https://nyadagbladet.se/norden/var-tionde-dansk-bil-ar-eldriven/
Danmark har nu 325 000 elbilar, enligt Danmarks Statistik. Det innebär att var tionde bil i landet är eldriven.
Under november ökade antalet elbilar i Danmark med 14 181 fordon. Av dessa var 8768 nyregistrerade, medan resten var begagnade och importerade från utlandet.
Elbilar utgör nu 11,5 procent av Danmarks totala bilflotta, rapporterar den danska statskanalen DR.
Till jämförelse utgjorde elbilar endast 1 procent av Danmarks bilflotta år 2020.
https://nyadagbladet.se/norden/dubbelt-sa-manga-pojkar-roker-pa-island/
Cigarettrökningen bland pojkar i årskurs 10 på Island, alltså 15–16-åringar, har fördubblats på ett år. Bland flickorna i samma årskurs är andelen oförändrad.
Det visar den senaste omgången av den isländska ungdomsstudien. Ragný Þóra Guðjohnsen, som leder studien, säger att aggressiv marknadsföring av nikotinprodukter och experimenterande kan vara en del av förklaringen.
Rökning bland unga sjönk under årtionden när reglerna skärptes och det förebyggande arbetet var starkt. Nu, när e-cigaretter, vejp och nikotinpåsar blivit vanliga, ökar cigarettrökningen igen.
— Om vi ser tio till tjugo år tillbaka såg vi den fantastiska utvecklingen att rökningen bland unga gick ned. Det hade nästan kommit dithän att man i presentationerna helt enkelt hoppade över bilden av rökning, säger hon till den isländska public service-kanalen RÚV.
Flickorna har haft högre användning av e-cigaretter. Nikotinpåsar var tidigare betydligt vanligare bland pojkar, men ligger nu på ungefär samma nivå bland pojkar och flickor.
Guðjohnsen pekar också på reklam som riktas mot unga, trots att tobaksreklam är förbjuden, och på att unga verkar få tag på cigaretter utan att bli ombedda att visa legitimation. Hon säger att det förebyggande arbetet kanske har slagit sig till ro efter framgångarna efter år 2000.
RÚV anger inte hur stor andelen rökare är, bara att den fördubblats bland pojkarna mellan 2025 och 2026.
https://nyadagbladet.se/norden/var-tredje-ung-norrman-tror-pa-gud/
Gudstron bland unga norrmän har vänt uppåt efter den långa sekulariseringen. Rörelsen är nu kraftigast i den generation där den länge togs för given.
Bland norrmän under 25 år uppger nu 32 procent att de tror på Gud, mot 22 procent 2024 – den högsta andelen i åldersgruppen sedan 2008. Befolkningen som helhet stannar på 29 procent. Siffrorna kommer från Ipsos Norges Norsk Monitor 2026 och redovisades av NRK under söndagen.
Från 1985 fram till 2022 föll andelen norrmän som uppger gudstro stadigt, från över hälften till omkring en fjärdedel. De senaste fyra åren har nedgången stannat av, och befolkningen totalt visar nu en marginell uppgång.
Projektansvarige Lars Erik Lie säger sig ha blivit överraskad av resultatet och kopplar det till en annan kurva i samma material.
— Vi ser det här i samband med att andelen unga som är oroliga för sin egen trygghet och för krig ökar, säger Lie.
I samma mätning är det för första gången de under 25 som oftast går på gudstjänst – oftare än både befolkningen totalt och gruppen över 60.
Roald Zeiffert, forskningsledare och universitetslektor vid Høyskolen for ledelse og teologi, tolkar utvecklingen som en följd av osäkerheten.
— Folk söker i mycket högre grad efter något mer evigt, fast och sant som kan ge riktning i livet. I en orolig värld med krig, ekonomisk osäkerhet och flytande normer upplever många att den kristna berättelsen ger mening, säger han.
https://nyadagbladet.se/norden/google-finland-lovisa-elavtal-miljarder/
Google uppger att bolaget ska investera minst 13 miljarder euro i finländska datacenter 2027 och 2028 – enligt bolaget självt dess största enskilda investering i Europa. Samtidigt har Google tecknat ett elköpsavtal med Fortum som från 2030 till 2049 binder upp till hälften av kapaciteten i det finska kärnkraftverket i Lovisa.
Beskedet lämnades den 9 september. De 13 miljarderna är Googles egen investeringsram för två år, inte en redovisning av vad som är helt nya projekt.
Statsminister Petteri Orpo (Saml) kallade beslutet ett bevis på Finlands styrkor och sade vid presstillfället:
— Det här innebär jobb, massor av jobb, för finländare i hela Finland. Investeringarna förväntas ge kommunerna betydande skatteintäkter.
Det konkreta i paketet är elen. Google och Fortum har tecknat ett avtal på 22 år som når 50 procent av Lovisas kapacitet 2030–2049. Det är befintlig kraft i nätet, inte ett nytt kraftverk. Reaktorerna togs i drift 1977 och 1980 och står för omkring tio procent av Finlands elproduktion. Hälften motsvarar ungefär 4 terawattimmar per år – i runda tal lika mycket som två miljoner mindre svenska lägenheter gör av med på ett år.
Fortum driver redan ett miljardprogram för att hålla verket igång till 2050. Omkring 700 miljoner euro väntar fortfarande på investeringsbeslut. Avtalet med Google ska enligt Fortum ge den intäktssäkerhet som behövs för att fortsätta. Ny kärnkraft i Lovisa är däremot bara ett utredningssamarbete, inte ett byggbeslut.
Google räknar med att byggfasen understödjer över 37 000 jobb i Finland. Siffran är bolagets prognos för hela leverantörskedjan och lokala följdeffekter – inte anställningar hos Google. Nästa avgörande beslut fattas i Fortums styrelserum, om de hundratals miljoner euro som ännu inte är beslutade.
https://nyadagbladet.se/norden/tusentals-i-ko-norge-laser-som-aldrig-forr/
I Norge är biblioteken fulla igen. Besöken i storstadsbiblioteken är tillbaka på samma nivå som före coronakrisen, utlåningen stiger – och tusentals norrmän står i kö för att få låna samtida norsk skönlitteratur.
Det mest talande exemplet är Tore Renbergs nya roman Et livsforsøk. På Deichman i Oslo står närmare 1 000 personer i kö, skriver NRK. På Sølvberget i Stavanger och på Bergen offentlige bibliotek har kölistorna passerat 400 namn vardera. Den som ställer sig sist får räkna med att vänta ett par år på en bok som kostar noll kronor att låna.
Renberg är inte ensam. Lars Saabye Christensens Kjøkken har över 1 100 väntande i Oslo. Roy Jacobsens Delirium har tre och ett halvt års väntetid i Stavanger och över 500 i kö i Oslo.
Storbybibliotekundersøkelsen 2025 från OsloMet bekräftar bilden: utlåningen i stadsbiblioteken ökar och besöken är tillbaka på nivån före coronakrisen. På Sølvberget i Stavanger pekar första halvåret mot en uppgång på nio procent jämfört med i fjol – utan att bokanslagen har höjts.
— Det visar ett intresse för modern norsk skönlitteratur, som jag är glad för. Vi har många bra författare, säger biblioteks- och kulturhuschefen Anne Torill Stensberg till NRK.
Författaren och litteraturprofessorn Janne Stigen Drangsholt ger biblioteken själva en del av äran: de har år efter år hittat nya sätt att få folk att komma och stanna.
— De förvaltar kunskap. De rymmer det kulturella Norge. Och i den dyrtid vi är inne i är det otroligt viktigt att biblioteken är gratis, säger hon.
Att det just nu är norska författare som efterfrågas kallar hon fantastiskt.
