför sitt sista försök och rev även där. Duplantis säkrade därmed EM-titeln.

Duplantis avstod från försök på sitt eget världsrekord på 6,31. Den kyliga och utdragna finalen hade krävt många hopp, och svensken ville vara försiktig efter problem några veckor tidigare.

Guldet är för mormor, säger Duplantis till SVT Sport. Hans mormor Ingrid Hedlund, som enligt SVT var hans största supporter, avled 92 år gammal en månad före finalen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.