Annons:

Vinge från vindkraftverk brast i Finland

Uppdaterad februari 7, 2024, Publicerad februari 7, 2024
– av Sofie Persson
I december skedde en liknande olycka i Korsholm, Finland.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

En vinge från ett vindkraftverk i Satakunta i Finland brast under söndagen. Delar av den trasiga 14 ton tunga vingen föll ner på marken, men ingen ska ha skadats vid olyckstillfället.

I Ratiperä vindkraftspark, i Jämijärvi, finns sammanlagt nio vindkraftverk som servicebolaget Nordex Finland ansvarar för. Under söndagsförmiddagen brast en av vingarna på ett vindkraftverk och ramlade ner mot marken. En enda vinge är cirka 62 meter lång och väger 14 ton.

Enligt Timo Silvan, jourhavande brandmästare vid Satakunta räddningsverk, gick vingen på vindkraftverket av ungefär på mitten, rapporterar finska statskanalen Yle.

Han menar att anledningen till att vingen brast kommer att utredas, men att han tror att den starka vinden varit orsaken.

Annons:

Räddningsverket har stängt av hela vindkraftområdet eftersom det är en risk att fler delar av den trasiga vingen faller ner.

Bitar som väger tusentals kilo kan trilla ner, säger Silvan.

Alla vindkraftverk i parken är tillfälligt stoppade. I december skedde en liknande olycka i en vindkraftspark i Korsholm i Finland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Liberala väljare har svårare att tolerera konservativa

Publicerad Idag 18:33
– av Isac Boman
Genom att samtala ökar förståelsen för olika perspektiv och fientligheten minskar.

De politiska klyftorna fördjupas i Västvärlden och ny finländsk forskning visar att den så kallade affektiva polariseringen – att vi ogillar varandra – ökat markant sedan 2011.

Man kan också tydligt se att liberala väljare är mer intoleranta mot konservativa väljare än tvärtom.

I USA framstår klyftan mellan republikaner och demokrater som avgrundsdjup. I Europa samlar invandringskritiska demonstrationer allt fler. Även i Finland och Sverige märks att samhället splittras i läger som alltmer öppet tar avstånd från varandra.

Frågorna diskuterades nyligen i det finländska radioprogrammet Slaget, med Kimmo Grönlund, professor i statskunskap vid Åbo Akademi och universitetsläraren Daniel Kawecki vid Helsingfors universitet, som nyligen disputerat om polarisering.

Annons:

Daniel Kaweckis intresse för polarisering väcktes när han flyttade från Sverige till Finland under studietiden. Han blev förvånad över tonen i de politiska debatterna.

— Det var en helt annan ton i Finland. Sverige hade en mycket mer moraliserande och fördömande ton i de politiska samtalen. Jag tyckte rätt bra om den finska stilen, säger Kawecki till Yle.

Debattklimatet förändrades

Men med åren upplevde han att diskussionsklimatet i Finland alltmer började likna det svenska. Man började fokusera på vilka värderingar som skilde människor åt och attackerade varandra hårdare.

Inom forskningen skiljer man på sakfrågepolarisering och affektiv polarisering – att vi faktiskt ogillar varandra. I Finland har den affektiva polariseringen ökat stadigt sedan Sannfinländarna gjorde framgångar i riksdagsvalet 2011.

Kawecki beskriver hur polariseringen tar sig uttryck: Väljare till Vänsterförbundet, De Gröna och Socialdemokraterna gillar varandras partier, men känner stark motvilja mot Sannfinländarna. Sannfinländarnas väljare ogillar i sin tur framför allt Vänsterförbundet och De Gröna, men skillnaderna är inte symmetriska.

— Det är häpnadsväckande att Vänsterförbundets och De Grönas väljare ogillar sannfinländska väljare mycket mer än vad sannfinländska väljare ogillar De Grönas och Vänsterförbundets väljare, säger Kimmo Grönlund.

Han konstaterar att "så kallade liberala väljare har svårare att tolerera konservativa väljare" än vad konservativa har att tolerera liberala, och Kawecki har en förklaring till varför det är så.

— På den liberala sidan betraktar man den konservativa sidan inte bara som en åsiktsmotståndare utan också som aktivt intolerant, inskränkt och bakåtsträvande. I stället för att försöka förstå det konservativa synsättet så vill man hellre ställa en diagnos eller klistra etiketter på det.

Nya konfliktlinjer

Förutom den klassiska höger-vänster-axeln om ekonomi talar forskare om en ny dimension mellan värdeliberala och värdekonservativa.

Det värdeliberala lägret brinner för ”klimatet”, individens frihet, förespråkar massinvandring och fokuserar på minoriteters rättigheter. Det värdekonservativa lägret betonar traditioner, etablerade normer, nationell kultur och lag och ordning.

Kawecki förklarar att konflikten handlar om olika uppfattningar om samhällsutvecklingen.

— På den liberala sidan har man en uppfattning om att världen ständigt går framåt mot det bättre, mot en god värld. Mot ett jämlikare, rättvisare samhälle där man frigör sig från normer som håller tillbaka och förtrycker. Man tror så starkt på detta att man blir otroligt frustrerad när någon utmanar det.

Men värdekonservativa upplever inte alls att världen går mot det bättre. De känner istället att något värdefullt håller på att gå förlorat.

Tror på dialog

Kimmo Grönlund har forskat på demokratiska samtal där slumpmässigt utvalda personer diskuterar i modererade grupper.

— Resultaten visar entydigt att människor ändrar åsikt. Folk börjar faktiskt tycka mindre illa om dem som är annorlunda eller tycker annorlunda. De börjar förstå varför någon tycker annorlunda än de själva. Det är ju grunden till att minska på den affektiva polariseringen.

Han betonar också att "Finland toppar listan som världens bästa demokrati enligt den amerikanska organisationen Freedom House".

Daniel Kawecki menar att kompromisser är möjliga i ekonomiska frågor, men att värderingsfrågor är betydligt svårare.

— Det kan hända att vi inte ändrar åsikt, men vi kan i alla fall börja förstå varandra. Och det är ju väldigt viktigt om vi ska minska på den affektiva polariseringen, argumenterar Grönlund.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finländare lever längre än någonsin

Publicerad Idag 09:12
– av Redaktionen
Kvinnor i Finland lever längre än män överallt, med störst skillnad i Kajanaland och minst i Mellersta Österbotten.

Under 2024 nådde finländarnas förväntade livslängd nya rekordnivåer. Barn födda på Åland har högst förväntad livslängd i hela landet.

Finländska pojkar som föds idag beräknas leva till de är 79,6 år gamla, samtidigt som flickor väntas uppnå en ålder av 84,8 år. Det visar färsk statistik från Statistikcentralen i Finland.

Det innebär en ökning med 0,7 år för pojkar och 0,6 år för flickor jämfört med året innan.

På Åland är den förväntade livslängden högst i hela Finland. Under perioden 2022–2024 var den förväntade livslängden 81,4 år för pojkar och 86,1 år för flickor på ögruppen.

Annons:

I Kymmenedalen var den förväntade livslängden för pojkar 77,2 år, medan Lappland hade den lägsta siffran för flickor, 83,2 år. Det är dock värt att notera att i provinser med mindre befolkning är variationerna i livslängd mellan åren större än i större provinser, säger Joni Rantakari, senioraktuarie vid Statistikcentralen, i ett pressmeddelande.

Gifta lever längre

Kvinnor har högre förväntad livslängd än män överallt i landet. Störst är skillnaden i Kajanaland där kvinnor lever drygt sex år längre, medan gapet är som minst i Mellersta Österbotten med knappt tre och ett halvt år.

Civilståndet spelar också en betydande roll för livslängden. Gifta män beräknas leva åtta år längre än ogifta, medan motsvarande skillnad för kvinnor är närmare sex år.

—  Dessa skillnader har varit ungefär desamma i flera år, med undantag för en tillfällig minskning 2023, säger Rantakari.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Dansk Folkeparti kräver massutvisningar: ”Vi måste få tillbaka Danmark”

Migrationskrisen i Europa

Publicerad Igår 13:35
– av Jan Sundstedt
Morten Messerschmidt vill se ett Danmark "där danskarna åter är herrar i eget hus".

Med förslag om massutvisningar, omprövning av medborgarskap och omfattande förbud mot islamiska uttryck går Dansk Folkeparti till val på en med nordiska mått mycket radikal invandringspolitik.

— Vi måste få tillbaka Danmark. Ett Danmark där det inte finns slöjor i skolor. Där danska talas på äldreboenden. Där danskarna åter är herrar i eget hus, argumenterar partiledaren Morten Messerschmidt.

DF konstaterar att den demografiska sammansättningen i landet har förändrats drastiskt sedan 1980-talet, då andelen invånare med icke-västerländsk bakgrund var 1 procent. I dag har 10,1 procent av befolkningen, motsvarande över 500 000 människor, icke-västerländskt ursprung.

Man pekar särskilt på invandring från Mellanöstern och Nordafrika – bland annat från Turkiet, Syrien, Irak, Libanon, Pakistan, Afghanistan och Somalia – som orsak till landets omfattande samhällsproblem.

Annons:

I manifestet listas en rad negativa konsekvenser: gettobildning, etniska konflikter, radikalisering, klankulturer, hedersvåld, social kontroll, förföljelse av judar och sexuella minoriteter, infiltration av offentliga myndigheter, islamisk censur och könssegregering. DF hävdar att detta utgör "den största demografiska förändringen i dansk historia".

”Invandring från Mellanöstern och Nordafrika i synnerhet medför mycket brottslighet och förändrar vårt land i grunden. Om du inte vill anamma dansk kultur och danska värderingar kommer Dansk Folkeparti att arbeta för att du stannar någon annanstans”, heter det.

Omprövning av medborgarskap

Programmet innehåller förslag som går betydligt längre än nuvarande dansk lagstiftning. DF vill granska alla medborgarskap som beviljats under de senaste två decennierna. För de som fått medborgarskap under de senaste åtta åren ska nya språk- och medborgarskapsprov införas. Den som inte klarar proven ska förlora sitt danska medborgarskap.

Även brottslingar ska förlora sitt medborgarskap, och partiet vill att Danmark ska försöka lämna eller omförhandla internationella avtal som begränsar möjligheten att göra människor statslösa.

För att genomdriva utvisningar vill DF använda ekonomiska påtryckning mot länder som motsätter sig att ta emot sina medborgare. Bistånd ska dras in och ekonomiska sanktioner införas. Partiet föreslår att ett särskilt ministerium för återvändande ska inrättas.

De som accepterar ekonomiskt stöd för att lämna Danmark ska förbjudas att någonsin återvända. Gränskontroller ska permanentas och förstärkas.

Restriktioner mot islam

DF:s program innehåller även en rad åtgärder riktade specifikt mot islam och muslimer. Partiet vill förbjuda eller beskatta halalvaror hårt, stoppa utländsk finansiering av moskéer och dra in det statliga erkännandet av islamiska religiösa samfund.

Inrikespolitiskt vill partiet förbjuda böneutrop, förbjuda slöja i offentliga byggnader och stänga ner muslimska fristående skolor. Permanenta uppehållstillstånd ska bara beviljas personer av danskt ursprung. Utländska medborgare som polisen listar som gängmedlemmar ska utvisas.

”Återvandring nu”

Messerschmidt har under de senaste veckorna intensifierat sin kritik mot statsminister Mette Frederiksens invandringspolitik, som han kallar "det stora invandringsfiaskot".

”Vi måste få tillbaka Danmark. Ett Danmark där det inte finns slöjor i skolor. Där danska talas på äldreboenden. Där danskarna åter är herrar i eget hus. Den viktigaste frågan av alla är frågan om utvisningar. Det är därför vi behöver en återvandringspolitik”, skrev Messerschmidt på sociala medier förra veckan.

I ett annat inlägg hävdade han att invandringen ökat kraftigt under Frederiksens tid som statsminister:

”ÅTERVANDRING OCH HEMSKICKNINGAR NU! Sedan Mette Frederiksen blev statsminister har islamisk massinvandring ökat med hela 124 procent. I själva verket har hon tillåtit så många som 40 000 islamska utlänningar att komma in i vårt land sedan hon kom till makten 2019”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Islands premiärminister: ”Ingen egen armé under min livstid”

Publicerad Igår 09:37
– av Redaktionen
Kristrún Frostadóttir och Natos generalsekreterare Mark Rutte.

Islands premiärminister Kristrún Frostadóttir avvisar tanken på en isländsk försvarsmakt och vill istället att landet ska fortsätta förlita sig på den USA-ledda militärpakten Nato genom ökad ekonomisk finansiering och infrastrukturstöd.

Vid den elfte upplagan av Arctic Circle Assembly i Reykjavík ställdes premiärminister Kristrún Frostadóttir inför frågan om Island överväger att bygga upp en egen militär styrka. Hennes svar var tydligt: Nej.

— Ärligt talat, och jag kan inte tala för hela det isländska folket, men jag tror att alla är nöjda med det nuvarande läget vad gäller vår närvaro och säkerhet. Och det är även regeringen, svarade hon.

Frostadóttir betonade att Island kan spela en mer betydelsefull roll genom att öka det ekonomiska stödet till Nato, investera i infrastruktur och fortsätta fungera som värdnation för allierade styrkor från främst USA.

Annons:

— Personligen tror jag att vi kan göra mer med finansiering, oavsett om det är Nato-finansiering, annan infrastruktur eller vad som helst, och genom att stärka vår position som en strategiskt viktig plats och som värdnation, sa hon.

Även om diskussioner om en isländsk armé förekommer, ligger sådana planer inte i regeringens agenda. Premiärministern var tydlig med sin bedömning av framtiden.

— Men jag tror inte att vi kommer att se en isländsk armé under min livstid, avslutade Frostadóttir.

Amerikansk militär närvaro sedan andra världskriget

Islands militära beroende av utländska styrkor har djupa historiska rötter. Den amerikanska flottan och flygvapnets bas vid Keflavík, Naval Air Station Keflavík (NASKEF), byggdes under andra världskriget och var i drift fram till september 2006.

Sedan stängningen av NASKEF har Keflavíks flygplats fortsatt att fungera som en transitplats och bas för Nato, om än med nedskurna faciliteter. De militära zonerna vid flygplatsen förblir operativa och förvaltas av den isländska kustbevakningen på uppdrag av den USA-ledda militärpakten.

Islands fortsatta avsaknad av egen försvarsmakt innebär att landet förblir helt beroende av Nato och främst amerikanska styrkor för sitt militära skydd, en situation som premiärministern tydligt signalerar ska bestå.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.